DtPBilderna tågar in i digitalåldern

DESIGN TYPOGRAFI PRODUKTION NR 7 ÅRG 1 SEPTEMBER 19927 DtPBilderna tågar in i digitalåldern ANVÄNDBAR ANTIKVA MED MULTIPLE MASTER UTAN NÅGRA EXTREMER Sid 3 5 SVENSKA BILDARKIV FRÅN MALMÖ TILL KIRUNA I AKTUELL ÖVERSIKT Sid 8 9 SÅ BLÖTER DU NER DINA RUBRIKER MED PHOTOSHOP Sid 10 12 EXPERTERNAS TIPS FÖR DIG SOM JOBBAR I PAGEMAKER Sid 13 EN HEL SIDA MED NYA XTENSIONS TILL QUARK XPRESS Sid 14 Nästa år fyller kompaktskivan 10 år. Philips och Sonys uppfinning har erövrat musikmarknaden. Bildmarknaden är nästa steg för CDtekniken och då menar jag inte bara Kodaks Photo-CD. Företaget CD Folios säljer en kompaktskiva med 100 bilder på himlen; moln, solnedgångar, oväder etc. för 650 kronor. Bilderna kan direkt användas för tidningar eller multimedia. De är trumscannade och håller för tryck i utfallande A4-format med 133-linjers raster. Du betalar ingenting vid publiceringen, copyrighten är fri. Använder du en av bilderna en enda gång har investeringen betalat sig! Erbjudandet är inte unikt och följs redan av flera andra skivor med folk, stadsmiljöer och genrebilder av olika slag. För priset av vad det kostar att göra en enda fyrfärgsseparation får du redan i dag 100 bilder där repron är klar och där fotografen inte kräver betalt Den största bildrevolutionen är, bredvid den digitala reprotekniken, distributionsformen. Vi rapporterar på sidorna 6 7 i detta nummer av DtP om en av frontlinjerna; Bildbanken. Företagets centraldator i Kiruna är en elektronisk mötesplats för bildsäljare och bildköpare, där du kan sitta vid din Mac på jobbet och ströva i arkivet och se på bilder, ladda ner dem till din maskin och jobba vidare med dem. Låter det idylliskt? Nåja, det finns alltid ormar i paradiset. Priset, för det första. Det är fortfarande orimligt dyrt, om du inte redan i dag använder mycket arkivbilder och har stora kostnader för manuell bildsökning. Tekniken är ännu inte fulländad. Du kan ännu inte ladda ner bilden i publicerbart format; det blir en lågupplöst skisskopia. Det är framförallt copyrighthänsyn, kompressionsproblem och överföringshastigheten som lägger hinder i vägen. Men också Televerkets ledningar (även ISDN-nätet har problem). Men utvecklingen går snabbt. De andra aktörerna på bildbyråmarknaden kommer att vakna. Inom några år kan du koppla upp dig till en bildbyrå, ladda ner högupplösta bilder och montera dem direkt i ditt dokument. Den digitala kedjan är sluten. Tills vidare gäller dock telefon och fax, bläddrande i bildmappar och postdistribution via kuvert med papprygg. Därför publicerar vi på mittuppslaget en översikt över landets mer användbara bildbyråer, som du med fördel drar en kopia på och tejpar upp på väggen bredvid telefonen. Om utvecklingen skulle ta ett tag till. Pelle Anderson, redaktör

2 Design Typografi Produktion # 7 September 1992 Ny generation billiga färgskärmar En rad billiga 17-tums färgskärmar kommer nu i handeln. Ett exempel är Hitachi med sin Black Matrix-teknik (12 950 kr plus moms) som går att direktansluta till en Macintosh Quadra utan extra bildskärmskort. Det platta bildröret ger en bildyta på 320 X 240 mm, och klarar alltså ett liggande A4-format. Skärmen uppfyller de svenska riktlinjerna för magnetfält, och passar såväl PC som Macintosh. FontBolaget tar över FontShops fallna mantel Niklas Eriksson fortsätter att sälja typsnitt i Stockholm, numera under beteckningen FontBolaget, eftersom FontShop drabbades av moderbolagets TextData konkurs. Skillnaden är att det nu enbart handlar om Adobe-typsnitt och deras typsnittsrelaterade produkter. Vår filosofi är att kunden bara ska behöva ringa ett samtal till oss, för att få hjälp med det han söker i typsnittsväg, säger Niklas Eriksson. Om vi inte har typsnittet så vet vi var man får tag i det. Företaget TextCenter, som köpt maskinparken ur konkursboet TextData, ska rippa från PC och Mac såväl som från de gamla 3B2-kunderna. För fyrgfärgsändamål har företaget bland annat en Purup fotosättare av hög kvalitet. Hur det blir med 3B2-agentur och support är mera oklart de som kunde Advent-programmet har slutat. Så blir du av med pricken över i Alla PostScript-typsnitt med fullständiga teckenuppsättningar har diverse tecken som vi sällan använder oss av, och kanske inte ens behöver veta om att de finns där. Men ibland är de bra att ha. Vill du i en rubrik skriva exempelvis ordet Tidning, kan du istället för bara i - tangenten trycka alt-i så blir det ett i utan prick, ı. I vissa sammanhang bra mycket lättare att knipa snyggt. Hur många av dina typsnitt har du betalat själv? Såväl Monotype och Adobe som Agfa har annonserat hårdare tag mot alla som kopierar typsnitt utan att betala för sig. I USA beräknar man att dataprogram kopieras sex gånger per sålt program; för typsnitt är siffran mycket högre. I Sverige talar man om tjugo piratkopierade typsnitt för varje exemplar som betalats! Adobe lovar sina återförsäljare i USA 20 procent av de skadestånd företaget får in genom att stämma dem som återförsäljarna rapporterar (det kan bli mycket pengar, eftersom skadeståndet kan bli upp till 100 000 dollar i varje enskilt fall ). Adobe har öppnat en speciell pirat-heta-linjen där vem som helst kan anmäla typsnittstjuvar. Monotype har lämnat en fontamnesti fram till 1 september, sedan hotar företaget med polis mot piraterna. Dessutom undersöker man möjligheten att sätta in individuella krypterade koder på typsnittsdisketter för att kunna spåra piratkopiornas ursprung. FontHaus öppnar flera nya Bodegor Bodega Sans, tecknad av Greg Thompson 1991, utökas nu till en hel familj. Bodega är inspirerad av smala typsnitt som Empire, Huxley och Spire, alla från trettiotalet. FontHaus säljer idag Bodega Sans i paket med två vikter och två varianter i varje vikt för 169 dollar (fax 0091-203 849 8527). Snart kommer dock Bodega Sans i en halvfet version och äkta kapitäler för var och en av de tre vikterna. Dessutom kommer Bodega Serif, med mager, halvfet och fet, två varianter (med bland annat gemena siffror) i varje vikt och äkta kapitäler även här. Använd Bodega till exempelvis restaurangmenyer eller tidningslogotyper. Som brödtext är den mycket läsbar i 12 14 punkters storlek; den passar utmärkt som vinjettstil. Problem med Multiple Master? Vi har fått rapporter om trubbel att få ut Multiple Master-typsnitt från sättmaskinerna. Använder du exempelvis typsnittet Myriad när du gör diagram i Illustrator, och sedermera monterar dessa i ett Quark-dokument, får du problem vid utskrift. Kolla då följande: Har du verkligen installerat Multiple Master Utilities Extension i samma mapp som Quark XPress? Har du Adobe Illustrator 3.2? Äldre versioner är inte kompatibla med Multiple Master. Har du unlimited downloadable fonts (vad nu det kan heta på svenska) förkryssat i Illustrators Page Setup-meny? Den ska INTE vara vald! Får du inte fram Illustrator-bilden ändå, pröva att spara ner den med create outline fonts (skapa konturtecken) valt. Som ett sista halmstrå kan du prova att spara ner den som Illustrator 88-fil. Du får visserligen vara beredd på en massa felmeddelanden, men det brukar funka ändå. Adobe kan också förse dig med en patch ämnad för de Illustrator-användare som skriver ut på Style Writer. Den kan enligt uppgift även hjälpa upp hanteringen av Multiple Master. Använder du PageMaker, så vänligen notera att Aldus printerdrive inte är kompatibel med Multiple Master. Välj istället Apples printerdrive genom att hålla ner alt-tangenten när du väljer Skriv ut från menyn. Software Revolution åter i farten efter konkurs Software Revolution i Västerås har rekonstruerats efter konkursen i somras. Bolaget (döpt till Nya Software Revolution ) har öppnat en butik i staden, och en ny katalog är på väg. Vårt sortiment är lika brett som förut, om inte bredare, säger Karel Kriz. Enligt Karel Kriz var det höga marknadsföringskostnader i kombination med små marginaler som tvingade företaget i konkurs. Software Revolution är bara ett i raden av företag inom datorbranschen som gått omkull. I detta fall står dock det nya företaget för alla garantiåtaganden gentemot kunderna. Matthew Carter bildar nytt bolag Grundaren av Bitstream har bildat ett nytt företag tillsammans med en annan Bitstream-kollega, Cherie Cone. Carter & Cone, som företaget passande heter, ska ägna sig åt design, produktion och försäljning av nya typsnitt. Matthew Carter skapade typsnittet Galliard. Cherie Cone var med och grundade Bitstream. Typografisk viking kan få nordiskt pris Branschtidskriften Aktuell Grafisk Information utlyser i sitt senaste nummer en tävling om vår tids runskrift. Sponsorer är Agfa, Adobe, Nordiska Ministerrådet och Danmarks Nationalmuseum. Den något dubiösa tanken är att nordisk typografi skulle vara betjänt av ett typsnitt som försöker fånga upp 90-talets nordiska kultur och där det anas att teckensnittet har sina rötter i runskriften, som tävlingsuppgiften formuleras. Januari 1993 ska tävlingsbidragen vara färdigritade, och då hålls också ett stort seminarium om skandinavisk typografi. 25 000 kronor (dansk hårdvaluta) står på spel, med tre tröstpris på 5 000 kr vardera.

