För Sverıge ı världen. Svenska institutets årsredovisning 2010. Dnr 498 / 2011, 96 sidor

Relevanta dokument
Innehåll. Utrikes- och säkerhetspolitik ett mer fokuserat Sverigefrämjande 19

För Sverıge ı världen. Svenska institutets årsredovisning Dnr 437 / 2010, 114 sidor

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

Välkommen till Svenska

Svenska institutet (SI) Budgetunderlag

Haninge kommuns internationella program

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Strategisk plan MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Plattform för Strategi 2020

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad

Kommunikations- och informationsarbetet ska omfatta såväl det bilaterala som det multilaterala svenska utvecklingssamarbetet.

Personalpolitiskt program

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

2 Internationell policy

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015

Personalpolitiskt program

Family 1 Family Business Survey Värdegrunden. Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning

VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE

SL Svenska. Svenska institutets remissyttrande maa Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet {SOU 2019:13) institutet

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1415/16

version Vision 2030 och strategi

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Fördjupad Projektbeskrivning

Digital strategi för Miljöpartiet

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Tel: E-post: Förslag till beslut i styrelsen för Göteborg & Co AB

För Sverıge ı världen. Svenska institutets årsredovisning Dnr 2470/ sidor.

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

YTTRANDE 1(5) Utrikesdepartementet (U-STYR) Stockholm

Kommunikationsstrategi

Kommunikationsarbete inom teknisknaturvetenskapliga. fakulteten. Fokusmål 2018 samt löpande verksamhet UPPSALA UNIVERSITET

Manual för samtalsserie om integration. MIG Talks. Foto: Emelie Asplund/imagebank.sweden.se

Internationell strategi. Finspångs kommun

Gävle Kulturhus

Fler betalande studenter hösten 2012

Jan Ferlin Kommunikationschef Hyresgästföreningen

Kommunikationspolicy

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet

1 (5) Verksamhetsplan 2012

Bilaga 4 Rekryteringskampanj. Bilaga till redovisning av regeringsuppdrag (Dnr Ju2017/06177/PO)

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

ARRANGÖRER OCH AKTÖRER

Programbeskrivning RE:Source bilaga D Kommunikationsstrategi för RE:Source Etapp

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet

INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR

Verksamhetsplan

Personalpolicy. Laholms kommun

Biblioteksstrategi för Halland utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Film och rörlig bild

Program för samverkan

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung

STRATEGIPLAN

Älmhults kommuns kommunikationspolicy

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

INTERNATIONELLT PERSPEKTIV PÅ VÄRLDENS BÄSTA SJUKVÅRD BIDRAR TILL REGION SKÅNES MÅLUPPFYLLELSE SKÅNE CARE 2017

Aktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet

Internationell strategi

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Kommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Internationell strategi. för Gävle kommun

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd

Örebro universitets vision och strategiska mål

Svenska Institutet (SI) Yrkesförberedande praktik

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Analys av Plattformens funktion

STRATEGISK AGENDA

Internationell strategi för Jönköpings kommun. Ks/2018:372. kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning

Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete

Plan för kommunikation vägval utifrån Mittuniversitetets strategi

Svenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Inkludering och mångfald

Transkript:

För Sverıge ı världen. Svenska institutets årsredovisning 2010. Dnr 498 / 2011, 96 sidor

Innehåll. Inledning 03 Internationell samverkan 20 Internationellt bistånd 42 Integration och jämställdhet 58 Utbildning och universitetsforskning 62 Organisationsstyrning 66 Övriga återrapporteringskrav 72 Finansiell redovisning 76

Tabellförtecknıng. Internationell samverkan Projekt och presentationer Kostnader tkr per region och land Tabell 1 26 Stipendier Antal ansökningar, beviljade och utnyttjade samt totalkostnad Tabell 2 32 Gäststipendieprogrammet Antal utnyttjade stipendier per region Tabell 3 32 Svenskundervisning Antal institutioner, studerande, lektorer med Tabell 4 33 SI-stöd samt total kostnad Samarbete inom Östersjöregionen Institutionssamarbete Antal sökande, beviljade och utnyttjade Tabell 5 38 Stipendier Antal sökande, beviljade och utnyttjade Tabell 6 38 Akademiska projekt Antal utnyttjade projektbidrag per land och totalkostnad Tabell 7 39 Vuxenutbildningsprojekt Antal utnyttjade projektbidrag per land och totalkostnad Tabell 8 39 Gymnasieprojekt Antal utnyttjade projektbidrag per land och totalkostnad Tabell 9 40 Akademiska stipendier Utländska studenter/forskare, antal utnyttjade stipendier per land och totalkostnad Tabell 10 40 Akademiska stipendier Svenska studenter/forskare, antal utnyttjade stipendier per land och totalkostnad Tabell 11 41 Folkhögskolestipendier Utländska studenter, antal utnyttjade stipendier per land och totalkostnad Tabell 12 41 Internationellt utvecklingssamarbete Medie- och studiebesök Antal och kostnadsfördelning per land Tabell 13 48 Bidrag Kostnader tkr per region och land Tabell 14 48 Stipendier Antal ansökningar, beviljade och utnyttjade samt totalkostnad Tabell 15 50 Gäststipendieprogrammet Antal utnyttjade stipendier per region Tabell 16 50 Reformsamarbete i Östeuropa Projekt och presentationer Kostnad tkr per region och land Tabell 17 55 Medie- och studiebesök Antal per land och kostnadsfördelning Tabell 18 55 Bidrag Kostnader tkr per land Tabell 19 56 Stipendier Antal ansökningar, beviljade och utnyttjade samt totalkostnad Tabell 20 56 Gäststipendieprogrammet Antal utnyttjade stipendier per land Tabell 21 57 Förklaring av disposition och analyser Varje verksamhetsgren inleds med en faktaruta med en kort summering av hur många personer SI:s aktiviteter inom området har nått och huruvida aktiviteterna påverkat deras uppfattning om Sverige eller de budskap verksamheten avsåg förmedla. Utöver här angivna siffror har SI nått ett stort antal personer genom förfrågningar, möten och andra kontakter. Därefter följer en kortfattad beskrivning av årets verksamhet inom området följt av en analys av måluppfyllelsen utifrån de mål och rapporteringskrav som fastställts i regleringsbrevet för budgetåret 2010. Samtliga procentuppgifter som presenteras baseras på resultat från enkät- och intervjuundersökningar som genomförts vid ett urval av SI:s insatser. När mätningar genomförts har SI strävat efter största möjliga representativitet, validitet och reliabilitet, i syfte att göra resultatet relevant för verksamheten i stort.

