ÅRSREDOVISNING 2009
Innehåll 2 Rektor har ordet 5 Inledning 6 Utbildning på grund- och avancerad nivå 18 Forskning och utbildning på forskarnivå 34 Fortlöpande miljöanalys 42 Övrig återrapportering 52 Finansiell redovisning 75 Sammanställning av väsentliga uppgifter 77 Underskrifter 78 Förkortningar och definitioner DNR: ua 14-3264/08 Grafisk form: Maria Widén, SLU informationsavdelningen Tryck: Repro, SLU 1(79)
Rektor har ordet Rektor har ordet Året som gick 2009 präglades till stora delar av den omfattande internationella utvärderingen Kvalitet och Nytta, eller Quality and Impact. Det var första gången som samtliga forskargrupper vid SLU utvärderades samtidigt med avseende på forskningens kvalitet och internationella genomslag. För SLU är det också betydelsefullt att vår forskning är till nytta och kommer till användning. Därför ingick i den stora utvärderingen även en separat del där representanter för näringsliv och samhälle bedömde verksamheten utifrån ett nyttoperspektiv. Vår vision Under året har vår vision att SLU är ett världsledande universitet inom livsoch miljövetenskaper beslutats av styrelsen. Utvärderingen bekräftade glädjande nog att forskningen vid SLU redan är världsledande inom flera viktiga områden. Bland de verksamheter som hamnade allra högst i de internationella panelernas bedömning återfinns flera skogliga forskningsfält som Forest Vegetation Ecology, Forest Pathology and Mycology, Wood Science and Fibre Biology, Remote Sensing och Soil and Plant-Soil Interactions. Vidare fick också Plant-Soil-Microorganism Interactions och Chemical Ecology liksom Molecular Genetics and Bioinformatics, det senare inom husdjursvetenskapen, högsta möjliga betyg. Den generella bedömningen över hela linjen är att SLU:s forskning är av hög kvalitet och står sig väl i den internationella konkurrensen. Den bibliometriska analysen bekräftar att SLU:s vetenskapliga publicering håller hög internationell kvalitet. SLU:s forskning fick också höga betyg vad gäller relevans och nytta av forskningen, där det bedömdes att mer än 75 procent av forskningen är av stor betydelse för näringsliv och samhälle. Dessa resultat är mycket glädjande, men det gäller att inte slå sig till ro, utan sträva efter att behålla och förstärka de redan framgångsrika miljöerna. Utvärderingen pekade också på några områden, däribland viktiga profilområden för SLU, där kvaliteten måste förbättras och där vi nu satsar för att bygga upp kompetensen. Resultaten av utvärderingen ligger till grund för fördelningen av de strategiska medel som ledningen nu anvisar. De går dels till redan starka områden, till fakultetsövergripande områden och till sk förstärkningsområden. Dessutom utdelas en belöning till de ovan nämnda bästa forskargrupperna. Utvärderingens nyttodel påpekade också att SLU bör utveckla sina omvärldskontakter ytterligare. En pott strategiska medel går därför till de så kallade institutsuppgifterna, där samverkan med näringsliv och samhälle av mer tillämpad karaktär står i fokus. Det är också glädjande att konstatera att intresset för SLU Holdings tjänster har ökat avsevärt under året. Under 2009 behandlades 47 ärenden rörande idéer och 2
Rektor har ordet uppfinningar, vilket innebär mer än en dubblering sedan 2007. SLU Holding ska stödja samtliga campusorter och samarbetar med de befintliga regionala innovationssystemen vid SLU:s campusorter. SLU:s verksamhetsidé Vår verksamhetsidé lyder: SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och fortlöpande miljöanalys i samverkan med det omgivande samhället. Vår verksamhet ligger väl i linje med de globala utmaningarna för framtiden. Där finns områden som klimatförändringar, konkurrens om mark och naturresurser, livsmedelsförsörjning, smittsamma sjukdomar m. m. som kräver forskning där den samlade styrkan hos fakulteterna utnyttjas. SLU har därför initierat en kraftsamling kring tvärvetenskapligt samarbete mellan olika forskargrupper genom tillkomsten av fyra nya plattformar: Future Forests (Framtidens skogar), ett pågående samfinansierat forskningsprojekt med Mistra, Umeå universitet och skogs näringen, Framtidens lantbruk, som befinner sig i startgroparna, Framtidens djurhälsa och välfärd, samt Människan i framtidens miljöer. Dessa fyra områden ger forskarna möjlighet att verka i ett bredare forskningssammanhang och tydliggör också universitetets kompetensprofil för omvärlden. Under året ökade SLU:s externa finansiering mycket kraftigt (18 procent). Ökningen består i huvudsak av vetenskapligt bedömda forskningsbidrag vilket är helt i linje med universitetets mål. Ökningen kommer i huvudsak från Formas, Mistra och Wallenbergsstiftelserna. Bland de större projekten kan nämnas Umeå Plant Science Centre som fick 75 miljoner kronor från Wallenbergstiftelsen för att kartlägga granens gener ett av de största och mest intressanta forskningsprojekten inom genetik området i världen! Tyvärr ökade inte vår internationella finansiering i önskad omfattning, här behövs fortsatt engagemang och stödinsatser för att öka intresset bland våra forskare att söka medel t ex inom EU:s ramprogram. Som för de flesta universiteten under året ökade söktrycket även till SLU:s utbildningar kraftigt, med närmare 40 procent. Flest sökande hade det numera treåriga djursjukskötarprogrammet, som fick närmare 50 sökande på varje utbildningsplats. Liksom under tidigare år är det framför allt utbildningar kopplade till djurskydd, djurvård och djurhållning som lockar. Men även agronomprogrammets ekonomiinriktning fick en ökning av antalet sökande med cirka 50 procent. En nyhet bland utbildningarna är styrelsens beslut under året att både lantmästar- och hippologprogrammen från och med 2010 kommer att vara treåriga. Detta för att tillmötesgå kraven på att göra dessa utbildningar högskolemässiga i enlighet med 3
