Bra mat för seniorer



Relevanta dokument
Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre

Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Maria Svensson Kost för prestation

Årets Pt 2010 Tel

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Tio steg till goda matvanor

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Varför ska man ha ett balanserat?

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån

Mat och dryck för dig som har diabetes

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

BALANSERA MERA VIKTEN AV RÄTT MAT OCH BALANS I KYLSKÅPET

Diabetesutbildning del 2 Maten

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Vad påverkar vår hälsa?

Sunda matvanor för skolbarn

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Kostråd energirik kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Allt du behöver veta om smart viktminskning

02b KOLOSTOMI STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Äldre med malnutrition

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter

Lev livet med Liva Energi

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

KOKBOK. Råd och recept - kost för seniorer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Prestationstriangeln

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Kostråd till dig som är opererad för obesitas

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Författare: Peter Stenberg, Leg. Dietist IOC Diploma in Sports Nutrition Introduktion

KOKBOK. Råd och recept - kost för äldre

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Återhämtningsmål direkt efter träning

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:

Teori - Mat och näring

Så minskar du risken att falla

Timbalkost Konsistensanpassad kost

Transkript:

Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet!

Behov av mat för äldre Med ökad ålder förbrukar vi oftast mindre energi, vilket innebär att vi inte behöver äta lika stora portioner mat som tidigare. Behovet av vitaminer och mineraler är oförändrat vid ökad ålder. Äter man lite mat eller ensidigt riskerar man att få brist på vissa näringsämnen och det kan då vara bra att ta vitamin/mineraltillskott dagligen. I broschyren beskrivs de näringsämnen som är viktiga att få i sig för dig som senior.

Energi Du kan själv kontrollera att du äter lagom mycket mat genom att väga dig regelbundet, till exempel en gång i månaden. Går du ner i vikt så är detta något du ska prata med din läkare och sjuksköterska om. Den nedbrytande process som viktminskning innebär bidrar till sämre aptit, sämre sårläkning, sämre immunförsvar, sämre livskvalitet och mindre ork. Protein Kött, fisk, ägg, ost, mjölkprodukter, bönor och linser är bra källor till protein. Ät gärna något av dessa till varje måltid, även till mellanmålen. Protein är extra viktigt att äta när man blir äldre för att motverka att tappa muskelvävnad.

Vitaminer / mineraler Vitamin D Solljus och fet fisk ger oss vitamin D. Vitamin D behövs för att hålla skelettet starkt. Är du inte utomhus dagligen är det ännu viktigare att äta makrill, lax, sill, strömming, ägg och att dricka mjölk. De flesta äldre behöver tillskott av vitamin D. Vitamin C Frukt och grönsaker är de bästa källorna till vitamin C. Ett annat namn för vitamin C är askorbinsyra. En lindrig brist kan till exempel ge försämrad sårläkning. Ät gärna frukt eller grönsaker till varje måltid. Kalcium Kalcium behövs för vår benstomme, våra tänder, blodkoagulering och nervfunktion. Brist på kalcium kan leda till benskörhet. 5 dl mjölk, filmjölk eller yoghurt per dag samt 2-3 skivor ost täcker behovet av kalcium.

Vatten / kostfiber Vatten Vatten har stor betydelse för kroppens funktioner. Med ökad ålder försämras förmågan att känna signaler om törst vilket leder till att man ofta dricker för lite. När vi blir äldre behöver vi dricka omkring 1,5 liter vätska per dag. Ett tips är att även dricka mellan måltiderna. Kostfiber I Sverige äter vi tyvärr mindre kostfiber än vad som rekommenderas. Vi behöver 500 g frukt och grönsaker per dag samt välja fullkornsprodukter. Kostfiber har en mängd fördelar och ett par nackdelar: Fördelarna är att kostfiber hjälper mot förstoppning, hemorrojder, divertiklar (tarmfickor), tjocktarmscancer, gallsten, hjärtoch kärlsjukdomar (kolesterolsänkande), diabetes och fetma. Kostfiber ger en ökad mättnadskänsla vilket kan vara negativt för personer med dålig aptit eftersom det kan leda till att matintaget minskar, för en del kan ett högt fiberintag dessutom ge orolig mage.

Måltidsordning Genom att äta på regelbundna tider ökar möjligheten att täcka energi- och näringsbehovet samt att hålla blodsockret på en jämn nivå. För en del passar det bra att äta flera små mål per dag till exempel om man har dålig aptit eller har svårt för att äta en stor portion. Exempel på måltidsordning och vad måltiderna kan innehålla: Frukost: Gröt med mjölk och sylt samt ett litet glas juice och ett kokt ägg Mellanmål: Kaffe/the/varm choklad och en frukt Lunch: Köttbullar, potatis, gräddsås, rivna morötter och lingonsylt Mellanmål: Kaffe/the/varm choklad och en bulle/kaka/chokladbit Middag: Sill, potatis, gräddfil och grönsallad med skivad paprika Kvällsmål: Ett glas mjölk med en smörgås med ost och en frukt Prova att skriva ner allt du äter på en dag!

Anteckningar

www.ltv.se Augusti 2011 / CK Materialet är inspirerat av "kokbok kost för äldre", Karlskrona kommun