Swedish Sleep Apnea Registry - Svenska Sömnapnéregistret, NKR14-173

Swedish Sleep Apnea Registry - Svenska Sömnapnéregistret, NKR14-173 Swedish Sleep Apnea Registry - Svenska Sömnapnéregistret Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv så att den lätt kan förstås också av en icke medicinskt skolad person. - Bakgrund en kort beskrivning av problemområdet och dess relevans - Registrets syfte - Viktigaste process- och resultatmåtten - Täckningsgrad - både av behandlande enheter och behandlade patienter - Analys/återkoppling - Exempel på förbättringar som registret har bidragit med eller som ett nytt register kan förväntas bidra med Obstruktiv sömnapné (OSA) har rapporterats hos cirka 10% av kvinnor och 20% av män i åldern 30-60 år. OSA leder till sömnighet dagtid hos cirka 20% av patienter med måttlig till uttalad sjukdom samt trötthetsassocierade olyckor. Hjärt-kärlsjukdomar (hypertoni, ischemisk hjärtsjukdom samt stroke) är överrepresenterade. Den mekanistiska länken mellan OSA och dessa komplikationer utgörs av sömnfragmentering och nattlig hypoxi. OSA har kopplats till lokal kärlinflammation och dysfunktion, ökad autonom aktivitet, samt koagulationsstörning. OSA är starkt kopplat till det metabola syndromet. OSA kan behandlas men gängse metoder tolereras inte alltid väl (ca. 50% följsamhet). CPAP-behandling innebär flödesgenerator (pump) och en näsmask som används under sömn. Andra metoder omfattar s.k. bettskena och i vissa utvalda fall övre luftvägskirurgi. Antalet nya patienter vid landets sömnenheter har ökat stadigt de senaste 20 åren. Sömnenheter finns knutna till bl.a. lungmedicin, ÖNH och neurologi/neurofysiologi, kardiologi samt obesitasenheter. En årlig utredningsvolym på 25 000 patienter innebär en kostnad av cirka 80-100 MSEK. Årsvolymen av nya CPAP i Sverige är cirka 15 000 fördelat på 40-50 förskrivare. Specialanpassade bettskenor (årsvolym ca. 10 000)förskrivs av 100-150 tandläkare. Vi har uppskattningsvis totalt cirka 100 000 behandlade OSA patienter i landet. En CPAP maskin har en driftstid på 5-8 år med årliga byten av förbrukningsartiklar. Bettskenor byts efter 4-5 år. Det finns flera finansieringsmodeller för dessa hjälpmedel i landet. Totalkostnad för OSA uppskattas till 200 MSEK (CPAP) och 120 MSEK (bettskenor) per år. Det nationella kvalitetsregistret kring OSA (Swedish Sleep Apnea Registry - SESAR) är förankrat hos Svensk Förening för Sömnmedicin (SFSS) och avser patienter som utreds för OSA med nattlig mätning. Detta diagnosregister skall ge en samlad bild kring vårdkonsumtion och behandlingsresultat hos patienter med OSA vid svenska sjukvårdsenheter. Målet är att nå nationell täckning. Vi har under andra året etablerat SESAR vid center i VG-regionen och i Stockholm (totalt drygt 1080 patienter). Registret innehåller data kring utredning, morbiditet och subjektiva symptom (PROM). Vidare val av behandling samt fabrikat och inställning på hjälpmedel. Vi har dokumenterat viktiga nationella skillnader i diagnossättning och behandlingsval. En viktig funktion för SESAR är att dessa skillnader i detalj identifieras och utjämnas. Datainsamlingen i SESAR har fokuserats till ett begränsat antal av de absolut viktigaste variablerna i syfte att gynna rapporteringsbenägenhet och täckningsgrad. En samordning med andningssviktsregistret Swedevox pågår. CPAP armen i SESAR har därför konstruerats för överföring av data till Swedevox. Vi vill också samarbeta med andra register för att utgående från apnédiagnos belysa samtidig hjärt-kärlsjuklighet, olycksfallsbenägenhet, läkemedelsförbrukning, sjukfrånvaro samt hälsoekonomi vid OSA.

Motivera om registret anser sig ligga på annan certifieringsnivå än för registret tilldelad SESAR har tidigare haft certifieringsnivån kandidatregister. De krav som ställts för att uppnå "Nivå 3" omfattar färdig möjlighet för registrering, möjlighet till centralt statistikutdrag, plan för analys och återkoppling av registerdata, påbörjat arbete för utdata till deltagare utformning enligt nationell standard anser vi oss ha uppfyllt under det gångna året. Det finns därför ett önskemål att registret bör ha certifieringsnivå 3. Ange viktigaste aktiviteterna/ förändringarna i registret från föregående år Ange i punktform de viktigaste aktiviteterna/förändringarna i registret sedan den förra ansökningsomgången. Ex. om registret har webbaserats, förbättringsprojekt initierats, styrgrupp breddats etc. Syftet med denna fråga är primärt att på ett enkelt sätt följa upp det som hänt sedan den förra ansökningsomgången. Inkludera de åtgärder som initierats till följd av förra årets utlåtande. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) 1. Registrets webbasering är nu komplett 2. Registerdatabasen har fördubblats i storlek 3. En ytterligare förfining och komplettering av rapportvariabler har genomförts 4. Intensiva kontakter mellan RCV och UCR för att synkronisera rapportuppgifter inom CPAP armen i Swedevox och SESAR. Med nu planerade justeringar kommer vi att på ett automatiserat sätt kunna utnyttja CPAP behandlingsdata i båda registren. SESAR möjliggör en långtiduppföljning av CPAP behandlade patienter som ej finns i Swedewox (max. 1 års uppföljning) 5. Utformningen av registrets behandlingsarmar har modifierats och utökats. Behandlingsarmen för bettskenor har nått sin slutliga utformning. Tandvårdsenheter för rapportering har identifierats 6. Vi har en omedelbart förestående (hösten 2013) expansionsplan med 8 identifierade center som accepterat deltagande. Ytterligare intresseanmälningar finns. 7. Dr Henrik Hamnered har engagerats deltid i projektet vilket innebär en möjlighet att snabbt öka antalet rapporterande center. 8. Utdrag från registerdata har presenterats i samband med SFSS årskongress 2013. Ange de viktigaste planerade aktiviteterna/ förändringarna i registret för det kommande året Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgrupp breddas etc. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) 1. Accelererad rekrytering. Minst 20 nya center planeras under året. Inför omedelbar uppstart står NÄL, Borås, Jönköping, Vetlanda, Växjö, Avesta, Frölunda, Lundby. 2. Fungerande rapportlogistik för tandläkare och kirurger 3. Att genomföra ett första försök att samköra registerdata med annan större registerdatabas. Som första önskemål har vi identifierat en nationell trafikolycksfallsdatabas (STRADA). 4. Slutföra samordningen med Swedevox registret. Detta innebär att data i CPAP armen fritt kan överföras från SESAR till Swedevox och vi på sikt kan uppnå en sammanslagning av registren. Detta steg är en förutsättning för att olika kliniker ej skall behöva registrera i två skilda register samtidigt. 5. Uppdatering av registrets styrgrupp. 6. Utarbeta plan för återkoppling verksamhetsutveckling samt plan för systematisk och web-baserad återföring av resultat i takt med att täckningsgraden ökar. Har registret fått extra anslag föregående år för särskilda satsningar? Nej Beskriv aktiviteterna samt resultat

Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer 173 Swedish Sleep Apnea Registry - Svenska Sömnapnéregistret SESAR Startår 2010 Webbadress till registrets webbplats Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen Epost till registret Registerhuvudman/centralt personuppgiftsansvarig myndighet Namn på personuppgiftsombud som registret är anmält till Certifieringsnivå Kategori www.registercentrum.se/#!1243 Nej sesar@registercentrum.se Västra Götaland Mats Dahlbom K Lungsjukdomar Kontaktperson Henrik Hamnered, Skaraborgs Sjukhus, 531 85 Lidköping Telefon till extra kontaktperson 0510 85523 Epost till extra kontaktperson henrik.hamnered@vgregion.se Kontaktuppgifter Förnamn Jan Efternamn Hedner Telefonnummer (inklusive riktnummer) 031 342 7199 E-post jan.hedner@lungall.gu.se Sjukhus/Vårdcentral Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbetsplats Avdelningen för Sömnmedicin, Lungmedicin/Allergologi Adress Bruna Stråket 11 Postnummer 413 45 Stad Göteborg Steg 3 - Relevans Volym i Sverige Ange totalt antal berörda patienter/brukare/individer per år i Sverige (ange källhänvisning). Sker förändringar i volymen? Se även sammanfattning (data hämtade från inventering utförd av SFSS 2010. Ny inventering planeras 2013). Årsvolymen av "nya" patienter med OSA diagnos i landet beräknas till cirka 25 000 individer. Ökningstakten är osäker men har skattats till cirka 1 000 individer/år. Ett av registrets syften är att bättre kartlägga dessa volymer. Totalt loggades under perioden 1998-2009 61108 inskrivningstillfällen i slutenvården under diagnosnummer G47.3. Motsvarande siffror för den specialiserade öppenvården från 2003-2009 var 100113 läkarbesök. Volymen är ökande såväl vad gäller diagnostisk verksamhet som behandling enligt källor inom medicin teknisk industri (diagnosutrustning, CPAP utrustning) och tandvårdsorganisationer.

Kostnad Beskriv om möjligt, kända kostnader för vården av patientgruppen, ex läkemedel, behandlingar och vårddagar, samt samhällskostnader (ange källhänvisning). Årlig totalkostnad för behandling av sömnapné i Sverige uppskattas till 150 000 000 för CPAP och 120 000 000 för bettskenor. Det tillkommer gör årlig konsumtion av förbrukningsmaterial till hjälpmedel motsvarande cirka 50 000 000 kronor. Kostnader för en liten volym kirurgiska ingrepp är i dagsläget är svåra att kvantifiera. Total årlig hanteringskostnad av OSA (direkta sjuk- och hälsovårdskostnader) utgör i storleksordningen en halv miljard kronor. Siffrorna baseras på en uppskattning, den faktiska kostnaden ska kartläggas inom ramen för det planerade nationella kvalitetsregistret. De indirekta kostnaderna relaterade till obehandlad OSA är betydande. Detta omfattar kostnader för kardiovaskulär sjuklighet och trötthetsrelaterade olycksfall som direkt kan relateras till sömnapné. En nyligen genomförd HE-analys visar entydigt att behandling av OSA är mycket kostnadseffektiv. Kostnad per QUALY under 14 år var dominant (-4950 SEK/QUALY, absolut kostnadsbesparing). Beskriv patientens hela vårdkedja och totala vårdbehov samt registrets del i uppföljningen av vården inom denna vårdkedja Remiss, diagnos (ambulant eller inneliggande), läkarbesök, behandlingsbeslut (webbaserat basbesök). Behandlingsalternativ (utprovning och anpassning av CPAP, bettskena, kirurgi, viktreduktion, läkemedel). Registret samlar data från samtliga steg i kedjan samt effekt och utfall av behandling. Registret är inte tidbegränsat utan följer patienten longitudinellt. Ge argument för behovet av ett kvalitetsregister för att säkra och utveckla verksamheten inom det område registret avser Beskriv problemets allvarlighetsgrad, kunskapsläge vad gäller behandlingsmöjligheter och deras effekter på överlevnad och hälsorelaterad livskvalitet. Finns det evidensbaserade metoder? Finns nationella riktlinjer? Hur är utvecklingen; är nya metoder på väg in? OSA är starkt knuten till sömnighet dagtid och därmed till trötthetsassocierade komplikationer (påtagligt reducerad livskvalitet och ökad olycksfallsbenägenhet främst trafikolyckor). Hjärt-kärlkomplikationer (hypertoni, hjärtsjukdom, stroke) är överrepresenterade vid OSA. Uppföljningsstudier visar ökad kardiovaskulär (CV) mortalitet. Den kausala mekanistiska länken mellan OSA och komplikationer omfattar såväl sömnfragmentering som återkommande hypoxi. Mottagligheten för kärlkomplikationer verkar vara individberoende. Detsamma gäller för sömnighet dagtid (symtomatisk OSA) som endast drabbar cirka 20% av patienter med måttlig till uttalad sjukdom. För korrekt klinisk handläggning är det därför viktigt att identifiera individer med ökad risk för CV sjukdom vid utredning av OSA samt att fastställa risk för att bättre kunna starta primärpreventiva åtgärder. En stark koppling finns till olika komponenter i det metabola syndromet. Mycket talar för att OSA vid såväl obesitas som lipidstörningar, insulinresistens och etablerad hypertension förstärker en CV risk. Det finns därför ett önskemål att bättre kunna identifiera särskilda riskgrupper hos patienter med OSA och finna markörer för dessa riskgrupper. Behandling med Continuous Positive Airway Pressure (CPAP) är väl dokumenterad med positiva effekter på såväl dagtidsöversömnighet som livskvalitet. Följsamheten med CPAP är dock begränsad (cirka 50 %). Bettskenebehandling har väl dokumenterad effekt på OSA, associerad sömnighet samt förhöjt blodtryck. SBU har positivt utvärderat denna dokumentation. Kirurgi är mera sällan använt men färska randomiserade studier talar för effekt och ökad volym kan förvantas. Det pågår utveckling av såväl läkemedelsbehandling som implanterad pacing av tungmuskel.