Rektor har ordet Bolognamodellen. Då kortare varianter av dessa utbildningar ges av olika yrkesutbildande aktörer kan det komma att påverka söktrycket hos SLU. En kunskapsmiljö i världsklass SLU satsar för framtiden också genom att bygga moderna lokaler och faciliteter för verksamheten. Det pågår en total genomgripande förändring av campusområdet i Uppsala och till 2013 kommer vi att ha genomfört en omfattande omdaning. Vårt nya campus som nu växer fram ska ge goda förutsättningar för kunskapsutbyte och tillväxt för våra studenter, forskare och övriga medarbetare, liksom för partners som myndigheter och företag. Två stora byggnadsprojekt har startat under 2009 och ett tredje är i planeringsstadiet. Institutionerna slås ihop till kluster och får nya samlingsnamn: BioCentrum, Mark-Vatten-Miljöcentrum och Veterinäroch husdjurscentrum. Förväntningarna är att de nya byggnaderna ska bidra till att skapa förutsättningar för kreativa och inspirerande arbetsmiljöer, där ny kunskap, nya idéer och nya samarbeten mellan forskare ur olika miljöer kan uppstå och utvecklas. I början av hösten togs också det första symboliska spadtaget till den nya forskningsladugården på Funbo-Lövsta. Där flyttar de första djuren in i stallarna redan sommaren 2010. Anläggningen blir sannolikt Europas modernaste i sitt slag, med stallar för nöt, svin och fjäderfä. Målet är dessutom att den ska bli så gott som självförsörjande på energi. Sverige som ordförandeland i EU Det halvår då Sverige var EU-ordförandeland innebar bland annat att SLU Ultuna var värdplats för flera stora internationella konferenser. Den största, och som vi tillsammans med Jordbruksdepartementet var huvudarrangör av, var Rural Areas Shaping the Future, som hölls i slutet av oktober och attraherade mer än 400 deltagare från hela Europa. Dess tema var jord- och skogsbruksnäringarnas nyckelroll i utvecklingen av en kunskapsbaserad bioekonomi och de möjligheter EU-ländernas landsbygdsområden har i en sådan utveckling. Den följdes direkt av en konferens om häst, Equus 2009, även den med stort internationellt deltagande, och skogskonferensen Future Forest Monitoring in the European Union, vars syfte var att samordna den europeiska skogsövervakningen. Vid samtliga dessa internationella konferenser deltog våra forskare och visade upp den betydande kompetensbredd och forskningsexcellens som finns vid vårt universitet. Ekonomi Slutligen har SLU fortsatt en god ekonomi. Det låter oss vara fortsatt offensiva, göra nysatsningar, förstärka verksamheter inom olika områden och fortsätta att investera. De pågående rekryteringarna av framför allt akademiska medarbetare tar tid och har inte hunnit i kapp behoven, vilket lett till att vissa medel har ackumulerats. Nyrekryteringarna är en viktig del av vår långsiktiga strategi och vi förväntar oss att de nya medarbetarna kommer att ytterligare öka vår konkurrenskraft och bidra till en fortsatt positiv utveckling för vårt universitet. Tack för goda insatser Jag vill framföra ett varmt tack till alla fantastiska medarbetare och studenter vid SLU som bidragit till 2009 års goda resultat inom många områden. Särskilt tack till alla som har lagt mycket tid och kraft på planering, genomförande och deltagande i utvärderingen Kvalitet och Nytta i syfte att öka vår kompetens och konkurrenskraft för att fullt ut nå vår vision att SLU är ett världsledande universitet inom livs- och miljövetenskaper. Lisa Sennerby Forsse 4
Inledning Inledning Den minskade detaljstyrning av SLU i regleringsbrevet ger universitetet en stor frihet att redovisa sin verksamhet i årsredovisningen på ett rättvisande sätt och utifrån ett väsentlighetsperspektiv. Förutom återrapportering i regleringsbrev ska resultatredovisningen spegla uppdrag i olika lagar och förordningar, bland annat SLU:s egen förordning. För att underlätta en sådan redovisning har SLU under 2009 fastställt mål för universitetets olika verksamheter som har sin utgångspunkt i lagar och förordningar. Målen ska följas upp i årsredovisningen och ligga till grund för den interna styrningen och kontrollen. 5
Utbildning på grund- och avancerad nivå SLU:s mål för utbildning på grund- och avancerad nivå» utbildningen uppfyller såväl högt ställda vetenskapliga och pedagogiska kvalitetskrav som samhällets behov av kompetens inom SLU:s utbildningsområden,» den är attraktiv och konkurrenskraftig både i ett nationellt och internationellt perspektiv,» utbildningsvolymen är större än år 2009 med en stor andel studenter på avancerad nivå. Återrapportering SLU skall beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla studentinflytandet och hur detta inflytande har fördelats och utvecklats ur ett jämställdhetsperspektiv. (SFS 1993:221) Utifrån SLU:s forsknings- och utbildningsstrategi, Kunskap för en hållbar framtid, har universitetet utarbetat och beslutat om en policy för utbildningsfrågorna. Genom att anta en gemensam policy konkretiseras målen för de övergripande utbildningsfrågorna under fyraårsperioden 2009 2012 och de grundläggande värderingarna som ska gälla slås fast. Vissa delar av målen i utbildningspolicyn följs upp i resultatredovisningen för 2009; andra kan först följas upp senare under perioden. SLU lämnade i december 2007 sin forsknings- och utbildningsstrategi till regeringen. I uppdraget att utarbeta en forsknings- och utbildningsstrategi ingår även att successivt under perioden 2009 2012 redovisa måluppfyllelsen i årsredovisningen. SLU redovisar 2009 hur universitetet arbetat med vissa av målen i avsnitten Utbildning anpassad till omvärlden (avsnitt 3.2 i strategin), Samverkan med svenska och utländska lärosäten (3.4) och Så ska utbildningarna utvecklas (3.5). Studentinflytande En förutsättning för att nå SLU:s mål för utbildningen, är att samarbetet med studenterna är välfungerande, både i SLU:s olika rådgivande och beslutande organ och via det inflytande som utövas genom kurs- och programvärderingar. Vid SLU finns åtta studentkårer som samverkar i samarbetsorganet SLUSS (SLU:s samlade studentkårer). Det är SLUSS som utser representanter till universitets- och fakultetsorgan. SLU värnar om samarbetet med kårerna och bidrar till kårernas arbete, dels ekonomiskt, dels genom att årligen genomföra utbildningsdagar för nytillträdda representanter. Inför kårobligatoriets avskaffande 2010 har SLU under 2009 bistått kårerna med expertis för att utreda juridiska och ekonomiska konsekvenser av detta. Det kan bli komplicerat att hantera, eftersom några kårer har eget kapital i form av stipendiefonder och i något fall äger de sina hus. Studenterna har möjlighet att vara representerade i alla beslutande och rådgivande organ inom SLU. De har även möjlighet att delta i arbetsgrupper, studierektorsmöten samt att delta i utbildningskonferenser, nationellt och internationellt. Studenterna förväntas därutöver delta i kvalitetsarbetet via kurs- och programvärderingar. Universitetet har lagt stor möda på att hitta rutiner och utveckla webbaserade system för detta, men det är ett problem att svarsfrekvensen på webbaserade enkäter tenderar att bli låg. Undersökningar av tre års användning av systemet på en av SLU:s fakulteter visar att ca 1/3 av de studenter som beretts möjlighet att svara också gör det. Sviktande intresse bland studenterna för att besvara enkäter är dock inte unikt för SLU. 6