3 Inlednıng. Förord 04 Svenska institutet för Sverige i en globaliserad värld 05 Strategiska utgångspunkter för verksamheten 06 Sammanfattning 07 Ett axplock ur Svenska institutets verksamhet 12

4 Förord Fler människor än någonsin mötte under 2010 Sverige genom Svenska institutets verksamhet. Under 2010 genomförde eller gav SI stöd till utbyte med 124 länder och bedrev ett informationsarbete som nådde över 220 länder. Totalt beräknas 347,5 miljoner människor ha nåtts, jämfört med 149 miljoner året innan. Eftersom vi vet att bilden av Sverige och därmed förtroendet i hög grad påverkas av hur väl man känner till Sverige har det varit särskilt viktigt att bidra till kunskap och kontakter i de länder där kännedomen om Sverige är låg. Den globala utvecklingen förutsätter en alltmer tydlig svensk närvaro och aktiv internationell samverkan. Svenska institutets uppdrag blir därför allt viktigare. Samtidigt påverkar globaliseringen SI:s uppdrag i grunden och vi har därför arbetat med ständiga förbättringar för att på bästa sätt möta den utveckling som sker. Under 2011 ska myndighetens prioriteringar och arbetssätt ses över inför de kommande åren, för att vi på bästa sätt ska kunna uppfylla vårt uppdrag. SI:s verksamhet spänner över ett brett fält och syftar i alla sina delar till att stärka Sveriges förutsättningar för internationell samverkan. Förutom SI:s kommunikation direkt till prioriterade målgrupper och samarbeten med Sveriges utlandsmyndigheter, når SI även ut genom samarbeten med ett stort antal aktörer i Sverige och utlandet. Dessa samarbetsaktörer är en viktig förutsättning för att lyckas och ibland även en del av den prioriterade målgruppen. Kina är idag ett av världens mest betydelsefulla länder med en befolkning som är mycket aktiv på internet och i sociala medier. Svenska institutet lanserade därför under året sweden. cn, en helt lokalt utformad och förvaltad version av Sweden. se. Sverige stärker därmed möjligheterna ytterligare till kommunikation i detta betydelsefulla land. SI deltog också aktivt i världsutställningen Expo 2010, den största svenska främjandesatsning som någonsin genomförts för Sveriges del, inte minst genom att producera det kulturprogram som uppfördes i samband med den nationella dagen. Under 2011 kommer en arabisk version av portalen att lanseras, något som är högt prioriterat, inte minst utifrån Sveriges ambition bidra till en positiv utveckling i MENA-regionen. Under 2011 föreslås en sammanslagning ske av Sidas Östersjöenhet och SI. Svenska institutets och Östersjöenhetens kompetenser och verksamheter kompletterar varandra väl, och det finns goda möjligheter till samordning och positiva synergier i ett framtida utvecklat Östersjösamarbete. 2011 innebär vidare ett fortsatt arbete för att attrahera studenter, forskare och kompetens. Ett uppdrag som blivit allt viktigare, i synnerhet med tanke på den avgiftsreform för studenter från tredje land som införs. Det finns få länder som har så goda förutsättningar som Sverige att dra nytta av den globala utvecklingen. Som ny generaldirektör är jag övertygad om att Svenska institutet kommer att fortsätta bidra till att skapa förutsättningar för Sveriges internationella samverkan, såväl inom biståndet som inom Sverigefrämjandet. Vår uppgift är tydlig - att bidra till att skapa förutsättningar för att Sverige ska kunna dra nytta av globaliseringens möjligheter och möta dess utmaningar, och att Sverige i samarbete med andra länder kan bidra till en hållbar global utveckling. Under 2010 har Svenska institutet bland annat vidareutvecklat de ledarskapsprogram som skapar mötesplatser och förutsättningar för kompetensutveckling av framtidens ledare, unga opinionsbildare och sociala entreprenörer i ett antal länder. Denna möjlighet att skapa långsiktiga och hållbara nätverk och relationer har stor potential och SI kommer att fortsätta detta utvecklingsarbete. Programmen har spelat en viktig roll för deltagare från inte minst norra Afrika och andra länder i MENA-regionen. Annika Rembe Generaldirektör

5 Svenska institutet för Sverige i en globaliserad värld Svenska institutet ska aktivt bidra till att Sverige kan nå sina internationella mål inom en rad nyckelområden. Uppdragen finns huvudsakligen inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan, utgiftsområde 7 Biståndspolitik och utgiftsområde 16 Utbildningspolitik. Verksamheten berör områden som kultur och samhälle, utbildning och forskning, näringsliv och innovation, samt demokrati och global utveckling. Globaliseringen innebär att världen krymper och traditionella gränser suddas ut. Den internationella ekonomin integreras i allt högre grad genom handel, investeringar och spridning av teknik. Världens länder blir allt mer sammanflätade genom kommunikation, migration och resande. Överallt ökar länder sina ansträngningar för att synas på världsscenen, ta marknadsandelar och bygga relationer med omvärlden. Konkurrensen om uppmärksamhet, kontakter och talang blir allt skarpare. Att världen krymper i snabb takt innebär också att konflikter och förtryck i andra delar av världen i högre grad påverkar oss. För Sverige blir hela världen ett närområde där händelser också på platser långt bort har direkta konsekvenser för vår vardag. Behovet av dialog, utbyte och samarbete med nya samarbetsparter ökar. Globaliseringen leder dock inte enbart till ökade spänningar och konkurrens utan också till ett alltmer internationellt samarbete på alla samhällsnivåer. Den kan, om den hanteras rätt, ge betydande förutsättningar att minska fattigdom, hunger och hopplöshet. Den kan bidra till att gränslösa idéer om mänskliga rättigheter och demokrati sprids och att individer runt om i världen ges nya möjligheter att påverka sina liv. Utvecklingen har långtgående effekter för Sveriges framtida utveckling, säkerhet och välfärd. Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och landets stora omvärldsberoende ställer höga krav på förmågan att möta globaliseringens utmaningar. Sverige har idag en stark ställning som ett framtidsinriktat, öppet och engagerat land med komparativa styrkor inom ett flertal nyckelområden och har därför stor möjlighet att dra fördel av den globala utvecklingen. Men det förutsätter en tydlig global närvaro och ett aktivt och brett internationaliseringsarbete. SI arbetar med internationell samverkan inom vad som kallas offentlig diplomati, vilket innebär att förstå, informera, påverka och främja relationer och samarbeten direkt med allmänheten och kultur-, samhälls-, utbildnings- och näringsliv i andra länder. Genom strategisk kommunikation och relationsskapande verksamhet ska kännedomen om och förtroendet för Sverige öka och internationella nätverk och samarbeten ska etableras. Den strategiska kommunikationen syftar till att skapa uppmärksamhet och goodwill för Sverige och svenska kärnfrågor. Den når brett och är en förutsättning för att kunna skapa djupare relationer. Den relationsskapande verksamheten bygger på Sveriges starka ställning i världen och förädlar det vidare till kontakter och samarbeten som har konkret nytta för Sverige och samarbetsländerna. Den strategiska kommunikationen och den relationsskapande verksamheten är tätt integrerade och stödjer varandra. Uppdelningen syftar till att tydliggöra värdet av att arbeta både med insatser som syftar till att etablera varaktiga relationer och nätverk, som insatser som ger ökad kännedom och goodwill inom alla SI:s utgiftsområden. SI:s verksamhet bedrivs i nära samarbete med de svenska utlandsmyndigheterna och svenska och utländska samarbetsparter, där SI är en tydlig representant för Sverige, svenska kompetenser, erfarenheter och värden. Få andra myndigheter har en så bred internationell verksamhet i arbetet med Sveriges globala konkurrenskraft och engagemang. Under 2010 genomförde SI eller gav stöd till utbyte i 124 länder och ett informationsarbete som nådde över 220 länder. SI ser sig därför i hög grad som Sveriges globaliseringsmyndighet genom att myndigheten: främjar Sveriges internationella ställning genom att: öka omvärldens kunskap, förtroende och intresse för Sverige skapa relationer och nätverk med nyckelpersoner inom en lång rad områden underlätta nya samarbeten, utbyten och handel med omvärlden. främjar kreativitet, innovation och utveckling i Sverige och i samarbetsländerna genom att stimulera utbyte av kunskap, impulser och talang. främjar samarbete, demokrati och en hållbar global utveckling genom att: arbeta för mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och jämställdhet öka medvetenhet och kapacitet inom hållbarhet, klimat och miljö