Det finns ett behov att kartlägga vårdstrukturen vid behandling av OSA samt effekten av behandlingen på trafiksäkerhet, arbetsförmåga, hjärtkärlsjukdom, samsjuklighet och livskvalitet hos denna stora patientgrupp. Syfte Ange syftet med det nationella registret och hur registerdata kan bidra till verksamhetsutveckling inom området. Internationella guidelines för diagnos och behandling av olika grad av sömnapné är framtagna på basen av evidensbaserade utrednings- och behandlingsmetoder. Trots detta genomförs sömnapnediagnostik och -behandling på olika sätt i landet och inom olika specialiteter. Idag finns inget nationellt vårdprogram som överbryggar skillnader mellan regionala vårdprogram och lokala terapitraditioner på ett övergripande sätt. Fyra huvudsakliga behandlingsmetoder (CPAP, bettskenor, kirurgi och konservativ behandling) används idag och indikationen för dessa metoder varierar troligtvis påtagligt mellan regioner i Sverige. Syftet med registret är att dels kartlägga regionala och sjukhusspecifika skillnader och deras effekt på resultatmått, ledtider och patienttillfredsställelse. Diagnostiska metoder och deras ändamålsenlighet dokumenteras och utvärderas. Vidare skall behandlingseffekter studeras och återkopplas till varje enhet för optimering av verksamheter. Faktiska kostnader för olika utredningsrutiner och behandlingar skall beräknas och jämföras med resultat och patientens bedömning. Registret skall sedan bidra till utveckling och uppföljning av standards och följsamhet med rekommendationer hos olika enheter. Regionala skillnader, tillhörighet till olika vårdspecialiteter (exv. ÖNH, lungmedicin, neurologi) och dess effekt på utfall skall analyseras och i mån av behov resultera i rekommendationer. Registret medger på ett i sammanhanget unikt sätt en möjlighet att analysera jämställdhetsfrågor mellan könen och skillnader i vårdutbud samt behandlingsutfall relaterade till sociokulturella skillnader. Registret möjliggör också analyser baserade på en samkörning med andra register som kan ge information om sömnapnéns effekt på sjuklighet och konsumtion av sjukvårdande behandling. En kvalitativ optimering av utredning och behandling av sömnapné vid deltagande verksamheter i syfte att skapa hög patienttillfredsställelse och optimal kontroll av sömnapnesjukdomen utgör huvudsyftet med registret. Beskriv avgränsning till närliggande register Vid sidan om SESAR förekommer i Sverige för närvarande patienter med OSA i två register: Ett samarbetsprojekt utgående från EU s COST action B26 startades 2007 under titeln ESADA (European Sleep Apnea Database). ESADA, som koordineras från Göteborg. Projektet har under drygt sex år samlat närmare 16 000 patientfall från 26 Europeiska sömncenter. Information från ESADA har visat sig användbar för karaktärisering av remisströmmar, sjukdomsmekanismer, samsjuklighet och behandlingsrutiner vid sömnapné. Göteborg är enda deltagande svenska center i detta register. ESADA:s komplexitet omöjliggör en bredare spridning och täckning vid svenska sömncenter. Ett svenskt behandlingsregister, Andningssviktsregistret Swedevox, startades 2004 genom en sammanslagning av de två registren oxygenregistret (1987) och hemrespiratorregistret (1996). Registret har omfattat patienter med andningssvikt och behandling med oxygen eller respirator. Patienter med enbart sömnapné, men utan andningssvikt, ingår inte i registret. Däremot har registret registrerat patienter med sömnapné som behandlas med CPAP. I syfte att uppnå en samordning mellan detta register och SESAR registret har CPAP-armen inom interventionsdelen av SESAR konstruerats identiskt med den som nu använts i andningssviktsregistret Swedevox. Under 2013/14 kommer patienter i SESAR som övergår i registrets behandlingsarm att systematiskt registreras och data kommer att överföras till Swedevox. Vi räknar därefter med att den del av Swedevox som rör OSA och CPAP skulle kunna integreras med SESAR i syfte att uppnå ett enda register som täcker diagnosen sömnapné, behandling med CPAP och behandling med andra modaliteter, t.ex. bettskenor och viktreduktion. Steg 4 - Samverkan

Hur sker samverkan med närliggande register? Praktisk samverkan Swedvox registret. Uppföljningsarmen som rör CPAP i SESAR registret har konstruerats på ett sätt som är identiskt med det som används i Swedvox. Syftet med detta är att data från den andel av SESAR patienter som behandlas med CPAP kan berika Swedvox registret. SESAR medger dessutom registrering av basdata samt samtliga behandlingsmodaliteter som är aktuella vid OSA. Denna samverkan kommer också att underlätta anslutning av de center som redan rapporterar i Swedevox. Beskriv även annan relevant samverkan SESAR innebär rapportering av information som inhämtas av olika yrkesgrupper. Vi har också eftersträvat en situation där detta återspeglas i styrgruppens sammansättning. Detta innebär att de vårdinsatser som genomförs i tandvården registreras i SESAR och att de uppgifter från uppföljningsbesök som regelmässigt inhämtas av sköterskeoch BMA personal loggas. Har registret haft kontakt med ett Registercentrum eller Regionalt Cancercentrum? Benämning RC VGR- Registercentrum i Västra Götaland RC-Syd- Registercentrum Syd (tidigare NKO) eller EyeNet UCR, Uppsala Clinical Research Center QRC Stockholm RC Norr RC Sydost Regionalt cancer centrum Värde Faktisk anslutning/samverkan Nej Kontakt tagen Nej Nej Nej Nej Kommentar angående kontakt med Registercentrum eller RCC SESAR har byggts upp i samarbete med RC VGR avseende samtliga dimensioner (registerkunskap, IT, statistik). Samverkan med näringslivet Registret har samverkan med näringslivet Beskriv pågående och planerade aktiviteter (ex rapportering av biverkningsdata till läkemedelsföretag, produktuppföljning, innovation och produktutveckling) Steg 5 - Kompetens och förankring inom vård och omsorg Styrgrupp Ange medlemmarnas namn, arbetsplats, ort och yrke samt eventuell akademisk titel, även medverkande företrädare för patienter/brukare eller närstående Förnamn Efternamn Akademisk titel Arbetsplats Yrke Jan Hedner Prof Sömnmedicinsk Avdelning, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Överläkare Ludger Grote Doc Sömnmedicinsk Avdelning, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Överläkare Bengt Midgren Doc Lungmedicin, Lunds Universitetssjukhus, Lund Överläkare Danielle Friberg Doc ÖNH-kliniken, Universitetssjukhuset Huddinge, Stockholm Överläkare

