DIABETES GRUNDMATERIAL INFÖR INSULINDELEGERING

DIABETES GRUNDMATERIAL INFÖR INSULINDELEGERING 1

Innehållsförteckning Utbildningsteamet vill rikta ett tack till Novo Nordisk och Vårdhanboken för att vi får använda deras bilder till vårt utbildningsmaterial. Inledning 3 Historia 4 Vad är diabetes? 5 Klassifikation 6 Behandling 7-9 Diabeteskomplikationer 10 Fötter / Munhälsa 11 Symtom och åtgärder vid lågt/högt blodsocker 12-14 Blodsockerkontroller 15-16 Insulingivning och insulinpennor 17 Insulingivning 18 Säkerhetskontroller 19 Insulininjektion 20 Förvaring av insulin 21 Ny insulinpenna 21 Hjälpmedel 21 Stick och skärskador 22 Referenser 23 Första utgåva Diabetes/Basutbildning 2009 Reviderat av Utbildningsteamet Läkemedel/Diabetes, våren 2016 Sammanställt material är godkänd av Medicinskt ansvarig sjuksköterska Maja Sandström-Olsson Det skrivna materialet är sammansatt av Utbildningsteamet med inspiration från litteratur och länkar som finns i slutet av kompendiet. Alla bilder som finns i läromaterialet är hämtade från Clipart, privat, Novo Nordisk och Vårdhandboken. Novo Nordisk och Vårdhanboken har godkänt att vi får infoga deras bilder i vårt utbildningsmaterial. 2

INLEDNING Diabetes tillhör en av våra största folksjukdomar och blir allt vanligare i hela världen. I dag har runt 370 miljoner människor världen över diabetes, hälften av dem är mellan 20 och 60 år. I Sverige har 4-5 % av befolkningen diabetes där typ 2-diabetes är vanligast och svarar för cirka 85 % och typ 1-diabetes ca 15 %. Målsättningen med behandling av diabetes hos äldre är i första hand att må bra och få en god livskvalitet. Det är extra viktigt att undvika för låga blodsockervärden. Många personer med diabetes kan inte hantera dem själva och risken för falltrauma ökar. All trötthet beror inte på åldern, även äldre patienter blir tröttare av höga blodsockervärden. Regelbunden blodsockermätning, individuell farmakologisk behandling och regelbundet matintag är minst lika viktiga när man är 90 år som när man är 20 år även om målen för behandlingen är annorlunda. Diabetes är en vanlig diagnos hos patienter inom äldreomsorgen. Detta innebär att alla som arbetar inom äldreomsorgen måste ha goda kunskaper om diabetes. För omvårdnadspersonal som utför blodsockerkontroller och insulingivning efter delegering är kontinuerlig undervisning och fortbildning mycket viktig. 3

Historia. 1550 f.kr. beskrivs symtom på diabetes, såsom ett tillstånd där det främsta symtomet är ett sjukligt överskott på urin 50 f.kr. Diabetessymtomen törst, stora urinmängder och viktnedgång beskrivs som en njursjukdom 100. Sjukdomen får sitt namn; Diabetes Mellitus. Diabetes = går igenom och Mellitus = honungssöt 200. Diabetes behandlas med diet på fisk och grönsaker tillsammans med ångbad och åderlåtning 1869. P Langerhan finner öliknande anhopningar av celler i bukspottskörteln 1893. Man konstaterar att de Langerhanska öarna bildar ett ämne som förhindrar uppkomsten av diabetes 1909. Man föreslår att ämnet från bukspottkörteln ska heta insulin efter det grekiska ordet insula som betyder ö 1921. Insulinet upptäcks av Banting och Best i Kanada 1922. En 13-årig pojke blir den första människan som behandlas med insulin 1978. Insulinpumpen introduceras 1982. Det första syntetiska insulinet framställs 1986. Världens första insulinpenna lanseras 1990. Världens första förfyllda insulinpenna lanseras 2007. Läkemedel som aktiverar tarmhormonet GLP-1 att frisätta mer insulin från bukspottkörtel 4

