Mutskandalen inom Systembolaget

Kriminologiska institutionen Mutskandalen inom Systembolaget Butikschefernas förklaringar till sina mutbrott samt subkulturens inverkan på deras brottsliga handlingar Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Vårterminen 2009 Maria Andersson

Abstract The bribery scandal within Systembolaget is one of Sweden s most extensive and noticed legal action processes regarding corruption. Totally 75 of Systembolaget s shop managers were sentenced for taking bribes, which meant that more than every fifth shop was affected. How come so many managers within one and the same company accept bribes? The aim of this paper is to find possible explanations to this question on the basis of a combined survey of an individual- and an organizational perspective. This is done partly by examining which rationalizations the shop managers stated to why they carried out their criminal acts and partly by examining if a subculture existed within Systembolaget, and in that case, what effect that subculture had on the shop managers criminal behaviour. With the aid of a qualitative content analysis the six district court judgments concerning the bribery scandal will be studied. In order to structure and analyse the material Coleman s (1985) theory about rationalizations and Schein s (2004) theory about organizational culture are used. On the basis of the individual perspective the results show that the most common rationalizations are; the money was a loan, it was a culture were one enriched oneself, it was a personal gift and the money was accepted due to ignorance. The analysis point out that the shop managers use these rationalizations in order to justify or to apologize for their behaviour. The shop managers often refers to everybody else, the superior managers or the culture and their own acts are justified by others similar actions. The acts are therefore not considered as criminal. The shop managers also refer to other similar, but legal social acts, as for example the accepting of gifts, in order to motivate and justify their criminal behaviour. The result on the basis of the organizational perspective show that the managers had a good understanding about the values that Systembolaget wanted to implement, but these values were not followed. The shop managers instead accepted other values that had occurred during a long time and they referred to a subculture, through which an acceptance for another behavior had been created. The analysis interprets that the subculture had effect on the shop managers behaviour in that they through this subculture could justify their criminal acts by referring to others who acted in accordance with the values within the subculture, but also by referring to others expectations on how the shop managers would act. 2

Innehållsförteckning Abstract... 2 1. Inledning... 4 1.1. Systembolaget en kort bakgrund... 4 1.2. Problemdiskussion... 5 1.3. Syfte och frågeställningar... 6 1.4. Begreppen korruption, muta och bestickning... 7 2. Teori och tidigare forskning... 8 2.1. Teori om rationaliseringar... 8 2.1.1. Forskning om förklaringar på individnivå... 10 2.2. Teori om organisationskultur... 11 2.2.1. Forskning om förklaringar på organisationsnivå... 12 3. Metod och material... 13 3.1. Kvalitativ innehållsanalys... 14 3.2. Material, avgränsningar och urval... 15 3.3. Tillvägagångssätt... 17 3.4. Validitet och reliabilitet... 18 3.5. Metodproblem... 19 4. Resultat och analys... 20 4.1. Utifrån individperspektivet... 20 4.1.1. Pengarna var ett lån resultat och analys... 21 4.1.2. Det var en kultur där man tog för sig resultat och analys... 22 4.1.3. Det var en personlig gåva resultat och analys... 24 4.1.4. Pengarna accepterades på grund av okunnighet resultat och analys... 26 4.2. Utifrån organisationsperspektivet... 28 4.2.1. Värderingar och grundläggande antaganden resultat och analys... 28 4.2.2. Subkulturens inverkan på butikschefernas brottsliga handlingar... 31 5. Slutsatser och avslutande diskussion... 32 Litteraturförteckning... 35 3

1. Inledning I januari år 2003 lämnade Systembolaget Aktiebolag (Systembolaget) in en polisanmälan mot flera av sina butikschefer, eftersom dessa misstänktes för att ha tagit emot mutor från några av Systembolagets leverantörer. Efter en omfattande förundersökning inleddes i februari år 2005 den första rättegången. De flesta av mutbrotten ägde rum under åren 2000 till 2002. Mutorna bestod av kontanter insatta på butikschefernas konton, checkar samt presentkort på resor. Storleken på mutorna varierade kraftigt beroende på att vissa butikschefer tagit emot mutor vid ett flertal tillfällen samt från flera leverantörer, medan andra butikschefer endast tagit emot en eller ett par mutor från endast en leverantör. Den sammanlagda storleken på mutorna som varje enskild butikschef mottog varierade därför mellan belopp från 3.000 kr upp till 130.000 kr. Leverantörerna hade systematiskt utarbetat olika system för att muta butikscheferna, i syfte att påverka dessa att köpa in leverantörernas varor. Bland annat hade olika bonusprogram använts, där exempelvis ett visst antal av en inköpt vara motsvarade ett visst antal poäng som sedan omvandlades till kontanter, vilka tillföll butikscheferna. I sex olika rättegångar dömdes sammanlagt 75 butikschefer för mutbrott. Hur kan det komma sig att så många butikschefer inom ett och samma företag accepterar mutor? Kan det bero på individuella förklaringar eller ligger förklaringarna på en strukturell nivå? Utgångspunkten i denna uppsats är att utifrån två olika perspektiv söka förklaringar till butikschefernas mutbrott. 1.1. Systembolaget en kort bakgrund I Sverige får detaljhandel med alkoholhaltiga drycker endast bedrivas av Systembolaget. Systembolaget är statligt ägt och drivs utifrån alkoholpolitiska samhällsintressen, vilket innebär att syftet med det statliga monopolet är att hålla nere alkoholkonsumtionen i Sverige (www.systembolaget.se.../etiska_riktlinjer). Europeiska Unionen (EU) ställer krav för att Systembolaget ska få behålla sin monopolställning och bland annat måste märkesneutraliteten upprätthållas. Kravet på märkesneutralitet innebär att produkturval inte får gynna inhemska produkter, utan urvalet måste ske utifrån objektivt uppställda bedömningsgrunder såsom produktens kvalitet, särskilda risker för skadeverkningar av produkten, kundens efterfrågan samt andra 4