6 stödja samarbetsländer (ODA) i deras ekonomiska, sociala och kulturella utveckling, samt bidrar till att minska spänningar och risken för konflikter genom att främja kunskap, dialog och förståelse mellan människor i Sverige och i andra länder. Svenska institutets uppgift är tydlig - att bidra till att Sverige ska kunna dra nytta av globaliseringens möjligheter och möta dess utmaningar, samt att i samarbete med andra länder kunna bidra till en hållbar global utveckling. Strategiska utgångspunkter för verksamheten För att skapa förutsättningar för en tydlig Sverigebild utomlands och för att skapa starka relationer och samarbeten med omvärlden, så har en gemensam kommunikationsplattform om Sverige utvecklats i samarbete med Nämnden för Sverigefrämjande utomlands (NSU). Kärnan i plattformen är Sverige som ett utvecklingsinriktat land på människors och miljöns villkor. Ett progressivt land som kännetecknas av social och ekologisk hållbarhet. Arbetet med Sverigebilden går också hand i hand med SI:s verksamhet inom alla områden. Inte minst när det gäller de svenska kompetenser, erfarenheter och värden som direkt berör biståndsverksamhet. Många av de svenska profilfrågorna inom biståndet, som demokrati, yttrandefrihet och hållbar utveckling, är också några av de mest särskiljande och goodwillskapande frågorna i arbetet med att sätta Sverige på kartan. Globaliseringen tydliggör också ett alltmer påtagligt faktum, att de utmaningar som mänskligheten står inför bara kan lösas tillsammans. SI:s arbete präglas därför av att Sverige har viktiga erfarenheter, kompetenser och synsätt att bidra med i en gemensam och hållbar global utveckling. För att underlätta prioriteringar i val av aktiviteter har SI sedan 2006 arbetat utifrån fyra fokusområden. De är ett praktiskt sätt att koppla verksamheten till Sverigebilden och till aktuella samtida fenomen och områden där Sverige just nu har en intressant styrka eller erfarenhet att bidra med. Kultur: Ny kreativitet banbrytan de kreativa näringar och samtida kultur Samhälle: Öppenhet jämställdhet, yttrandefrihet och tolerans Vetenskap: Gränslös utveckling gränslandet mellan vetenskap, teknologi och kreativitet Miljö: Hållbarhet miljö, utveckling och balans Fokusområdena ska under 2011 ses över och utvecklas vidare inför 2011-2016. SI riktar sig i första hand till en global målgrupp som känner samhörighet och intresse för en progressiv världsbild och det som Sverige tydligt står för internationellt. Det rör sig om öppna personer som har tonvikt i sina olika miljöer. De är ofta beslutsfattare och opinionsbildare. På ett övergripande plan handlar den progressiva målgruppen om nyfikna, medvetna och drivande personer som har en grundläggande tro på framtiden och en vilja till att steg för steg göra världen till en bättre plats. Det är förändringsbenägna individer som vågar tänka nytt, bryta konventioner och gå före. Men det är samtidigt en ansvarsfull och globalt medveten grupp som värderar utveckling i social och ekologisk balans, liksom vikten av att samarbeta och vara öppen mot omvärlden. Målgruppen är som förändringsagenter relevant inom både Sverigefrämjandet och utvecklingssamarbetet. Medier har utöver den generella målgruppen en särställning i och med dess stora genomslagskraft. För att SI:s verksamhet ska bli mer slagkraftig och långsiktig har insatserna sedan 2006 samlats till de geografiska områden där möjligheterna att få effekt bedömds vara som störst. Genom att prioritera och arbeta långsiktigt är målet att öka möjligheterna till att nå regeringens mål, få synergier i SI:s samlade verksamhet och med andra svenska aktörers verksamheter, bygga upp ett effektivt samarbete med lokala samarbetspartners och utveckla kunskaper om de lokala målgrupperna. SI har inom utgiftsområdet för internationell samverkan under senare år prioriterat tolv världsstäder (Tokyo, Peking, Shanghai, Mumbai, Moskva, Berlin, London, Paris, New York, Washington D.C., Los Angeles och São Paulo) som haft en särskild tyngd inom områden som media, kulturliv, kreativa näringar och näringsliv. Målet är att vara där det händer, där aktiviteterna kan få störst genomslag regionalt. Det är också på dessa ställen som det svenska kultur- och samhällslivet oftast vill verka. Utöver detta så finns prioriteringar i Sveriges strategiska närområde i Östersjöregionen (Baltikum, Polen, Ryssland, Ukraina och Vitryssland). SI:s geografiska prioriteringar inom biståndet har fokus på Västafrika (Burkina Faso, Ghana, Mali och Senegal), Östafrika (Etiopen, Kenya, Rwanda, Tanzania och Uganda), Mellanöstern och Östeuropa (Georgien, Vitryssland och Västra Balkan). Utöver den mer proaktiva verksamheten som i högre grad koncentreras till dessa geografiska områden erbjuder SI basservice (information i tryckt och digital form, mindre utställningar, filmvisningar etc.) och resebidrag, stipendier, svenskundervisning, med mera till ett betydande antal andra länder. De geografiska prioriteringarna ska under 2011 ses över och utvecklas vidare inför 2011-2016.