Vad är Diabetes? Diabetes är ett tillstånd med kroniskt högt blodsocker Sjukdomen orsakas av brist på hormonet insulin och/eller en försämrad effekt av insulinet. Diabetes förekommer i flera olika typer, gemensamt för alla är att det finns för mycket socker i blodet, därav den gamla benämningen sockersjuka. Diabetes är en ämnesomsättningssjukdom som påverkar blodsockernivån i blodet. När en person som är frisk äter, tar tunntarmen upp socker/energi från maten, detta går sedan ut i blodet. För att socker ska kunna tas upp av olika celler i kroppen, behövs hormonet insulin. Det bildas i bukspottskörteln framför allt efter att man har ätit. Insulinet fungerar som en nyckel som låser upp kroppens celler så att socker/energi kan komma in i cellen från blodet, blodsockret sjunker alltså. Socker i blodet tas också upp och lagras av cellerna i lever och muskler för senare behov. Några timmar efter att man har ätit kommer inte längre socker från tarmarna. Levern kan då släppa ut lagrat socker till blodet. Det är viktigt att blodet har rätt koncentration av socker. Hjärnan är kroppens viktigaste organ och att försörja den med energi är prioritet ett. Vid diabetes råder en brist på insulin och/eller förmåga att utnyttja insulinet. Därmed kan inte cellerna öppna sig, sockret stannar kvar i blodet och blodsockret stiger till en för hög nivå. Insulin sänker blodsockret 5

Klassifikation Typ 1-diabetes. De insulinproducerande cellerna förstörs av kroppens eget immunförsvar. Det utvecklas alltså en total brist på insulin, som måste ersättas med injektioner för att man ska överleva. Insulin kan inte tillföras som tabletter p.g.a. att de förstörs av saltsyran i magsäcken. Endast 10 % av dem som insjuknar i typ 1-diabetes har någon släkting som har sjukdomen. Det innebär att även om gener är viktiga när det gäller risk för att få typ 1-diabetes så finns det också andra faktorer inblandade såsom levnadsvanor, infektioner, miljö och klimat. Symtom vid insjuknande i typ 1-diabetes: Ofta ett akut insjuknande med 2-3 veckors symtom. Det höga blodsockret behöver inte ge symtom i början men efterhand som blodsockret stiger ses det typiska symtom. Dessa är: stora urinmängder, törst, muntorrhet, trötthet, viktminskning och dimsyn. Den ökade urinmängden beror på att socker läcker över till urinen när det når en viss mängd i blodet. Socker suger upp vatten från kroppen och mängden urin ökar, vilket även ökar törsten. Typ 2-diabetes. Diabetes typ 2 förekommer främst bland äldre personer, men sjukdomen har på senare tid krupit ner i åldrarna och upptäcks nu alltmer hos yngre personer. Personer med denna diabetes har en viss förmåga att själva utsöndra insulin. Kroppen bildar dock för lite insulin när man bäst behöver det, t.ex. efter en måltid. Ett annat problem vid typ 2-diabetes är att det blir en försämrad effekt av insulinet. Det krävs alltså mer insulin än kroppen själv kan bilda för att blodsockret ska sjunka. Det är ett motstånd mot insulin och kallas insulinresistens. I början klarar sig de flesta som har typ 2-diabetes med en behandling av kost/motion och/eller tabletter, men så småningom blir de flesta i behov av insulin. Detta beror inte på att de har misskött sin sjukdom, utan det är ett naturligt förlopp av sjukdomen. De insulinproducerande cellerna har blivit utmattade och slutar att producera insulin, ca 10-20 år efter sjukdomsdebut. Vid typ 2-diabetes är ärftligheten en mycket stark riskfaktor, samt ålder, övervikt, låg fysisk aktivitet och rökning. Symtom vid insjuknande i typ 2-diabetes: När man får typ 2-diabetes kan symtomen vara olika svåra. Många vet inte om att de har sjukdomen eftersom man ofta inte har några symtom alls. Ett vanligt symtom på typ 2-diabetes är att man blir trött, både mentalt och i kroppen. Ett annat symtom är att man blir törstigare och kissar mer. Andra symtom kan vara klåda i underlivet och dimsyn 6