affärsmässiga och etiska hänsynstaganden (www.systembolaget.se.../vartuppdrag). Inköp och försäljning ska således ske på sådant sätt att produkter inom EU inte blir diskriminerade. Utifrån detta krav fastställde Systembolaget år 1994 en policy för de anställdas kontakter med leverantörer och i policyn framgår kraven på märkesneutralitet och där ges information om gällande lagstiftning beträffande mutbrott och bestickning. Policyn omarbetades år 1998 med ett förtydligande om att alla erbjudanden, i form av gåvor eller andra förmåner, från leverantörer till anställda inom Systembolaget ska avvisas oberoende av vad förmånerna är värda samt att policyreglerna även gäller under de anställdas fritid (Systembolagets policydokument från år 1994 och 1998, se även www.systembolaget.se.../externakontakter). Mellan åren 1917 och 1995 hade Systembolaget endast en leverantör, det statligt ägda Aktiebolaget Vin & Spritcentralen (V&S). Eftersom det inte fanns någon risk för att anställda inom Systembolaget skulle påverkas i sin tjänsteutövning genom att gynna en viss leverantör, så behövdes inte några restriktioner beträffande gåvor eller liknande förmåner. Men i samband med Sveriges inträde i EU upphörde V&S:s monopol och mer än 100 nya leverantörer skulle konkurrera om att få sälja direkt till Systembolaget. Mellan åren 2000 och 2002 fanns det cirka 200 leverantörer på den svenska marknaden, som alla tävlade om att få sälja till Systembolaget. Inköpsstrukturen förändrades således radikalt och konsekvenserna blev att risken för korruption också förändrades (Lennerfors 2004, s. 3ff). Denna korta information ger en bakgrund till hur förutsättningarna för korruptionen inom Systembolaget kunde uppstå, men avsikten med denna uppsats är att utifrån två olika perspektiv söka förklaringar till butikschefernas mutbrott. För även om Systembolagets inköpsstruktur förändrades och genom den möjligheten att påverka butikscheferna, så behöver detta förhållande inte automatiskt betyda att butikscheferna var tvungna att acceptera mutor. 1.2. Problemdiskussion En gärningsmans förklaring till sin brottsliga handling behöver inte vara densamma som orsaken till brottet. Enligt Brå:s rapport (2007:21, s. 32f) kan man skilja mellan aktiva och passiva orsaker till ett beteende och en aktiv orsak är exempelvis att personen har ekonomiska motiv. En passiv orsak däremot betyder att beteendet underlättas med hjälp av olika ursäkter, vilka inom kriminologin benämns rationaliseringar (Cressey 1953, Coleman 1985). 5

Varför uppger då individen en rationalisering? För att rättfärdiga sitt beteende inför sig själv eller inför omgivningen. Vad är skillnaden? Rationaliseringen underlättar för personen att utföra den brottsliga handlingen samt syftar till att förminska omgivningens fördömande och därigenom möjligen straffet. Av Systembolagets totalt 425 butikschefer, så dömdes 75 butikschefer för mutbrott och omfattningen tyder på att det utöver individuella förklaringar även fanns något inom Systembolagets organisation som inverkade på att butikscheferna accepterade mutor. Utifrån den aspekten är det intressant att undersöka om det parallellt med Systembolagets övergripande företagskultur existerade en subkultur, inom vilken det brottsliga beteendet var accepterat samt vilken inverkan denna subkultur i så fall hade på butikschefernas agerande. Strukturella faktorers påverkan på brottslighet har tidigare diskuterats inom kriminologin och Henrik Tham (2001) har i artikeln Tidiga ingripanden som kriminalpolitisk strategi reflekterat över problematiken med strukturella aspekters påverkan på individers brottslighet, utifrån deras betydelse för möjligheten att förutspå individers framtida kriminalitet (individprediktion). I denna studie är det intressant att studera vilken inverka det som betraktas som kulturellt vedertaget har på individens brottsliga handlande, eftersom hänvisningen till kulturen kan utgöra ett rättfärdigande om det anses som allmänt accepterat att agera på ett visst sätt (sedvänja) och kulturen kan därigenom hållas ansvarig för individens brottsliga agerande. 1.3. Syfte och frågeställningar Uppsatsens syfte är att genom en kombinerad studie av ett individ- och ett organisationsperspektiv undersöka möjliga förklaringar till mutbrotten. Individperspektivet utgår från butikschefernas uppgivna förklaringar och dessa analyseras med hjälp av Colemans (1985) teori om rationaliseringar. Utifrån organisationsperspektivet undersöks om det existerat en subkultur inom Systembolaget, och i så fall, vilken inverkan denna haft på butikschefernas brottsliga handlande. Analysen av huruvida det förekommit en subkultur inom Systembolaget sker med hjälp av Scheins (2004) teori om organisationskultur. Följande frågeställningar ska undersökas: 1. Vilka var de vanligast förekommande rationaliseringar som butikscheferna uppgav som förklaringar till sina mutbrott? 6