Eva Svanborg Prof Klinisk Neurofysiologi, Linköpings Univbersitetssjukhus, Linköping Överläkare Richard Harlid Sömnkliniken ALERIS, Fysiologlab, Stockholm Överläkare Åke Tegelberg Prof Avd för klinisk bettfysiologi, Malmö Högskola, Malmö Övertandläkare Patricia Granzin Sömnkliniken ALERIS, Fysiologlab, Stockholm BMA Kerstin Allgulander Lekman, Representant för Patientföreningen för Sömnapne Hur är gruppens kompetens att driva ett kvalitetsregister? Tydliggör specifikt styrgruppens, och eventuella andra centrala gruppers, kompetens och erfarenhet gällande: Att driva ett Nationella Kvalitetsregister Registret bygger på ett samarbete med Registercentrum i Västra Götaland (RC VGR) för support inom webbdesign, registerplattform, registerunderhåll, framställning av rapporter, samt analyser och bearbetningar avseende biostatistik, hälsoekonomi och kliniskt förbättringsarbete. RCV tillhandahåller stöd för registerbaserad forskning. Styrgruppen representerar samtliga kliniska specialiteter och yrkesgrupper som är involverade i vården av patienter med OSA samt drift av register (JH, LG, BM) Förbättringsmetodik Kliniska representanter har erfarenhet av systematiskt förbättringsarbete på kliniknivå. RC VGR finns som extra resurs. Biostatisk och epidemiologi Vetenskaplig meritering inom området för flera medlemmar i styrgruppen inom ramen av tidigare akademisk forskning. Relevanta kliniska ämnen Tung tvärsnittslig representation av olika medicinska specialiteter involverade i sömnapnevård. Hur kompenserar man för den kompetens man inte har? Tätt samarbete med RC VGR. Kompetens i övrigt anses vara tillgodosett i det nätverk som byggts upp. Förankring Beskriv registrets professionella och geografiska förankring, exempelvis via specialistföreningar och nationella nätverk. Finns planer på förändringar under kommande år? SESAR - har förankrats i SFSS (Svensk Förening för Sömnforskning och Sömnmedicin, www.swedishsleepresearch.com), patientföreningar (även representerade i styrgruppen) samt i de olika yrkeskategorierna och specialiteterna. Det nationella samarbetet och erfarenhetsutbytet inom SFSS kring utredning och behandling av sömnapné är betydande och tvärprofessionellt. Styrgruppen innehåller representanter från några av landets största sömnlaboratorier. Kommande år förväntas en betydande expansion av registret. På kort tid har patientbasen vuxit till över 1000 patienter och nätverket kommer därmed att snabbt byggas ut. Finns patient/ brukarrepresentant eller motsvarande med i registrets styrgrupp? Ja Finns annan samverkan med patient/brukare Nej

Beskrivning kommentar till ovanstående frågor Förankring i landets patientföreningar. För närvarande är patientföreningarna i landet under samgående vilket innebär en förenkling av det interaktiva arbetet. Patientföreningar är regelbundet representerade på SSFS s årsmöten och även representation i SESARs styrgrupp. Patientföreningar har informerats om arbetet med SESAR och ställer sig mycket positiva till registret. Samarbete söks också med olika specialistföreningar som har intresse i OSA sjukdomen i syfte att bättre förankra registret. Dessa omfattar Svensk ÖNH Förening, Tandläkarförbundet och Svensk Lungmedicinsk Förening (SLMF). Samarbetsytan med SLMF förstärks också i och med att vi planerar samordning mellan SESAR och Swedevox registren. Steg 6 - Volym och täckningsgrad i registret Ange antal registreringar per kalenderår 2008 2009 2010 2011 2012 2013 0 0 92 145 650 209 Vilka är inklusionskriterierna för registret? Verifierad sömnapnédiagnos (AHI>=5). Detta innebär vanligtvis >80% av de patienter som genomgår diagnostisk mätning vid sömnmedicinsk enhet. Definiera täckningsgraden för registret - hur mäter ni; vad ingår i täljare respektive nämnare? Antalet registreringar för helåret 2013 beräknas till 1000 (delsumma 209 i rutan ovan). Registrerade patienter /sökbara diagnoser (G 47.3 = OSA med AHI>=5) per enhet. Pilotberäkningar i VG region (Meliorbaserat diagnosregister) visar att hör täckningsgrad kan uppnås. Stickprovsanalyser för övriga deltagande center planeras. Täckningsgraden nedan är en skattning för 3 deltagande sjukhus i pilotfas. Vilken är den aktuella täckningsgraden enligt denna definition? 30% Hur många enheter i landet genomför aktuell behandling? 50 st Hur många enheter deltar i registret? 4 st Ange täckningsgraden vid uppföljningstillfällen, om sådana finns, exempelvis sexmånaders- eller ettårsuppföljning? 0% Deltagande enheter

Om registret har låg täckningsgrad ange vilka enheter som deltar, om registret har hög täckningsgrad ange vilka som inte deltar. Se ovan samt separat rapport. Intresset att delta i registret är högt och flera center runt om i landet har preliminäranmält sig. I samband med årsmöte inom Svensk Förening för Sömnforskning rekryteras ytterligare utredningsenheter i landet. Det förutses att täckningsgraden kommer att skilja mellan olika sjukvårdsområden. Inom VG region där registret startats räknar vi med att nå mycket hög teckningsgrad. Täckningsgraden för CPAP i Swedevox är redan hög men kommer att öka ytterligare genom att SESAR registrerar identiska uppgifter. En anpassning av uppföljningsrapporter för tandläkare (ca 100-150 som utför bettskenor) har genomförts och kommer att startas under hösten 2012. Ett betydande förankringsarbete har genomförts inom tandvården men där räknar vi åtminstone inledningsvis med en lägre täckningsgrad. Vid låg täckningsgrad, ange plan för ökad täckningsgrad Beslutsgruppen ahr tidigare påpekat att täckningsgraden är låg. Detta beror hänger delvis på fördröjning från UCRs sida när det gäller att skapa ett gränssnitt som medger överföring av data från SESARs CPAP arm till Swedevox. Vi har därmed medvetet hållit tillbaka antalet rapporterande centra för att undvika att nya center rapporterar i två register. Den nuvarande strategin är att nyrekrytera center som ej rapporterar i Swedevox. Dessutom har vi enträget försök påskynda processen med UCR i Uppsala. Erfarenheterna från pilotstudien är i övrigt mycket goda och några smärre tekniska justeringar kommer att implementeras. Vi räknar med att anslutningen av nya center under 2012/13 kommer att vara så hög som vi fysiskt kan klara av med nuvarande organisation. Registret har presenterats på nationellt sömnmöte och rönt stort intresse. Övriga kommentarer omfattar antalet utredande kliniker som skattas till cirka 150 i landet. Endast 4 pilotkliniker ingår för närvarande men rekryteringen av nya center är mycket snabb. Uppföljningstillfällen är ännu ej aktuellt eftersom 6 månaderspunkten ej har uppnåtts. CPAP uppföljningsdata från 2 av enheterna finns i Swedevox registret (CPAP arm). Hur har registerdatas validitet och reliabilitet undersökts och vad blev resultatet? Med valida data avser vi hur väl måtten beskriver det som avses att mätas. Med reliabla data avser vi hur reproducerbara och pålitliga data är. Hur har exempelvis registret hanterat problem med bortfall och felregistreringar. Hur har täckningsgraden undersökts? Variablerna är framtagna, definierade och validerade enligt internationella guidelines (American Academy of Sleep Medicine, European Sleep Society). Detaljerad utvärdering kommer att ske våren 2013. Stickprovsundersökningar har genomförts i pilotstudien och validiteten är hög. Register i andra länder Registret används i andra länder / planer finns på användning i andra länder Beskriv kortfattat dess omfattning och på vilket sätt.