Design Typografi Produktion # 7 September 1992 3 Minion MM med optisk anpassning ett försiktigt steg framåt Nu släpper Adobe Myriad Multiple Master, ett typsnitt som har utrustats med tre axlar och åtta master-fonter. Den viktiga nyheten är att teckenformen kan anpassas till olika grader, den oväntade nyheten är att Minion kan kondenseras och den tråkiga nyheten är att vikten Black försvunnit, skriver Stefan Lundhem i en granskning. Light 0 100 200 300 Det är ju något av en typformgivares önskedröm att få gå tillbaka och rätta till saker sedan ett typsnitt provats i praktiken några år. Det blev Robert Slimbach förunnat när han omarbetade Adobe Minion Original till treaxlad Multiple-master-font. Minion släpptes urspsrungligen 1990 och har sedan dess gjort stor framgång inom bok- och tidningstypografi, liksom i kataloger och broschyrer. Minion är Slimbachs personliga tolkning av renässansantikvan. Andra kända snitt inom denna kategori är Bembo och Garamond. Minion bygger inte på någon särskild förebild, utan tar upp detaljer från flera olika historiska typsnitt och försöker fånga renässansantikvans väsen i en modern teckenform. Minion är lite kraftigare, och har högre x- höjd än de mer gracila Bembo och Garamond. Denna modernisering till trots har Minion i hög grad den elegans och läsbarhet som utmärker renässansantikvan. Slimbach lyckades bra och Minion är något av Adobes paradskepp. En bidragande orsak till Minions framgångar är att den är rikt utrustad med specialtecken, gemena siffror, kapitäler, slängversaler och särskilda rubrikskärningar. Lägg därtill en utsökt kursiv, och du har ett typsnitt som klarar det mesta. Minons kursiv har en kalligrafisk karaktär och fungerar bra som elegant script i rubriker och som komplement till den raka stilen i kataloger och förteckningar. Försiktig multifiering Minion MM använder axlarna bredd, vikt och optisk gradanpassning, men använder ett mycket litet utrymme av multiple-master-skalan. De åtta förvalda sorter som levereras med typsnittet ligger redan långt ut på axlarna, så något utrymme för extremer som kan fördärva typsnittets själ finns det inte. Breddaxeln har extremvärdena 450 600 från kondenserad till normal. De förvalda sorterna har 465 för kondenserad och 585 för normal. Viktaxeln har extremvärdena 345 620 och går från regular till fet. De förvalda sorterna har 367 för regular, 485 för halvfet och 578 för fet. Den optiska axeln går från 6 till 72 pt. Från Adobes sida har man uppenbarligen valt att vara försiktig vid omarbetningen av Minion för att inte skada dess goda namn och utsätta MM-tekniken för kritik, men i mina ögon har man varit lite väl försiktig. Inom de försiktiga extremvärden som finns har man dock möjlighet att fintrimma typsnittet för olika typografi och tryck. Vikt Black 400 500 600 700 800 900 1000 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 Condensed Myriad MM Minion MM Bredd Extended Dynamiskt omfång på axlarna vikt och bredd för Adobes MM-typsnitt. MinionMM har ett mycket begränat omfång, vilket hänger samman med typsnittets klassiska karaktär, som inte tål extremer. Dessutom är vikten Black borta, trots att den finns i gamla Minion. HYMFedorgia HYMFedorgia HYMFedorgia HYMFedorgia I jämförelse med Display-skärningen, ämnad för rubriker, i gamla Minion är Minion MM ett avesvärt framsteg när det gäller optisk anpassning i de större graderna. Här finns rubrikskärningar som gör skäl för namnet. Ovan visas Minion Display, MinionMM 367wt 585wd 15op, MinionMM 367wt 585wd 48op, MinionMM 367wt 585wd 72op, alla återgivna i graden 48 pt.

4 Design Typografi Produktion # 7 September 1992 En nyhet är att Minon nu har en kondenserad sort, alltså att breddaxeln går nedåt från normalbredden några steg. Kondenseringen är dock mycket försiktig, och kan kanske försvaras stilhistoriskt: renässansantikvan utvecklades mot kondenserade former med större kontraster under 1600-talet. Kondenseringen är tänkt att användas i smala spalter och andra trånga utrymmen. I små grader blir den kondenserade svårläst, men i 10/12 fungerar den utmärkt. Även den halvfeta kondenserade fungerar bra, och kan ge intressanta resultat som rubriktypsnitt. Särskilt den kondenserade kursiven i normal och halvfet är lyckad. Störst utrymme för egna åtgärder ger viktaxeln, där det ges möjlighet till en extra tillfettning. Detta bör ses mot bakgrund av att Minion urpsrungligen hade en extrafet vikt, som försvunnit i multiple-master-versionen. Det närmaste du kan komma med maxivärden på bredd- och vikt-axlarna och med olika optisk anpassning är rätt tama versioner som helt saknar den dundrande kraften hos Minion Black. Har du vant dig vid denna vikt bör du alltså behålla gamla Minion i din stilmeny. Optisk gradanpassning Optisk anpassning innebär att teckenformen modifieras en aning för att kompensera för optiska effekter som uppstår när typsnittet sätts i mycket små och mycket stora grader. Så har man alltid gjort under blysättningens epok, när man framställde en ny font för varje enskild vikt. Utgångspunkten har varit textgraderna 10 12 punkter, som är mycket lättlästa. Mindre grader kräver större ansträngning. För att anpassa teckenformen till ögats krav höjdes x-höjden i förhållande till versalerna, nedstaplar drogs upp, tecknen gjordes bredare med större ljusrum, grundstreck och seriffer gjordes kraftigare och utrymmet mellan tecknen breddades. Dessa åtgärder drevs längre ju mindre grader som utformades. För rubrikskärningar från 18 punkter och uppåt gjorde man tvärtom, ty här var läsbarheten inte något problem, medan estetiska aspekter i stället blev mer framträdande. Serifferna förfinades, grundstrecken gjordes smalare, teckenbredd och mellanrum gjordes mindre och nedstaplarna längre. När fotosättningen övertog blysättning nöjde man sig av ekonomiska skäl med en enda master, som geometriskt förstorades eller förminskades för alla grader. Denna förenkling övertogs av PostScript-typsnitten. Adobe började åtgärda saken med rubrikskärningar i sina Original-snitt, men först med multiple-master blir det Hymfedorgia ❷ Gamla Minion har en vikt, Black som inte återfinns i MinionMM och som inte heller kan återskapas med de Masters som finns där. Viktaxeln går inte tillräckligt långt. Här ser du Minion Black, MinionMM 620wt 600wd 6 op, MinionMM 620wt 600wd 14 op, alla i 36 pt. MINION MM 367 RG 585 NO 11 OP: abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLM NOPQRSTUVWXY ZÅÄÖ 1234567890 MINION MMIT 367 RG 585 NO 11 OP: abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLM NOPQRSTUVWXY ZÅÄÖ 1234567890 MINION MM 578 BD 585 NO 11 OP: abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLM NOPQRSTUVWXY ZÅÄÖ 1234567890 MINION MMIT 578 BD 585 NO 11 OP: abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö ABCDEFGHIJKLM NOPQRSTUVWXY ZÅÄÖ 1234567890