2. Kan Colemans teori om rationaliseringar användas för att undersöka butikschefernas uppgivna förklaringar? 3. Existerade det en subkultur inom Systembolaget inom vilken det brottsliga beteendet var accepterat, och i så fall, vilken inverkan hade den på butikschefernas brottsliga agerande? 1.4. Begreppen korruption, muta och bestickning Korruptionsbrott är i svensk lagtext uppdelade på straffbestämmelserna mutbrott och bestickning, men själva begreppet korruption definieras inte i svensk författningstext. Mutbrott regleras i 20 kap. 2 brottsbalken och lyder: Arbetstagare som, för sig själv eller för annan, tar emot, låter åt sig utlova eller begär muta eller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning. Med muta avses en belöning, förmån eller gåva i form av exempelvis kontanter, presentkort, varor eller tjänster av olika slag och mutan syftar till att förmå någon att missbruka sin makt eller position. Gränsen mellan vad som är en acceptabel gåva och vad som är en muta kan dock vara vag och det finns en grå zon mellan vad som är tillåtet och otillåtet (Cars 2001, s. 49ff). För straffansvar krävs att belöningen, förmånen eller gåvan ska avse mottagarens tjänsteutövning samt att den ska vara otillbörlig. Att belöningen ska avse tjänsten innebär att den ska vara inriktad på åtgärd som hör till mottagarens tjänst. Om belöningen istället är lämnad på grund av exempelvis vänskap eller släktskap har någon brottslig handling inte begåtts (Cars 2001, s. 26ff). Vidare krävs att belöningen, förmånen eller gåvan är otillbörlig, men vad som ska anses som otillbörligt preciseras inte lagtexten och i praxis har uttalats att begreppet är beroende av sed och allmän uppfattning och därför varierar över tid. Att ta emot en förmån för att handla i strid med sina arbetsuppgifter är dock alltid otillbörligt och i motiven har angetts att mottagande av kontanta pengar i princip alltid måste anses som otillbörligt (Cars 2001, s.51ff). Arbetstagare inom både den privata och den statliga sektorn omfattas av bestämmelserna, även om det i rättspraxis ansetts att hårdare krav ska gälla för den offentliga sektorn på grund av dess myndighetsutövning (Brå 2007:12, s. 19). Vid mutbrott är det alltid minst två personer inblandade, den som tar emot mutan (muttagaren) och den som erbjuder mutan (mutgivaren eller bestickaren). Men en muttagare 7

som begär en muta kan straffas oberoende av om mutan verkligen överlämnats och motsvarande kan en bestickare straffas även om muttagaren inte tagit emot mutan (Cars 2001, s. 37ff). Bestickning regleras i 17 kap. 7 brottsbalken och lyder: Den som till arbetstagare eller annan som avses i 20 kap. 2 lämnar, utlovar eller erbjuder för denne själv eller för annan, muta eller annan otillbörlig belöning för tjänsteutövning. Eftersom denna uppsats fokuserar på mutbrotten som begåtts av butikscheferna inom Systembolaget, så kommer inte bestickning att närmare beskrivas. Leverantörernas förklaringar till sina bestickningsbrott är dock intressanta utifrån den aspekten att de kan ge en inblick i synen på mutor inom leverantörsbranschen (se Lennerfors 2004). Begreppet korruption kommer dock att användas som samlingsbeteckning för mutbrott och bestickning. 2. Teori och tidigare forskning I detta kapitel redogörs först för de två teorier som ska användas i studien; dessa används dels som hjälpmedel för att strukturera och tolka de 75 butikschefernas redogörelser, dels för att sedan analysera resultaten. Därefter behandlas tidigare forskning på området. Anledningen till att dessa två områden lagts i samma avsnitt är att de är så nära sammankopplade och genom detta presentationssätt undviks alltför mycket upprepningar samtidigt som det förhoppningsvis blir mer lättillgängligt. 2.1. Teori om rationaliseringar James W. Coleman definierar i boken The Criminal Elite. The Sociology of White Collar Crime rationaliseringar på följande sätt: A technique of neutralization is essentially a device that enables individuals to violate important normative standards but to neutralize any definition of themselves as deviant or criminal (Coleman 1985, s. 206). Colemans teori utgör en sammanställning av de rationaliseringar som framkommit vid empiriska studier av ekonomisk brottslighet och Coleman menar att följande sex typer av rationaliseringar är vanligast förekommande: 1. Det är endast ett lån. 2. Brottet skadar ingen person (om offret inte är en fysisk person, betraktas brottet inte som ett lagbrott). 3. Det är lagen, i sig, som är onödig eller orättvis. 4. Brottet är nödvändigt (för att överleva eller för att uppnå ett överordnat ekonomiskt mål). 8