Kommentar till ovanstående frågor Data från samtliga individer med nydiagnosticerad sömnapné (Apné/Hypopné Index>=5) vid deltagande sömnmedicinska kliniker inkluderas i registret. Variabler som registreras vid baslinjen omfattar klinik ID, personnummer (ålder och kön), vikt och längd (BMI), halsomfång, Apné/Hypopné Index (AHI), Oxygen Desaturations Index, tid<90% syremättnad, subjekt skattad översömnighetsgrad (ESS), beslutad behandling och behandlingens startdatum. Samtliga dessa variabler registreras rutinmässigt hos denna grupp av patienter. Variabler vid uppföljning (varje uppföljningsbesök) motsvarar förutom variabler listade ovan även data från nattlig kontrollmätning under behandling (CPAP, bettskena, kirurgi, konservativ behandling). Information om typ och fabrikat av CPAP eller bettskena registreras, liksom användartid (CPAP - mätarställning, bettskena - självskattad). Typ av kirurgiskt ingrepp samt effekt av konservativ terapi (BMI/halsmått) registreras. Steg 7 - Mått Bakgrundsdata Ange de viktigaste demografiska data som samlas i registret för att karaktärisera deltagande individer. Vilka data samlas i registret för att karaktärisera deltagande enheter? 1. Utredningsbesök inklusive besök hos läkare och sjuksköterska/bma Detta besök är av stor betydelse för utvärdering av frågeställning, symptom, annan samtidig sjuklighet, riskvärdering av översömnighet inom vissa yrkesgrupper och pågående läkemedelsintag. Demografiska data: kön, ålder, längd, vikt, BMI, rökning 2. Nattlig mätning för detektion och kvantifiering av sömnrelaterad andningsstörning (registrering i hemmet eller på vårdavdelning/laboratorium). Antal andningsstörningar per sovtimme och graden av nattlig syrebrist utgör väletablerade mått vid bedömning av sjukdomens svårighetsgrad. Typ av mätutrustning (varierar mellan utredningsenheter) är också betydelsfull och kan påverka mätresultatet och tillförlitligheten av rapporterade mätdata. Karakteriserisering av enheter: Ledtid till diagnos och ledtid till terapi, ledtid mellan genomförd nattmätning och fastställande av diagnos, terapival hos sömnapnépatienter Processmått på kvalitet Ange de viktigaste processmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? Följande processmått kommer att registreras i SESAR: 1. Ledtider från remiss till diagnos och behandling Kötider för OSA diagnostik varierar påtagligt mellan olika utredningsenheter i Sverige. Även tiden från diagnos till behandling varierar och prioritetslistor baseras för närvarande på samtidiga dagtidssymtom och annan sjuklighet. Ändamålsenligheten av dessa prioriteringsprinciper är oklar och skall utvärderas. 2. Typ av behandling Det finns flera etablerade behandlingsmetoder vid sömnapné men indikation och avgränsning för behandling varierar

påtagligt mellan olika enheter i landet. Vissa patienter kräver byte mellan olika behandlingsmetoder innan man kan fastställa slutlig och adekvat behandling. En effektivisering inom detta område skulle leda till ökad patienttillfredsställelse och betydande kostnadsbesparingar. 3. Tröskel för beslut om behandling/intervention samt typ av behandling vald bland diagnosticerade fall vid olika utredningsenheter i landet samt associationen mellan dessa mått och AHI respektive ESS. 4. Duration och hållbarhet av olika hjälpmedel som används vid sömnapné omfattande fabrikat och typ av CPAP samt typ (material av bettskena). Resultatmått Ange de viktigaste resultatmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? 1.. PROM. Effekt av intervention av behandling på subjektivt upplevd förändring i dagtidssömnighet (delta ESS). 2. Effekt av behandling (kontrollmätning) vid olika former av behandling (delta AHI, delta ODI) bland behandlade vid olika utredningsenheter i landet samt associationen mellan dessa mått respektive ESS. 3. Samkörning av data enligt ovan med svenska diagnosregistret för värdering av incident sjukdom (framför allt kardiovaskulär sjukdom) och vårdkonsumtion bland behandlade och obehandlade fall vid olika utredningsenheter i landet samt associationen mellan dessa mått och AHI respektive ESS. Effekt av olika former av behandling enligt denna analys. Innehåller registret professionsbedömda mått på patientens funktionsförmåga? Ja idag Sömndiagnostiska mått (AHI, ODI, medelsaturation) Följsamhet och funktion av CPAP utrustning (funktionell nattmätning - objektiv) Innehåller registret patientrapporterade mått inom något av följande områden? EQ-5D Planeras SF36/RAND 36 Nej Annat generiskt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Nej Sjukdomsspecifikt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Ja idag Epworth Sleepiness Scale (ESS) Andra patientrapporterade utfall, exempelvis function, symptom Ja idag Subjektivt angiven behandlingsföljsamhet Patienttillfredsställelse (nöjdhet med vården eller vårdens resultat) Ja idag Nöjdhet dokumenteras nu i bettskenearm. Planeras även för CPAP.

