Neurologi LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN



Relevanta dokument
Akutsjukvård. Akutsjukvård LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING 1 SOCIALSTYRELSEN

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Lungsjukdomar LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag ( ) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

Psykiatriska specialiteter

Psykiatri 920 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Klinisk immunologi och transfusionsmedicin

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Rättspsykiatri LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Hematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Klinisk neurofysiologi

Bestämmelser om läkarnas ST. - SOSFS 2015:8 - Målbeskrivningar

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomskirurgi

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Arbets- och miljömedicin

Invärtesmedicinska specialiteter

Obstetrik och gynekologi

Förskollärarprogrammet

Barnmedicinska specialiteter

Neuroradiologi 1

Kirurgiska specialiteter

Laboratoriemedicinska specialiteter

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Tilläggsspecialiteter

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Tilläggsspecialiteter

Specialisering för läkare

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar

Äldrepsykiatri 1112 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Rutin för hantering av medicinska avvikelser

Lungsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Plastikkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

INTYG om provtjänstgöring

Upprättad Reviderad AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer

Öron-, näs- och halssjukdomar

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Det började med ädelreformen 1992

Hjo kommun. Rutin för hantering och utredning av händelser inom hälso- och sjukvården som kan leda till en anmälan enligt Lex Maria.

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6. Uppdaterad januari 2013

Klinisk bakteriologi och virologi

Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter

Socialstyrelsens författningssamling

Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Bild Engelska Idrott

Gotlands kommun Konsekvenser för primärvården vid en organisatorisk flytt av hemsjukvården september 2010

DESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING

Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Omtanke, inlevelse och respekt

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning distriktssköterska

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Presentation av nya målbeskrivningen. Specialistutbildning i ett Europeiskt perspektiv. SK-kurser

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

Skolans likabehandlingsarbete och integration Hur fungerar det?

Fritidshem och skola i samspel

SKOLFS. Inledande bestämmelser. Introduktionsperioden. Syfte. Utvecklingsavdelningen Charlotte Wieslander (7) Dnr :1549

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Grundsärskolan. Arbetsplan. Stenbergaskolan i Ljusne. ht 08. vt 08. ht 07

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet D1 och D (konsoliderad elektronisk utgåva);

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen

Utvärderingsinstrument ST-utbildning Barn- och Ungdomspsykiatri

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Bedömningsgrunder och kriterier för examensarbete. Studenten ska för respektive omdöme:

Bakgrund - Förskolans värdegrund och uppdrag

Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård

SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄSTRA SKARABORG. Kartläggning Aktivitetsersättning

Beslut för grundsärskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare

Uppdrag att ta fram ett utbildningspaket för vårdpersonal om bemötande

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

VFU BEDÖMNINGSFORMULÄR. Radiografi med inriktning mot Datortomografi M0054H, Termin 5 VT13

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

PRÖVNINGSANVISNINGAR

När och hur det ska skrivas

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR HAVELIDENS SKOLA - Avseende elever såväl som personal -

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen

Motion av Fredrik Ahlstedt (M) om ett tryggare Uppsala

Centralt innehåll i kursen Vård- och omsorgsarbete 2 Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Transkript:

847

Kompetensbeskrivning Specialiteten neurologi karaktäriseras av kompetens inom sjukdomar och skador i centrala och perifera nervsystemet hos vuxna. Nervsystemet är kroppens mest komplexa och omfattande organ. Sjukdomspanoramat är därför särskilt mångfasetterat och utmärks av mycket stor variationsrikedom även mellan patienter med samma sjukdom. Bättre diagnosmetoder i arbetet med bilddiagnostik och molekylärgenetik leder också till att fler neurologiska sjukdomar upptäcks. Många patienter kommer till en neurologisk undersökning med en okänd diagnos. Grundläggande för kompetensområdet är därför förmågan att kliniskt analysera och bedöma symtombilder, särskilt störningar av muskelkraft, känsel, balans, koordination, rörelser, medvetande, intellekt och personlighet samt anfallssymtom, huvudvärk och andra smärttillstånd. Möjligheterna till både akuta och långsiktiga terapeutiska insatser mot neurologiska sjukdomar har ökat avsevärt. Många neurologiska sjukdomar debuterar akut och kräver akut behandling. Viktigt för kompetensområdet är därför förmågan att intervenera tidigt i sjukdomsförloppet och följa behandlingseffekterna. Eftersom neurologiska sjukdomar kan medföra kognitiva och språkliga störningar, liksom påverka autonomin, är god kommunikativ kompetens särskilt viktigt för kompetensområdet. 848