5. Alla andra gör det. 6. Jag är faktiskt värd det här. Colemans teori är en vidareutveckling av Donald R. Cresseys teori om rationaliseringar. Cressey (1953) analyserade i sin studie Other People s Money intervjuer med dömda förskingrare och han kom fram till att tre villkor måste vara uppfyllda för att ett förskingringsbrott skulle begås. Först måste personen ha ekonomiska problem som han inte kunde delge andra (själva orsaken till brottet), därefter måste personen ha både tillfälle och kunskap om hur brottet skulle begås, och slutligen blev rationaliseringar aktuella eftersom individen måste kunna lösa konflikten mellan den olagliga handlingen han hade för avsikt att begå och samhällets normer (Cressey 1953, s. 93ff). Coleman menar dock att individen inte behöver ha ekonomiska problem som han inte kan delge andra, utan orsaken till brottet kan lika gärna vara enbart en önskan om att erhålla mer pengar (Coleman 1985, s. 207). Cressey ansåg vidare att gärningsmannen ofta använde den rationalisering som han kom i kontakt med i en kultur där en sådan förklaring var accepterad (Cressey 1953, s. 137). Coleman menar dock att enskilda brottslingarna visst kan skapa nya rationaliseringar utifrån sina egna omständigheter, även om han i likhet med Cressey anser att de flesta rationaliseringar är kulturellt överförda (Coleman 1985, s. 210f). Att rationaliseringar är kulturellt överförda innebär att de lärs ut och överförs mellan individer inom den specifika gruppen eller inom den specifika miljön. Rationaliseringar används främst för att rättfärdiga den brottsliga handlingen, men de är inte bara efterhandskonstruktioner, utan rationaliseringen kan även vara användbar inför brottet och utgöra en del av motivationen inför den brottsliga handlingen. Detta kan ske om rationaliseringen stärker individen i och med att den rättfärdigar brottet och rationaliserar bort skulden (Coleman 1985, s. 227f). Coleman menar därför att själva motivationen till att begå ett brott kan delas upp på den ursprungliga orsaken till brottet, exempelvis ekonomiska orsaker, men att enbart detta förhållande inte räcker eftersom samhället ställer upp så starka normer för hur individen ska bete sig. Den andra delen av motivationen fokuserar därför på hur väl personen lyckas upphäva dessa normers kontroll (Coleman 1985, s. 194). Även Sykes och Matzas (1957) teori om neutraliseringsmekanismer är av stor betydelse för studier om rationaliseringar. I denna uppsats kommer dock inte deras teori att användas beroende på att de tekniker som de använde framkom utifrån studier av ungdomsbrottslighet. Dessa tekniker kan säkerligen användas på fler brottstyper än ungdomsbrottslighet, men i denna studie används de rationaliseringar som Cressey och Coleman funnit i studier av 9