Patientupplevelser, patienterfarenheter( frågor om vad som hänt under vårdtiden, t ex om information har givits, om väntetider, om möjligheten för patienten att vara delaktig) Ja idag Väntetid (remiss-undersökning, diagnos-behandling) Andel patienter som kallas på uppföljningsbesök Annat patientrapporterat mått Planeras Frågeformulär kring själskattad vigilans/funktion planeras) Beskriv hur det mäts och i vilken utsträckning (inkl datainsamlingsmetod och svarsfrekvens)? Epworth Sleepiness Scale score enligt standardiserat frågeformulär administrerat på respektive klinik Nattmätningar i enlighet med lokala rutiner Antropometriska data enligt lokala rutiner Steg 8 - Datafångst Beskriv rutiner/flöden för datafångst och registrering till registret Beskriv gärna om användaren får stöd med förifyllnad av uppgifter, från registret och/eller från journalen. Beskriv gärna om uppgifterna först registreras i registret och därefter i journalen och om det finns uppgifter i registret som vanligtvis inte finns i journal. Data inhämtas från journalanteckningar vid läkar- resp mottagningsbesök samt rapportblad från nattmätning. Inmatning sker via ett webbgränssnitt. Strävan är att automatisera överföring av data från patientjournal till registret. PROM-data hämtas från standardiserat frågeformulär. Möjlighet till pekskärmsinmatning kommer att utvecklas. Uppskatta fördelning hur rapportering sker (i procent) Benämning Värde Webb 100% Filöverföring 0% Papper 0% Annat 0% Kommentar: Hur stor del (procent) av patienterna registreras Under vårdtillfället : 0% Inom en vecka : 0% Inom en månad : 100% I samband med vilken/vilka patientkontakter registreras data? Vid upprepade registreringar om samma individ; ange antal tillfällen och tidsintervall. Data samlas vid besök på mottagning då utredning görs och under uppföljningstillfällen på behandlande enhet t ex sömnlaboratorium, tandläkare eller annan vårdgivare. Flera registreringar kan på ett oberoende sätt utföras på samma individ. Intervallet är beroende av lokala klinska

rutiner. T.ex. tiden från diagnos till behandling kommer att variera liksom genomförande av uppföljningsbesök. De senare genomförs ej systematiskt i landet vilken är en av de viktiga uppgifter som vi avser att belysa med SESAR registret. Kommentar till ovanstående frågor SESAR data omfattar ännu endast information från pilotfasen. Planerad inmatning huvudsakligen via webb, men möjlighet till direktöverföring från journal till register kommer att utnyttjas och förhållandet mellan dessa siffror kommer att förändras i takt med att ytterligare enheter ansluts till registret. Detta gäller även den andel patienter som registreras inom önskvärt tidsfönster mellan behandling och inmatning. Pågår arbete med att anpassa registrets variabler till nationella standarder? Exempelvis ensning av termer register emellan och/eller enligt Nationellt fackspråk. Ännu ej aktuellt. Samarbete inom RCV-VGR, där experter has kontaktats inför skapandet av registerfrågor och inmatningsvariabler. PROM specialister har tillfrågats. Steg 9 - Analys av registerdata Statistisk bearbetning och analys Beskriv hur registerdata analyseras på olika nivåer (aggregerat resp. lokalt, ålders- och könsspecifika data och tidsserier) och ange de viktigaste deskriptiva/analytiska utfallen. Ange exempel på utfall som är anmärkningsvärt positiva eller negativa. Förklara hur analysen utformas för att stödja lärande och förbättring i berörda verksamheter. Nya register: endast analysplan. Vi analyserar bland annat följande data: 1. Förekomst av OSA definierat enligt olika cut-off värden (AHI>=5, 15 och 30) bland remitterade fall vid olika utredningsenheter i landet. 2. Förekomst av dagtidssömnighet definierat enligt subjektiv skattningsskala (ESS) bland remitterade fall vid olika utredningsenheter i landet samt associationen mellan AHI och ESS. Därmed förekomst av OSA syndromet. 3. Beskrivande antropometriska mått(längd, vikt, BMI, halsomfång) bland remitterade fall vid olika utredningsenheter i landet samt associationen mellan dessa mått och AHI respektive ESS.Analysplan kommer att tas fram i samarbete med RC VGR. För vidare information se exempel på deskriptivt utfall i bifogad årsrapport. De variabler som registreras vid baslinjen omfattar klinik ID, personnummer (ålder och kön), vikt och längd (BMI), halsomfång, Apné/Hypopné Index, Oxygen Desaturations Index, tid<90% syremättnad, registreringstid, översömnighetsgrad (ESS), beslutad behandling och dess startdatum. Samsjuklighet dokumenteras. Variabler vid uppföljning (varje uppföljningsbesök) motsvarar data från kontrollmätning enligt ovan samt typ och fabrikat av behandling, användartid (CPAP - mätarställning, bettskena - självskattad, kirurgi - typ av ingrepp, konservativ - förändring av BMI/halsmått). Exempel på utfall: Väntetider från remiss till undersökning Väntetider från diagnos till behandling Andel kompletta (förskrivna) utredningsdata Genomsnittligt ESS; AHI; ODI, BMI (speglar lokala remissflöden och prioriteringar) Andel patienter till behandling och specifik behandling vald

Relation symtomatiska nyckelmått och behandlingsval Andel uppföljda behandlingar Andel med identifierad samsjuklighet och dess inflytande på behandlingsval Ange hur varierande sjukdomsgrad, case-mix, confounders etc. hanteras Analysplan kommer att tas fram i samarbete med RC VGR. Inledningsvis deskriptiva data. Inflytandet av confounders som obesitas, samtidig CV sjukdom, grad av sömnighet (symtombelastning) etc. är betdande vid OSA. I vissa utfallsanalyser av deskriptiv art är detta inflytande av mindre betydelse eftersom vi inte hanterar prospektiva randomiserade data. I andra anlyser kan de komma att få en större betydelse men data data kan samköras med andra källor som definierar endpoints av typen nyinsjuknande i hypertoni, CV sjukdom, nytillkommen stroke, myokardinfarkt eller död. Om vi väljer att extrahera denna typ av information kommer multivariata analysmodeller att utvecklas. Vi anser att det ännu är alltför tidigt att ta ställning till sådana analyser. Steg 10 - Återföring och spridning av analysresultat Webbmodul för utdata Webbmodul för utdata som individuella kliniker kan använda för att se sina egna resultat när som helst finns Kan en enhet / klinik jämföra sina egna resultat i webbmodulen Med riksgenomsnittet Med andra jämförbara enheter Mellan landsting och region Med bästa enheter Kommentarer till ovanstående fråga Rutiner för utvärdering via webmodul under utarbetande Resultatrapporter till deltagande kliniker Resultatrapporter till deltagande kliniker skickas frekvent, dvs minst kvartalsvis Svar: Ja Könsuppdelad visning av data Data redovisas könsuppdelat i årsrapport eller motsvarande Om inte, när införs könsuppdelad redovisning? Inför årsrapport 2013 Redovisning av resultatdata för identifierbara enheter/kliniker