Kompetenskrav För neurologi gäller a1 a6, b1 b5 samt c1 c13. Delmål a och b Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik kunna ta ett ansvar för det kontinuerliga lärandet på arbetsplatsen kunna utöva ledarskap i det dagliga arbetet, inklusive leda ett vårdteam kunna ta ett ansvar för utvecklingen av det multiprofessionella samarbetet kunna ta ett ansvar för samarbetet med patienter och närstående kunna samarbeta i nätverk kring patienten kunna samverka med aktörer utanför hälso- och sjukvården, till exempel socialnämnder, verksamheter inom socialtjänsten, skola och Försäkringskassan inom- eller mellanprofessionell reflektion i grupp Handleda under kunna presentera och förklara medicinsk information på ett sätt som är förståeligt för mottagaren, såväl muntligt som skriftligt Undervisa under kunna planera och genomföra undervisning kunna handleda och instruera medarbetare och studenter 849

Delmål a2 Etik, mångfald och jämlikhet uppvisa kunskap om innebörden av medicinsk-etiska principer samt kunna identifiera etiska problem och analysera dessa på ett strukturerat sätt kunna hantera värdekonflikter i det dagliga arbetet kunna bemöta människor som individer och med respekt oberoende av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder inom- eller mellanprofessionell reflektion i grupp Delmål a3 Vårdhygien och smittskydd kunna ta ett ansvar för att vårdrelaterade infektioner och smittspridning förebyggs 850

Delmål a4 Systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete kunna kritiskt granska den egna verksamheten och kunna genomföra en risk- och händelseanalys kunna ta ett ansvar för att förbättrande åtgärder, processer och rutiner för patientnytta genomförs systematiskt kunna ta ett ansvar för integreringen av nya tekniker och metoder i det dagliga hälso- och sjukvårdsarbetet Kvalitets- och utvecklingsarbete större Delmål a5 Medicinsk vetenskap uppvisa fördjupade kunskaper om medicinskt vetenskapliga metoder och etiska principer kunna kritiskt granska och värdera medicinsk vetenskaplig information uppvisa ett medicinskt vetenskapligt förhållningssätt till rutiner och arbetssätt i det dagliga arbetet Självständigt skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer större 851

Delmål a6 Lagar och andra föreskrifter samt hälso- och sjukvårdens organisation uppvisa kunskap om lagar och andra föreskrifter som gäller inom hälsooch sjukvården och för dess personal uppvisa kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation och administration uppvisa kunskap om hälso- och sjukvårdens olika ekonomiska styrsystem och deras betydelse för prioriteringar och avvägningar i det dagliga arbetet 852

Delmål b1 Kommunikation med patienter och närstående kunna anpassa sättet att kommunicera utifrån patienters och närståendes individuella behov och kommunikativa förmåga kunna ge patienter och närstående svåra besked med respekt, empati och lyhördhet kunna stärka patientens förmåga att hantera en förändrad livssituation till följd av sjukdom eller funktionsnedsättning kunna samråda med patienter och närstående om patientens egenvård inom- eller mellanprofessionell reflektion i grupp Medsittning Delmål b2 Sjukdomsförebyggande arbete kunna vägleda patienter i frågor om levnadsvanor i syfte att förebygga uppkomsten av sjukdomar som grundar sig i en eller flera levnadsvanor förbättra prognosen hos patienter med sjukdom som grundar sig i en eller flera levnadsvanor större 853

Delmål b3 Läkemedel kunna anpassa läkemedelsbehandlingen efter patientens ålder, kön, vikt, njur- och leverfunktion samt eventuell samsjuklighet och övrig medicinering kunna bedöma risker för interaktioner och biverkningar vid läkemedelsbehandling kunna samarbeta med patienter och närstående för att uppnå följsamhet till läkemedelsbehandlingen kunna samverka med andra aktörer i vårdkedjan om patientens läkemedelsbehandling kunna kritiskt granska och värdera information om läkemedel uppvisa kunskap om läkemedels inverkan på miljön uppvisa kunskap om hälsoekonomiska aspekter av läkemedelsbehandling 854

Delmål b4 Försäkringsmedicin kunna tillämpa metoder inom försäkringsmedicin som en del av behandlingen av den enskilda patienten kunna samverka i försäkringsmedicinska frågor som rör den enskilda patienten med aktörer inom och utanför hälsooch sjukvården större Delmål b5 Palliativ vård i livets slutskede kunna identifiera behov av och initiera palliativ vård i livets slutskede kunna genomföra brytpunktssamtal med patienter och närstående kunna tillämpa grundläggande principer för palliativ symtomlindring med beaktande av fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov alternativt auskultation större Medsittning Träning i simulerad miljö 855