7 Sammanfattning ett år av offentlig diplomati på sex kontinenter Globaliseringen gör Svenska institutets uppdrag allt viktigare, och ändrar samtidigt förutsättningarna för SI:s verksamhet i grunden. För att möta den nya tidens möjligheter och utmaningar har myndigheten under de senaste åren befunnit sig i stark utveckling. Målet är att SI ska vara analys- och strategistyrt samt tydligare prioritera och samverka. Under 2010 gick arbetet med utvecklingen av det interna verksamhets- och ledningsstödet vidare. Verksamhetsoch budgetuppföljningen samordnades i än högre grad och samverkan mellan kommunikation, evenemang, studieoch mediebesök, utbytesverksamhet, stipendier och svenskundervisning var tydligare. Samtidigt genomgick verksamhetens innehåll en betydande utveckling, inte minst i arbetet med sociala medier, nya utbytesformer och nytt innehåll. De senaste årens geografiska och tematiska prioriteringar började under året ses över och regeringen utsåg en ny myndighetschef. Sammantaget överträffar det övergripande resultatet 2009 års verksamhet på många områden. Under 2010 genomförde eller gav SI stöd till utbyte med inte mindre än 124 länder och bedrev ett informationsarbete som nådde över 220 länder. SI beräknas sammanlagt ha nått cirka 347,5 miljoner människor, en beräkning som antagligen ligger betydligt i underkant då endast en del av SI:s mediearbete kan följas upp. Inom de delar där resultatet är lägre finns oftast också en koppling till fluktuationer i uppdrag och budget från tidigare år eller hur mätningen av uppföljningen har genomförts. Att under ett år nå ut till 347,5 miljoner människor utomlands har stor betydelse för omvärldens Sverigebild och för att föra fram kompetenser, erfarenheter och värden med betydelse för Sveriges utveckling. Det har också stor betydelse för att bygga samarbeten, nätverk och långsiktiga relationer inom nyckelområden. Kontakterna har dessutom en mångfaldigande effekt, både över tid och i räckvidd. Idéer, information och upplevelser som förmedlas via ett utbyte stannar inte enbart hos mottagaren utan förs vidare in i deras nätverk, både på kort och på lång sikt. Att skapa ringar på vattnet för Sverige, svenska kompetenser, värden och prioriteringar på rätt platser och inom rätt nätverk blir därmed av avgörande betydelse. Särskilt stor effekt får det när vi når en opinionsbildande målgrupp. Den geografiska prioriteringen av verksamheten ledde till en ökad koncentration av SI:s verksamhet. SI:s Sverigebildsstudier visar på ett tydligt behov av att ytterligare öka insatserna i strategiskt allt viktigare regioner som Afrika, Asien och Mellanöstern. Knappa resurser hämmar SI:s potential att stötta Sveriges närvaro i dessa områden, där behovet att öka kännedomen om och förtroendet för Sverige samtidigt är som störst. Svenska institutets insatser var under 2010 också i högre grad inriktade mot SI:s prioriterade målgrupper opinionsbildare, beslutsfattare, experter samt medvetna och tongivande förändringsagenter. De tematiska prioriteringarna hjälpte organisationen att fokusera. Betoningen låg liksom tidigare på att lyfta fram det samtida Sverige, samt svenska värden och kompetenser genom att visa på ny svensk kreativitet och samtida kultur. Kulturupplevelser är ofta en bra utgångspunkt för att nå människor i andra länder. De ger en bred och särskiljande bild som engagerar och skapar intresse. Kultur är också ett effektivt medel för att visa på svenska värderingar och kompetenser inom biståndsverksamheten. Under året fick SI också ett särskilt uppdrag av regeringen att ta fram en internationell kommunikationsstrategi för svenska kreativa näringar. Utöver det var öppenhetsfrågor (som jämställdhet, yttrandefrihet och tolerans) i fortsatt stort fokus särskilt inom reform- och utvecklingssamarbetet, liksom vetenskap (utbildning, forskning och innovationsfrågor) inom den relationsskapande verksamheten. Hållbarhetsfrågor var en fortsatt viktig del av verksamheten. SI:s satsning på analysverksamhet har bidragit till att SI idag har en omfattande kompetens i frågor som rör Sverigebilden, internationell samverkan och offentlig diplomati. SI:s analys och omvärldsbevakning ligger till grund för SI:s strategier. Därutöver strävar SI efter att nå rätt målgrupper av opinionsbildare, beslutsfattare, experter samt en intresserad publik med resultaten. Samverkan med samarbetsparter i Sverige och utomlands var fortsatt intensiv, inte minst med kultur- och samhällslivet och utbildningssektorn, men också allt mer med näringslivet. Måluppfyllelsen bedöms vara god inom Internationell samverkan, med målet att sätta Sverige på kartan och skapa intresse och förtroende för Sverige utomlands. SI:s verksamhet inom strategisk kommunikation om Sverige var en kombination av dels proaktiva presentationer för att skapa uppmärksamhet och intresse för Sverige på många olika platser

8 Övergripande resultat: År 2010 har SI:s verksamhet sammanlagt nått en stor mängd människor runt om i världen genom: Direkta utbyten 97 580 (stipendier, utbytesprogram, svenskundervisning etc.). (2009: 62 500, 2008: 53 000). Egna kanaler cirka 7 240 000 besök (evenemang, digital och tryckt kommunikation etc.). (2009: 8,8 miljoner, 2008: 10,3). Andra kanaler cirka 925,2 miljoner kontakter/exponeringstillfällen via media (2009: 938,7 miljoner, 2008: 500 miljoner) varav 340,2 miljoner uppskattas ha läst och tagit till sig informationen. Uppdelat på SI:s olika verksamheter: Evenemang: 1 627 SI-evenemang (2009: 1 424, 2008: 1 200) har nått cirka 1,1 miljoner besökare (2009: cirka 3,5 miljoner, 2008: cirka 1 miljon). Kommunikation: 5,5 miljoner besök (2009: 4,1 miljoner, 2008: 8,3 miljoner) och 17,2 miljoner sidvisningar (2009: 17,1 miljoner, 2008:37 miljoner) har gjorts på SI:s webbplatser och digitala tjänster. Under året har 104 SI-titlar (2009: 88, 2008: 36) getts ut på sammanlagt 16 språk (2009: 28, 2008: 10). Sammantaget har cirka 329 000 trycksaker/informationsmaterial (2009: 600 000, 2008: 340 000) distribuerats och beräknas ha nått ut till cirka 658 000 personer i omvärlden (2009: 1,2 miljoner, 2008: 680 000). Media: 360 utländska journalister och experter (2009: 451, 2008: 256) har bjudits in till Sverige inom ramen för 90 medieoch expertbesök (2009: 80, 2008: 55) vilket tillsammans med evenemang som SI arrangerat eller stött har genererat 4 747 medieinslag (2009: 1 450, 2008: 2 100) som samlats in och analyserats. Inslagen har haft en räckvidd på cirka 925,2 miljoner enskilda kontakter/exponeringstillfällen (2009: 938,7 miljoner, 2008: 500 miljoner). Det motsvarande ett annonsvärde på över 200 miljoner kronor (2009: 111,5 miljoner kronor, 2008: 115 miljoner kronor). Mer djupgående utbyten med prioriterade nyckelpersoner: Stipendiater och alumnverksamhet: 1 305 utländska nyckelpersoner (2009: 1 928, 2008: 1 296) har deltagit i SI:s stipendieprogram. 11 451 tidigare studenter/stipendiater (2009: 8 000, 2008: 2 000) var medlemmar i SI:s alumnverksamhet. Ledarskapsprogram: 105 unga ledande nyckelpersoner från utlandet (2009: 132, 2008: 63) och 17 svenska (2009: 13) har deltagit i SI:s olika ledarskapsprogram. Utbyten och bidrag: genom bidrag har SI stött 298 projekt (2009: 233, 2008: 347) med 595 utländska samarbetsaktörer (2009: 1 468, 2008: 2 236) och 402 svenska (2009: 238, 2008: 1 542). Svenskundervisning: SI har gett stöd till 53 lektorer (2009: 43) och 31 858 studerande (2009: 50 588, 2008: 48 500) har fått stöd att studera svenska på 223 institutioner (2009: 216) i 40 länder (2009: 39). Utöver detta har 51 582 elever fått stöd att studera svenska på skolnivå i Finland samt 265 kursdeltagare (2009: 360, 2008: 225) har studerat svenska vid SI i Paris.