Resultatdata redovisas för identifierbara enheter/kliniker öppet - även för allmänheten - i årsrapporteringen Om inte, när planeras öppen redovisning på enhets-/kliniknivå? Registret är under uppbyggnad. Ovanstående planeras 2014 Finns resultat riktat till patienter tillgängligt på webben? Resultat från registret finns tillgängligt för, och anpassat till, patienter (och närstående) på registrets webbplats Finns registerdata presenterat/sammanställt som stöd i dialogen med patienten? Registerdata finns presenterat/sammanställt på ett sätt som gör att det kan användas som stöd i dialogen med patienten vid vårdmötet Data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Registret har det senaste året bidragit med data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Var och när sker de professionella diskussionerna kring resultaten? Planerad spridning av data i första hand via SFSS men också till andra berörda specialistföreningar inom Lungmedicin, ÖNH, kardiologi samt tandvården. Registret har presenterats även på nordiska och internationella möten. I det omedelbara perspektivet anser vi också att tidig och direkt återkoppling till enskilda deltagande kliniker är av stor betydelse. Beskriv eventuell övrig rapportering / återföring och analysresultat til registrerade enheter Rapporter kommer att tas fram i samarbete med RC VGR. Återkoppling planeras direkt till varje enhet via webben. Steg 11 - Verksamhetsutveckling/Förbättringsresultat På vilket sätt har och kan registerdata användas för verksamhetsutveckling och lokalt förbättringsarbete? Ge en beskrivning, med konkreta exempel, över hur registerdata kan och har använts för kliniskt förbättringsarbete, lärande och verksamhetsutveckling. Omedelbara exempel omfattar: Att fastställa om klinikens tröskelvärden för (diagnos) och terapi är i linje med nationella resultat och mål. Att fastställa om mätmetoder för klassificering av OSA används på ett enhetligt sätt och tolkas korrekt Att fastställa olika väntetider i vårdkedjan och att uppnå resultat i enlighet med nationellt ledande enheter. Att normera behandlingsval i de fall kliniker kraftigt avviker i lokala rutiner för bruk av en viss behandlingsmetod. Att skapa insikt kring graden av samsjuklighet och att utveckla riktlinjer för hur denna skall hanteras. Att utvärdera om samsjuklighet påverkar utredningsresultat och behandlingsresultat

Vilka resultat har uppnåtts på lokal, regional och nationell nivå? Vad i vården har blivit bättre? Beskriv nytta och effekter av detta förbättringsarbete. Registerdata för helår finns ännu ej tillgängliga och har därför inte kunnat hunnits återföras till rapporterande enheter. Finns det nationella riktlinjer eller andra måldokument på registrets område? Utredning och behandling av sömnapné sker i enlighet med internationella guidelines som framtagits via The American Sleep Disorders Association (ASDA, Sleep. 1995 Jul;18(6):511-3 samt Sleep. 1994 Jun;17(4):372-7). Europeiska riktlinjer är under utarbetande. Dessa guidelines stipulerar praktiska och metodologiska aspekter kring utredning och behandling av sömnapné men berör ej utfallbaserade beslutsrekommendationer. Regionala vårdprogram finns i enstaka regioner (Skåne, Uppsala, Stockholm). Ansträngningar att finna en nationell plattform inom Svensk Förening för Sömnmedicin har försvårats att det finns betydande regional skillnader i hantering och utredning. Detta ä en viktig uppgift för registret att försöka åtgärda. Det finns därför ett betydande behov att generera utfallsdata i relation till olika vårdprocesser med hjälp av ett nationellt kvalitetsregister. Målet är sedan att skapa och kontinuerligt förbättra ett nationellt vårdprogram vid sömnapné. Har registret kvalitetsindikatorer kopplade till dessa riktlinjer? Vi anser att en stor del av de riktlinjer som existerar kan belysas. Fullständig värdering skulle kräva ett betydligt mera omfattande rapportformat. Det saknas dock information om hur väl basala riktlinjer efterföljs och tidigare inventeringar utförda i SFSS s regi antyder att det finns betydande skillnader i utrednings- och behandlingsrutiner mellan olika vårdgivare och mellan olika delar av landet. Utbildningsbehovet är stort och betydande förbättringar i vården kan vinnas. Vilka är de identifierade viktigaste förbättringsområdena inom vården kommande år? Förkortad väntetid mellan remiss och diagnostisk mätning Förkortad väntetid mellan diagnos och behandling Komplett kartläggning av kardiovaskulär sjuklighet Förbättrade rutiner för omhändertagande av metabol sjukdom Komplett uppföljning av patienter med igångsatt behandling Har registret satt vägledande målnivåer för förbättringsarbetet i vården under kommande år? Svar: Ja Lista de viktigaste Förkortad väntetid mellan remiss och diagnostisk mätning (<3 månader för oprioriterade fall) Förkortad väntetid mellan diagnos och behandling (<3 månader för alla fall) Komplett kartläggning av kardiovaskulär sjuklighet (samtliga patienter med korrekta anamnestiska uppgifter) Förbättrade rutiner för omhändertagande av metabol sjukdom (samtliga patienter med korrekta anamnestiska uppgifter) Komplett uppföljning av patienter med igångsatt behandling (100% inom 12 månader) Användarundersökning hos deltagande verksamheter Gör registret någon användarunderökning hos deltagande verksamheter för att fånga upp verksamheternas syn på registrets funktionalitet?

