Sånglekar Nordiska museets julgransplundring 2005
När vi sjunger och dansar kring granen håller vi liv i en väldigt gammal tradition som är känd i varje fall från början av 1600-talet. Den äldsta uppgiften om en svensk sånglek som man hittills träffat på är texten till»bro bro breda«. Den citerades i början av 1600-talet av Johannes Bureus, Sveriges förste officiellt verksamme fornforskare. Senare under 1600- talet återger Olof Rudbeck ett långt stycke av den lek som idag kallas»räven raskar över isen«när han ska berätta hur julfirandet gick till. En annan väldigt gammal sånglek är»skära havre«som finns återgiven med hela sin text och en lekbeskrivning från cirka 1700 i en skildring av Värmland.
Artur Hazelius som grundade Nordiska museet och Skansen slog vakt om lekarna och ville att barnen skulle sjunga och dansa de gamla ringlekarna som han räknade som»de vackraste blommorna i den svenska örta gård en«. Nordiska museet gav ut det allra förs ta häftet med sånglekar redan 1898. Nu tar vi upp traditionen igen genom att trycka fem lekar med beskrivningar, som ett minne av julgransplundringen på Nordiska museet, tjugondag Knut 2005. Christina Mattsson Styresman för Nordiska museet Obs! Varje siffra under texten i visorna anger att en ny tur börjar, och hur man utför den står vid motsvarande siffra i beskrivningen efteråt. 3
Vi ska ställa till en roliger dans Vi ska stäl - la till en ro - li-ger dans, vi ska bin-da bå-de kro-na och krans i dan-sen. Hej hopp, en ro - li -ger dans, hej hopp, båd kro - na och krans i dan - sen. 2. Vacker är du när du dansar och ler. Och vacker när du på din käraste ser, du lilla. 4
Deltagarna ordnar sig i ring och håller varandra i händerna. En är inne i ringen. 1. Ringen springer i hastig takt åt vänster. Den som är inne bjuder genast upp en (av motsatt kön), och de båda dansar polska, först hållande varandra i händerna, sedan fr.o.m. 2 under omfamning. Den uppbjudna stannar inom ringen och leken börjar på nytt.
Nigarepolskan En lit - en tid vi le - va här med myc-ken mö-da och stort be-svär. Hej, tom-te - gub-bar, slå i glas - en och låt oss lu - sti- ga va-ra! va-ra! Deltagarna ställer sig i två led mot varandra. Medan visan sjungs första gången springer en av gossarna omkring mellan leden med höger hand i sidan. 1. Gossen stannar framför en flicka, båda sätter händerna i sidan och hoppar på så sätt, att de (medan stavelsen»li-«sjungs) samtidigt sätter fram sin vänstra fot och rycker tillbaka den högra. Vid 2 hoppar de igen, den högra foten sätts fram och den vänstra rycks tillbaka. Vid 3 upprepas samma hoppsteg som i 1, vid 4 samma som i 2.
5. Gossen vänder under första takten med böjda knän helt om åt vänster, den uppbjudna flickan lägger sedan sina händer över hans höfter och båda springer mellan leden till visans slut. Omsjungning. Vid 1 stannar gossen som förut framför en flicka och hoppstegen upprepas. Även den flicka som han har bakom sig deltar och vid 5 vänder han sig mot henne. Vid nästa takt (6) vänder sig även hon. Han lägger nu sina händer på hennes höfter och den som står bakom honom lägger sina händer på hans. Därefter börjar alla tre springa och de fortsätter till visans slut. Nu är det alltså den först uppbjudna flickans tur att bjuda upp, och när melodin börjar repeteras stannar hon framför en gosse. Efter hoppsteg och vändning sluter han sig till raden, som därigenom kommer att bestå av fyra. Först är nu den andra i ordningen uppbjudna flickan, som alltså övertar ledningen. Genom att man ständigt gör på samma sätt växer raden lika mycket i båda riktningarna. Var och en gör sin vändning med svikt medan en takt sjungs, den ena efter den andra i hela raden. Eftersom antalet blir större krävs det längre tid för alla att vända sig och tiden för springandet mellan leden blir kortare. Om det blir fler än åtta i raden upprepas sista reprisen ytterligare en gång.