Design Typografi Produktion # 7 September 1992 5 72-pt OPTISK STORLEK Minion 48 pt 6-pt 6 12 18 24 36 48 72 GRAD MinionMM 6 pt Minion MM använder icke-linjär interpolation längs den optiska axeln för att få bättre optisk anpassning i de mindre graderna. I storlekarna 6 18 punkter används brytpunkter så en större andel av 6-punktersmastern slår igenom än om linjär interpolation använts. Tekniken är bra, men den springande punkten är utformningen av mastern. Bilden ovan visar Minion Regular med en Master i 48 pt denna teckenform ändras inte i olika grader Minion MM med 48 punkters optisk anpassning och nederst Minion MM med 6 punkters optisk anpassning satt i 48 pt. en allvarlig förändring. Multiple-master gör det möjligt att genomföra dessa modifikationer av teckenformen steglöst för varje grad. Det är ett steg tillbaka till blyteknikens kvalitet och två steg framåt i typografisk kontroll och flexibilitet. Avgörande för teknikens värde är hur mastrarna (extremformerna) utformas. Minons optiska masters Minion MMs optiska masters för 6 punkter och 72 punkter genererar gradanpassade fonter när du väljer ett värde på den optiska axeln. Detta val sker alltså inte automatiskt när du väljer stor- Blytypsnittens lek, utan en särskilt sort måste skapas i FontCreator. extremer genererades utifrån textgraderna, Skärningspunkten för interpolationen är 11-pt-nivån. Här är Minion varvid man kunde MM identisk med gamla Minion. Från lägga till och dra ifrån 11 ner till 6 punkter är tecknen allt efter behov. MM:s bredare och kraftigare, från 11 upp brödtext ska genereras av två extremer, till 72 punkter blir de successivt tunnare och smalare. Denna interpolation sker dock icke-linjärt, så att de som måste innehålla mindre graderna har en större andel allt men inte inte av 6-punkters-mastern än de skulle haft vid en linjär interpolation (se bilden ovan). Den optiska anpassningen mycket mer än det som ska återfinnas i är lyckad i rubrikgraderna, men för brödgraderna. Mycket försiktig i de små graderna. Här avviker Minion MM från den tyder på att det hela tumregel som G.H Griffith uppställde blir lite utjämnat. 1947 och som tillämpats av både Linotype och Monotype, nämligen att en 6-punkts-variant bör vara 71 % av 12-punkts-varianten. Walter Tracey redogör i sin utmärkta bok Letters of Credit för hur C. H. Griffith under arbetet med gradanpassningen av W.A. Dwiggins nya typsnitt Falcon fann att en balanserad kurva för optiskt anpassade varianter från 12 till 6 punkter håller 40,5, medan en geometrisk anpassning från en master på 12 punkter till 6 punkter ger en kurva på 50. Om vi tillämpar dessa kurvor på Minion och MinionMM finner vi att Minion som sig bör håller en kurva på 50, och att MinionMM håller en näraliggande kurva på drygt 47,5. 6 punkters optiska variant är 52,5 % av optisk 12 punkters. Dessvärre var Slimbach inte med på Monotypekonferensen i Cambridge, så jag kunde inte konfrontera honom med denna problematik. Den mångkunnige David Lemon från Adobe klargjorde att Slimbach definitivt inte hade arbetat med kurvor, utan utgått från vad han ansåg vara den bästa formen för en 6-punktersskärning. Slimbach hade åtminstone i detta fall en annan uppfattning än Griffith m.fl. om optiska krav på läsbarhet, får man konstatera. Det går att till någon del kompensera för MinionMM:s otillräckliga anpassning, genom att använda 6 punkters optiska stil på 11 punkter och expandera 6 pt-varianten maximalt på 10 punkter, men det egentliga problemet, att få optimalt läsbara tecken i de små graderna, går inte att lösa. För detta krävs en bredare och öppnare master. David Lemon menade att problemet var lätt åtgärdat genom att införa flera brytpunkter på skalan. I så fall kunde en bredare 6-pt-master användas i stor procent för de minsta graderna till 8 pt, något mindre från 8 till 11, och 11-punkters versionen ändå genereras. Tekniskt sett är multiple-master definitivt ett framsteg i fråga om flexibilitet och kvalitet. Den bästa lösningen vore kanske att arbeta med flera masters på samma axel, eller att skapa olika multiple-master-fonter för mikrograder, brödtext-mellanrubrik och display, som tillåter extrema former när det behövs. Typografiskt finlir Det är ganska omständligt att ta fram anpassade fonter från ett multiple-master-typsnitt. Troligen kommer endast ett fåtal brukare av Minion att experimentera med egna sorter av typsnittet. Härtill krävs kunskap, intresse och tid, en kombination som endast är ett fåtal förunnat. I realiteten håller man sig i första hand till dem som tillhandahålls som förvalda. Det är istället bok- och tidningsformgivarens ansvar att prova fram de varianter som är optimala för olika sammanhang. Ett sådant område är att kompensera för brister i sättning och tryck. MM-tekniken kan i viss mån åtgärda att tecknen blir för tunna och hårda genom att skräddarsy vikt och optisk anpassning. Möjligen kunde denna aspekt ges en särskild axel, så att man lugnt kan välja vikt, bredd och optisk anpassning ur rent typografiska aspekter och sist kontrast eller tryckanpassning för olika exponering och tryck. Tills dess bör man göra sig besväret att testa olika kombinationer av vikt, bredd och optisk nivå på olika upplösning, rastertäthet och papper för att få en font som optimalt återger Minions karaktär i olika situationer. Se där en ny nisch för den experimentlystne! Medan vi förr såg experter som utformade kerningpar till försäljning får vi kanske se experter som tillhandahåller MM-kombinationer för olika tryck. Stefan Lundhem

6 Design Typografi Produktion # 7 september 1992 Med Bildbanken hittar du rätt bild hemma framför datorn Snart kan du plocka bilderna ur arkiven själv utan att vara hänvisad till bildbyråpersonalens skicklighet och smak. En ny elektronisk bildbank, Posten Bildbanken AB, gör det möjligt för dig att se bilderna på din egen dataskärm. Du väljer bilder och sätter dig och väntar på att de ska dimpa ner genom brevlådan. Bildbanken fungerar som en elektronisk katalog för de bildbyråer som är med i systemet. I dag är det bara Mira och Bildhuset som anslutit sig. Nu ligger drygt 300 000 av deras bilder lagrade i centraldatorn i Kiruna. Systemet är dimensionerat för tio miljoner bilder. Det är tekniskt möjligt att fylla ut hela arkivet inom en femårsperiod, men marknaden avgör om det blir så, säger Kjell Persson som ansvarar för driften i Kiruna. Redan i höst ska det gå att beställa bilder via dator. Ännu så länge kan du endast se bilderna på skärmen och sedan får du ringa upp bildbyrån och beställa bilden på traditionellt vis. Bildbyråerna Mira och Bildhuset räknar med att ha sin del av verksamheten i gång i höst. Men det är mycket som ska klaffa tills dess. Problem med ISDN-nätet Vi har haft problem med Televerkets tjänster. De har inte tillräcklig rutin på ISDN-nätet än. Ibland kommer inte kunden fram och ibland blir det störningar under sökningen, säger Kjell Persson. Som svar på kritiken av det dåligt fungerande kommunikationsnätet säger Televerkets Hans Augustsson att ISDN är under upparbetning och kan ännu inte förväntas fungera friktionsfritt. ISDN-nätet ska inte säljas som en kommersiell tjänst förrän vid årsskiftet. ISDN, som står för Integrated Services Digital Network, är ett digitalt pilotnät med endast några få kunder knutna till sig. Idag är det möjligt att prata i telefon, skicka datameddelanden, bilder och annat via ett sådant här abonnemang. Andra tjänster som ska ingå är bland annat att kunna skicka ett meddelande till någon samtidigt som man pratar med någon annan. ISDN kommer att vara gångbart i tjugotalet europeiska länder inom några år. Vi är framtida konkurrenter till både posten och budfirmorna. Varför skicka en diskett med ettor och nollor när det går att skicka ettorna och nollorna direkt via nätet, säger Hans Augustsson, som sålt tjänsten till Posten Bildbanken AB. Så här gör du 1. Öppna programmet Bildsökning på vanligt Mac-manér. 2. Gå in under Arkiv och begär Öppna Bildbanken. 3. Uppkoppling sker automatiskt. 4. Ge ditt användarnamn och lösenord för att komma in i banken. 5. Du ser vilka arkiv som finns, än så länge bara Mira och Bildhuset. Välj i vilket av dem du vill titta. 6. Du är nu inne i högsta hierarkin i klassificeringssystemet av bilderna. Du ser en lista med rubriker och hur många bilder som är underordnade varje rubrik. Begränsa urvalet. 7. Begär Visa bilder. En karta på tolv bilder dyker upp på skärmen. 8. Välj Ta bort bilder, t. ex. åtta av dem som är uppe. Åtta nya bilder kommer att dyka upp i deras ställe. Så kan du hålla på tills du har sett de bilder du vill se. 9. Nu kan du välja att antingen spara bilderna lokalt, lågupplösta för skissänmdamål, i din egen dator eller beställa de bilder du vill ha hemskickade från bildbyrån. Det går att söka under ämnesord, på speciella fotografer, bara dia osv. Om du har sett en intressant bild som du misstänker att du kommer att vilja titta mer på en annan gång, ska du ta reda på bildens nummer. Numret är del av den informationstext som finns till varje bild. Har du det här numret kan du knacka in det på en gång och behöver alltså inte leta under andra rubriker. Går att skriva ut När du valt vilka bilder du vill titta på tar det sju sekunder för bilden att dyka upp på skärmen. Du kan inte bedöma vilken fotografisk kvalitet den har, men det följer med en beskrivning av bilden med uppgifter som att det är en diabild, vad fotografen heter etc. Bilden går att skriva ut och använda som skiss vid sidplanering. Om du hittar den bild du söker beställer du den via datorn. Bildbanken vidareförmedlar beställningen till Mira eller Bildhuset, som i sin tur skickar bilden till dig. Det är bildbyråernas leveransvillkor och priser som gäller. Bilderna ligger alltså elektroniskt lagrade i centraldatorn i Kiruna. För att komma åt dem behöver du en Macintosh med minst 3 MB internminne (PC kommer att fungera i ett senare skede), ett modem, ett kommunikationsprogram, ett speciellt kompressions/dekompressionsprogram och Bildbankens program Bildsökning. För att kunna få en uppfattning om hur lagrade diabilder ser ut behöver du dessutom en färgskärm och ett 24- bitars grafikkort i datorn. Abonnemang hos Posten Bildbanken AB och Telverkets tillkommer naturligtvis. Inte gratis Och så till myntets baksida, vad det kostar. Även om du inte räknar ditt eget jobb så är det inte gratis Abonnemang hos Posten Bildbanken AB 5 000 kr per år (inklusive Bildsökningsprogrammet). Användaravgifter: 550 kr per söktimme. Att spara bilder i din dator i kvalitet 1 25 kr, i kvalitet 2 150 kr plus publiceringskostnaden för bilden, som görs upp med Mira eller Bildhuset. (Se lista på nästa uppslag) Vill du sälja dina egna bilder genom banken tar Bildbanken ut en årsavgift på 24 000 kr plus 20 öre per bild och år, plus kostnad för inläsning av bilderna som varierar beroende på bildens storlek och motiv (enklare motiv tar liten plats i datorn, detaljerade bilder tar större plats). Televerket ska också ha sitt. EttISDN-abonnemang kostar 4 640 kr med en kvartalsavgift på 1 160 kr och 23 öre markeringen. Prova på själv! Om du vill prova på det nya sättet att söka bilder, men tycker att ett eget abonnemang är onödigt, då ska du gå till Matton-butiken på Birger Jarlsgatan 55 i Stockholm (tel 08 24 26 50). Vi ska inte använda vårt abonnemang själva utan terminalen finns till för allmänheten. Den som vill kan komma hit till butiken och söka själv, säger Tim Bertilsson som finns till hands i butiken. Matton tar betalt för uppkopplad tid, som nu ligger på 750 kronor i timmen. (Det priset ska göras om). För varje minut man använder tillkommer en ännu okänd avgift. Vill man skriva ut bilden på papperskopia eller diskett för att använda som skiss