Utbildning Studentinflytande ur ett jämställdhetsperspektiv SLUSS upprättar en förteckning över studentrepresentanter i beredande och beslutande organ. År 2009 innehades 210 poster av 112 individer, varav 66 procent var kvinnor. Det betyder att könsfördelningen på tillsatta poster motsvarar studentsammansättningen, dvs. andelen kvinnor är högre än andelen män. Fördelningen mellan kvinnor och män inom hela SLU framgår av avsnittet om jämställdhet (sid 46). Det är SLU:s uppfattning att universitetet inte bör påverka vare sig vilka personer som utses eller den verksamhet som bedrivs inom studentkårerna. Universitetet är berett att stödja SLUSS och kårerna i alla de frågor som utbildningsbevakningen omfattar. Det är glädjande när studenterna på eget initiativ engagerat sig i jämställdhetsfrågor, rekryteringsarbetet inom Skogsmästarprogrammet är ett sådant exempel. I enlighet med intentionerna i diskrimineringslagen (SFS 2008:567) ingår jämställdhetsarbetet vid SLU som en del i ett större sammanhang om likabehandling. SLU:s mål är att vara ett attraktivt universitet, både för svenska och utländska studenter. Särskilt programmen på avancerad nivå har ofta engelska som undervisningsspråk. Både avseende studentinflytande och ur likabehandlingsperspektiv, kan det bli ett problem att mötesspråket inom SLU är svenska, eftersom det är ett hinder för alla icke svensktalande studenters möjligheter till inflytande. Inom SLU har diskussioner inletts om att beslut på fakultetsnivå som rör studenter borde översättas till engelska, en fråga som ingår i universitetets övergripande arbete med att fastställa en språkpolicy. Kvalitetsfrågor inom utbildning Ledarskap och organisation År 2007 infördes en ny organisation där fakultetskanslierna förstärktes med utbildningsledare. De arbetar övergripande med utbildningsfrågor tillsammans med SLU:s grundutbildningsråd (GUR). GUR består av vicedekaner för utbildning och leds av universitetets prorektor. Arbetsformerna är nu etablerade och resultatet är en mer effektiv och tydlig ledning för SLU:s gemensamma utbildningsfrågor. En av de frågor som uppmärksammats är vikten av det pedagogiska ledarskapet. Systematiskt kvalitetsarbete Genom arbetet med utbildningspolicyn har också det systematiska kvalitetsarbetet kommit i fokus inom universitetets hela grundutbildningsorganisation. Samtliga fakulteter har konkretiserat hur uppföljningen av utbildningen ska ske inom ramen 7
Utbildning för sina respektive handlingsplaner och strategier. Den nya examensordningen har föranlett en översyn av kursplanerna, särskilt avseende de generella färdigheterna. Översynen görs i samarbete med biblioteket. Här kan också nämnas ett programövergripande arbete med att öka inslaget av etiska frågor inom djursjukvården för djursjukskötarna och veterinärerna. Forskningsanknytning Forskningsanknytningen inom SLU bedöms generellt sett vara hög. Högskoleverket skriver i rapport 2007:11R att SLU har / / en avundsvärd stark koppling mellan forskning och undervisning i och med att nästan alla lärare har en stark forskningsanknytning. Som stöd för att ytterligare utveckla forskningsanknytningen, har fakulteterna gemensamt gjort en enkät för att undersöka hur lärarna ser på forskningsanknytning och hur de arbetar med det på kursnivå, resultatet är under bearbetning. Behovet av ämnesmässig kompetens har setts över och brister har börjat åtgärdas; exempelvis har docentkompetenta lärare/forskare anställts för att undervisa på Skogsmästarprogrammet. I linje med den nya examensordningen och för att säkerställa tillräckligt ämnesmässigt djup, har SLU beslutat att de tidigare tvååriga utbildningarna ska bli treåriga och leda till kandidatexamen. Det nya djursjukskötare kandidatprogrammet startade hösten 2009. Hippologprogrammet har omarbetats och blir ett program med tre inriktningar (ridhäst, travhäst och islandshäst). Antagningen till treårigt hippologprogram sker första gången 2010 och utvecklingen av hippologprogrammet har skett i nära samverkan med branschorganisationerna inom hästnäringen. Utbildningen till trädgårdsingenjör är treårig sedan 2009 och lantmästarprogrammet blir treårigt från 2010. Universitetspedagogiskt centrum Under 2009 har de pedagogiska kurserna vid SLU fått en ny struktur och kurserna har delvis nytt innehåll. En helt ny kurs är Pedagogiskt ledarskap kurs för studierektorer. Kursen behandlar ledarskapet på institutionsnivå och går ut på att deltagarna utvecklar den egna rollen som studierektor. Genom utbildningen tydliggörs rollen som studierektor och är ett led i att nå SLU:s mål om tydligt ledarskap. Efter beslutet om att införa graderade betyg har SLU genomfört en stor insats för att utbilda lärarna i betygsättning, främst under 2008. Det har lett till att SLU under 2009 har uppnått målet att alla examinatorer vid SLU ska ha utbildning i att tillämpa betygssättning, utforma kriterier och göra bedömningar. Genom att formulera betygskriterier, fördjupas diskussionen om lärandemål och i synnerhet examinationen, som i hög grad styr studenternas lärande. Införandet av betyg har därmed inneburit att kvalitetsfrågorna inom utbildningarna kommit i fokus. För att nå kvalitetsmålen inom utbildningen är det viktigt att bedöma den pedagogiska skickligheten i samband med tillsättning av de tjänster där undervisning ingår. Under 2009 har SLU utvecklat nya kriterier och rutiner som ska förbättra dessa bedömningar. SLU samarbetar med andra universitet och högskolor även i frågor som rör pedagogisk utveckling. Ett av nätverken där SLU är aktivt är Stockholm-Uppsala universitets nätverk (SUUN). Inom SUUN:s grupp för högskolepedagogiska frågor förbereds NU2010 som är Sveriges största konferens för högskolepedagogisk utveckling. Även det internationella samarbetet omfattar pedagogisk utveckling. Inom Euroleague for Life Sciences (ELLS) driver SLU dessa frågor, särskilt avseende IT-stöd och pedagogiskt stöd. Pedagogisk utveckling kan också ingå som en del i det internationella samarbetet; t.ex. utbildning av lärare i Vietnam. På så sätt bidrar SLU till utveckling av högre utbildning globalt samtidigt som inspiration och kunskap inhämtas. 8