Behandling Diabetes ger ett kroniskt högt blodsocker, behandlingen innebär att sänka blodsockret. Målet är att få en bra balans varken för högt eller för lågt blodsocker. Motion Att motionera har mycket stor betydelse för att förebygga och behandla typ 2- diabetes. Motion är det effektivaste sättet att öka känsligheten för insulin. Motion gör att socker tas upp snabbare i kroppen efter att man har ätit. Då kan skadliga mängder socker i blodet undvikas. Fysisk aktivitet är även bra för bland annat blodtrycket, blodfetterna och skelettet. Det har visat sig att regelbunden motion när man har typ 2-diabetes minskar risken för hjärtkärlsjukdomar. Den bästa formen av motion är lågintensiv träning där stora muskelgrupper engageras, som promenader, cykling och simning. För äldre ska aktiviteten vara individuellt anpassad på ett sätt som passar och personen trivs med. I samband med fysisk aktivitet kan man också behöva extra kolhydrater, så att inte blodsockret sjunker. 7

Kost Mat vid diabetes bör individanpassas så att hänsyn tas till blodsockerkontroll, andra sjukdomar och livskvalitet. Målet med kostbehandlingen av diabetes är att ha en jämn blodsockernivå. Genom att fördela maten jämnt över dagen hålls blodsockret i balans, samtidigt ökar förutsättningarna för att patienten ska få i sig all näring. De flesta mår bra av att äta 3 huvudmål (frukost, middag, kvällsmat) och 2-3 mellanmål per dag. Huvudmålen bör vara så allsidiga och varierande som möjligt. Bra att äta det största målet mitt på dagen. Vid dålig matlust är det bra att äta innan tröttheten blir för påtaglig. Berika gärna maten med smör, grädde, ost eller äggula. Kolhydrater är kroppens främsta energikälla och samlingsnamn för socker, stärkelse och kostfiber. Främst kommer kolhydrater från växtriket; potatis, pasta, ris, bröd, mjöl, gryn, frukt/bär, grönsaker, rotfrukter, baljväxter, mjölk. Det är kolhydrater som huvudsakligen gör att blodsockret stiger. Kolhydraterna i maten bryts ned och slutprodukten blir glukos (socker). Lämplig dryck vid diabetes; Måltidsdryck ett glas innehållande 2-5 gr socker: lättöl, lågkaloridryck eller mjölk. Törstsläckare innehållande 0-1,5gr socker: vatten, mineralvatten och de flesta lightdrycker. Ett bra mellanmål kan vara smörgås med pålägg eller frukt som kan bytas ut mot bär, 2dl bär motsvarar 1 frukt. Inga specialprodukter behövs i regel till äldre med diabetes. De allra flesta kan äta en vanlig kaka eller vetebulle till kaffet eftersom blodsockret inte påverkas nämnvärt av små mängder socker. Finns önskemål om extra socker kan man använda sötningsmedel. Den mat som alla borde äta är också den mat som rekommenderas till den som har diabetes. Måltiden ska ge njutning och glädje. 8

Tablettbehandling Om inte kostbehandling och fysisk aktivitet räcker för att få en bra blodsockerbalans vid typ-2 diabetes, brukar man i första hand börja med tablettbehandling. Tabletter: intas i samband med måltid Kroppens eget insulin får bättre effekt (Metformin) Frisätter insulin från bukspottskörteln (Daonil, Mindiab) För de flesta med typ 2-diabetes blir behandling med insulin förr eller senare nödvändig för att ha ett bra blodsockervärde. Kombinationsbehandling med tabletter och insulin förekommer också. Insulinbehandling Måltidsinsulin Direktverkande: NovoRapid/Humalog, Har en snabbt insättande effekt och ges i direkt anslutning till måltid. Basinsulin Medellångverkande: Humulin/Insulatard/Insuman Basal Långverkande: Lantus/Abasaglar/Levemir/Tresiba Har en lång och jämn effekt, ges 1-2 gånger dagligen som en bas. Mixinsulin Blandinsulin: NovoMix 30/ Humalog Mix25, Är en blandning av direktverkande och medellångverkande. Dessa ges vanligen två gånger/dygn i direkt anslutning till måltid. Insulin sänker blodsockret. 9