Design Typografi Produktion # 7 September 1992 7 Finn rätt foto en DtP-guide till 40 svenska bildbyråer Det finns hundratals bildbyråer i Sverige, var och en med egna specialiteter och ofta även med med egna priser. Guiden som DtP publicerar på nästa uppslag är tänkt som snabbvägledare i den stund du väljer bildbyrå. Den är särskilt bra att ha om det är något riktigt udda du är ute efter. Vad sägs till exempel om färska bildleveranser från Sydpolen, Abraham Lincolns invigningstal som president eller satellitbilder från SMHI? Storleken är inte allt Det finns mycket att tänka på i valet av byrå. Antalet bilder säger ingenting om kvaliteten. En byrå med extremt många bilder kanske är dålig på att gallra och har kvar en massa gammalt skräp som borde ha kastats för länge sedan. Å andra sidan kan just dessa bilder vara kul i kuriosasammanhang. De flesta byråer gallrar dock flitigt för att hålla sitt arkiv med ett överskådligt utbud. Dubbelpublicering? Det är svårt att få några garantier för att den bild du valt inte publiceras samtidigt av någon annan av bildbyråns kunder. Det är nästan bara bilder som ska användas i kommersiella sammanhang som spärras. Små byråer har dock bättre minneskoll på sina bilder och undviker oftast att sälja samma bild till flera köpare samtidigt. Stora byråer, å andra sidan, har så ofattbart många bilder i lagret att risken för samtida publicering är minimal. Inget större problem i praktiken, alltså. Minimipriser Prisexemplen på nästa uppslag gäller för arkivbild som publiceras på mindre än en halvsida, i redaktionellt sammanhang och med en upplaga på max 10 000 exemplar. Uppdragsfotopriset per timme gäller under vardagar och på kontorstid. Framplocknings- alternativt hemlåningsavgiften är ett minimipris. Alla priser i vår bildbyråöversikt är angivna utan moms och frakt. Erika Löfquist Svenska Fotografernas Förbund har populäraste prislistan Avtal och arvoden kan göras upp vid varje enskilt köptillfälle. Men det finns riktlinjer som utarbetats främst för att skydda bildleverantören. Det finns två stora organisationer på området, Bildleverantörernas Förening, BLF, och Svenska Fotografernas Förbund, SFF. BLF är en branschorganisation för yrkesfotografer och ska skydda deras rättigheter. BLF har slutit avtal med dagspress, fackpress och vissa TVbolag. Avtalen är bindande till skillnad från de prisrekommendationer som SFF står för. Å andra sidan är priserna lägre. En mindre bild, mindre än en halvsida, i upplaga om max 10 000 exemplar kostar minst 254 kronor att publicera enligt BLF-avtalet. Enligt SFF:s rekommendationer skulle den bilden kosta köparen 540 kronor. De flesta byråer väljer alltså att gå efter SFF:s rekommendationer. Publiceringsrätten gäller bara för de ändamål man kommit överrens om. Den som publicerar bilden får inte förändra den utan fotografens tillstånd. Priserna gäller för engångspublicering inom Sverige. Fotografens namn ska anges annars kostar det motsvarande en arkivbild extra. Om du skadar bilden får du betala 300 kr/kopia. Svenska Fotografernas Förbunds, SFF, prisrekommendation för fotouppdrag: vardagar kontorstid, bilder för redaktionellt bruk 450 kronor/tim. I priserna ingår inte moms, materialkostnader, kopior, frakt, eventuell reseersättning och liknande. Flygforskaren som fick idén till Posten Bildbanken AB Idén till det elektoniska bildarkivet kläcktes av fd flygforskaren Bengt Johansson. Han är numera VD i Posten Bildbanken AB och ångrar inte att han bytte ut flygplanen mot datorerna. Nu äger han 9 procent av företaget, resten tillhör Posten som räknar med att slanta upp 37 miljoner under en femårsperiod, innan det hela ska gå runt. Hur kommer man då på en sådan här idé? Min idé grundar sig på att för tre år sedan kom de tekniska och ekonomiska förutsättningar för att behandla bilder på det här sättet. Jag läste på tekniken och ekonomin och sedan gick jag ut på stan för att kolla behov och problem inom området. Bengt Johansson beskriver dagens bildbyråmarknad som komplicerad. Det finns ett antal tusen bildköpare och ett antal tusen bildsäljare som ska hitta varandra. För att kunna köpa rätt bilder måste du känna byrån och dessutom ha en geografisk närhet för att kunna besöka byrån och titta på bilderna. Och bildsäljarna måste marknadsföra sig mot alla dessa köpare. Nu når bildbyråerna en helt annan marknad. Pilotprojekt för Posten Att Posten gick in och backade upp projekten ligger i deras intresse och var en effekt av bra timing. Posten har vaknat lite grann och sett att det inte skickas lika mycket brev längre. Elektroniska meddelanden blir vanligare. Därför låg det i deras intresse att bredda sitt fält. Bengt Johansson hävdar att det hittills inte varit något problem att övertyga kunderna om att det är värt priset. Men det var inte lika lätt innan projektet rotts i hamn. Vi var tvungna att ta fram en prototyp med de väsentligaste funktionerna för att det var så svårt att visa verbalt vad vi menade. Enligt Bengt Johansson står nu kunderna i kö och Posten Bildbanken måste bromsa tillströmningen för att hinna med installationerna. Vid slutet av året räknar man med att ha 75 kunder till och ytterligare två bildleverantörer. Sverige har blivit väldigt runt. Du sitter i Malmö och tittar på bilder i Kiruna! Företagsmodellen kan ses som ett slag för glesbygden, alltså. Så småningom kommer bilderna även att skickas digitalt till kunden, i stället för som originalbild från själva bildbyrån. Rädslan för bildstöld är stor. Men idag skickas ju bilderna till reklambyråer som kan scanna in dem på sina datorer, så risken blir inte mycket större.

8 Design Typografi Produktion # 7 September 1992 40 sätt att hitta rätt bild samtidigt som du förmodligen minskar dina fo Bildbyrå Tel Fax Specialitet Antal bilder Andersson Pressbild, Bromma 08 98 82 60 Hästar, bevakar samtliga V65-tävlingar 10 miljoner Arbetarrörelsens arkiv, Stockholm 08 24 17 60 Allt om arbetarrörelsen från sekelskiftet och framåt 300 000 Arkitekturfoto Max Plunger AB, Stockholm 08 668 68 69 Arkitekturbilder från Sverige och Finland? ASA-bild, Uppsala 018 12 51 12 Uppsala 3 000 Barnbildbyrån, Stockholm 08 644 34 22 Nya barnbilder, svartvitt o färg Bazaar, Stockholm 08 612 82 62 08 612 10 51 Tredje världen 50 000 Bild & Fakta, Stockholm 08 658 49 58 08 84 24 19 Stämningsbilder samt arkitektur från hela världen? Bildarkivet Ellbergs bilder AB, Malmö 040 91 45 50 Brett utbud 1,5 miljoner Bildbyrån Great Shots, Stockholm 08 10 72 60 08 20 77 21 Stockholms kust och skärgård samt barn, mest färgdia 200 000 Bildbyrån The Image Bank, Stockholm 08 10 17 70 Reklambilder 500 000 Bildhuset, Stockholm 08 661 01 30 08 663 80 05 Stolta över sina konstnärliga bilder 500 000 Bulls Presstjänst, Stockholm 08 23 40 20 Kändisar, tecknade serier och nyhetsgrafik 1 miljon Creator, Malmö 040 16 30 10 040 15 31 33 Geografiska bilder 25 000 Diana Photo Press, Stockholm 08 665 19 45 08 665 32 95 Kändisar 25 000 Ekologibild, Stockholm 08 642 20 90 Naturskeenden 6 000 Felix & Felix, Stockholm 08 10 47 41 Sport och äventyr som surfing och bergsklättring 20 000 Filmhuset, Stockholm 08 665 11 00 08 661 18 20 Allt ur filmens historia 1,5 miljoner Graffiti, Stockholm 08 668 62 10 Vardagsliv och annat med människor på, mest svart-vitt? IMS bildbyrå, Stockholm 08 30 25 00 08 33 80 75 Fackmaterial samt Bonniers samtliga tidskrifter 12 miljoner JT Bildbyrå, Solna 08 27 50 54 08 27 69 43 Artister inom jazz, blues och folkmusik 6 000 Korthuset, Göteborg 031 11 66 60 031 13 02 89 Västkusten, särskilt Göteborg, mest färg 180 000 Megapix Bildbyrå, Stockholm 08 612 00 16 08 612 18 40 Söderhavsbilder av Bengt Danielsson? Mira, Stockholm 08 21 32 06 08 21 52 78 Brett utbud 250 000 Myra bildarkiv, Julita 0150 241 60 0150 240 60 Två gånger om året kommer bilder från Sydpolen 100 000 Naturfotografernas Bildbyrå/N, Österbybruk 0295 207 80 0295 211 00 Lämmeltåg, en raritet på bild, och en spindels födelse 400 000 Norrlandia, Umeå 090 11 05 25 090 11 05 25 Norrland och Nordnorge 40 000 Paragon Bildbyrå AB/Bosse Lind, Täby 08 756 62 78 08 756 48 67 Sport och fritid, som t. ex. guldvaskning 100 000 Posten Bildbanken AB, Kiruna 0980 836 80 0980 100 85 Delar av Miras och Bildhusets bilder elektroniskt lagrade 300 000 Pressens Bild AB, Stockholm 08 738 38 00 08 656 96 70 Nyhets- och reportagefoto, dagsaktuellt och historiskt 13 miljoner Reportagebild, Stockholm 08 725 24 28 08 600 02 08 Nyhets- och reportagebilder? Reportagefoto/BMP, Stockholm 08 653 93 00 08 654 56 73 Personporträtt, sport, geografiska bilder 1 miljon Sjöberg Press Service, Älvsjö 08 99 92 63 08 99 90 99 FIlm, TV och musik 3 5 miljoner Skylight Bildbyrå, Åby 011 633 68 011 633 57 Moln och väder 20 000 Skärgårdsfotografen, Nynäshamn 0752 204 20 0752 123 61 Stockholms skärgård året om 30 40 000 Stockholm Stadsmuseum 08 700 05 33 Stockholms historia från 1400-talet och framåt 1 miljon Suzy Press Agency, Stockholm 08 783 06 01 Mode och udda reportagebilder 25 30 000 Svenskt Pressfoto AB, Stockholm 08 13 52 40 08 612 18 40 Stort porträttförråd, bilder ur Svenska Dagbladet 5 miljoner Sveriges Television, Bildarkivet, Stockholm 08 784 56 00 08 784 56 10 Historiska pressbilder 1914 1967 5 miljoner Tiofoto,Stockholm 08 24 54 10 08 24 68 08 Brett utbud? TT-bild, Stockholm 08 654 11 70 Kända statsöverhuvuden, artister m. fl.?

