EU:s populationspyramid 2008 resp. 2060. Nutritionsomhändertagande i kommunal äldreomsorg



Relevanta dokument
Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

SEMINARIUM I ALMEDALEN 2 JULI 2009 ÄR ÄLDREVÅRD UTAN KUNSKAP VÄRDIG?

Behovet av kommundietister. En rapport om varför kommuner i Sverige ska anställa dietister

Stimulansmedel. till kommuner och landsting för r insatser inom vård v omsorg om äldre personer

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

RUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen

Nya nutritionsöverenskommelsen

Sjukgymnastik för äldre personer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

Anhöriga säkrar utvecklingen av anhörigstöd

Monica Forsberg

KOMMUNDIETISTER I SVERIGE KARTLÄGGNING UTIFRÅN ENKÄTUNDERSÖKNING NOV/DEC 2010

Livsmedel för speciella medicinska ändamål

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande av och behandling vid undernäring

Vad tycker de äldre om hemtjänsten i Hjo 2014? I Hjo svarade 73 personer, vilket är 71,6% av de tillfrågade.

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Örebro Särskilt boende

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Mora Hemtjänst

Ansökan om utvecklingsmedel för ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund Särskilt boende

Personcentrerad rehab på äldre dar

Riktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Karlstad Särskilt boende

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Skövde Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Kungsholmen Hemtjänst

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

Överenskommelse om vård och omsorg för äldre, rekommendation KSL/12/

Hur ska bra vård vara?

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Humana hemtjänst (minst 7 svarande) Hemtjänst

Delprojekt. Rehabilitering. Kost och mathållning. Rehabiliterande förhållningssätt Kinnaborg Chef HT utb. Rehab

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hällebo (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Våglängdsgatan 153 (minst 7 svarande) Särskilt boende

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Norlandia Care och Kosmo (minst 7 svarande) Särskilt boende

Hälso- och sjukvårdsenheten

STUDIEPLAN ÄLDRES HÄLSA OCH LIVSVILLKOR

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Isabellagården 1 (minst 7 svarande) Särskilt boende

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Kvalitet och värdegrund i vården.

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hällagården (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Kolla Äldreboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

KVALITETSREDOVISNING

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Segergatans Äbo (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vård- och omsorgspolitiskt program

Förslag till nya råd om måltiderna i äldreomsorgen

GR-kommunernas personal- och rekryteringsbehov

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

Intern kvalitetsgranskning Särskilt boende 2012

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Bollnäs Särskilt boende

Meddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Anhörig i nöd och lust. Skyldigheter Rättigheter Möjligheter

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Sjöbo Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Linegården (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Götene Särskilt boende

Evidensbaserad socialtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hallsberg Särskilt boende

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Bollnäs Hemtjänst

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Öster Särskilt boende

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Alerta Omsorg (minst 7 svarande) Hemtjänst

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hemtjänst Orsa (minst 7 svarande) Hemtjänst

Patientsäkerhetsberättelse

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Splendida AB (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Motala Särskilt boende

Projektspecifikation

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hemtjänst 03 (minst 7 svarande) Hemtjänst

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Gertrud Care (minst 7 svarande) Hemtjänst

Förebyggande insatser vid särskilt boende

Nutrition i äldrevården

Transkript:

EU:s populationspyramid 2008 resp. 2060 Nutritionsomhändertagande i kommunal äldreomsorg Oslo 2010-01-14 Elisabet Rothenberg, med dr Ordförande i Dietisternas Riksförbund Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Elisabet.rothenberg@vgregion.se 1 Andelen +65 förväntas öka från 17.1% till 30.0% motsv. 151.5 miljoner 2060. Andeln 80+ förväntas tredubblas från 21.8 miljoner 2008 till 61.4 miljoner 2060. Källa: Eurostat, EUROPOP2008 convergence scenario Antal svenskar äldre än 100 år Antal individer 100+ 1970-2007 Antal 1970: 127 ( : 38, : 89) 2007: 1458 ( : 225, : 1233) Ökning : 492 % : 1285 % innebär en 10-faldig ökning då befolkningen ökat med 13,6% Källa: Läkartidningen nr 52 2009 volym 106 (3489 91) Andel multisjuka äldre förväntas öka 100000 90000 Multisjuka 80000 >75 år 70000 som senaste 60000 12 mån varit inneliggande 50000 > 3 ggr med 40000 > 3 diagnoser 30000 20000 10000 0 2008 2013 2018 2023 2028 2033 2038 2043 2048 7% av alla över 75 år Källor: Population projection 2006-2050: Statistiska Centralbyrån, 2006. Gurner U, Thorslund M.: Helhetssyn behövs i vården av multisviktande äldre. Läkartidningen 2001;98(21):2596 2602 Socialstyrelsen (rapport): Vård och omsorg om äldre. 2003:40. Allt fler sjuka äldre bor i ordinärt boende Andel (%) av befolkningen som bodde permanent i särskilt boende eller hade hemtjänst oktober 2007 Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre (prop 2005/06 115) mars 2006. Syfte tillgodose behoven av vård och omsorg hos äldre kvinnor och män genom att stimulera en ambitionshöjning. Använding rehabilitering, nutritionsarbete, läkemedelsgenomgångar förstärkt läkarmedverkan Hemtjänst ökade med 16% 2000-06 Särskilt boende minskade med 17% Total kostnad för äldreomsorg har minskat med 6% 7% är multisjuka Totalt har 4,6 miljarder anslagits

Medlen skapar möjligheter Lagar som styr nutritionsbehandling Kompetensnivån har höjts: Dietister och rehabiliteringspersonal har anställts. Baspersonalen har utbildats inom kost, läkemedel och rehabiliterande arbetssätt. HSL Nutrition SOL Enkät Syfte att kartlägga kommundietisternas situation, möjligheter och ev hinder i arbetet Frågor kring anställning, stöd från chef och andra i org, intresse för nutritionsfrågor i kommunen Svarsfrekvens 2008 Antal dietister i kommunnätverket 119 st Svarsfrekvens 82 av 119 69% 2007 Antal dietister i kommunnätverket 107 st Svarsfrekvens 76 av 107 71% Enkäten skickades till samtliga DRF-medlemmar, med uppmaning att sprida den vidare till icke DRF-anslutna kollegor. Hur länge har Du haft nuvarande tjänst? 2008 Medel: 18 månader Medel utan de 3 mest långvariga tjänsterna: 11 mån 2007 Medel: 14 månader Medel utan de 6 mest långvariga tjänsterna: 6 mån

Tjänstgöringsgrad Heltid el deltid >75% Anställningsform Tidsbegr projekt 80% Stor osäkerhet Endast 12 (15%-16%) fastanställda. Tjänstetitel Vad? Kostinformatör resp Verksamhetsutvecklare Kostinformatör resp Kostkonsulent Kommer din projekttjänst att förlängas? Antal % Antal % Ja 17 21% 16 21% Nej 6 7% 3 4% Vet ej 40 49% 39 52% Kommer kommunen att söka stimulanspengar för dietist även för nästa år? Ja 33 40% 32 43% Nej 6 7% 2 3% Vet ej 30 37% 21 28% Antal kommunalt sysselsatta inom olika yrkesgrupper Antal 2007 Projektledare 27 st 33% 18 st 24% Dietist 64 st 78% 62 st 82% Kvalitetsutvecklare 0 st 0% 1 st 1% Annat 2 st 2% 2 st 3% Förändring 2006-07 Antal 2006 Förändring 2003-06 Sjuksköterskor 10.800 100 10.700 300 Arbetsterapeuter 2.600 200 2.500 200 Sjukgymnaster 1.400 100 1.300 200 Totalt antal sysselsatta 223.900 2.500 221.300 3.000 Källa: SKL, Aktuellt på äldreområdet 2008 tabell 14 Områden som ingår i tjänsten Antal Procent Antal Procent Äldreomsorg 63 77% 63 84% Hemtjänst 40 49% 43 57% Särskilt boende 58 71% 57 76% Barnomsorg 3 4% 7 9% Skola 5 6% 8 11% Handikapp och funktionshinder 21 26% 13 17% Annat 0 0% 11 15% Ant. Arb.områden (medel) 2,4 2,3 Vad ingår i ditt arbete? Antal Procent Antal Procent Kartläggning av nuläget 54 66% 49 64% Utbildning av personal 73 89% 62 83% Nutritionsbehandl. av enskilda 31 38% 24 33% Framtagande av styrande dokument 61 74% 49 66% Annat 9 11% 40 53%