Diabeteskomplikationer Normal blodsockernivå minskar risken för att utveckla komplikationer. Vid typ-2 diabetes kan komplikationerna redan finnas där när sjukdomen upptäcks. Hjärta och blodkärl Den allvarligaste konsekvensen av att ha typ 2-diabetes är att man snabbare får åderförfettning i pulsådrorna. Det kan då uppstå en förträngning av pulsådern som gör att blodflödet minskar. I hjärtat kan det leda till kärlkramp och i benen kan smärtor uppstå. En annan fara med åderförfettning i pulsådror är att det där lättare bildas små blodproppar. De kan helt stoppa blodflödet och ge upphov till hjärtinfarkt. Om det fastnar en propp i en pulsåder i hjärnan kan man få en stroke. Det är framför allt hjärtinfarkt och stroke som ökar risken att dö för tidigt när man har typ 2- diabetes. Njurar I njuren kan de nystan av blodkärl där blodet renas och urinen bildas skadas. Kroppen får svårare att göra sig av med avfallsprodukter och dessa ansamlas i blodet. Njurproblem vid diabetes ger inga särskilda symtom förrän njurens funktion är allvarligt försämrad vilket kan leda till dialysbehandling. Ögon Högt blodsocker påverkar ögats blodkärl så att blödningar och blodproppar uppstår. För att upptäcka eventuella förändringar bör ögonen kontrolleras med ögonbottenfotografering regelbundet. Om personen är över 80 år och inte har några diabetesförändringar kallas de inte. Det är viktigt att upptäcka förändringar i ögats blodkärl tidigt och man kan ofta laserbehandla med gott resultat, därför är blindhet och svår synnedsättning ovanligt idag. Hjärnan Kärlen i hjärnan kan också skadas vilket kan leda till demensutveckling t.ex. med sviktande minne. 10

Fötter Känseln i fötterna blir nedsatt på grund av skador i nerver och små blodkärl. Stickningar, domningar och andra obehagskänslor kan uppstå. Även fötternas muskulatur kan försvagas och i vissa fall leda till missbildningar. Nedsatt svettsekretion ger torra fötter och risk för hudsprickor. Då känseln är nedsatt kan sår uppkomma utan att man känner av det. När blodcirkulationen är försämrad tar det längre tid för sår att läka. Viktigt att tänka på: Fotvård Inspektera fötterna dagligen. Hjälp till att tvätta och smörja fötterna samt byta strumpor dagligen. Uppmuntra patienten att använda fotriktiga skor och gå på fotvård regelbundet. Patienten ska inte gå barfota utan använda inneskor. Kontakta sjuksköterskan om du upptäcker några förändringar, såsom tryck, svamp mellan tårna eller sår. Tänk på att ett litet sår snabbt kan förvärras. Munhälsa Personer med diabetes har inte mer karies än andra människor i samma åldersgrupp. Hos dem som haft sin sjukdom länge och som har höga blodsockervärden är tandlossningssjukdomar däremot vanligare. Detta beror på småkärlsskador som minskar blodflödet till tandköttet och ger ett försämrat näringsutbyte i vävnaderna kring tänderna. Vid diabetes minskar också salivutsöndringen ibland pga. det höga blodsockret. Råd Förebygga muntorrhet genom att normalisera blodsockret, äta kost med bra tuggmotstånd, skölja munnen ofta med vatten samt använda salivstimulerande medel 11