Prästens gamla kråka 1. Prä - stens gam - la krå - ka skul - le ut å å - ka, in-gen ha - de hon som körde. Än slank det hit och än slank det dit. Och än slank det ner i di - ket. Deltagarna ställer sig i ring och fattar varandras händer. Ingen är inne i ringen. 1. Ringen rör sig i hastig takt åt vänster. 2. Ringen stannar. 3. Alla tar ett hopp åt höger (på ordet»hit«) och står sedan stilla. 4. Samma hopp upprepas åt vänster (på ordet»dit«). Vid 5 gör de ett hopp rakt upp och kommer ner med djupt böjda knän. Under lekens gång får de deltagande inte släppa varandras händer.
Höga berg och djupa dalar Hö - ga berg och dju - pa dal- ar, se här är vän-nen, som mig be - ha - gar. Hej hopp, min lil - la soc-ker-topp, vi ska dan - sa tills sol - en rin- ner opp. Hej hopp min skö - na, vi ska dan - sa i det grö - na!
Vi ska dansa över berg och backar och slita ut både skor och klackar. Hej hopp, min lilla sockertopp o.s.v. Nu har vi dansat över berg och backar och slitit ut både skor och klackar. Hej hopp, min lilla sockertopp, nu har vi dansat tills solen runnit opp. Hej hopp min sköna, nu har vi dansat i det gröna! Deltagarna ställer sig i ring och fattar varandras händer. En (gosse eller flicka) är inne i ringen. 1. Ringen rör sig i hastig takt åt vänster (under hela leken). Den som är inne springer med höger hand i sidan i motsatt riktning. 2. En av deltagarna bjuds upp. 3. Båda dansar och håller varandra i händerna. Medan andra och tredje strofen sjungs dansar de under omfamning.
Räven raskar över riset Rä - - ven ra - - skar öv - - er ri - - set. Rä- ven ra- skar öv- er ri- set. Får jag lov och får jag lov att sjun- ga flic- kor - nas vi - sa? (Alla niger) Så gör flickorna var de går, och var de sitter och var de står. Och allra mest och allra mest, när de i dans månde svinga. Räven raskar över riset. Räven raskar över riset. Får jag lov och får jag lov att sjunga gubbarnas visa? (Alla hostar) Så gör gubbarna var de går, och var de sitter och var de står. Och allra mest och allra mest, när de i dans månde svinga.
Deltagarna bildar en gemensam ring, där gossarna står tillsammans och flickorna tillsammans. Ingen är inne. 1. Ringen rör sig i hastig takt åt vänster. 2. De lekande släpper varandras händer och står stilla. Flickorna niger när de betonade taktdelarna flick-, går, sitt-, står, sjungs och gossarna härmar dem. 3. Alla trampar runt åt vänster två gånger och klappar händerna i takt med sången. I tredje strofen sätts ordet gossarna in i stället för flickorna och alla del tagarna bockar sig. I den fjärde härmas gummorna och alla nyser. Sedan följer skomakarens visa då sulningen imiteras, och till sist bagarens, då alla hukar sig och klappar med händerna på golvet. Alla strofer (»visor«) dansas för övrigt lika. 3
Texterna och melodierna är hämtade ur fjärde upp lagan av Ringlekar på Skansen med beskrifvande text, ett häfte sammanställt av Nils Keyland och utgivet av Nordiska museet 1912. Teckningarna är gjorda av Ragnhild Olsson, född 1902. I ett svar på en av Nordiska museets frågelistor har hon, som 70-åring, ritat och berättat om de lekar hon och hennes syskon och kamrater lekte i början av 1900-talet. Nordiska museets förlag Box 27820 115 93 Stockholm www.nordiskamuseet.se Redigering Christina Westergren Grafisk form Lena Eklund Tryckt hos Katarina Tryck ab, Stockholm 2004 isbn 91 7108 497 5
nordiska museets förlag