ekonomisk brottslighet, eftersom deras teorier utgår från den typ av brottslighet som undersöks i denna studie. 2.1.1. Forskning om förklaringar på individnivå På individnivå kan korruption förklaras utifrån dels ekonomiska orsaker, dels känslomässiga eller sociala orsaker (Brå 2007:21, s. 31ff). Som ovan nämnts behöver dock inte orsaken till brottet vara densamma som gärningsmannens uppgivna förklaring till sin brottsliga handling, men som Coleman (1985) visat kan rationaliseringen utgöra en del av motivationen till brottet. Rationaliseringen underlättar i detta avseende för personen att utföra den brottsliga handlingen, eftersom rationaliseringen hjälper till att upphäva den kontroll som samhällets normer har på personen. Vanligtvis uppger dock gärningsmannen rationaliseringen efter det att brottet har begåtts som ett rättfärdigande av den brottsliga handlingen, i syfte att förminska omgivningens fördömande och därigenom med avsikt att förminska straffet. Katarina Jacobsson (2005, s. 39) menar i sin studie om mutor och moral i Sverige att möjligheten att försvara sina handlingar utgör ett grundläggande socialt beteende och att vi ofta försvarar invändningar eller anmärkningar mot vårt agerande. Jacobsson använder begreppet accounts, förklarande redovisningar. När det gäller misstankar om brottsligt beteende, så är det liksom beskyllningar och påståenden om skuld, moraliska omständigheter som ofta gör det nödvändigt med accounts. Katarina Jacobsson och David Wästerfors (2003, s. 111f) har tillsammans studerat Mills (1940) begrepp motivvokabulär och de tar som exempel på motivvokabulär upp gästfrihet, tacksamhet och sedvänja. Gästfrihet kan lätt passa in under socialt accepterade mönster och även tacksamhet kan ha ett kulturellt ursprung, vilket kan betyda att det kan vara svårt för en person att tacka nej till en gåva om det strider mot ett accepterat kulturellt beteende. I Brå:s rapport (2007:12, s. 38f) menar författarna att den verkliga användningen av rationaliseringar är svår att undersöka eftersom majoriteten av de misstänkta personerna ofta helt bestrider de misstankar som riktas mot dem. De misstänkta personerna framhåller istället att de inte vetat om att handlingarna varit brottsliga eller att de blivit missförstådda. I de fall gärningsmännen ger uttryck för rationaliseringar hänvisar de till att det var så man gjorde i branschen eller det var bara en gåva som tack för det gångna året eller det var bara vanlig gästfrihet. Coleman (1985) anser dock i likhet med Jacobsson (2005) att rationaliseringar är vanligt förekommande vid ekonomisk brottslighet. 10

2.2. Teori om organisationsskultur Begreppet organisationskultur är en samlingsbeteckning för den forskning som inriktas på kulturen inom en organisation eller inom ett företag (Alvesson & Berg 1988). Professor Edgar H. Schein, forskare inom organisationsteori, definierar i boken Organizational Culture and Leadership organisationskultur på följande sätt: a pattern of shared basic assumptions that was learned by a group as it solved its problems of external adaptation and internal integration, that has worked well enough to be considered valid and, therefore, to be taught to new members as the correct way to perceive, think, and feel in relation to those problems (Schein 2004, s. 17). Kulturen inom ett företag, företagskulturen, ska forma medarbetarnas sätt att tänka, handla och prägla deras omdömen i olika situationer, utan att någon hela tiden talar om för dem hur de ska bete sig. För att detta ska fungera krävs att det finns väl fungerande redskap, som visar vad som är rätt eller fel i olika situationer och att de anställda har tillgång till och använder sig av dessa redskap. Schein (2004, s. 25ff) menar att kulturen inom ett företag kan analyseras genom olika observerbara nivåer. Han delar in dessa i artefakter, värderingar och grundläggande antaganden. Artefakter är den enklast observerbara nivån, eftersom den tar sikte på det man som utomstående först lägger märke till i en okänd kultur. Denna nivå är dock svår att tolka och kommer inte vidare att beröras i denna studie, eftersom jag själv inte haft möjlighet att vistas i Systembolagets miljö under den aktuella tiden. Värderingar ger uttryck för hur något borde vara, mer än hur det egentligen är. Om ledningen för ett företag inte lyckas överföra sina värderingar till de anställda, kan det uppstå en skillnad mellan företagets värderingar och de anställdas uppfattade värderingar. De anställda kan i detta fall tillägna sig andra värderingar av annat ursprung. En värdering, oavsett ursprung, som visat sig fungera under en längre tid slutar tillslut att ifrågasättas och blir tagen för självklar. Värderingen har då nått nästa nivå och blivit ett grundläggande antagande. Dessa antaganden styr gruppens sätt att uppfatta och reagera på saker och de styr hur gruppen beter sig i olika situationer. Värderingar avser således det som förmedlas och grundläggande antaganden det som efterlevs. Om en grupp anställda uteslutande agerar enligt andra värderingar kan en subkultur uppstå som antingen kan existera parallellt med den övergripande kulturen eller krocka och därmed komma i konflikt med denna. 11