Design Typografi Produktion # 7 September 1992 9 tokostnader högst betydligt Framtagnings-/låneavgift Pris för arkivbild Uppdragsfoto Öppet Övrigt 500 kr/timme, 0 kr vid köp BLF-priser 480 kr/tim 9 17 samt vid tävlingar Ägs av Svenska Travsporten 550 650 kr Mån, fre 10 12, ons 13 15 Spanska inbördeskriget, Vietnam, Sovjet SFF-priser 550 kr/tim 9 17 Även reklam- och reportagebilder på uppdrag 14 dagar gratis 520 kr SFF-priser 9 16 20% rabatt för personal- och facktidningar 300 500 kr, 0 kr vid köp Cirka 2 000 Dygnet runt 40 fotografer anslutna, många utländska barnbilder SFF-priser 9 17 Fd Sidas arkiv, samarbete med England, Nederländerna SFF-priser SFF-priser Ja En fotograf i England 200 kr, 0 kr vid köp 350 500 kr 8.30 16 Kontakt med Svenskt Pressfoto 300 kr, 0 kr vid köp BLF-priser 9 17 Samarbete med byråer i USA, England, Australien 48 tim gratis, 0 kr vid köp 1 200 kr 9 17 Kontor i 62 länder 350 kr, 0 kr vid köp 575 kr 9 17 En del bilder elektroniskt lagrade i Posten Bildbanken Två veckor gratis 700 kr 8.30 16.30 Säljer bilder från Paris-Match, Daily Mirror m. fl. SFF-priser 8.00 16.30 Finns inte din bild görs den och du får den till arkivpris? Högt Efter överenskommelse Svensk ensamrätt för vissa utländska fotografer BLF-priser BLF-priser 9 17 De fyra fotograferna är ekologer och reseledare 300 kr, 0 kr vid köp Oftast SFF-priser 700 kr/tim 9 17 Samarbete med Bildhuset och Image Bank 200 kr 12 16, ons 12 17 Skådespelarporträtt, lånar även ut gamla filmaffischer En månad gratis 420 540 kr Från 490 kr/tim 9 17 Avtal med danska byrån Ragnarök 135 kr BLF-priser 440 kr/tim 9 15 Kontakt med agenturer i Europa, Japan och Australien 600 kr 750 kr 9 17 Även reklam- och industribilder 200 kr, 0 kr vid köp SFF-priser SFF-priser 9 16.30 Ägs av de 38 fotograferna själva Omfattande sökn. 300 kr/tim 500 kr 9 17 Nej, ingen villervalla i arkivet! varierar 590 kr 9 17 En del bilder elektroniskt lagrade i Posten Bildbanken 500 kr För arkivpris 9 17 Bilderna spärrade i tre år 300 kr, 0 kr vid köp 500 kr 8 17 Även bilder inifrån kärnkraftverket i Forsmark 580 kr 350 450 kr/tim 9 17 Här finns också udda grejer SFF-priser SFF-priser Ej söndagar Samarbete med byråer i Sverige och utomlands Se artikel här intill Se Mira respektive Bildhuset Dygnet runt Under uppbyggnad (se artikel på sid 6) 100 500 kr, 0 kr vid köp 400 600 kr 440 kr/tim 8 20, sommartid 8 18 Här finns DN:s och Expressens samlade tillgångar 35 kr, 0 kr vid köp BLF-priser BLF-priser 8 16 Här finns Aftonbladets och Associated Press bilder 0 kr vid köp BLF-priser Ja? Även Malmö, tel 040 23 23 02, fax 040 23 73 05 350 kr, 0 kr vid köp BLF-priser Varierar 8 16.30 Kontor i Madrid, samarbete med utländska byråer BLF-priser 9 17 Även satellitbilder från SMHI 750 kr 450 kr/timme Dygnet runt 500 kr Tis ons 11 16, tors 11 19 Sex dagars väntetid på beställd bild Tio dagar, sökning 25 kr/tim 1 000 kr 9 17 Går att beställa sökning från arkiv i New York (dyrt) Omfattande sökning 300 kr BLF-priser 440 kr/timme 9 17 Samarbete med ett trettiotal andra bildföretag BLF-priser 9 16 Den äldsta bilden visar Abraham Lincolns invigningstal 14 dagar 300 kr, 0 kr vid köp 750 kr 9 17, juli aug 9 16 Samarbete med två amerikanska byråer BLF-priser 9 19 Säljer hela paket, både text och bild, för 525 kr

10 Design Typografi Produktion # 7 September 1992 Så får du flyt på rubrikvrängningen med hjälp av Photoshop Ibland vill man förändra bokstäverna för att förstärka vad man vill säga, eller kanske bara som en rolig layoutdetalj. Tommy Sundström visar här steg för steg hur du stänker vattendroppar på din rubrik. Det finns flera program som är specialister på att vrida och vränga rubriker, som LetraStudio eller TypeStyler). Du kan också ge dig på dem med FreeHand eller Illustrator. Men trots dessa programs imponerande möjligheter är det mindre ofta jag bearbetar rubriker med dem. De är paradoxalt nog för exakta. Och ofta är jag inte alls ute efter exakthet, utan vill tvärtom lösa upp typernas stränga gräns mellan svart och vitt. Så i stället har mitt favoritprogram blivit ett som sällan förknippas med texthantering Photoshop. Det skall direkt medges så får vi den diskussionen ur världen att det har sina nackdelar; om du skall ha sedvanlig skärpa på åtminstone en del av texten så måste du ha hög upplösning när du jobbar. Det kan betyda stora dokument, som är ohanterliga och långsamma. Men du kan göra saker med Photoshop som skulle vara omöjliga, eller ytterst svåra, att åstadkomma med de traditionella textvrängningsverktygen. Och det finns knep som kan hålla nere dokumentstorleken (jag återkommer till dem i slutet av artikeln). Upplösning Starta Photoshop. Skapa ett lagom stort dokument och skriv din rubrik där. vill inte att förvrängningen skall påverka hela området på samma sätt. Fördelen med att spara en markering som egen kanal är att du får kontroll över hur mycket en förändring skall slå igenom. Svart skyddar helt och hållet originalet, vitt låter förändringarna slå igenom 100%. Grått skyddar följaktligen delvis. Grått skydd Ta Läs in markering, så att droppen åter får den flimmrande markeringen runt sig. Maximal förvrängning vill vi ha i områdets ytterkanter, så dessa skall lämnas i det närmaste helt vita. Därför tar vi Ramlinje från Redigera-menyn, och ber datorn fylla i ett lämpligt antal pixel innanför markeringen. Hur många beror på vilken upplösning du valt. Resultatet blir så här: När du arbetar med bilder behövs sällan särskilt hög upplösning, eftersom de mest består av toner som glider i varandra. Med text är det tvärtom den är beroende av den skarpa kanten och exakta kontrasten mellan svart och vitt. Samtidigt gör hög upplösning att dokumenten blir gigantiska. Hårddisken fylls och arbetet tar oändlig tid. Det får bli en kompromiss. 300 pixel/inch (bildpunkt per tum) är samma upplösning som en laserskrivare, och det brukar räcka för rubriker. Du som föredrar högre kvalité knappar in en högre siffra, och betalar med tid. Rita droppen Nästa steg är att rita själva vattendroppen. Det görs enklast med ritstiftet. Rita gärna flera droppar. När du är klar sparar du dina spår (Spara Bana från Ritstift-menyn), och klickar sedan mitt i något av dem så de blir en markering. Ta Spara markering från Markering-menyn så sparar du den som egen kanal. Arbetar du i färg blir det kanal 4 eller 5, men i det här exemplet gör vi det i svartvitt, så det blir kanal 2. Inom droppens område skall vi förvränga texten, men vi Men eftersom det var ytterkanterna som skulle göras vita tar vi nu Invertera under Ljusvärden > på Bildmenyn. Har du gjort flera droppar måste du nu arbeta med dem en och en. Välj en droppes svarta centrum genom att klicka på det med trollstaven. Se till att din bakgrundsfärg är vit och din förgrundsfärg svart. Dubbelklicka på färgblandaren och ställ in radiell blandning och en hög Mittpunkt.