Utbildning Rekrytering och antagning Flera av de övergripande mål som SLU fastställt gäller rekrytering och antagning av studenter: - Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet har en stark ställning i hela verksamheten. - Utbildningen är attraktiv och konkurrenskraftig både i ett nationellt och internationellt perspektiv. SLU behöver rekrytera fler studenter, både för att få en antagning i konkurrens, och för att försöka motverka den könsmässigt sneda fördelningen inom utbildningarna. I tabell 1 redovisas sök- och antagningsstatistik till SLU:s program på grundnivå. Hösten 2009 var det nationella mönstret att landets högskolor hade fler sökande än 2008, vilket även gäller SLU. Ett av de mest översökta programmen vid SLU är sedan länge utbildningen till djursjukskötare. Antalet sökande till denna utbildning var dessutom mycket högre än vanligt, då den nya utbildningen till djursjukskötare omarbetats så att det inte längre krävs sex månaders praktik för att bli behörig. Även om man räknar bort denna oproportionerligt stora ökning så var SLU det universitet som hade störst ökning av antalet sökande. Tabell 1: Sök- och antagningsstatistik 2006 2009; program på grundnivå 2006 2007 2008 2009 Behöriga sökande individer 3 943 3 627 3 652 5 253 Andel kvinnor, % 75 78 72 75 Antal platser 1 077 1 080 1 150 1 150 Antal antagna 987 935 942 999 Andel kvinnor, % 64 72 67 68 Andel lediga platser, % 8,4 13,4 15,8 8,0 Andelen lediga platser har minskat mellan 2008 och 2009. Minskningen beror på att fler studenter antagits 2009 men effekten förstärks av att två program ställdes in (jämfört med ett hösten 2008). Andelen lediga platser är beräknad på de program till vilka antagning har gjorts, vilket innebär att platser på program som ställs in räknas bort. SLU är ofta sin egen konkurrent om studenterna: många söker flera program vid SLU, men räknas bara en gång i sammanställningen. I beräkningen ingår civilingenjörsprogrammet i energisystem som är ett samarbete med Uppsala universitet. Söktrycket är ojämnt fördelat; utbildningar med anknytning till djur har fler sökande än antagna, liksom utbildningarna till landskapsarkitekt och jägmästare. Trots den stora ökningen av antalet sökande var det 12 av 29 sökalternativ (program på grundnivå med inriktningar) som inte fyllde platserna hösten 2009, 10 av dem startade med färre än 20 studenter. Andelen kvinnor bland nyantagna till program på grundnivå uppgår nu till 68 procent. Den könsmässiga snedfördelningen är påtaglig; hösten 2009 var det bara 8 procent av de nyantagna studenterna som började på program där könsfördelningen per definition är jämn, dvs. inom intervallet 40 60 procent, lantmästarprogrammet och ekonomprogrammet. Det är en viss förbättring jämfört med 2008, då endast ett program hade jämn fördelning, vilket innebar att det bara var 2 procent av de nya studenterna som antogs till program med jämn könsfördelning. SLU:s handlingsplan för breddad rekrytering tar bl.a. upp behörighetsgivande förutbildningar och samarbeten med gymnasieskolor för att få en mer heterogen studentgrupp, såväl avseende kön som socioekonomisk bakgrund. Sådana verksamheter genomförs också; SLU ger en bastermin som gör det möjligt för studenter 9
Utbildning som inte har naturvetenskaplig bakgrund att komplettera sina förkunskaper. Terminen ger platsgaranti på vissa program, bl.a. kandidatprogrammet inom husdjursvetenskap. I Uppsala har SLU inlett ett samarbete med Katedralskolan som fått en ansökan om spetsutbildning i bioteknik beviljad. Planering pågår också för att starta ytterligare ett skogligt basår i Värnamo (förutom det som ges i samarbete med Jällaskolan i Uppsala). Antalet sökande till fristående kurser Som framgår av tabell 2, fortsätter antalet sökande till fristående kurser att öka. En stor del av ökningen består av utländska sökande utanför EU/EES-området. De flesta högskolor har fått hantera en explosionsartad ökning av antalet sökande som inte medför annat än ett omfattande administrativt merarbete. Utländska sökande anmäler sig ofta till fler alternativ (kurser) än svenska sökande, men de uppfyller sällan behörighetskraven. Orsakerna är flera; de saknar handlingar, de bifogar inte handlingar som går att bedöma, de har inte tillräckliga meriter, antingen ämnesmässigt eller avseende kravet på kunskaper i engelska. Tabell 2: Sökande, behöriga sökande och antagna till fristående kurs 2006 2007 2008 2009 Ökning 2008 2009, % Sökande 4 700 5 988 9 332 11 853 27 Behöriga sökande 2 223 4 075 4 588 5 791 26 Antagna 1 906 1 926 2 024 2 450 21 Vid SLU fick exempelvis de två mest sökta kurserna ställas in, trots att det var 300 sökande till var och en av dem. SLU har därför gjort en översyn av kursutbudet som erbjuds via de engelskspråkiga söksidorna på studera.nu samt beslutat följa en nationell överenskommelse inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) om anmälningstider. Förhoppningen är att dessa åtgärder sammantaget ska leda till att kurserna annonseras till rätt målgrupper. De mest populära fristående kurserna är på grundläggande nivå och handlar om fastighetsvärdering, fastighetsrätt, trädgårdsterapi, hund- och kattetologi samt hästens rörelseapparat. Av de 10 mest sökta är 9 distanskurser. Program på avancerad nivå (masterprogram) Enligt SLU:s strategi är målet att främst ge program på avancerad nivå inom prioriterade områden. Ett annat mål är att öka antalet studenter, generellt, men främst på avancerad nivå. Tabell 3: Program på avancerad nivå (masterprogram) 2007 2008 2009 Sökande - 7 098 6 261 Behöriga sökande* - 1420 995 Antagna 277 471 605 Registrerade 92 122 154 Andel registrerade av antagna, % 33 26 25 * Uppgifterna avseende antalet sökande för 2007 är inte jämförbara med uppgifterna från 2008 och 2009. Som framgår av tabell 3 är det inte främst fler behöriga sökande som behövs till masterprogrammen. Andelen registrerade studenter av dem som antogs var endast 25 procent år 2009. Det som däremot krävs är en mer träffsäker rekrytering för att 10