Sammanfattning 9 Genom SI:s aktiviteter har: 80 % av målgruppen fått en djupare och mer positiv bild av Sverige och svenska samarbetsparter. 89 % av målgruppen uppger att de genom SI:s aktiviteter fått ökat intresse för Sveriges hantering av miljö och CSR respektive för svensk vetenskap/utbildning. 90 % har fått ett ökat intresse för svensk kultur (mode, film, litteratur etc.). 92 % har blivit mer intresserade av svenska samhällsfrågor, såsom ett svenskt förhållningssätt till jämställdhet, yttrandefrihet och demokrati. 95 % har fått ett ökat intresse för svenskt näringsliv. Inom utvecklingssamarbetet uppger 91 % av målgrupperna att de genom SI:s aktiviteter fått ökat intresse för, verktyg, samt kompetens för att driva frågor som rör öppenhet, social utveckling, demokrati och mänskliga rättigheter. 92 % av målgrupper och samarbetsparter uppger i enkäter att de har varit nöjda eller mycket nöjda med SI:s tjänster, och 91 % av deltagarna/besökarna skulle rekommendera de aktiviteter SI arrangerat under året. Av de målgrupper som deltagit i någon av SI:s relationsskapande aktiviteter (stipendier, utbytesprogram eller svenskundervisning) uppskattar: 72 % att de genom aktiviteten etablerat Sverigerelationer/nätverk som de tror de kommer att använda och ha nytta över framöver. Av de som tillfrågats tre år efter avslutat program anger 82 % att de fortsatt har ett aktivt nätverk med svenska aktörer. Samtliga som tillfrågats efter tre år har deltagit i SI:s ledarskapsprogram. Inom utvecklingssamarbetet uppskattar 85 % att de etablerat framtida aktiva relationer/nätverk av stor be tydelse och som stärker förmågan att arbeta med demokrati, mänskliga rättigheter och hållbarhet. Ett år efter SI:s utbytesprogram är 70 % av deltagarna involverade i följdprojekt som renderats av programmen och 53 % är involverade i följdprojekt med svenska aktörer. Resultaten är en summering av svaren från enkäter med ett urval av deltagare från SI:s olika insatser och aktiviteter. I den uppskattade summeringen över SI:s räckvidd är det viktigt att förklara vad som avses med kontakt. En kontakt är ett tillfälle där ett evenemang, en skrift, en artikel i en tidning etc., möter en person. Det kan också vara ett möte genom en utbildning eller någon form av utbyte/program som SI arrangerat. SI:s kontakter med omvärlden varierar i intensitet, både vad beträffar nedlagda resurser och i hur nära/djup kontakten kan anses vara. Externa kanaler som media har störst räckvidd, men denna kontakttyp har samtidigt lägst intensitet. Kontakter via SI:s egna kanaler, till exempel trycksaker och SI:s digitala kanaler, har något högre intensitet. De kräver mer resurser, mottagaren lägger mer tid på att ta till sig budskapet och SI och Sverige är tydliga avsändare. Störst intensitet har de kontakter som skapas i ett närmare utbyte, till exempel via SI:s ledarskapsprogram, stipendieprogram och svenskundervisning. Denna typ av verksamhet är mest resurskrävande men genererar samtidigt den djupaste formen av kontakt/relation. Ofta består den aktiva kontakten med SI under flera år och utbytet kan leda till en livslång relation med Sverige. För denna kontaktform är det särskilt viktigt att nå rätt personer (opinionsbildare/förändringsagenter) och urvalet för denna typ av verksamhet är således av särskilt stor vikt.