Design Typografi Produktion # 7 September 1992 11 Nu är grunden lagd. Men det behövs färg och kontur på dropparna för att illusionen skall bli trovärdig. Har du flera droppar kan du dock ta och förvränga de andra nu, så kan resten av arbetet göras på alla samtidigt. Dra därefter från mitten av droppen ut mot kanten, och du får något som här till vänster.. Har du en droppe som inte är så cirkelformad kan du behöva jobba litet med den för att få till det. Dubbelklicka på blandarverktyget och välj Enbart mörkare så kan du bygga på den mörka kärnan. Bry dig inte om ifall det inte blir helt jämnt och snyggt, det jämnar ut sig i följande steg. Gränsen mellan kärnan och den vita kanten är fortfarande alldeles för skarp Den måste suddas till.. För att göra det måste vi åter få tag i droppens ytterkontur. Ta Läs in bana (från Markering-menyn) och klicka i en droppe. Har du flera är alla nu markerade. Välj den droppe du vill arbeta med genom att hålla ner xs, och inringar den med ett urvalsverktyg ( eller ). Ta under Filter-menyn Oskärpa > och Gaussisk oskärpa. Också här beror det på vilken upplösning du har vad som är ett lämpligt värde, men börja med 2 och prova dig fram. Du kan alltid göra samma manöver flera gånger om det blir för litet och rensa kanten på nytt med en vit linje om det blir för mycket. Det flyter Vi börjar nu närma oss det riktigt spännande. Hoppa över till kanal 1. Ta Ingen från Markering-menyn för att bli av med den gamla markeringen för nu skall vi använda den du just gjort. Ta alltså Läs in markering. Troligen kommer den flimriga linjen som visar markeringen nu att vara dubblerad. Det är datorns sätt att visa att det inre området inte påverkas så mycket. Om du gjort flera droppar, välj ut en av dem. Ta från Filter-menyn, Annan > och Spherize (mitt Photoshop, men inte mina filter är uppgraderat från en engelsk version, så möjligen kan det heta något annat i ditt program. Sfärisera?). I dialogrutan behöver i allmänhet inget ändras, utan det är bara att säga OK. Före Efter Färg Nu skall vi färgsätta dem. Och återigen kommer din droppmask till användning. Ta alltså Läs in markering, välj sedan ut en lämplig förgrundsnyans. Eftersom DtP trycker på grått papper (110 grams Colorit Duvgrå från Pappersgruppen) så tar jag i ordentligt för att synas och tar 30% grått, men med vitare papper och finare tryck kan 20% vara en lämplig utgångspunkt för experimenterandet. Jobbar du i färg så ta en ljus blå nyans. Ta så Redigera, Fyll och Enbart mörkare. Eftersom masken är tunnast (vitast) i kanten av dropparna så kommer det gråa igenom mest där, medan de centrala delarna är mer skyddade och blir ljusare. Men man kan ändå behöva finjustera resultatet. Ta Bild, Ställ in > och Nivåer. Flytta den grå och den vita pilen under Ingångsnivåer tills du är nöjd med resultatet. Du ser bättre vad du gör om du gömt markeringen innan du öppnar Levels-rutan. Ta Göm markeringsgränser från Markering-menyn, så slipper du den flimmrande markeringen. Ljusare under vattnet Nästa steg blir att göra de svarta bokstäverna något ljusare i dropparna. Ta fram banan för dropparnas ytterkonturer och klicka i det, så du får en markering av hela dropparna. Ta fram Nivå-rutan. Den här gången skall vi använda Utgångsnivåer:, under vilken du drar den svarta triangeln åt höger. Inte långt, men tillräckligt för att bokstäverna i dropparna skall verka lite gråare, som om de sågs genom lite vatten. Och när du ändå har konturerna markerade kan du om du vill passa på att bättra på dropparnas kantskärpa. Välj ungefär 30% förgrundsfärg, ta Redigera och Ramlinje med Enbart mörkare och 1-2 pixlar bred linje.

12 Design Typografi Produktion # 7 September 1992 Blänk och skuggor Nu skall vi fullborda illusionen genom att lägga på blänk och skuggor. Först blänken. Och återigen kommer din skyddsmask till användning. Men denna gång vill vi bara använda en del av den. Så vi ska bara behålla de delar där blänken skall vara. Om du följt tipset ovan med Göm markeringsgränser tar du nu Visa markeringsgränser så du återigen kan se markeringen. Dubbelklicka på lassoverktyget och ställ in en stor Radie på ludd. Testa med 10. Detta för att inte kanterna på de områden du väljer ut skall bli för tydliga. Håll sedan ner x-tangenten och ringa in de områden där det inte skall vara något blänk. Som du ser försvinner markeringen från dem. När du är nöjd byter du färg till vitt och tar återigen Fyll under Redigering-menyn (fast denna gång naturligtvis inte Enbart mörkare) Där masken är som tunnast i kanterna slår effekten igenom och det ser ut som blänk. Skuggor Lika automatiskt går det tyvärr inte med skuggorna. De måste vi rita dit. Men bli nu inte rädd, även om du inte tror att du kan teckna det vi skall göra är enkelt. Och datorn är mycket förlåtande det enda den kräver är att du nu sparar det du gjort. Eftersom vi bara skall måla i dropparna kan vi använda din bana för deras konturer för att skydda området utanför. Ladda det och klicka i det så att det blir en markering. (Den kan du gott gömma, så blir det lättare att se). Sätt färgen till svart, välj retuchsprutan, som du dubbelklickar på och ställer in på Enbart mörkare. Börja spruta! För den fram och tillbaka i bågformade rörelser. Först så att den knappt kommer in innanför markeringen alls, och sedan när du fått in känslan allt längre in, tills du är nöjd med resultatet. Om du tycker det underlättar kan du rotera bilden 90 eller vända den upp och ner. (Men ta bort markeringen först, annnars roterar du bara den.) Skulle något bli misslyckat kan du alltid ångra dig. Omedelbart efter med x-z. Eller om allt blivit dåligt kan du återgå till senaste sparade version med Återgå. Och en del blivit bra och en del dåligt tar du först och tar bort din skyddande markering (med Ingen från Markeringmenyn), och tar sedan sudden, håller ner alternativtangenten, och suddar fram din förra version. Samma sak, men mer detaljerat kan du göra med gummistämpeln. Dubbelklicka på den först och välj Återgång. Ärligt talat så blir också blänken bättre om du ritar dit dem. Välj vit färg, och arbeta med antingen retuchspruta eller pensel. Testa att hålla retuchsprutan stilla och bara klicka dit blänk (det kan du givetvis göra också om du valt det mer automatiska blänkandet). Och när du är nöjd så är du klar! Sluttips Ett par slutanmärkningar och ett tips för dig som vill arbeta vidare: Det är svårt att kolla resultatet på laser. Låt för säkerhets skull sätteriet köra fram ett korrektur åt dig när du är klar. Och spara extrakopior då och då, så slipper du börja om helt från början om det skulle gå snett någonstans. Slutligen ett knep för de mer avancerade, eller dem som vill spara plats och datortid. Istället för att skriva texten i Photoshop skriver du den i Illustrator (eller i Freehand om du har EPS Exchange) och tar sedan i Photoshop Montera från Arkiv-menyn. När du sedan är klar med droppen kan du spara den i eps-format, och använda din bana som Urklippsbana. Då är det bara själva dropparna som sparas, och du kan sedan importera dem till Illustrator och lägga dem på plats över din text. Då kan du arbeta med betydligt lägre upplösning. Texten utanför dropparna förblir ju skarp, och i dropparna är den så förändrad att ingen reagerar på lite oexaktheter. Tommy Sundström Kan man använda utskrifter från laserskrivare som original? Går det att använda utskrifter från en vanlig 300-punkters laserskrivare som original för trycksaker? Nu introduceras Canons nya 600-punkters printerverk. Förmodligen är tekniken framtidens standard för svartvita laserskrivare. Men hur gör den som inte har råd att byta upp sig, och som inte vill rippa allt i tid och otid heller? En enkel åtgärd, om det rör sig om mindre textstycken, är att sätta allt i 200-400 procent. Sätter du det fyra gånger så stort och drar ner det i tecknarkameran så har du faktiskt fått ut en upplösning på 1 200 punkter ur en vanlig laserskrivare och det räcker oftast. Sätt aldig text i storlekar under 7 punkter på en laserskrivare. Bokstäver som e och a fylls igen, små detaljer förvrängs. Måste du använda dessa grader så använd sanserif-typsnitt! Måste du ha en antikva så välj Century Schoolbook, Lucida, Charter eller Stone Serif till exempel. Undvik halvfeta och feta skärningar. Kolpulvret i laserskrivaren brukar ofta sköta den saken på egen hand i små grader Ibland kan en lätt spärrning hjälpa upp resultatet. Sätt inte texten i någon annan vinkel än horisontellt eller vertikalt då tappar du hintarna som behövs för att det ska se bra ut på laserskrivaren. Testa på Bodoni så förstår du vad vi menar! Gör aldrig rasterplattor eller svarta plattor med vit text på en laserskrivare. Spraya de färdiga sidorna med fixativ så kan faktiskt resultatet bli bättre. Och slutligen: använd rätt sorts papper i din laserskrivare. Se DtP nr 3!