Utbildning få sökande som har möjlighet och prioriterar att läsa vid SLU. Av tabell 3 utläses även en försiktigt positiv trend avseende antalet registrerade, dvs. de studenter som påbörjat studierna. År 2010 kommer de första studenterna som läst till kandidatnivå enligt den nya examensordningen att vara behöriga för masterprogrammen, samtidigt som de planerade avgifterna för utländska sökande ännu inte hunnit införas. Därför är prognosen att antalet registrerade studenter på avancerad nivå fortsätter att öka även år 2010. Vad som därefter sker är svårbedömt och det beror på införandet av avgifter samt tillgång och storlek på eventuella stipendier. SLU fortsätter att bedriva tilläggsutbildning för utländska veterinärer (TUVE, omfatt ande 90 hp på avancerad nivå). År 2009 antogs 8 studenter och det var 6 veterinärer som utexaminerades från TUVE. Helårsstudenter och helårsprestationer i utbildning Som nämnts ovan är SLU:s mål för perioden att öka antalet studenter, främst på avancerad nivå. Utbudet av fristående kurser vid SLU utgår alltjämt i stor utsträckning från de kurser som finns inom programmen. Det betyder att många kurser annonseras både som fristående kurser och som programkurser. I praktiken innebär det att många av studenterna på fristående kurser samtidigt är inskrivna som programstudenter och de avser även att tillgodoräkna kurserna i en kommande examen. Vad gäller redovisningen av helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) i tabell 4 nedan, har SLU valt att redan nu förbereda för att redovisa enligt den indelning som kommer att gälla hela perioden 2009 2011. Uppdelningen mellan män och kvinnor framgår av tabell 18 sid 47). Tabell 4: Helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) 2007 2009 2007 2008 2009 HST Grundnivå 2 630 2 572 2 793 Avancerad nivå 579 815 949 Ej nivåklassade kurser 407 141 50 Totalt 3 616 3 529 3 793 Beställd utbildning 48 41 15 HPR Grundnivå 2 369 2 343 2 485 Avancerad nivå 337 726 786 Ej nivåklassade kurser 405 156 19 Beställd utbildning 35 38 10 Totalt 3 105 3 221 3 290 Prestationsgrad, % Grundnivå 90 91 89 Avancerad nivå 58 89 83 Ej nivåklassade kurser 100 111 38 Beställd utbildning 73 93 67 Utbildningsuppdrag Under perioden 2009 2011 har minst 10 700 helårsstudenter erhållit utbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid SLU, varav minst 1 250 i fristående kurs. SLU ska redovisa uppdelat på män och kvinnor antalet studenter i grundutbildningen och forskarutbildningen. Den anmärkningsvärt stora skillnaden avseende hst och hpr på avancerad nivå mellan 2007 och 2008 beror delvis på att programmen som följer den nya examensordningen (enligt Bologna) började på hösten 2007, de kurser som gavs under våren 2007 är inte klassificerade enligt den nya ordningen. Ökningen av hst/hpr på avancerad nivå mellan 2008 och 2009 är däremot en faktisk ökning. Antalet kurser som inte är nivåklassade minskar drastiskt under perioden som en direkt följd av över- 11
Utbildning synen av kursutbudet i anslutning till den nya examensordningen. Minskningen av beställd utbildning beror på att några av de kurser som tidigare givits som beställd utbildning nu ges via överenskommelser om platser för SLU:s studenter. Genomströmning Tidigare analyser av examinationen inom SLU visar att de studenter som avbryter sina studier gör det antingen tidigt, eller strax innan det självständiga (examens-) arbetet. Högskoleverkets databas med nyckeltal visar emellertid att andelen studenter som är kvar vid SLU efter termin två ( kvarvaro ) är ca 77 78 procent, vilket är betydligt högre än riksgenomsnittet (63 64 procent). SLU:s kvarvaro är på samma nivå som jämförbara lärosäten; Karolinska Institutet, Kungliga tekniska högskolan och Linköpings universitet. Endast Chalmers och Handelshögskolan har bättre kvarvaro (78 79 procent). Ett annat nationellt nyckeltal är andelen studenter som examineras eller har tagit minst 120 poäng (dvs. 180 högskolepoäng) inom 7 år. Även här är SLU:s resultat (74 76 procent) klart bättre än riksgenomsnittet (67 procent) och på samma nivå som andra jämförbara lärosäten. Endast Karolinska institutet är bättre (80 procent), vilket förklaras av att andelen utbildningar som leder till legitimationsyrken är högre där än vid SLU. Mot bakgrund av dessa båda nyckeltal tillsammans med ovan redovisade uppgifter (tabell 1, 2 och 3) om antagning och helårsprestationer är bedömningen att universitetet kommer att klara utbildningsuppdraget under perioden 2009 2011. Utbildningsuppdrag Under perioden 2009 2011 har minst 10 700 helårsstudenter erhållit utbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid SLU, varav minst 1 250 i fristående kurs. SLU ska redovisa uppdelat på män och kvinnor antalet studenter i grundutbildningen och forskarutbildningen. Examinerade Enligt nya examensordningen (från 2007) har studenterna möjlighet att ta ut en kandidatexamen efter tre år och en master examen efter ytterligare två år. Det betyder att studenter på yrkesprogram kommer att kunna ta ut tre examina från ett och samma program. Studenter som skrevs in på korta program i den gamla studieordningen kan gå över i den nya och därmed ta ut fler än en examen. Nya rutiner måste utarbetas för uppföljningen så att antalet utfärdade examina med tillhörande poäng inte blir missvisande. Antal examina framgår av tabell 5. Tabell 5: Antal examina inom reguljär utbildning och uppdragsutbildning 2006 2009 2006 2007 2008 2009 Förväntad programexamen 764 921 938 888 Antal examinerade programstudenter 521 540 668 599 Examensfrekvens på program, % 68 59 71 67 Examina utan programantagning 43 43 58 69 Totalt antal utfärdade examina 564 583 726 685 - varav dubbelexamina 22 15 30 34 Examen i uppdragsutbildning 11 38 12 18 Förväntad programexamen i tabell 5 ovan är summan av dem som borde ha blivit klara från vart och ett av programmen respektive år, utan hänsyn tagen till studieuppehåll, -avbrott eller liknande. Detta mått är grovt, och tar inte heller hänsyn till att det finns sådant som kan förklara variationer över tid, som t.ex. omstruktureringar av program. Dubbelexamen är när en individ tar ut två examina med stöd av i princip samma mängd poäng, något som förekommer mest på de långa yrkesprogrammen. Examen utan programantagning är när en student tar ut en examen vid SLU utan att vara antagen till ett program. Ofta, dock inte alltid, är det studenter som tillgodoräknar sig kurser från andra universitet. 12