10 runt om i världen, dels ett aktivt mediearbete och en omfattande global informationsverksamhet i digital och tryckt form. Den strategiska inriktningen mot större samlade satsningar fortsatte inom hållbarhet, öppenhet och kreativa näringar. I likhet med tidigare år skapade medie- och studiebesöksverksamheten stort internationellt genomslag. Uppföljning av projekten visar att verksamheten genererar stort genomslag i media. På kommunikationsområdet skedde den största utvecklingen inom SI:s digitala kommunikation. Det är inte längre möjligt att förvänta sig att besökarna söker sig till Sweden.se eller till SI:s övriga webbplatser, utan SI måste aktivt identifiera var på internet målgruppen befinner sig. Lanseringen av den lokala kinesiska portalen Sweden.cn och aktiviteter på allt fler plattformar och kanaler innebar en utmaning utifrån befintliga resurser. De mål som sattes inför året överträffades både inom den digitala och tryckta kommunikationsverksamheten. Under 2010 utvecklades samverkan med näringslivet vidare i och med lanseringen av Brands of Sweden. Syftet är att stimulera fler svenska företag och varumärken att använda sig av Sverige i sin internationella profilering. Sweden Bookshop har under flera år haft svårt att uppfylla målet på självfinansiering. Ytterligare en översyn inleddes med anledning av detta. Under 2010 har utvecklingen av SI:s relationsskapande verksamhet inom utgiftsområdet fortsatt att flytta fokus från att se stipendier, utbyte och svenskundervisning isolerat till att istället koppla dessa insatser till de övergripande relationsskapande målen. Stipendierna är samordnade i ett gemensamt varumärke och utvecklingen av SI:s nätverksskapande verksamhet går vidare inom ramen för nya nätverk och tekniska plattformar. Intresset för svenskundervisning och Sverigestudier i utlandet ökar liksom antalet universitet som erbjuder undervisning inom området. SI:s stöd är mycket uppskattat men det finns kritik för att svenskundervisningen inte i högre utsträckning utnyttjas för att profilera Sverige. Måluppfyllelsen bedöms vara god inom samarbetet i Östersjöregionen. SI arbetade under 2010 med att vidareutveckla Östersjöprogrammet, så att egeninitierade satsningar och stödformer bildar en helhet. Proaktiva satsningar genomfördes för att skapa förutsättningar för fler projekt inom specifika teman. Vidare gjordes insatser för att nå rätt/nya målgrupper och förbättra samarbetsformerna inom programmet. Det finns dock behov av att synliggöra programmet ytterligare, såväl i Sverige som utomlands. SI:s Managementprogram har nu pågått i över tre år och man börjar se värdet av de djupa relationer som skapas mellan deltagarna som alla tillhör en strategiskt utvald nyckelmålgrupp. Programmet främjar hållbar handel i regionen genom det nätverk med framtida ledare som skapas. Det bidrar också till Sveriges profilering inom viktiga framtidsfrågor som CSR, ansvarstagande ledarskap, innovation och hållbar handel. Nätverket växer och programmet har redan genererat ett flertal följdprojekt. Under våren 2010 lät Utrikesdepartementet göra en översyn för att ta fram förslag på hur de medel som finns för Östersjösamarbetet under utgiftsområde 5 kan användas mer effektivt. Svenska institutet genomförde under året på regeringens uppdrag en utredning om hur SI kan inneha det samlade huvudmannaskapet för den Östersjöverksamhet som i dag bedrivs på SI och på Sida Östersjöenheten. Svenska institutets arbete inom det internationella utvecklingssamarbetet har en central roll i SI:s verksamhet och måluppfyllelsen bedöms sammantaget vara god inom området. SI:s insatser ligger i linje med regeringens prioriterade teman demokrati och mänskliga rättigheter, jämställdhet och kvinnors roll i utvecklingen, samt klimat och miljö. Genom Creative Force har SI ett ramverk för alla bidragsfinansierade projekt, vilket bidrar till att de olika delarna kan stärka varandra. Managementprogrammet i Indien och Kina följdes upp och programmets högt uppsatta mål infriades. I takt med att programmets alumnnätverk växer ökar vikten av ett strategiskt och välutvecklat alumnarbete som kan främja fortsatt nätverkande och samarbete med och mellan tidigare programdeltagare. I SI:s ledarskapsprogram för unga opinionsbildare i Mellanöstern/Nordafrika anordnade programmets alumner med stöd från SI ett antal informella möten med syfte att konsolidera och bredda nätverket. Under 2010 lanserades också She Entrepreneurs, ett nytt ledarskapsprogram som riktar sig till unga kvinnor i regionen som arbetar som sociala entreprenörer och/eller har intresse av socialt entreprenörskap. Målet för stipendier inom ramen för SI:s utvecklingssamarbete var att minst 50 % av gäststipendierna skulle ges till sökande från länder med vilka Sverige har ett långsiktigt utvecklingssamarbete. Detta har ej uppfyllts då endast drygt ett 20-tal ansökningar kom från dessa länder. Inför läsåret 2011/2012 har landprioriteringarna därför tagits bort och ambitionen är också att öka andelen kvalificerade sökande genom information om utlysningen till nyckelpersoner vid svenska lärosäten, handledarseminarier etc. I reformsamarbetet i Östeuropa bedömer SI att en kombination av egeninitierade och sammanhållna landsatsningar och bredare bidragsverksamhet med stöd till aktörer med angelägna projekt bidrog till en god måluppfyllelse. Samarbeten inom kultur och samhällsområdet är ett effektivt verktyg för erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring inom uppdragets målområden.

Sammanfattning 11 I de flesta fall blir resultaten av samarbetet offentliga genom utställningar, föreställningar, debatter eller seminarium, vilket gör att en bredare publik nås. Under programmet Creative Force samlas bidrag genom öppna utlysningar till expertutbyten samt till större projekt, expertbesök, kommunikation och ett aktivt nätverksbyggande. Medan de egeninitierade projekten i form av till exempel vandringsutställningar kan koncentrera och kraftsamla, borgar de öppna bidragsutlysningarna för efterfrågestyrning, bredd och vidgade nätverk. I SI:s arbete inom Utbildning och universitetsforskning blir uppdraget att locka utländska studenter till Sverige allt viktigare i takt med att införandet av studieavgifter närmar sig. SI arbetade intensivt tillsammans med de svenska lärosätena med förberedelser för att möta detta. Samverkan mellan de tre verksamheterna Study in Sweden, Work in Sweden och Sweden in Touch innebar synergier i form av tydligare marknadsföringsinsatser och samverkande kommunikation. Det är uppenbart att det finns behov av en nationell strategi som inbegriper alla berörda parter som kopplar ihop rekrytering av studenter med den större frågan om Sveriges långsiktiga behov av att attrahera kompetens. Måluppfyllelsen bedöms under året sammantaget vara god. SI:s arbete inom utgiftsområdet Integration och jämställdhet, med fokus på svenska perspektiv, initiativ och metoder i arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål, har mötts av stort intresse internationellt. Det var en utmaning att hinna med att genomföra allt som SI hadde resurser för att göra. De högt satta målen uppfylldes. Trots positiva resultat bör man vara medveten om att arbetet med attitydförändringar tar tid vilket innebär att långsiktiga insatser är nödvändiga för att uppnå bestående förändring. Globaliseringen gör Svenska institutets uppdrag allt viktigare. Den förutsätter en tydlig svensk global närvaro och en än mer aktiv internationell samverkan. I dagens sammanflätade värld, där dagordningen allt mer definieras av media, företag, NGO:s etc., räcker traditionell diplomati inte längre till för att länder ska nå sina internationella mål. För att lyckas behöver man också nå ut direkt till allmänheten utomlands. Individer är i hög grad de som idag styr utvecklingen, genom de val de gör och de åsikter som de uttrycker. Detta gäller inte bara i främjandet av nationella intressen utan också i arbetet med att lösa gränslösa utmaningar som klimatförändringar, fattigdom, terrorism, förtryck och HIV. Fördelning av verksamhetens kostnader per verksamhetsfält inklusive andelen förvaltningskostnader Verksamhetsfält Förvaltning Verksamhet Totalt Evenemang 18 759 21 027 39 786 Medie- och studiebesök 5 170 5 584 10 754 Kommunikation 12 582 12 171 24 753 Marknadsföring 11 324 6 796 18 120 Analys och omvärldsbevakning 3 549 2 065 5 614 Stipendier 11 396 52 639 64 035 Svenskundervisning och fördjupade Sverigestudier 7 608 12 759 20 367 Nätverksbyggande 2 008 2 233 4 241 Bidrag 7 263 40 744 48 007 Ledarskapsprogram 5 904 16 161 22 065 Övrig relationsskapande verksamhet i Paris 987 109 1 096 Summa (tkr) 86 547 172 288 258 835 Uppdelningen är ny för i år därav inga jämförelsetal. Enligt en redovisningsprincip redovisas inte erhållna bidrag från utomstatliga givare som betalas ut till utomstatliga mottagare i resultaträkningen. Detta innebär att verksamhetsfältet stipendier är drygt 17 miljoner kronor för lågt i förhållande till verklig omsättning.