Symtom och åtgärder vid lågt/högt blodsocker Lågt blodsocker under 5.0 mmol/l. Det kallas insulinkänning eller hypoglykemi. Vid behandling med insulin eller tabletter som gör att frisättningen av insulin från bukspottskörteln ökar, kan blodsockervärdet ibland bli för lågt. Symtomen på lågt blodsocker kan vara många t.ex. svettning, huvudvärk, yrsel och hjärtklappning. Om blodsockret blir ännu lägre får patienten svårt att koncentrera sig, blir irriterad och aggressiv och kan till slut bli dåsig eller medvetslös. Blodsockret kan sjunka väldigt snabbt. Symtomen kan variera och bero på patientens ålder, hur länge han/hon har haft sin diabetes eller hur snabbt blodsockernivån sjunker. Lågt blodsocker kan bero på; För mycket insulin För lite mat eller för långt mellan måltiderna Kräkning eller diarré Ökad fysisk aktivitet Högt alkoholintag Tabletter som frisätter insulin från bukspottskörteln 12

Åtgärd när patienten är vaken och kan svälja: Kontrollera blodsocker Ge något sött t.ex. 3-4 druvsockertabletter eller sockerbitar, ett glas söt saft/ juice, eller 2 tsk honung Kontakta alltid sjuksköterska om blodsocker är under 5mmol/l Om det är långt till nästa måltid ska man även ge smörgås och ett glas mjölk. Insulingivning får inte ske förrän det är ok med sjuksköterskan Åtgärd om patienten är påverkad och inte kan svälja: Kontrollera blodsocker Ring 112 Kontakta sjuksköterska När man blir äldre och samtidigt har gått ner i vikt behöver den blodsockersänkande behandlingen ofta minskas, annars kan blodsockervärdet bli för lågt. Även personer med diabetes som behandlas med tabletter (som stimulerar frisättningen av insulin) kan råka ut för lågt blodsocker. Det räcker då inte att bara behandla med druvsocker, för patientens blodsockervärde sjunker snart igen. De måste läggas in på sjukhus 1-2 dygn och behandlas med glucosdropp p.g.a. att tabletterna är långtidsverkande. 13

Högt blodsocker över 15.0 mmol/l. Det kallas hyperglykemi. Ett högt blodsocker gör att patienten blir trött, törstig, torr i munnen och kissar mer än vanligt, även på natten. Enstaka blodsockervärde upp till 25 mmol/l är sällan farligt i sig om patienten mår bra. En patient som inte mår bra kan vara på väg in i ett allvarligt tillstånd redan vid blodsockervärden mellan 10-15 mmol/l. Det som är farligt är om patienten samtidigt som ovanstående symtom också har illamående, kräkningar, magsmärtor, andnöd eller att andedräkten luktar aceton. Högt blodsocker kan bero på; Diabetesdebut För lite insulin Infektioner, feber Kolhydratrik kost Läkemedel, t.ex. Kortison Åtgärd: Hur mår patienten? Vilka symtom? Allmänpåverkad? Kontroll av blodsocker Ge extra vätska/vatten Kontakta alltid sjuksköterska om blodsocker är över 15 mmol/l. Insulingivning får inte ske förrän det är ok med sjuksköterskan 14

Blodsockerkontroller. För friska individer är blodsockret normalt mellan 4-8 mmol/l. Blodsockervärdet är ett mått på den mängd socker som finns i blodet vid en viss tidpunkt. Det mäts enkelt och snabbt med en blodsockerapparat. Hur ofta blodsockervärdet ska mätas är individuellt och bestäms i samråd med patientens läkare/diabetessjuksköterska. Blodsockerkurva är när man tar blodsockerkontroller flera gånger på ett dygn både före och efter måltid. Detta för att kunna se variationer av blodsockervärdet över dygnet och justera behandlingen därefter. Viktigt att känna patienten så väl att man kan tyda symtomen på lågt eller högt blodsocker och då kontrollera blodsocker. En annan form av blodsockerkontroll är det som kallas HbA1c eller långtidssocker. Sockret i blodet fastnar på de röda blodkropparna och sitter kvar under hela dess livslängd. Genom att mäta hur mycket socker som sitter runt de röda blodkropparna kan man få fram hur blodsockret legat i medeltal under de senaste 6-7 veckorna. Blodsockerkontroller görs med omvårdnadspersonalens egen mätare Ascensia Contour XT. Denna kvalitetskontrolleras en gång i veckan. Blodsockermätare och stickor ska följas åt och förvaras i rumstemperatur Mätaren larmar om den ligger utanför tillåtet intervall mellan +5 C och +45 C. Låt mätaren temperaturutjämnas i 20 min innan du gör en blodsockertest Kontrollera utgångsdatumet på teststickorna, ca 2 år Förvara alltid teststickorna i originalburken. Stäng burken omedelbart efter du har tagit ur en teststicka. Om locket inte sitter på ordentligt ska du kassera teststickorna. Det går inte att sätta stickan fel, ska sättas in med den mönstrade grå sidan upp En teststicka med bloddroppe blinkar i displayen Håll spetsen på teststickan i bloddroppen tills mätaren piper Efter 5 sekunder kan testresultatet avläsas, mätaren stängs av automatiskt Om mätaren visar LO innebär detta att värdet är så lågt att det inte går att mäta under 0.6 mmol/l. Om mätaren visar HI är värdet så högt att det inte går att mäta över 33.3 mmol/l. 15