Delmål c ha kunskaper och färdigheter för att kunna självständigt utreda, diagnostisera, behandla och följa upp sjukdomar och skador i nervsystemet i vid bemärkelse, behärska neurologisk klinisk diagnostik och kompletterande undersökningsmetoder, behärska diagnostik och behandling av akuta och farliga skador och sjukdomar i nervsystemet, epilepsi och övriga neurologiska anfallssjukdomar, rörelserubbningar, basalgangliesjukdomar och viktiga demenstillstånd, neuromuskulära sjukdomar och sjukdomar i det perifera nervsystemet, demyeliniserande och inflammatoriska sjukdomar i nervsystemet, neurovaskulära sjukdomar och huvudvärksformer, kunna handlägga neurotrauma, tumörer och infektioner i nervsystemet, och ha kunskap om neurofysiologiska, neuroradiologiska, neurooftalmologiska, neurourologiska och neuropsykiatriska aspekter samt om neurorehabiliterande möjligheter vid neurologiska skador och sjukdomar. 856

Delmål c1 behärska diagnostik och behandling av akuta och farliga skador och sjukdomar i nervsystemet vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller större Undervisa under 857

Delmål c2 behärska diagnostik samt både akut och långsiktig behandling av epilepsi och övriga anfallssjukdomar vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller större Undervisa under 858

Delmål c3 behärska diagnostik samt både akut och långsiktig behandling av neurodegenerativa sjukdomar med speciell inriktning på rörelserubbningar, basalgangliesjukdomar och viktiga demenstillstånd vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller större Undervisa under 859

Delmål c4 behärska diagnostik samt både akut och långsiktig behandling av neuromuskulära sjukdomar och sjukdomar i det perifera nervsystemet vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller större Undervisa under 860

Delmål c5 behärska diagnostik samt både akut och långsiktig behandling av nervsystemets inflammatoriska och demyeliniserande sjukdomar vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller större Undervisa under 861

Delmål c6 kunna handlägga diagnostik samt både akut och långsiktig behandling av tumörer i nervsystemet vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller större Undervisa under 862

Delmål c7 behärska diagnostik samt både akut och långsiktig behandling av neurovaskulära sjukdomar vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller större Undervisa under 863

Delmål c8 kunna handlägga diagnostik samt både akut och långsiktig behandling av neurotrauma alternativt auskultation vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller större Delmål c9 behärska diagnostik samt både akut och långsiktig behandling av huvudvärk vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller större Undervisa under 864

Delmål c10 kunna initialt handlägga diagnostik samt både akut och långsiktig behandling av infektioner i nervsystemet alternativt auskultation vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller större Delmål c11 behärska neurologisk klinisk diagnostik och kompletterande undersökningsmetoder, särskilt lumbalpunktion och hjärndödsdiagnostik vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller större Undervisa under 865

Delmål c12 ha kunskap om neurofysiologiska, neuroradiologiska, neurooftalmologiska, neurootologiska, neurourologiska och psykiatriska aspekter vid neurologiska sjukdomar, samt om neurorehabiliterande möjligheter vid neurologiska skador och sjukdomar alternativt auskultation vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller Delmål c13 kunna tillämpa lagar och andra föreskrifter som gäller för specialiteten 866

Utbildningsstruktur Tidigt under utbildningen bör tonvikten läggas på undersökningsteknik analys av neurologisk fenomenologi och god förtrogenhet med neurologisk diagnostik primär handläggning av akuta, vanliga och farliga sjukdomar och skador i nervsystemet. ST-läkaren bör redan tidigt under utbildningen vara relativt självständig i sitt kliniska arbete. Så småningom är det lämpligt att ST-läkaren tjänstgör i verksamheter som handlägger alla de stora neurologiska sjukdomarna. Det är bra att sträva efter sammanhängande perioder med fokus på de olika delmålen, och möjlighet att fördjupa sig. Kurser, seminarier och deltagande i större e er bör så långt det är möjligt anpassas till utbildningen i övrigt. Den enhet där ST-läkaren genomför sin specialiseringstjänstgöring bör ha en verksamhet som omfattar alla huvudområden i klinisk neurologi, så att ST-läkaren kan uppnå rätt kompetensnivå inom alla delområden. En läkare med specialistkompetens i neurologi bör leda enheten. Sjukhuset bör vara ett akutsjukhus, och avdelnings-, mottagnings- och jourarbete vid neurologisk enhet bör ingå i den praktiska tjänstgöringen. För att få se ovanliga och sällsynta neurologiska sjukdomar som den egna enheten inte kan erbjuda, bör ST-läkaren göra en viss del av den senare delen av specialiseringstjänstgöringen på en enhet som tillstånd. ST-läkaren bör också sidoutbilda sig genom tjänstgöring främst inom neurokirurgi, klinisk neurofysiologi, psykiatri och internmedicin. Under hela utbildningen förväntas ST-läkaren dessutom bedriva teoretiska studier. 867