Anledningen till att Scheins teori valdes för att undersöka om det existerade en subkultur inom Systembolaget var att den på ett tydligt sätt förklarar förhållanden som annars är svåra att tyda, eftersom det är svårt att få fram kriterier för bedömningen av värderingar. 2.2.1. Forskning om förklaringar på organisationsnivå På organisationsnivå kan orsaksförklaringar ges utifrån faktorer som den sociala kontexten under vilket företaget verkar, organisationskulturen, den interna organisationsstrukturen eller regler och kontrollsystem (Brå 2007:21, s. 34ff). Här kommer dock främst att redogöras för tidigare forskning avseende uppkomsten och betydelsen av subkulturer. Göran Ahrne och Peter Hedström (1999, s. 17ff) pekar i sin bok Organisationer och samhälle på svårigheten med att det alltid är människor som handlar när ett företag agerar. Eftersom det är människor som handlar med eget vetande och omdöme kan det uppstå en motsättning mellan det som företaget kräver och den enskilde individen. Detta innebär att individuella motiv och känslor kan finnas med i bilden, vilket kan utgöra både problem och möjligheter. Samtidigt som frivilligt och självmant agerande kan stärka företaget, genom att exempelvis skapa personligt engagemang, kan de individuella motiven också ge upphov till negativa effekter som att vissa individer skaffar sig privata fördelar på företagets bekostnad, vilket i sämsta fall kan utvecklas till mutor. I en del arbetsuppgifter ingår även att anställda ska sköta kontakter med representanter från andra företag och när sådana kontakter blir långvariga kan den mänskliga relationen komma att överväga, vilket kan utgöra ett hot mot företagets perspektiv (se även Lennerfors 2004). Mats Alvesson (2005, s. 45ff), professor i företagsekonomi, summerar i sin bok Organisationskultur och ledning omfattande forskning kring organisationskultur. Alvesson menar att värderingar till stor del kan vara gemensamma, men att det också, i likhet med vad Ahrne och Hedström (1999) uttalar, kan uppstå kulturkrockar exempelvis mellan nyanställda och en befintlig organisation eller mellan två företag som slås samman. Det kan även finnas fler kulturer inom ett och samma företag, så kallade subkulturer, som kan förmedla en viss aspekt eller funktion hos kulturen, exempelvis sättet att se på eller göra affärer (se även Alvesson & Berg 1988). Om en grupp anställda uteslutande handlar enligt andra värderingar, än de av ledningen eftersträvade, kan det uppstå en subkultur och antingen kan subkulturen existera parallellt med den överordnade kulturen eller också krockar den med den gemensamma kulturen och kan därmed vålla stora problem för företaget (Bang 1999, s. 29ff). 12

Det är därför ledningens roll att se till att organisationens subkulturer inte tar överhanden eller underminerar den gemensamma kulturen. Här kan paralleller dras till Cresseys (1953) och Colemans (2001) studier om rationaliseringar som kulturellt överförda och vedertagna inom vissa subkulturer. Coleman nämner vissa subkulturer inom polisen, där det kan uppstå en acceptans för att ta emot mutor beträffande vissa förseelser, men inte för andra (clean och dirty pay-off). Coleman anser att detta brottsliga handlande i subkulturer i värsta fall kan överföras på hela branscher och han nämner som exempel byggbranschen (Coleman 2001, s. 199). Även Jacobsson och Wästerfors (2003, s. 114ff) menar att motivvokabulär förutsätter en förankring i det kulturellt vedertagna och att individer förklarar sitt och andras handlande med hjälp av motivvokabulär som individen uppfattar att omgivningen anser som sannolika och lagliga, det är sedvänja inom branschen eller det är en del av kulturen. Dessa motivvokabulärer uppstår därför inte i individen, utan mellan individerna och motivvokabulären utgörs av vad som är kulturellt vedertaget i just den specifika miljön (exempelvis inom byggbranschen). I den genomgång av korruptionsbrott som Brå gjorde i sin rapport (2007:21, s. 41f) är en av de vanligaste rationaliseringar som de misstänkta uppger till sina korruptionsbrott att de hänvisar till arbetsplatsens eller den aktuella branschens kultur. En tillåtande attityd mot mutor inom vissa branscher nämns i flera ärenden och att använda mutor i affärssammanhang är bara en del av hur man gör. 3. Metod och material I en vetenskaplig studie är det viktigt att välja rätt metod för att besvara de ställda frågorna. I denna studie har den kvalitativa innehållsanalysen valts som metod, eftersom den kan hjälpa till att på ett systematiskt sätt strukturera och skapa överblick över ett större material samt ge underlag för jämförelser (Bergström & Boréus 2005, s. 84). Det finns både kvantitativa och kvalitativa innehållsanalyser, men genom den kvantitativa innehållsanalysen läggs fokus mer på vad som uttryckligen sägs och inte på en tolkning av budskapet. Det är dock inte alltid viktigt att räkna exempelvis förekomsten av vissa ord för att kunna dra slutsatser om texten, som är fallet vid den kvantitativa metoden. Ibland är det viktigare på vilket sätt något sägs än hur många gånger det sägs och utifrån det perspektivet är den kvalitativa metoden mer användbar (Bergström & Boréus 2005, s. 77). 13