Medtag alltid blodsockermätare vid insulingivning. Rengör dina händer med handsprit, låt torka, använd handskar Patientens fingertopp ska vara ren, torr och varm Använd återfjädrande engångslancetter vid provtagning Stick enligt bild nedan En bloddroppe räcker, behöver inte ta bort första droppen Vid blodsockervärden under 5.0 mmol/l eller över 15.0 mmol/l, kontakta alltid sjuksköterskan Om blodsockermätaren visar LO eller HI tag ytterligare ett värde och kontakta därefter sjuksköterskan Ta av handskarna, rengör dina händer med handsprit Dokumentera blodsockervärdet Illustratör: Björn Brinkman, 2B Tecknare Vårdhandboken 16

Insulingivning och insulinpennor i den kommunala hemsjukvården När patienten med diabetes inte själv kan ge sig sitt insulin utan behöver hjälp av den kommunala hemsjukvården är det viktigt att insulingivningen sker på ett korrekt och säkert sätt. När patienten ligger på en stabil blodsockernivå kan leg. sjuksköterska enligt lag delegera injektion av insulin med penna till omvårdnadspersonal som har tillräckliga kunskaper för uppgiften. Insulin med penna innebär i detta fall en penna som är förfylld med insulin. Utbildning inför insulingivning ska ske hos utbildningsteamet. Det finns i dag fyra förfyllda insulinpennor som fungerar på likartat sätt och är lätta att använda. Dessa insulinpennor FlexPen (Levemir, Insulatard, NovoMix30, NovoRapid), KwikPen (Humulin, Humalog Mix25, Humalog, Abasaglar), SoloStar (Lantus, Insuman Basal) och FlexTouch (Tresiba) fungerar så att aktuell insulindos ställs in med en dosväljare och injektionen sker genom att trycka injektionsknappen helt i botten. Den förfyllda insulinpennan är personbunden och det kan förekomma att patienten behandlas med två olika insuliner. Före insulingivning skall alltid kontroll ske mot ordinationsunderlag och given dos skall signeras. Det är värt att notera att handhavandet av insulinpennan utgör en del av själva insulininjektionen. Lika viktig del är att ge insulinet inom rätt område, variera inom injektionsområdet, att se till så att insulinet förvaras på rätt sätt och att känna till symtom på högt och lågt blodsocker. 17

Insulingivning Det är viktigt att ha personlig kännedom om patienten inför insulingivning. Insulinet ska injiceras i fettvävnaden som finns under huden. Lämpliga områden är magen, skinkans övre yttre del och lårets framsida. Olika områden på kroppen suger upp insulinet olika fort. Snabbast är upptaget i magen, därefter kommer skinkans övre yttre del och långsammast är upptaget i låret. Vilket område som ska användas står på ordinationsunderlaget för insulin. Om injektionen sker på samma ställe varje gång finns risk att det bildas fettkuddar/knutor under huden. Om insulin ges i dessa kan det leda till ett förändrat upptag av insulinet och ett svängande blodsocker. Känn alltid efter fettkuddar/knutor före insulininjektionen och tag kontakt med sjuksköterska om du känner någon förhårdnad. 18