Design Typografi Produktion # 7 September 1992 13 Flera PageMakerfönster öppna samtidigt och andra tips Denna gång tar vi upp hur du bär dig åt för att lura dig förbi PageMakers gamla begränsning att bara ett fönster kan vara öppet åt gången, samt visar några sätt att få radavstånden att stämma. 1. Ett av problemen med PageMaker är att du inte kan ha två eller flera fönster öppna samtidigt. Så det är en långsam och tålamodsprövande process att kopiera något från ett dokument till ett annat. Men det finns faktiskt ett knep som gör det möjligt att ha flera PageMaker-dokument öppna. Du måste ha en kopia av programmet igång för varje öppet fönster. Varje kopia läggs i en egen mapp, tillsammans med en kopia av RSRCfilen. Den hittar du i systemmappen. Om du får ont om minne kan du sätta ner minnestilldelningen på programkopiorna till 1 500 K (eller mindre). Markera programmet (klicka en gång på det) och ta Visa info från Arkiv-menyn. Det här knepet funkar också med kopieringsskyddade PageMaker 4.2. Det tycks acceptera flera kopior så länge de är på samma maskin. 2. I förra DtP tipsades om att PageMaker minisparar dokumentet när man byter sida eller klickar på sidsymbolen längst ner i fönstret. Vad som inte nämndes då är att det faktiskt finns ett sätt att återgå till senaste minisparade version. Håll ner shift-tangenten när du väljer Återgå från Arkiv-menyn. 3. Nästa råd hör till kategorin snabbtoch-smutsigt. Inte det elegantaste sättet att göra ett indrag, men det får jobbet gjort med en minimal ansträngning. ➊ Korta blocket så det slutar där indraget skall börja. ➋ Dra ner en hjälplinje så den precis linjerar med blockets underkant. ➌ Klicka i fortsättningspilen och dra sedan med textmonteringsverktyget ett block med lagom bredd (höjden kan du sedan justera enkelt). Var noga med att överkanten linjerar med hjälplinjen så stämmer fortfarande radavståndet. ➍ På samma sätt drar du en hjälplinje som linjerar med underkanten av det smala blocket, och linjerar med denna när du klickar ut fortsättningen av texten. Den här metoden har sina fördelar. Till skillnad från indrag du gör i texten så stannar detta indrag på samma plats. Det kan du naturligtvis åstadkomma med en bild och en figursättning. Men figursättningar har sina nackdelar, det kan vara ett pilljobb att se till att inte andra saker eller rader än dem man avsett trängs bort. 4. Bättre än att hålla på och dra ner hjälplinjer är dock att ha en lodrät linjal som stämmer med radavståndet. Det knepet har DtP berättat om förut, men här kommer det i en ny, förbättrad version. På den lodräta linjalen (inställningen hittar du i Redigera-menyn, Inställningar ) ställer du in Egen och tre gånger ditt radavstånd! Har du alltså en brödtext med 10,5 punkters kägel, så skall den lodräta linjalen stå på 31,5 punkter. På så sätt får du ett skalstreck för varje rad (i stället för tre per rad), och när du sedan tagit Verktyg och Fäst mot skalsteg så kommer allt du rör uppåt och nedåt att hoppa i 1-radssteg. Skulle du göra om föregående tips, slipper du dra ner hjälplinjerna. 5. Än effektivare blir föregående knep om du har en toppmarginal på sidan som är precis ett antal rader. Då kan du låta linjalens nollpunkt ligga kvar där den hamnar från början i sidans överkant. Annars får du flytta ner nollpunkten till satsytans överkant. Radavstånd anges på Macen i Pica-punkter (också om du ställt in cicero som måttenhet. Detta gäller för övrigt också för textstorlekar). Räkna ut hur många raders toppmarginal du vill ha, multiplicera med radavståndet. 5 rader à 10,5 punkter blir alltså 52,5 punkter. Det skriver du i rutan för toppmarginal som 0p52,5 (p-et står för Pica, och att 52,5 kommer efter betyder att det är punkter). När du nästa gång öppnar sidformatsrutan har PageMaker omvandlat talet till den måttenhet du vanligen använder. 6. Med PageMaker 4.2 kom en ny metod att mäta radavståndet. Med proportionellt radavstånd, som var det vanliga förut och fortfarande är en bra grundinställning, läggs två tredjedelar av radavståndet uppåt från textens baslinje och en tredjedel nedåt. På så sätt kan du vara tämligen säker på att uppstaplar och nedslängar inte kolliderar. Nackdelen upptäcker du dock om du exempelvis vill att en underryckare i en rubrik skall ligga tätt under själva rubriken. Eller överhuvud taget om du har två rader som är olika stora. Hur långt ner den andra raden hamnar påverkas nämligen av båda radernas kägel den övre bidrar med 1 3 av radavståndet, och den nedre med 2 3. Då är det enklaste att markera båda raderna, ta Text-menyn, Stycke, Mellanrum och välja Baslinje så är det enbart den undre raden som påverkar. (Där finns också ett radavstånd kallat Versaltopp, men det är inte alls användbart för seriös typografi.) Tommy Sundström Problem med PageMaker? Faxa dina frågor till DtP, 08-644 90 66!

14 Design Typografi Produktion # 7 September 1992 Tilläggsmoduler med förhinder; tre nya Quark XTensions Utvecklare över hela världen sprutar ur sig nya Quark XTensions; enligt uppskattningar lär det finnas uppåt 150 stycken olika över hela världen. Många av dessa gör till och med det som tillverkaren påstår. Aldus PageMaker försöker nu knappa in på Quark XPress försprång genom sina Additions, men det kommer att kräva hårt jobb för att hinna ifatt. Hittills finns 20-talet tilläggsmoduler till PageMaker. I annonskampanjer i USA försöker Aldus övertyga användarna om sitt systems förträfflighet i jämförelse med Quark XPress. Och visst finns det en del positivt att säga. I PageMaker kan du själv göra egna scripter, små program, som automatiserar exempelvis uppläggning av en tidningssida, importerar en speciell text till sidan och skriver ut ett korrektur på laserskrivaren. Någon motsvarighet finns inte för Quark XPress. En annan sak är de olika sätt som XTensions och Additions byggs upp på. Utan att bli alltför teknisk kan man säga att en XTension går in i Quark XPress och ansluter sig till själva programkoden på en ganska djup nivå. Additions till PageMaker ligger utanför programmet och verkar genom en sorts översättare. Denna skillnad betyder exempelvis att samma Additions fungerar obehindrat i både Mac- och PC-miljö för PageMaker, medan det ännu är oklart hur XTensions kommer att fungera för Quark XPress på PC (när nu denna skvader dyker upp på marknaden ). Det betyder också att det är bra mycket enklare att skriva Additions än XTensions; dessutom blir det mycket säkrare att uppdatera ditt program du är garanterad att dina programtillägg fortfarande fungerar. Genialisk idé När Quark XPress introducerade sina XTensions för tre år sedan var det dock en genialisk idé. Genom att betrakta sitt program som en bas, en plattform som skulle kunna anpassas till olika användarmiljöer och olika krav, beredde man vägen för Quark XPress segertåg över världen. För dig som i dag betraktar XTensions som något självklart tänk dig tillbaka till år 1989. Alla dataprogranm var färdiga när du köpte dem. Blotta tanken att du skulle kunna göra om programmet för att passa just dina arbetsuppgifter var otänkbar. Quark XPress och XTensions ändrade på allt detta. Istället för att göra ett program som kunde allt, ett program som lovade att bli både otympligt och dyrt, öppnade man sitt program för tredjepartsleverantörer, programmerare över hela världen. Hinder för utvecklingen Resultatet lät inte vänta på sig. Den första XTension som distribuerades kom från Software Consulting Services, och hette SCS/LinX. Den knöt samman Quark XPress med ett annonssystem. Sedan följde Quarks egna Quark XTras, och snart kom strömmar av Xtensions från Europa, Australien och Amerika. Problemet var bara hur utvecklarna av XTensions skulle hitta till sin marknad. För även om tillverkarna var en programmerare i en villa i Hässelby så var marknaden global. Svaret blev XTension XChange, en firma på amerikanska västkusten som tog initiativet till en distributionscentral för Quark XTensions. I dag finns företaget på flera ställen i USA, och har nyligen öppnat Europakontor i Nederländerna. Som vanligt när amerikaner öppnar Europakontor så är föreställningen att Europa är ett land precis som USA, och att allt måste ta omvägen över Europakontoret, med påföljande fördyringar och förseningar. För svenska Quark XPress-användare är detta dåliga nyheter. Software Minus Att Sverige dessutom har en generalagent för Quark XPress som heter Software Plus är inget plus, snarare ett minus. Inget tyder på att företaget har kraft att ta ansvar för de behov den svenska Quark XPress-marknaden har. Vare sig på supportsidan eller när det gäller XTensions till programmet. Detta innebär dock inte att Software Plus är så mycket sämre än andra företag på desktopmarknaden. På DtP ska vi försöka dra vårt strå till stacken på samma sätt som hittills, alltså sprida information om, demoversioner av och i möjligaste mån även gratis XTensions till Quark XPress liksom självfallet Additions till PageMaker. Med detta nummer följer en diskett med ett typsnitt och demoversioner av tre små Quark XPress-moduler. Den första heter XP8, och är skriven av Greg Swann i USA. Den rensar upp i de textfiler du importerar till Quark XPress från ordbehandlingsprogram i DOS- eller Macmiljö. En rad typografiska finesser är inbyggda. XP8 tar bort dubbla mellanslag eller gör om dem till tabbar; fixar till (amerikanska) citattecken och apostrofer; hanterar minus, divis och tankstreck på ett intelligent sätt; snyggar upp slarvigt bruk av skiljetecken; skriver ut riktiga bråksiffror; kernar automatiskt vid siffran 1 utom i tabeller; översätter versaler till gemener på ett sätt som Quark XPress inte klarar och mycket annat. Priset för XP8 är 50 US dollar. Direkt från Mallorca Från Palma de Mallorca kommer nästa demo. XTensionen ifråga heter fcstablemaker, och mannen bakom verket heter Charles W. Kefauver. Det är en XTension som hjälper till att göra tabeller. Pris inklusiver frakt 95 US dollar. Sist men inte minst medföljer en demoversion av en XTension som heter Gatherer. Den kommer från engelska Studio Box Ltd, som tidigare gjort Page Director och Ad Director. Gatherer ger dig tillgång till en liten flytande palett, precis som Dokumentlayout eller Typografimallar i Quark XPress. Via paletten kan du styra Gatherer och få den att göra flera saker. Det hela går ut på att samla alla text- och bilddokument i paletten, så att du kan importera vad som helst utan att behöva klättra upp och ned i mapphierarkier efter att ha tryckt på kommando-m i XPress. Du laddar musen genom att klicka på text- eller bilddokumentet i Gatherer-paletten, sedan håller du ner musknappen (pilen blir ett hårkors) och drar ut en box på din dokumentsida i Quark XPress. Avancerade valmöjligheter finns när du på detta sätt monterar bilder i ditt dokument, med automatisk förstoring och förminskning anpassad till den bildhöjd- eller bredd du valt. För text kan du välja antal spalter. Två varningens ord till sist. Tänk på följande när du lägger in nya XTensions i din Quark XPress-mapp. Många XTensions äter minne; får du problem kan du behöva öka minnestilldelningen för Quark XPress. Och lägg aldrig in mera än en XTensions i taget. Då vet du vilken XTension som krånglar, om det krånglar.