Vid användningen av kvalitativa innehållsanalyser utgår forskaren ofta från en induktiv ansats, vilket innebär att teorin utgör en generell verklighetsbeskrivning av data som observerats och teorin är således slutpunkten i den vetenskapliga processen (Sohlberg 2002, s. 179). Alla kvalitativa innehållsanalyser görs dock inte utifrån denna induktiva syn och i denna studie används de två teorierna istället som utgångspunkt för att härleda data. Denna studie är därför mer deduktiv, det vill säga den utgår från teorier och utifrån dessa tolkas och analyseras materialet (Sohlberg 2002, s. 113ff). När man ska göra en innehållsanalys måste det finnas ett insamlat och avgränsat material att göra analysen på. Urvalet bestäms utifrån vilket syfte man har med undersökningen och vad man vill kunna säga utifrån resultaten (Bergström & Boréus 2005, s. 48f). Materialet till denna studie är mycket omfattande, då det utgörs av sex tingsrättsdomar som tillsammans omfattar mer än 600 sidor. Detta krävde förenklingar och att den metod som valdes skulle kunna hjälpa till med att finna mönster som i sin tur kunde kopplas samman med de teorier som används. 3.1. Kvalitativ innehållsanalys Syftet med denna studie är delvis att redovisa de vanligast förekommande rationaliseringarna och därmed kan ett problem uppstå i och med att detta kan uppfattas som en form av mätning av ett visst fenomen, vilket mer kan hänföras till den kvantitativa metoden. Denna studie bygger dock, liksom kvalitativa innehållsanalyser, på ett processtänkande där materialet ingår i en social kontext, i vilken forskaren betraktas som en självmedveten aktör. Forskaren närmar sig allstå materialet genom att försöka förstå kontexten och i denna process väljer forskaren ut det som är relevant för analysen och sätter samman olika delar för att skapa mönster och strukturer. Denna process består av dekonstruktion, tolkning och rekonstruktion, och bryter således mot de av den kvantitativa metoden uppställda förhållningssätten (May 2001, s. 232f). Den kvalitativa metod som används i denna studie är därför mindre standardiserad än den kvantitativa metoden. Genom att använda den kvalitativa innehållsanalysen kan man på ett tidigt stadium läsa in och strukturera materialet för att finna mönster och teman; tolkningsprocessen börjar således i ett tidigt skede. Metoden är användbar i denna studie eftersom den ger möjlighet att göra tolkningar av innehållet, vilket är av stor betydelse eftersom studiens teoretiska utgångspunkt i form av de två teorierna är beroende av tolkningar. De två teorierna används först för att 14

tolka och strukturera materialet i olika kategorier, därefter för att analysera dessa resultat. Genom tolkningen av materialet urskiljs det som, utifrån syftet med studien, anses som relevant och materialet tolkas utifrån bestämda kategorier, vilka sedan kan justeras eller kompletteras under studiens gång. Därefter analyseras det utvalda materialet och resultatet av analysen visas sedan genom att de tolkningar som gjorts, åskådliggörs och styrks med hjälp av citat från de analyserade texterna, vilket är viktigt för att visa hur analysen har gått till (Bergström & Boréus 2005, s. 35ff). Inom den kvalitativa forskningen är det, som ovan nämnts, viktigt att beskriva den kontext, den miljö, inom vilken studien äger rum. Vid textanalyser är beskrivningsmomentet vanligen sammankopplat med själva analysen, vilket även sker i denna studie i form av de återgivna citaten (Sohlberg 2002, s. 85ff). Men eftersom miljön är densamma beträffande vilka personer som är inblandade och vilka positioner dessa haft, så har det inte ansetts nödvändigt med någon ytterligare beskrivning av de särskilda omständigheterna i varje enskilt fall. Personerna i studien är alla butikschefer som arbetat inom Systembolaget och som på ett eller annat sätt har accepterat mutor från Systembolagets leverantörer, även om en del butikschefer endast tagit emot mutor från en leverantör medan andra har tagit emot mutor från fler leverantörer. Inte heller tillvägagångssättet beträffande hur de olika mutorna erbjudits har skilt sig markant eller vad mutorna bestått av; vissa mutor har utgjorts av presentkort på resor och andra har bestått av checkar eller kontanter insatta på butikschefernas konton. 3.2. Material, avgränsningar och urval Materialet till denna studie består av de sex tingsrättsdomar som behandlar mutbrotten inom Systembolaget. Domarna är från åren mellan 2005 och 2008 och är de som avser mutbrotten inom Systembolaget. Korruptionen inom Systembolaget omfattar dock totalt sju rättegångsprocesser, men den sjunde och sista domen avser endast bestickningsåtalen mot de anställda inom V&S. Urvalet är således totalt och inga begränsningar har i detta avseende gjorts av materialet. Materialet är mycket omfattande och de sex domarna är på sammanlagt mer än 600 sidor. Detta krävde avgränsningar och i denna studie är det endast butikschefernas förklaringar till sina mutbrott som undersöks och inte leverantörernas förklaringar till sina bestickningsbrott. Leverantörernas förklaringar är dock intressanta utifrån perspektivet att den långvariga kontakten mellan Systembolaget och V&S kan ha präglat även andra leverantörers sätt att 15