12 Ett axplock ur Svenska institutets verksamhet Nedan beskrivs tolv SI-projekt som genomfördes under 2010. De tolv projekten är hämtade från olika delar av SI:s verksamhet och belyser dess variation och bredd. I texterna beskrivs framgångar och resultat samt de utmaningar som ibland uppstår i det löpande arbetet. ÅÄÖ! Musikfestivalen som utvecklades ytterligare 2010 (Bild 11, s 15) ÅÄÖ!-festivalen som arrangeras av SI i Paris är en satsning med syfte att bygga upp svensk musiks ställning i Frankrike, påverka Sverigebilden positivt och befästa uppfattningen om SI som aktivt kulturhus och musikarrangör. På lång sikt är målet att festivalen ska generera starka och varaktiga relationer med utvalda samarbetsparter. Festivalen 2010 var ett samarbete med Point Ephémère, La Maroquinerie och La Flèche d Or med stöd av ExMS/Kulturrådet, Svenska ambassaden i Paris och UD. Tillsammans med tre lokala musikscener med etablerat publikunderlag och med gott anseende för sina program, organiserades för andra året i rad en musikfestival med tolv konserter under fem kvällar, med fokus på målgrupperna branschfolk, media och allmänhet. Valet av artister gjordes tillsammans med scenerna och minst en Frankrikeaktuell artist per kväll valdes för att locka fransk media. En konsertkväll arrangerades på SI i Paris i anslutning till festivalen och var ett rent showcase med fokus på branschfolk och press. För marknadsföring av festivalen användes flera kanaler, bland annat: extern pressagentur, mediapartners, kampanj i Paris bussar, Spotify-kampanj, närvaro hos samarbetsparter samt reklam och trycksaker. De fyra musikscenerna informerade om festivalen i bland annat nyhetsbrev, månadsflyers och ett Facebook-event som nådde ut till över 17 000 personer. Kommunikationskanalerna utökades från Spotify och Courrier International år 2009 till Les Inrocks, Libération, Le Nouvel Observateur, Modzik, Technikart, Radio FIP, infoconcert. com samt Paris lokaltrafik RATP. Tack vare 2009 års festival var intresset inför satsningen 2010 redan väckt hos press och samarbetsparter. Målsättningen var 1 200 besökare (festivalen 2009 hade 760 besökare varav 27 % var branschfolk). Prioritering denna gång var fler samarbetsparter, fler konserter och större fokus på kommunikation och pressarbete för att öka exponering och medialt genomslag. Sammanlagt kom 1 800 besökare (av 1 850 möjliga), varav branschfolk på konserten på SI i Paris uppskattades till 70 % och 10-19 % övriga konsertkvällar. Franska kontakter, press som branschfolk, har spontant gratulerat SI för en välorganiserad festival. Stéphane Le Sciellour, programläggare på Flèche d or, tackade till exempel för la belle soirée och skrev Bravo pour l ensemble du festival. Direktören för Point Ephémère har bland annat bett SI medverka med en ÅÄÖ-kväll under hans festival MoFo under 2012. Musiker och deras bolag i Sverige har satt stort värde på festivalen och därmed nyskapade franska kontakter. Nästa år behövs plats för en större andel branschfolk och journalister. SI i Paris kommer också att dra nytta av två års framgångsrika satsningar i att knyta företag från andra branscher till festivalen, samt effektivisera kommunikationsarbetet. Sweden.cn världens första helt lokalanpassade landsportal i Kina (Bild 01, s 14) I maj 2010 lanserade Svenska institutet Sweden.cn, Sveriges officiella webbportal i Kina. Projektet är ett samarbete mellan SI och Sveriges Expokommitté, och där organisationerna i Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet (NSU) och de svenska utlandsmyndigheterna i Kina bidragit med värdefulla insatser. Projektet finansierades av SI, Sveriges Expokommitté och NSU. SI bar det övergripande ansvaret för produktionsfasen, och ansvarar för den löpande administrationen och utvecklingen av Sweden.cn. Målsättningen med den digitala satsningen är att sprida information om Sverige och att skapa en gemensam plattform för satsningar att sätta Sverige på kartan i Kina. Studier och turism har visat sig vara de två mest populära kategorierna. Sweden.cn ska öka kännedomen om och förtroendet för Sverige i Kina. En omfattande studie av lokala internetbeteenden, bild- och formspråk, samt tekniska och juridiska förutsättningar visade tydligt att en lokalt anpassad version av Sweden.se på kinesiska var nödvändig för att nå ut, intressera och skapa relationer med prioriterade målgrupper. För att säkerställa att både innehåll och teknik tilltalar den kinesiska målgruppen användes en lokal leverantör och för att uppnå godtagbar tillgänglighet var det nödvändigt att lägga webbportalen på en server innanför Kinas brandvägg mot omvärlden.

13 Det visade sig under projektets gång att kunskapen om sökmotoroptimering är avsevärt lägre i Kina än i västvärlden. Portalen var därför initialt inte sökoptimerad, vilket innebar dålig synlighet i sökmotorer och att besöksmålet för 2010 inte nåddes (målet var 450 000, målutfallet blev 143 154). Efter förbättrad sökoptimering av innehåll och vidareutveckling av tekniken har trafiken ökat. Då den kinesiska målgruppen är extremt aktiv i sociala medier har kommunikationsstrategin inbegripit löpande aktiviteter i kinesiska sociala medier, samt bloggar på Sweden.cn. Verksamhetens resultat på denna nya marknad har sammantaget varit tillfredsställande i förhållande till de ursprungliga förväntningarna. Utmaningen är nu att fortsätta dialogen med de besökare som redan visat ett intresse för Sverige och svenska företeelser. För att uppnå maximal kostnadseffektivitet och effekt är det viktigt att de fysiska aktiviteterna och evenemangen med att sätta Sverige på kartan i Kina integreras än bättre med aktiviteter på Sweden.cn. Detta kräver ett närmare samarbete med både generalkonsulatet i Shanghai och ambassaden i Peking. En konkret förbättringsåtgärd var att webbredaktören placerades i generalkonsulatets lokaler och att gemensam planering av online- och offline-aktiviteter infördes. Då Sweden.cn är Sveriges gemensamma plattform för Sverigefrämjande i Kina, är ett nära samarbete med alla organisationer inom UD och NSU en viktig framgångsfaktor. Världsturnerande energiutställningen Visual Voltage (Bild 05, s 14) Sverige anses globalt ligga i framkant inom hållbar utveckling. Med utställningen Visual Voltage ville SI väcka intresse och nyfikenhet för Sverige och för svenska lösningar inom området. Prototyper, koncept och installationer skapade av svenska designers och konstnärer från the Interactive Institute inbjöd besökare att uppleva energi i olika former och reflektera kring energikonsumtion. Under 2010 visades utställningen i Berlin, Peking och Tokyo. Gemensamt för turnéns alla stopp var att nå ut till en målgrupp bestående av designers, forskare, studenter, opinionsbildare och en miljöintresserad allmänhet. Målet var att öka medvetenheten om energikonsumtion och Sveriges framträdande position inom hållbar utveckling. För att nå målgrupperna samarbetade SI med lokala partners inom hållbarhetsområdet med aktuella kontaktnät och attraktiva lokaler. Det var också viktigt att få utställande samarbetspartners att äga utställningen och att hitta ambassadörer som i sin tur kunde kommunicera utställningen på rätt sätt. Vid varje visningstillfälle arrangerades olika aktiviteter, som guidade visningar, workshops och seminarier eller PechaKucha-presentationer. I Peking inbjöds the Interactive Institute att delta vid Sweden-China Innovation Week och i Tokyo vid prestigefyllda TEDX-konferensen och PechaKucha Tokyo. Utställningen och dess anslutande programaktiviteter fick bra genomslag i media i samtliga städer. Power Aware Cord, ett av utställningens föremål, nominerades av TIME Magazine till en av 2010 års bästa uppfinningar. I enkätsvar uppger totalt 72 % av de svarande att de fått en mer positiv bild av Sverige och 79 % att utställningen ökat deras intresse för svensk innovationsdesign. De olika aktiviteter som ordnades i anslutning till utställningen har genererat nya intressanta kontakter för alla involverade parter. Under 2010 var målet att nå 65 000 besökare vilket överträffades då besökssiffrorna vid årets slut sammanlagt uppgick till omkring 130 000. Utställningens innovativa form gjorde den svårkommunicerad mot media. Strategin att nå ut genom väl valda samarbetspartners och attraktiva lokaler visade sig central och framgångsrik. Visningen i Peking medförde vissa kommunikationssvårigheter och det visade sig att museets målgrupp inte överensstämde med utställningens. Inför visningen i Tokyo bjöd man därför in två museianställda på en kontaktresa till Sverige vilket bidrog till goda kunskaper om utställningen, kunskaper som sedan väl utnyttjades i arbetet kring visningen och gjorde det svensk-japanska samarbetet till en framgång. Utställningen Facing the Future på House of Sweden (Bild 04, s 14) SI ansvarade under året för uppdateringen av svenska ambassadens permanenta utställning på House of Sweden i Washington D.C. till teman Health & Care och Infrastructure & Intelligent Mobility. Med fokus på hållbarhet visades innovativa svenska lösningar och idéer med potential att väcka uppmärksamhet i USA och främja bilden av ett progressivt Sverige. Innehållet relaterades till politik, handel, kultur och forskning huvudområdena för ambassadens integrerade främjande. Målgrupper för utställningen är experter från näringsliv, politik, lärosäten, medverkande i ambassadens tematiska seminarier och en intresserad allmänhet. I temat Health & Care lyftes högaktuella frågor i USA som fetma, antibiotikaresistens, e-health samt hälso- och sjukvård. Vikten av goda matvanor och fysisk aktivitet belystes liksom problemet med antibiotikaresistens och relaterat forskningssamarbete mellan Sverige och USA. Socialdepartementet och Swecare var nära samarbetsparter. I temat Infrastructure & Intelligent Mobility låg tyngdpunkten på miljö-