Utbildning Tidigare analyser har visat att examensfrekvensen varierar beroende på typ av utbildning. De korta utbildningarna (som leder till en yrkesexamen) och de som leder till ett legitimationsyrke har högre examensfrekvens än de långa utbildningar som leder till generell examen. Ett undantag är utbildningar som leder till bristyrken, t.ex. skogsmästare, där studenterna ofta får arbete innan de avslutat sin utbildning. Ett av de vanligaste skälen till att de inte tar ut examen är att de inte blir klara med sina examensarbeten eller självständiga arbeten. SLU har sedan ett par år avsatt stimulansmedel för att det ska löna sig för institutionerna att lägga mer resurser på kurser där sådana arbeten ingår. På flera utbildningar har också enkätundersökningar genomförts för att ta reda på varför studenterna inte avslutar sin utbildning. Internationalisering Enligt utbildningspolicyn är SLU:s mål att öka de internationella inslagen i utbildningen och förbereda studenterna för en internationell arbetsmarknad. Även de studenter som inte åker på utbyten, eller väljer att arbeta utomlands, kommer säkerligen att ha internationella kontakter i sin framtida yrkeskarriär. För att säkerställa att utbildningarna har relevanta internationella inslag har SLU inlett en kartläggning av sådana inslag i utbildningen under 2009. SLU deltog som partner i fyra ansökningar till EU om gemensamma masterprogram. Av dessa godkändes tre; European Master in Agricultural Sciences, Food and Environmental Policy Analysis; Food for Life. Därutöver godkändes en ansökan avseende det befintliga programmet Master of Science in European Forestry, och en ansökan avseende gemensam forskarutbildning inom Forest and Nature for Society. Internationellt utbyte SLU har sedan 2006 haft ett pågående arbete med uppföljning och kvalitetssäkring av de avtal som gäller studentutbyten. Detta har lett till att flera bilaterala avtal som inte uppfyllt kvalitetskraven, bl.a. avseende aktivitetsgrad, har avslutats. Uppföljningen har fortsatt under 2009, då med översyn av deltagande och avklarade högskolepoäng för inresande utbytesstudenter via Erasmusavtal under de senaste fem läsåren. SLU har valt att prioritera två samarbeten inom Europa; The Nordic Forestry, Veterinary and Agricultural University Network (NOVA) och Euroleague for Life Sciences (ELLS). Under 2009 var det 49 studenter som kom till SLU från ELLSuniversitet och 14 SLU-studenter som åkte till andra ELLS-universitet. Av tabell 6 framgår antalet studenter som rest inom ramen för de olika programmen. Studenter som deltar i utbyten inom NOVA och ELLS får emellertid sina stipendier antingen genom Erasmus eller Nordplus, därför ingår utbyten inom NOVA och ELLS i siffrorna i tabell 6. Registrering och redovisning av studentutbyten kan ske enligt olika principer. Ibland räknas antalet påbörjade utbyten, men det är också brukligt att räkna antalet in- och utresande individer. Detta ger olika resultat; samma student kan genom förlängningar delta på eller tre utbyten under en och samma vistelse. Det är också vanligt att ett utbyte pågår ett läsår och därmed över två budgetår. Sedan 2008 redovisar SLU antalet individer per utbytestyp och år, då den redovisningsprincipen är enklast att hantera. 13
Utbildning Tabell 6: Antalet in- och utresande studenter per utbytesprogram 2006 2009 2006 2007 2008 2009 Inresande studenter Bilateralt utbyte 29 24 34 42 Erasmus Mundus 44 41 40 66 Erasmus 221 262 224 211 Nordplus 21 27 30 41 Linnaeus Palme 4 Totalt antal inresande 315 354 328 364 Utresande studenter Bilateralt 51 55 45 41 Erasmus 30 42 45 44 Nordplus 11 4 7 18 Linnaeus Palme 2 Totalt antal utresande 92 101 97 105 Minor Field Study 38 30 29 28 Antalet inresande studenter till SLU inom ramen för Erasmus är fortsatt högt. Antalet inresande studenter inom Nordplus har ökat, vilket delvis beror på att de baltiska staterna numera ingår i Nordplus. SLU har tillsammans med systeruniversiteten inom NOVA/BOVA gjort en ansökan till Nordplus om intensifierat samarbete (gemensamma intensivkurser samt lärar- och studentutbyte). Det sammanlagda antalet inresande Nordplusstudenter var 41, varav merparten deltog i en kurs som arrangerades av SLU och Estonian university of Life Sciences. Det var 18 SLU-studenter som reste inom ramen för Nordplus, varav 6 valde att delta i en intensivkurs vid ett NOVA-partneruniversitet. Lika många förlade sin Nordplusperiod till ett ELLS-universitet. Erasmus Mundus vänder sig främst till studenter från länder utanför EES-området, därför finns det inte några utresande SLU-studenter inom programmet. Det blygsamma antalet utresande SLU-studenter till trots är andelen något högre än riksgenomsnittet. År 2008 var det 2,22 procent av SLU:s alla studenter som reste ut via något utbytesavtal, rikssnittet är 1,88 procent, vilket placerar SLU på plats 13 av 40 vid en rangordning. Inte något lärosäte har mer än 10 procent utresande studenter. I ansökningsomgången hösten 2009 noterades ett ökat intresse för Erasmusprogrammet, ökningen motsvarande hela 63 procent. Utöver utbyten är det många SLU-studenter som får sin utlandserfarenhet genom att göra sitt examensarbete inom ramen för MFS (Minor Field Study). MFS är ett Sida-finansierat stipendium för mindre fältstudier som administreras av Internationella programkontoret. Det ger studenter på universitet och högskolor möjlighet att på plats i ett utvecklingsland under minst åtta veckor samla material till självständigt arbete/examensarbete. SLU beviljades 40 stipendier under 2009 varav 28 nyttjades av SLU-studenter. De övriga 12 nyttjades av studenter från andra universitet i Sverige som sökt MFS via SLU. Efterfrågan är större än utbudet av MFS-stipendier, 60 MFS-ansökningar har inkommit under 2009. Linnaeus-Palme är ett Sida-finansierat utbytesprogram för lärare och studenter på universitet och högskolor. Linnaeus-Palme ska bidra till ett långsiktigt samarbete mellan lärosäten i Sverige och lärosäten i utvecklingsländer. Programmet är heltäckande och det omfattar ömsesidiga planeringsresor för lärare, lärarutbyten, språkresor och studentutbyten. SLU har varit framgångsrikt i Linnaeus-Palme; inför läsåret 2009 2010 beviljades 9 av 10 ansökningar (beviljat belopp 913 tkr). Inför läsåret 2010 2011 har SLU lämnat in 9 ansökningar om sammanlagt ca 2 mnkr. 14