Förutsättningar Antal % Antal % Jag är nöjd med inneh. i min tjänst 57 70% 45 59% Tjänsten motsvarar det jag förväntat mig 59 72% 45 59% Jag respekteras för den yrkeskompetens jag har 69 84% 49 65% Jag får gehör för mina idéer 62 76% 49 65% Arbetsuppg. överensstämmer med dietistutbildn 50 61% 40 53% Kommunen förstår vad en dietist kan göra/hjälpa till med 41 50% 31 41% Vad finns där du arbetar? Antal Procent Antal Proce nt Näringsberäknad matsedel 39 48% 26 35% Egenkontrollprogram 54 66% 36 48% Instrument för nutritionsbedömning 56 68% 32 43% Riktlinjer/ policy angående nutrition 58 71% 31 41% Sjukdomsrelaterad undernäring i äldreomsorgen har vi råd? Mycket arbete återstår 3 av 76 anser att kommunen har kommit långt i sitt nutritionsarbete, 54 av 76 anser att kommunen har långt kvar Kommentarer Man har inte en fungerande struktur och rutiner kring maten, eller en tydlig ansvarsfördelning. Upplever att personalen verkligen har väntat på hjälp med att förbättra matsituationen för de äldre. De har inte förstått hur viktigt det är med rutiner, vilket är grunden till att kunna undervisning, vi undervisar men det finns inga rutiner att följa, då kommer det att falla när dietisten inte är här. Inte långsiktigt mål! Kommentarer, forts. Ja, det finns mycket att göra. Förändringar tar tid, och måste också få ta tid för att få stanna kvar och bli en del av verksamheten. Att starta upp ny verksamhet tar mycket tid, att bara anställa en dietist 50% är för lite. Det tyngsta med tjänsten är nog att man aldrig bli "anställd" utan bara använd som "gratis grej".

Konklusion Fler anställda -08 jfr med -07 Fortfarande lika många projektanställda Fler arbetar som projektledare Nya arbetsområden för dietister: Handikapp- och funktionshinder Fler arbetar med utbildning, nutritionsbehandling och styrdokument, ingen med annat Fler är nöjda med sitt arbete och känner tillfredställelse Pressmeddelanden från DRF relaterade till kommundietister Åtgärder vid undernäring en mänsklig rättighet 2009-01-27 Stora brister i hanteringen av specialkost inom äldreomsorgen 2008-11-21 Undernäring i äldrevården - onödigt och dyrt 2008-07-07 Undernäring i äldrevården - har vi råd? 2008-07-03 283 svenska kommuner saknar dietist inom barnhälsovård och skola ny studie belyser behovet av yrkeskompetens och förebyggande insatser 2008-05-07 Nyhetsinslag i TV 2009-02-03: Debatt i TV4 DRF s ordförande i Debatt med Janne Josefsson, politiker, PRO, Leif Mannerström m fl 2008-08-28: SVT Rapport rapportering kring mattransporter, matleveranser inom kommunernas äldreomsorg. 2008-08-27 : SVT Rapport Dietist varnar för långa matleveranser. Göteborgs stad är Samhalls största kund vad gäller mat till äldre. Nutritionsomvårdnad mer än en matlåda. Elisabet Rothenberg, ordförande Dietisternas Riksförbund (DRF) Svensk Geriatrisk Förening (SGF), en sektion inom Sveriges Läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbunds (LSR) Sektion för Gerontologi och Geriatrik Riksföreningen för Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Svenska Dagbladet. Elisabet Rothenberg, ordförande Dietisternas Riksförbund (DRF) Svensk Geriatrisk Förening (SGF), en sektion inom Sveriges Läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbunds (LSR) Sektion för Gerontologi och Geriatrik Riksföreningen för Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Review Nutrition in care homes and home care: Recommendation a summary based on The report approved by Counilce of Europé Clinical Nutrition 28 (2009) 492-496 The dietician is at the centre of specialized nutrition care. His/her role and expertise are essential in treatment of people at risk of suffering from undernourishment