Design Typografi Produktion # 7 September 1992 15 Finlandssvensk premiär i typoperan Les Fonts Terribles Med detta nummer av Design Typografi Produktion följer DtP-diskett # 5. Där hittar du typsnittet Steelhand, ritat av vår korresponderande medarbetare i Helsingfors, Peter Björknäs. Peter jobbar med nyhetsgrafik, bland annat under OS och Fotbolls-EM i Aftonbladet. Men han gör också bokomslag, affischer, illustrationer och kampanjer (Peter gjorde Finlands nuvarande trafikminister Ole Norrbacks kampanj till riksdagsvalet 1991). Nunmera söker Peter Björknäs jobb i USA. Steelhand är en script, och baseras på Peters egen handstil som den ser ut när han skriver med tuschpenna med filtspets. Rätt använd fyller en script av detta slag en funktion i alla stilbibliotek. För den som är intresserad kan nämnas att Adobe har ett typsnitt med samma användningsområde, döpt till Tekton (baserat på arkitekten Francis D. K. Chings handstil). EmDash säljer ArchiText, Image Club har Surf Style och LetterPerfect TomBoy. Dessutom hittar du på DtP-diskett # 5 demoversioner av ett program och två XTensions till Quark XPress. Du kan läsa mera om dem på sidan här intill. DtP sprider dem, men tar inget ansvar för eventuella problem i din dator! DtP Design Typografi Produktion kommer ut med 12 nummer om året. Redaktör och ansvarig utgivare Pelle Anderson. Nr 7 presslagt 25 september 1992. Copyright DtP. ISSN 1103 1387. Vill du inte klippa ur kupongen så kopiera den du kan också faxa den till 08-644 90 66! STEELHAND AV PETER BJÖRKNÄS ABCDEFGHIJKLMNO PQRSTUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmno qrstuvwxyzåäö 1234567890 :;!?%&çü b Ja, jag vill prenumerera på DtP, inklusive gratis disketter, under 1992 (12 nummer) för 2 400 kr plus moms. Jag får då DtP från nummer 1/1992. Så fort prenumerationen är betald kommer disketter och tidigare utgivna nummer av DtP med posten. Jag arbetar med b Quark XPress, b PageMaker. Jag prenumererar redan, men jag tycker att nedanstående person borde prenumerera. b Skicka honom/henne ett provnummer! Jag prenumererar redan, men jag har värvat nedanstående person som prenumererant. b Skicka honom/henne en faktura, och mig en kupong där jag kan välja min bokpremie! NAMN FÖRETAG ADRESS POSTNUMMERPOSTADRESS TELEFON FAX BRA ARTIKEL I DETTA NUMMER OVANLIGT DÅLIG ARTIKEL I DETTA NUMMER DtP Svarspost 110141700 Adress Design Typografi Produktion Box 20158 104 60 Stockholm (Bud och besök Kocksgatan 25) Tel 08-644 95 11 Fax 08-644 90 66 PG 89 29 77-0 BG 385-6010 Prenumerationspris 1992 2 400 kr plus moms. Garanti: Prenumerationen kan när som helst sägas upp; överskjutande summa betalas tillbaka. Tryck Affärstryckeriet, Norrtälje 1992. 110 20 Stockholm Frankeras ej. DtP betalar portot.

16 Design Typografi Produktion # 7 September 1992 Kortsluten PowerBook 100 kan smälta hål i höljet Apple går nu ut och varnar dem som köpt PowerBook 100 med serienummer under SQ212 och SS216 att deras datorer kan vara felaktiga. I värsta fall kan felet leda till kortslutning som smälter hål i botten på datorns ytterhölje! Felet åtgärdas utan kostnad för den vars dator ännu inte smält ner. Övriga PowerBook-modeller berörs enligt Apple inte av just detta fel. Andra kända problem med tidiga modeller av PowerBook är diskdriven, som har problem att läsa/skriva. Berörda PowerBook-ägare kan vända sig till sin återförsäljare för garantireparation. Tyska URW bjuder ut rekordbilliga typsnitt Det tyska stilbiblioteket URW i Hamburg, med över 3 000 typsnitt, säljer en CD med öppnade typsnitt till rekordlågt pris. 500 fonter finns på skivan, varje font i fem olika varianter. Priset är rekordlåga 4 500 kronor, alltså 9 kronor per font! För 250 kronor kan du också köpa ett stilprov på 1 000 sidor. Varianterna av typsnitten är outline, inline, relief, skuggad och avrundad samtliga ritade på riktigt med hjälp av URW:s program Ikarus. Dessutom innehåler CD:n URW:s Kernus-program, som automatiskt genererar 1 000 individuella kerningpar för Postscript-fonter. URW kan sälja sina typsnitt så billigt eftersom de inte behöver betala royalty vare sig till formgivare eller programföretag. Ytterligare fem CD är planerade. Aldus i USA sparkar var tionde anställd 100 anställda vid Aldus i USA har fått sparken, vilket är något mer än var tionde. Orsakerna är flera. Den främsta är att Windows-marknaden inte utvecklats som Aldus trott; företaget har inte alls sålt så många FreeHand och Persuasion som prognoserna visat. Dessutom har Aldus tyska partner (som stod för tio procent av Aldus försäljning utanför USA) råkat illa ut ekonomiskt och ersatts av sju (!) olika distributörer. Aldus försärar sig mot déjà vu-upplevelser Att PageMaker har haft svårt att möta konkurrensen från Quark XPress 3.0 och 3.1 är heller ingen hemlighet. Detta, i kombination med att allt flera ordbehandlingsprogram får layoutmöjligheter, har gjort PageMakers marknadsposition trängd. En helt ny, betydligt uppjazzad version av PageMaker ryktas vara i antågande för att slå tillbaka konkurrenterna på desktopfronten. Omskrivna Cachet levereras i Sverige Det uppmärksammade färgsepareringsprogramet Cachet från EFI finns nu för leverans från Software Plus i Norrköping (tel 011 28 27 00). Priset är 5 250 kr plus moms. Cachet har fått mycket beröm för sitt flervalssystem, där den bild du arbetar med på skärmen jämförs med sex olika bilder som finns lagrade i programmet. Genom att programmet föreslår olika korrigeringar uppnår du bästa resultat utan att vara expert. EfiColor är ett system som syftar till att ge samma färgåtergivning oavsett om det är en skärmbild, korrektur eller färdigtryckt produkt. EfiColor matas med data från samtliga enheter i produktionskedjan och kompenserar sedan automatiskt för dessa. Typsnittet Romeo kan få flera syskon Art Deco-snittet Romeo, som David Berlow (The Font Bureau i Boston) designade 1989, kommer i Multiple Master-format. Ännu så länge finns dock typsnittet, som är en sanserif baserat på 30-talstypsnittet Casablanca, bara i medium condensed och skinny. Romeo är utmärkt för displayändamål, annonser, bokomslag och är mycket lätt att trycka och läsa även på sämre papper. Du köper det enklast från FontHaus i Connecticut, USA (fax 0091-203 849 8527). PhotoCD Access provisorisk bildlösning I väntan på att Mac-program ska stödja Kodaks PhotoCD-format (något som säkert inte kommer att dröja länge) kan du använda ett program från Kodak, PhotoCD Access. Programmet låter dig leta igenom en CD med bilder, titta på bilden i ett fönster på din skärm, beskära och förstora den samt exportera den i bitmap-format till ett annat program. Ännu så länge kan du inte köpa så kallade multiple-session CD-ROMspelare, utan de som finns i handeln nu klarar bara av att visa bilder som laddats på skivan vid ett och samma tillfälle. Vill du titta på bilderna i TV måste du ha en CD-I-spelare eller Kodaks egen PhotoCD-spelare. Silverblade används numera utan dåligt samvete Som första svenska bestrukna papperskvalitet har Silverblade fått den nordiska miljömärkningen Svanen. Svanen-märket sätts på produkter som anses ställa till mindre problem med miljön än alternativa produkter för samma ändamål. Nya typsnittsprogram får svensk distributör Programpaketet (tel 0481 111 23) är agenter för Fontographer för Windows. Programpaketet distribuerar sedan gammalt detta program för Mac-världen. Från samma ställe kommer The Incubator, programmet som bygger om typsnitt ungefär som Adobes Multiple Master-teknik. Strata Type 3D är ett program som gör tredimensionell typografi för logotyp- och reklamändamål; även detta distribueras av Programpaketet. USA-tidningar får ny organisation En rad riksorganisationer för den amerikanska pressen slogs i somras ihop till NAA, Newspaper Association of America. Som kulmen på två års nedskärningar fick en tredjedel av de anställda vid de gamla organisationerna sparken. Det som upprört medlemmar i NAA är inte den snåla personalbudgeten, utan den lön som organisationens VD, Cathleen Black, får. En årslön på över 3 miljoner kronor, dryga halvmiljonen i representation och andra förmåner gör den före detta ansvarige utgivaren av USA Today till Washingtons högst betalda funktio- KONFERENSGUIDEN 1 3 okt SND Washington Fax 0091 202 626 6943 6 8 okt PostScript Danmark Fax 00944 323 410 279 14 16 okt Multimedia Wiesbaden Tel 00949 21 155 6281 19 22 okt IFRA '92 Geneve Fax 00949 221 821 2574 2 6 nov Folio New York Fax 0091 203 961 8399 9 nov Multimedia Toronto Tel 0091 914 761 1100 11 13 nov DtP/bildteknik mm Berlin Fax 00949 30 881 3806 6 9 jan 1993 MacWorld San Fransisco Fax 0091 617 361 3389 25 januari Nordisk Typografi Köpenhamn Fax 040 12 58 20 26 29 april Datagrafik Philadelphia Fax 0091 703 560 2752