Utbildning Samverkan inom utbildningen SLU samverkar med närliggande universitet om utbildningar och kurser. Tillsammans med Uppsala universitet ger SLU två civilingenjörsutbildningar; i energisystem och i miljö- och vattenteknik. Samarbeten förekommer också för att få kompetens inom områden utanför SLU:s områden, t.ex. juridik. I vissa fall sker det som beställd utbildning, i andra fall genom gästföreläsningar. Samverkan inom forskningen har givit upphov till kurser inom jägmästarprogrammet och till det internationella mastersprogrammet Plant and Forest Biotechnology. Samverkan sker också med andra utbildningsanordnare, t.ex. ger SLU kurser i fiskbiologi inom Forshagaakademins utbildningar. Samverkan är också viktig för att underlätta studenternas inträde på arbetsmarknaden. Under 2009 har verksamheten vid SLU Karriär tagit fart. SLU Karriär syftar till att ge studenterna en bra start på yrkeslivet. Målet är att det ska finnas möjlighet för studenter och arbetsgivare att mötas. SLU Karriär har tre målgrupper, studenter, SLU-anställda och arbetsgivare. Fokus är emellertid på studenterna, anställda kan t.ex. få stöd att bemöta studenternas frågor kring framtida yrkesval. SLU Karriär samverkar med flera etablerade nätbaserade tjänster, t.ex. Gröna jobb, Nationella Exjobbspoolen, och I praktiken högskola. Inom de beslutande organen för flera av SLU:s utbildningar finns näringslivsrepresentanter t.ex. från Hushållningssällskapet, Distriktsveterinärerna, LRF, Nordens Ark och Hästnärningens nationella stiftelse. För veterinärprogrammet avser SLU att bilda ett branschråd för att ytterligare stärka kontakten med avnämarna. S-fakulteten har ett externt fakultetsråd där fakultetsledningen har möjlighet att diskutera olika frågeställningar såväl inom utbildning som forskning och fortlöpande miljöanalys. SLU deltar i flera internationella ämnesrelaterade nätverk, bland annat ett som rör ackreditering av veterinärer. Fortbildning och annan uppdragsutbildning SLU:s mål för fort-, vidare och uppdragsutbildning är att erbjuda attraktiva utbildningar inom det livslånga lärandet genom högskolemässig utbildning inom SLU:s sektorer. Det finns en lång tradition inom SLU att erbjuda kortare kurser och seminarier för yrkesverksamma inom områden som har koppling till sektorn. Dessa aktiviteter räknas inte som uppdragsutbildning, eftersom de inte är utbildning på högskolenivå. Med uppdragsutbildning avses att en uppdragsgivare köper utbildning på högskolenivå, ofta skräddarsydd, för en viss målgrupp som uppdragsgivaren utser. SLU:s utbud av fristående kurser innehåller även flera kurser som både är populära och lämpliga som fortbildning. Ett mål är att uppdragsutbildningen inom SLU ska öka. Tabell 7 visar antalet helårsstudenter i uppdragsutbildning under treårsperioden. Som framgår är uppdragsutbildning i nuläget en förhållandevis marginell företeelse. SLU ger en uppdragsutbildning på avancerad nivå åt Sida, Biodiversity, som står för merparten av utförda prestationer i uppdragsutbildning år 2009. SLU har under 2009 beslutat inrätta ett sekretariat för uppdragsutbildning för att kunna erbjuda mer kvalificerad utbildning för avnämarna. Tabell 7: Helårsstudenter och intäkter i uppdragsutbildning 2007 2008 2009 Hst 46 12 37 Intäkter, tkr 13 522 8 871 14 790 15
Utbildning Ekonomisk redovisning av utbildning på grund- och avancerad nivå Tabell 8: Intäkter, kostnader, finansiering samt årsarbetskrafter gällande utbildning på grund- och avancerad nivå. Återrapportering SLU ska redovisa kostnader per redovisningsområde samt intäkter fördelat på anslagsmedel, avgifter respektive externa bidrag i jämförelse med föregående år. 2007 2008 2009 Balanserad kapitalförändring 6 807 5 965-40 545 Intäkter* 541 048 540 404 591 494 varav grundutbildning 527 526 531 533 576 704 varav uppdragsutbildning** 13 522 8 871 14 790 Kostnader -541 890-586 914-588 469 varav inom grundutbildning -528 368-575 994-574 362 varav inom uppdragsutbildning -13 522-10 920-14 107 Årets kapitalförändring -842-46 510 3 025 Summa kapital 5 965-40 545-37 520 Finansiering via Anslag 414 993 409 876 453 917 Bidrag 10 231 8 281 8 723 Avgifter 115 784 122 204 128 847 Årsarbetskrafter 533 561 572 * I intäkter ingår även finansiella intäkter. ** Ej jämförbart mellan 2008 och tidigare år. T.o.m. 2007 är uppgifterna hämtade från intäktskonton för utbildningsuppdrag. Fr.o.m. 2008 är de hämtade från projektredovisningen och avser totala intäkter. 16
Utbildning Det ekonomiska resultatet för utbildning på grund- och avancerad nivå 2009 visar ett överskott på 3 025 tkr (tabell 8). Den balanserade kapitalförändringen uppgår till -40 545 tkr, vilket sammanlagt ger ett negativt utgående kapital på -37 520 tkr. Det ackumulerade underskottet i uppdragsutbildningen uppgår till 1 366 tkr, motsvarande 9 procent av verksamhetens intäkter. Med anledning av tidigare års ekonomiska underskott har SLU under 2009 genom fört en omfattande utredning om olika modeller för ekonomisk styrning av utbildningen. Ansvaret för utbildningen är delegerat inom universitetet, och den interna styrningen kommer säkerligen att variera mellan fakulteterna även framledes. Det kan dock konstateras att tidigare års ekonomiska resultat, tillsammans med utredningen om styrmodeller under 2009, har föranlett att nya fördelnings- och uppföljningsprinciper kommer att införas inom SLU. Flera institutioner har redan ändrat sin planering och minskat kostnaderna, vilket också delvis förklarar överskottet. Ändrade principer för tilldelning av resurser för ämnesområdet design har också påverkat resultatet. Målet är att utbildningen ska ha en ekonomi i balans - på alla fakulteter. SLU har 2009 utfört fler helårsstudenter än regeringens genomsnittliga årliga utbildningsuppdrag. Inom SLU får institutionerna full ersättning för all grundutbildning, även för prestationer utöver styrelsens uppdrag. Överproduktionen finansieras genom att medel överförs från forskningsanslaget. Totalt har 6 mnkr förts från forskning till utbildning 2009. För 2008 var situationen den omvända då utbildning på grund- och avancerad nivå underproducerade och 7 mnkr överfördes till forskningsanslaget. Djursjukvården redovisas i sin helhet under detta redovisningsområde. Avgiftsintäkter från djursjukvården uppgår till 101 168 tkr för 2009 (2008: 93 497 tkr). Av intäkterna till redovisningsområdet, exklusive avgifter i djursjukvården, utgör statsanslaget 93 procent (2008: 92 procent). 17