Beskriv hur ni gått till väga och vilket resultat som framkommit Ange andelen av deltagande verksamheter där registerdata används systematiskt i verksamhetschefernas stöd till förbättringsarbetet. 0 Kommentar Vi förväntar oss att information från registret när täckningsgraden ökat kommer att vara mycket användbar för verksamhetsutveckling vid olika deltagande enheter. Steg 12 - Vetenskaplig produktion och innovation med stöd av registerdata Hur många förfrågningar om forskningsprojekt relaterade till registret har registret beviljat/tillstyrkt under 2012 samt 2013? 2 st Till hur många beviljade/tillstyrkta forskningsprojekt har ni lämnat ut data till under 2012 samt 2013? 0 st Hur många vetenskapliga artiklar som baseras på data från registret, har publicerats i vetenskaplig tidskrift/abstracts presenterats på nationell eller internationell vetenskaplig konferens under 2012 samt 2013? 0 st Förteckna vetenskapliga studier publicerade under det under 2012 respektive 2013 Abstracts från vetenskapliga konferenser/motsvarande anges endast om motsvarande inte finns publicerat på annat sätt. Registerdatabasen kommer att innebära synnerligen goda möjligheter för forskningsprojekt. Med tanke på hur tidigt vi ännu befinner oss arbetet har vi inga praktiska exempel på sådana projekt.vi kan dock referera till den Europeiska databasen (ESADA) som vi tidigare har startat upp. Utifrån denna databas bedrivs för närvarande har 10 separata forskningsprojekt som bland annat berör diagnostiskt utfall i relation till analysmetod, prediktorer för hypertoniutveckling (hypoxi eller sömnfragmentering), prediktorer för diabetesutveckling (hypoxi eller sömnfragmentering), tvärsnittligt samband hypoxi och hyperlipiemi, regionala skillnader i patientbaser och utfallsmått, jämförande utfallsanalys relaterat till CPAP vs. bettskena samt effekter av bettskenebehandling på CV surrogatvariabler som hypertoniutveckling. Information som på ett unikt sätt kan hämtas från en registerdatabas som SESAR omfattar den man kan vinna genom samkörning med andra tillgänglig svenska register. T.ex. kan vi uthämta information kring prediktorer för trafikolycksfall. En lokal sådan studie i Göteborg som omfattar Trafikverkets STRADA register visar på en kraftigt ökad representation av patienter med OSA i olyckssammanhang. Intressant nog och oväntat verkar inte subjektiv sömnighetsgrad dagtid prediktera olycksfallsrisk. Det kvarstår därmed en uppgift att identifiera de riskfaktorer som innebär ökad olycksfallsrisk i denna population.

Andra frågeställningar som på ett unikt sätt kan besvaras handlar om incident CV sjukdom och på sikt även CV mortalitet där basdata ur en registerpopulation, om tillräckligt stor, kan ge information förutsatt en referensgrupp ur populationen identifieras. Detta kräver samkörning med andra diagnosregister. På samma sätt kan vi belysa ett, från spanska populationsregister, nyligen publicerat oväntat samband mellan sömnapné och cancersjukdom (malignt melanom). Det har spekulerats i att intermittent hypoxi av den typ som förekommer vid OSA kan vara orsaken till detta samband. Möjligheterna till olika forskningsprojekt är därmed mycket stora vilket innebär att en registerdatabas som SESAR snabbt, tack vare sin storlek, skulle bli världsunik. Ange om registret har forsknings/utvecklingssamarbete med läkemedels- / diagnostik- / medicinteknik-företag Nej Steg 13 - Finansieringsbehov Totalt sökt belopp Ange belopp som ni väljer att söka. 2014 2015 1 776 000:- 1 832 000:- Kostnader I år finns det möjlighet för register att ansöka om flerårsanslag (dock ej registerkandidater). Fyll då i budgeterad kostnad både för år 2014 och 2015. Specificera följande planerade kostnader för finansieringsbehovet i registret inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön. Förklaring till nedanstående delar: Med IT-relaterad drift avses: Kostnad som uppstår till följd av drift/utveckling/-underhåll av IT-system. Ex: Servermiljö, licenser, IT-utrustning etc. Med Administration/ koordination avses: Användarmöten, utbildning, resor, sekreterare etc. Registerledning Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Registerledning 475 000:- 500 000:- Nej Administration/koordination Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC ProjektledningRegisterkoordinator 236 000:- 247 000:- Nej Statistik Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Statistik/utdata 100 000:- 100 000:- Ja IT Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Systemutveckling/systemkonfigurering 210 000:- 200 000:- Ja Publicering samt årsrapport Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC

Sammanställning/tryck 55 000:- 60 000:- Ja Möten Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Möten/resor 50 000:- 50 000:- Nej Resor Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Resor koordinator 75 000:- 75 000:- Nej Registercentrum Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Registerkunskap/Kordinering 100 000:- 100 000:- Ja Förvaltningskostnader Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Övrigt Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Projektledning 475 000:- 500 000:- Nej Summering Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 Summa kostnader 1 776 000:- 1 832 000:- Varav kostnader mot RC 465 000:- 460 000:- Varav IT-relaterade kostnader 210 000:- 200 000:- Redovisning av annan finansiering av registerverksamheten Finansiering som ej utgår från SKL/Beslutsgruppen oavsett om den är beviljad, sökt eller planerad Finansiär Sökt belopp i kr. Beviljat belopp i kr. Inväntar beslut 0:- 0:- Motivering kring finansieringen Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgrupp breddas etc. Registret kommer att genomgå en betydande expansion under 2014-15. Ett stort antal nya center skall integreras och detta innebär ett informationsarbete som är direkt riktat mot deltagande kliniker och som kommer att vara omfattande. Vi har därför identifierat en registerkoordinator som på ett deltidsuppdrag skall hantera detta arbete. Registerkoordinatorn (Dr. Henrik Hamnered, Lidköping) är praktiskt verksam inom sömnmedicin och har god kännedom om diagnosgrupper och behandlingsrutiner. Koordinatorns arbete kan till stor del bedrivas på distans men kommer att kräva resor, framför allt i uppstartsskedet. Kostnader för service och insatser (registerledning och statistik) från RC VGR kommer att öka i takt med att registret växer i omfång. Detta trots att en stor del av systemutvecklingen har hanterats under perioden fram till 2013. Vi

förutser också kostnader relaterade till integreringsarbetet med Swedevox registret. Inga förvaltningskostnader appliceras Steg 14 - Ekonomisk redovisning av föregående år Kostnader föregående år Redovisa följande kostnader för registret inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön under föregående år. Registerledning, administration/koordination, statistik, IT, publicering samt årsrapport, möten, resor, kompetenscentrum förvaltningskostnader samt övriga poster. Förklaring till ovanstående delar: Med IT-relaterad drift avses: Kostnad som uppstår till följd av drift/utveckling/-underhåll av IT-system. Ex: Servermiljö, licenser, IT-utrustning etc. Med Administration/ koordination avses: Användarmöten, utbildning, resor, sekreterare etc. Registerledning Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Registerkunskap 68 000:- Ja Administration/koordination Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Projektledning/Registerkoordinator 108 000:- Nej Statistik Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Statistik/Utdata 63 000:- Ja IT Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Systemutveckling 195 000:- Ja Publicering samt årsrapport Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Sammanställning 23 000:- Nej Möten Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Möten/Resor 5 000:- Nej Resor Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Registercentrum Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Förvaltningskostnader Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Övrigt Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Projektledning 222 000:- Nej Projektledning 86 000:- Ja Summa kostnader 770 000:-