14 vänliga transportlösningar och hållbart byggande. Bland annat belystes Sveriges offensiva energimål, Stockholm som Europas första miljöhuvudstad 2010 och det av Clinton Climate Initiative stödda Norra Djurgårdsstaden med högt satta miljömål. Även frågor kring barns IT-användning och relaterad mediepolitik presenterades. Sveriges bränslesnålaste bil konstruerad av teknikstudenter på LTU väckte stort intresse. För varje temautställning uppgick antalet svenska samarbetsparter till cirka trettiofem, besöktes av omkring 11 000 personer och genererade ett tiotal artiklar/notiser. Svenska institutet är bundet till ambassadens val av tema som inte alltid sammanfaller med prioriteringar i SI:s verksamhet. Vissa teman innebär dessutom begränsningar i att skapa en intresseväckande utställning med objekt som en viktig beståndsdel. Ytorna för objekten är något små och trånga för att utställningen ska komma till sin rätt. Utställningsarkitekturen lämpar sig för digitala medier och 2D. Datorprestandan i utställningen är i dagsläget inte tillfredställande vilket exempelvis ger dålig uppkoppling mot hemsidor samt filmer som hackar, något som är till nackdel för helhetsintrycket. Dock attraherar utställningen många besökare liksom dess flexibilitet möjliggör för ambassaden att enkelt bedriva en utåtriktad verksamhet i lokaler som också hyrs ut till externa kunder. Att utställningen löper parallellt med ambassadens temaprogram har visat sig vara en utmärkt idé då den samtidigt kan belysa kompletterande frågor. Ambassadens programaktiviteter ledde också till samarbeten mellan svenska och amerikanska parter. Rysk-svenska samarbetsprojekt för journalister (Bild 09, s 15) Syftet med SI:s medieprojekt i Ryssland är att stärka oberoende rysk journalistik och skapa en dialog mellan ryska och svenska journalister. Genom att samarbeta med svenska kollegor ska ryska journalister kunna kringgå inhemska publiceringsbegränsningar och bli mindre beroende av lokala maktförhållanden. Det långsiktiga målet är också att projektet ska bidra till en bättre rapportering om Ryssland i svenska medier. Den direkta målsättningen för första fasen av projektet var att med hjälp av en be- 01 02 03 04 05 06

Ett axplock ur SI:s verksamhet 15 prövad metodik skapa samarbetsprojekt mellan ryska och svenska grävande journalister som skulle resultera i fem publicerade reportage. Efter en urvalsprocess rekryterades fem ryska och fem svenska redaktioner från press, radio och TV. Journalisterna matchades utifrån gemensamma professionella intressen och bjöds i september in till en tredagars workshop i Sverige och till ett uppföljande möte i Moskva i december. Avsikten var att initialt involvera en mindre men betydelsefull krets av tongivande journalister för att sedan nå en större publik i samband med publiceringen av reportagen. Fyra av fem redaktioner från respektive land deltog i workshopen. Frågor som väckts hos deltagarna är bland annat: ryssarna uttryckte en oro över att SI skulle försöka påverka rysk journalistik och därmed underminera dess oberoende snarare än att stärka den. En statlig myndighets engagemang i journalistik var inte heller oproblematiskt för de svenska journalisterna. SI lyckades dock försäkra deltagarna om att det var samarbetet i sig snarare än journalistikens innehåll som var av intresse och grupperna kunde således börja utveckla sina planer. En lägesrapport sex veckor senare visade att de rysk-svenska projektgrupperna arbetade med fler än sju projektkoncept, varav de flesta i ett researchstadium. Frågan om journalistiskt oberoende aktualiserades dock på nytt i samband med mötet i Moskva. Tre av de svenska redaktionerna hade redan aviserat att de inte kunde acceptera någon form av finansiellt stöd från SI. Konsekvensen av detta blev att endast en svensk journalist från projektgruppen kunde resa till Moskva. SI var således tvunget att snabbt ändra mötets syfte och inriktning. Det blev dock till slut ett framgångsrikt evenemang med framstående talare från Sverige och Ryssland och en engagerad rysk publik. Men målet att specifikt vidareutveckla fem gemensamma arbeten, utvärdera projektet och därefter diskutera hur man ville gå vidare uppfylldes inte. Projektet går vidare och de rysksvenska journalistparen fortsätter sitt samarbete. SI måste nu ta ställning till ett alternativt sätt att redovisa projektet och hur fas två av projektet ska utformas. Där måste SI analysera hur de särskilda medieetiska frågor som har präglat projektet hittills ska hanteras framöver. 07 08 09 10 11 12