Tre Stiftelser Nutrition treatment of nursing home residents: a long term follow-up N van der Zwaluw, Division of Human Nutrition, Wageningen University E Rothenberg, Sek klinisk nutrition, Sahlgrenska universitetssjukhuset elisabet.rothenberg@vgregion.se Stiftelsen Ålderdomshemmet i Göteborg bildades redan 1726. Detta gör den till en av de äldsta stiftelserna i Sverige. Verksamheten är förlagd till Vegagatan 55 vid Slottsskogen och heter Vegahusen. Stiftelsen Otiums enhet är belägen i Björkekärr och heter helt enkelt Otium. Tre Stiftelser har ca. 400 Ett äldreboende där jag själv vill bo Nutritionspolicy för Tre Stiftelser Målsättningen är att ingen som bor inom Tre Stiftelser skall lida av obehandlad under-/fel näring. Nutritionsterapi Energi- och protein rik kost Konsistensanpassning Näringsdrycker Kompletta Resource 2.0 (2.0 kcal, 0.09 gr protein/ml) Klara (0.85-1.10 kcal, 0.04 gr protein/ml) Energi moduler Calogen (4.5 kcal/ml) Ätstödjande åtgärder Bakgrund DRM allvarligt, flera negativa out comes Hög prevalens bland dem som bor inom särskilt boende Begränsad kunskap om nutritionsterapi och dess effekt i denna typ av boende Symtom Etiologi Ätbeteende EI Kliniska tecken Diagnos Sjukdom fysisk eller psykisk Funktionshinder Behandling huvudsakligen läkemedel Viktsförlust Behov Sjukdomsrelaterad undernäring

Syfte Att följa upp effekterna av nutritionsbehandling i termer av viktsförändring Metod Systematisk uppföljning av information i omvårdnadsdokumentation medicinsk och nutritionsdiagnos, nutritionsordination, kroppsvikt, BMI bakgrundsinformation; ADL, orsak inflyttning Inklusions/exklusionskriterier >70 år, ej diagnos obesitas, 3 uppföljningar av vikt Population Population Exkluderade n=39 Totalt n=235 I livet n=101 n=196 Avlidna n=95 Anledning till bistånd särskilt boende Framgår inte alltid Ohållbar hemsituation Stort/ökat omvårdnadsbehov Otrygghet Avslutade och avlinda n=2 Analyserade n=93 Totalt n=14 är avslutade beroende på att de uppnått behandlingsmål Population Framtiden mean sd min max Kvinnor n=73 Ålder första besök 88,8 5,9 75,0 98,0 Ålder sista besök 92,1 5,7 78,0 103,0 p<0.001 5,3 år Kvalitetsregister Antal besök 17,9 10,2 3,0 47,0 Uppföljningstid (mån) 30,6 18,1 0,7 73,0 Män n=20 Ålder första besök 83,4 6,5 73,0 96,0 Ålder sista besök 86,3 6,0 74,0 97,0 p<0.001 5,8 år Antal besök 17,9 10,8 3,0 45,0 Uppföljningstid (mån) 27,7 16,2 2,4 63,9