sköta kontakterna med Systembolagets butikschefer (se Lennerfors 2004). Att även undersöka leverantörernas förklaringar till sina bestickningsbrott har dock på grund av tidsbrist och utrymmesbrist inte kunnat göras i denna uppsats. Det mer specifika undersökningsmaterialet som här studeras utgörs således av de 75 butikschefernas redogörelser utifrån tingsrättsdomarna. Vissa butikschefer har överklagat sina tingsrättsdomar till hovrätten, men de flesta överklaganden har avslagits, vilket innebär att hovrätten beslutat att inte ge de klagande prövningstillstånd. Hovrätten har således inte ansetts det motiverat att göra någon ny prövning av målen i dessa fall. I andra fall har inte hovrättens bedömning, utifrån vad som är av intresse i denna studie, skilt sig från tingsrättens bedömning, det vill säga huruvida rationaliseringarna har inverkat i förmildrande riktning på domstolens bedömning av brotten. Vad avser butikschefernas uppgivna rationaliseringar så har urvalet skett på så sätt att det endast är de vanligast förekommande rationaliseringarna som redovisas. Även om det i kvalitativa undersökningar inte är intressant att räkna hur många rationaliseringar som man finner under respektive kategori, så har jag valt att skapa teman utifrån de rationaliseringar som var vanligast förekommande (se problematisering av detta under 3.1). Materialet innehöll en mängd olika rationaliseringar och det var inte möjligt att redovisa dem alla på grund av utrymmesbrist, då denna uppsats har ett bestämt antal sidor att förhålla sig till. I och för sig hade det varit möjligt att avgränsa antalet domar i undersökningen, men eftersom de uppgivna rationaliseringarna skiljer sig åt mellan de olika domarna skulle detta kunnat resultera i att studiens resultat hade blivit ett annat. I vissa domar hänvisar butikscheferna till att ersättningen endast var ett lån och de nämner inte okunnighet som en förklaringsfaktor, medan däremot i andra domar hänvisar butikscheferna ofta till okunnighet som en förklaring till varför de begick mutbrotten och inte alls till att ersättningen var ett lån. Detta förhållande är i sig intressant, men ska inte här närmare utvecklas. När det gäller frågan om existensen av en subkultur och vilken inverkan den haft på butikschefernas brottsliga handlande, så var det vid urvalet av butikschefernas redogörelser viktigt att det framgick dels vilken kännedom de hade om Systembolagets företagspolicy (deras uppfattade värderingar), dels hur de uppfattade att denna policy efterlevdes (deras grundläggande antaganden). Men även efter att detta beaktats kvarstod alltför många redogörelser för att kunna redovisa dem alla, även här på grund av utrymmesbrist. De 16

redogörelser som redovisas i studien har valts ut genom att de på ett konkret och kortfattat sätt redogör för butikschefens uppfattade värdering respektive grundläggande antagande. Detta förhållande kan vålla reliabilitets problem, men de butikschefer vars redogörelser har utelämnats har inte på något avgörande sätt skilt sig från dem som redovisas. 3.3. Tillvägagångssätt Först lästes allt material igenom för att få en känsla för helheten och för att finna mönster kopplade till de två teorier som används i studien. Därefter, för att undersöka den första frågeställningen, delades butikschefernas rationaliseringar in i olika kategorier. Utifrån Colemans teori om rationaliseringar och hans uppdelning av rationaliseringar; det är endast ett lån, brottet skadar ingen person, lagen är onödig/orättvis, brottet är nödvändigt, alla andra gör det samt jag är faktiskt värd det här, skapades nya kategorier. För att undersöka om någon eller några ytterligare rationaliseringar var vanligt förekommande skapades en ytterligare kategori annan angiven förklaring. Detta gjordes även för att undersöka den andra frågeställningen om Colemans teori är användbar för att undersöka butikschefernas uppgivna förklaringar. För att undersöka den tredje frågeställningen, gjordes en uppdelning av butikschefernas redogörelser, utifrån Scheins teori och hans uppdelning i värderingar och grundläggande antaganden. För att på så vis kunna undersöka butikschefernas uppfattningar dels om den av Systembolaget framförda företagspolicyn, dels om hur denna policy följdes, för att därigenom kunna undersöka existensen av en eventuell subkultur inom Systembolaget. Teorierna användes här som begreppsramar vilket hjälpte till att ordna och strukturera förklaringarna. Att använda teorin som en begreppsram kan hjälpa till att synliggöra sammanhang mellan olika fenomen och genom att använda Colemans respektive Scheins teorier på butikschefernas redogörelser åskådliggörs förhoppningsvis vissa aspekter som annars inte skulle ha upptäckts (Sohlberg 2002, s. 182). I denna studie har detta främst haft betydelse för undersökningen beträffande existensen av en subkultur, eftersom Scheins indelning i värderingar och grundläggande antaganden har hjälpt till att urskilja och precisera vad som ska undersökas. Efter denna indelning började analysarbetet med att tolka redogörelserna kopplat till de olika kategorierna respektive uppfattningarna. Butikschefernas redogörelser lästes noggrant igenom och de fraser, meningsbärande enheter, som innehöll relevant information för 17