Forskning och forskarutbildning SLU:s mål för forskningen» fokusera på områden av strategisk betydelse för SLU:s verksamhetsidé och utbildningsuppdrag,» den är av högsta kvalitet och internationellt ledande inom sådana strategiska områden,» erbjuda miljöer som främjar och stimulerar nydanande excellent forskning. Forskning och utbildning på forskarnivå Fakultetsreformen 2004 och den därpå följande kraftiga omställningen av verksamheten har inneburit att SLU kunnat fokusera forskningsverksamheten på ökad kvalitet. Samtidigt har utrymmet för expansion ökat, dels genom att besparingar frigjort resurser, dels tack vare ökade anslag. Perioden präglas av ökade externa bidrag och ökad kvalitet i publiceringen, en utveckling som förstärkts under 2009. Universitetets ledning har under perioden fattat en rad beslut med inriktning mot tydligare styrning av forskningen vid SLU. Tydliga incitament för publicering och externfinansiering har införts i anslagsfördelningsmodellen, SLU:s strategi har implementerats i en mängd beslut och under 2009 genomfördes en nära nog heltäckande utvärdering av universitetets forskning och fortlöpande miljöanalys (Foma). Utvärderingen, kallad Kvalitet och Nytta (KoN) beslutades under 2008 och beskrivs i årsredovisningen för detta år. KoN slutrapporterades till styrelsen i december, då också ungefär 10 procent av statsanslaget för forskning fördelades med hänsyn till resultat och rekommendationer från utvärderingen. Resultat, synpunkter och rekommendationer finns i slutrapporten, Evaluation of Quality and Impact at SLU (KoN 09). På SLU:s hemsida finns även samtliga rapporter och annan dokumentation. Resultat och rekommendationer beskrivs i korthet nedan. Redovisningen av måluppfyllelsen i forsknings- och utbildningsstrategin omfattar delar av avsnitten Kvalitetsbefrämjande åtgärder (avsnitt 2.2.1 i strategin), Samverkan med andra svenska lärosäten (2.2.2), Fortsatt internationalisering (2.2.3), SLU en självklar partner för samhälle och näringsliv (2.4) samt Utbildning anpassad till omvärlden (3.2). Resultat av den vetenskapliga bedömningen i KoN Resultatet från den vetenskapliga bedömningen kan sammanfattas i fyra punkter: - SLU:s vetenskapliga kvalitet bedöms generellt vara hög; 67 procent av forskargrupperna håller minst internationellt erkänd standard och 7 procent bedöms vara världsledande inom sina områden. - Resultatet för internationellt erkännande och ledarskap är i paritet med föregående kriterium; 60 procent av forskargrupperna har fått betyget gott eller högre. - Högst betyg fick SLU:s forskning på kriteriet relevans och nytta, där 76 procent av grupperna ansågs bedriva forskning av stor betydelse och av dessa var 43 procent av mycket stor eller högsta betydelse. Det var 4 procent som inte uppnådde medelgod. - Kriteriet strategi och potential var en sammanvägd bedömning av gruppernas 18
Forskning och forskarutbildning mål och planer samt förutsättningarna för en positiv utveckling. Bedömarna ansåg att många grupper inte formulerat någon tydlig, genomtänkt och realistisk strategi, och att framtidsutsikterna för flera grupper är osäkra, beroende på pensionsavgångar eller vakanta högre tjänster. Detta resulterade i relativt låga betyg; nästan en femtedel av grupperna fick underkänt. Vid en sammanvägning av kriterierna framstår Grundläggande växtvetenskap som SLU:s i särklass starkaste forskningsområde. Andra framstående områden är Växtskydd, Ekologi och miljövetenskap, Kemi, molekylärbiologi och mikrobiologi, Skogsbruk och skogsprodukter, samt Genetik och förädling. Inom varje område finns dock ofta en stor spridning mellan forskargruppernas resultat. Ett problem för SLU är att flera profilområden (med undantag för vissa individuella forskargrupper) i stort inte håller acceptabel kvalitet, t.ex. Djurhållning, Växtproduktion, Biosystem/teknik. I flera fall har även relevansen av den ofta tillämpade forskningen inom dessa områden bedömts vara sämre än väntat. Vetenskaplig publicering Den bibliometriska analysen i KoN visar att SLU:s vetenskapliga publicering håller hög internationell kvalitet. Medelciteringen av artiklar ligger generellt högt särskilt inom områdena Grundläggande växtvetenskap, Ekologi och miljövetenskap, Mark och vatten samt Livsmedel. Vetenskapsrådet har nyligen publicerat en rapport om citeringar av svenska publikationer (VR 2010:01) där det framgår att endast Stockholms universitet och Karolinska institutet i genomsnitt har en högre citeringsgrad. SLU kommer dock inte ut lika väl i en jämförelse av hur mycket som publiceras vid varje lärosäte, och i den aktivitetsrelaterade fördelning av statsanslag för forskning, som tillämpas av riksdagen, gick universitetet miste om resurser på grund av alltför få internationella artiklar i förhållande till statsanslagets storlek. Publiceringen har dock ökat kontinuerligt under hela 2000-talet (diagram 1). 19
Forskning och forskarutbildning Diagram 1: Antal artiklar med minst en SLU-adress. (Uppgifter från Web of Science, tre års flytande medelvärden) 1000 950 900 850 800 750 700 650 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Under samma period har samverkan med andra lärosäten ökat kraftigt, särskilt utanför Sverige (diagram 2 ). 1999 fanns i medeltal 2,4 olika adresser per artikel medan siffran för 2009 var 3,2. SLU har som mål att samarbeta med utvalda lärosäten och den lista (tabell 9) över de organisationer som universitetet huvudsakligen sampublicerar med överensstämmer relativt väl med de tre lärosäten (Uppsala, Umeå och Lund) som återfinns i SLU:s strategi. Listan innehåller också de främsta svenska instituten inom sektorn liksom två europeiska universitet av hög klass. Tabell 9: Antal sampublicerade artiklar med de mest frekventa samarbetspartnerna 2003 2009. Uppsala universitet 520 SVA 345 Umeå universitet 332 Lund universitet 226 Helsingfors universitet 181 Stockholms universitet 170 Karolinska institutet 151 KTH 106 Skogforsk 94 INRA 93 Göteborgs universitet 87 Linköpings universitet 76 Svensk Mjölk 65 Wageningen university 65 Diagram 2: Medelantal internationella adresser på vetenskapliga artiklar 2,00 1,90 1,80 1,70 1,60 03 04 05 06 07 08 09 Att fortsätta och intensifiera den samverkan som tydliggörs av diagram 2 och tabell 9, överensstämmer således väl med universitetets mål och strategi. Sammantaget pekar både kvalitetsutvärderingen och mer långsiktiga data mot att SLU utvecklas i rätt riktning, men att ytterligare ansträngningar bör göras för att öka publiceringen. Variationen mellan universitetets institutioner är mycket stor, där relativt många har en låg publiceringsfrekvens. En liten internationell publicering innebär att forskningen inte i tillräcklig grad blir utsatt för internationell 20