SÄKERHETSKONTROLLER Ansvar före insulingivning Du måste alltid utföra säkerhetskontroller före insulingivning Hur mår patienten Rätt person (kontrollera mot signeringslista läkemedel/ordinationsunderlag för insulin) Att patienten inte har fått sitt insulin (signeringslista läkemedel) Rätt tillfälle (datum/klockslag) Rätt läkemedel (jämför insulinpennan med ordinationen på ordinationsunderlaget för insulin) Rätt dos (antal enheter) Rätt sätt (injektionsområde) Om patienten inte mår bra, tag blodsocker och kontakta sjuksköterska innan du ger insulinet Ansvar efter insulingivning signera på signeringslista läkemedel ge mat Efter insulingivning har du ansvar för att patienten äter annars kan blodsockret bli för lågt. 19

Insulininjektion Rengör dina händer med handsprit Känn efter fettkuddar/knutor på det ordinerade injektionsområdet. Vänd insulinpennan 20 ggr så att insulinet blandas, får inte skakas Ta alltid en ny kanyl vid varje injektion Montera kanylen rakt på insulinpennan Håll insulinpennan rakt upp, testa genom att trycka ut 1-2 enheter tills insulin syns på nålspetsen Ställ in rätt antal enheter Om för många enheter vrids fram är det bara att vrida tillbaka Insulinet ges i fettvävnaden på ordinerat område; lyft upp ett hudveck med två- eller trefingergrepp och håll kvar hudvecket under hela injektionen Stick rakt in i 90 grader och injicera dosen genom att trycka injektionsknappen helt till 0 Låt nålen vara kvar under huden minst 10 sekunder för att undvika läckage Dra ut nålen Använd SafeClip för att avlägsna nålen Rengör dina händer med handsprit 20

Förvaring av insulin Den insulinpenna som används förvaras i rumstemperatur högst en månad, övriga insulinpennor förvaras i kylskåp Insulin får inte frysas, utsättas för stark värme eller solljus Det måste finnas minst 2 stycken oöppnade insulinpennor hemma, meddela sjuksköterska Ny insulinpenna Kom ihåg att ta fram en ny penna från kylskåpet när den du använder håller på att ta slut Ska förvaras i rumstemperatur minst 15 minuter innan den kan användas Kontrollera utgångsdatum på den nya pennan Vid ordination på mindre än 10 enheter/dygn märk pennan med datum Rulla pennan 10 ggr och vänd 10 ggr, upprepa detta ännu en gång (detta behöver endast göras på ny penna) Tryck ut 1-2 enheter tills insulin syns på kanylspetsen Hjälpmedel Kanyler och tillbehör för blodsockerkontroll ska finnas hemma hos patienten Kanyler av storlek 5-6 mm ska användas Vid blodsmitta används särskild kanyl Vid blodsockerkontroll ska blodprovtagare/lancetter med återfjädrande spets användas, dessa är för engångsbruk Övrigt Använd inte de sista 10 enheterna från insulinpennan Insulinpennor ska återlämnas till apoteket när de ska kasseras Kanyler med avklippt nål och blodprovtagare/lancetter efter användning kastas i brännbart SafeClip kan slängas i brännbart när den ska kasseras. Ny fås av sjuksköterska eller på Apoteket. 21

Stick och skärskador Åtgärder vid stick- och skärskador Om du fått en stick- eller skärskada av föremål som varit förorenat med blod, synbart blodiga kroppsvätskor, fått direkt kontakt av blod på slemhinna (öga eller mun) eller på sår/eksem, gör så här: Desinfektera omedelbart, tag rikligt med alkohol, minst 70 %. Använd vad som finns tillgängligt, till exempel handdesinfektionsmedel eller klorhexidinsprit. Vid stänk i munnen, skölj med alkoholen. Vid stänk i ögonen, ta ut eventuella kontaktlinser: Skölj omedelbart, använd rikligt med ögondusch eller fysiologisk natriumklorid. Finns inte detta, använd rikligt med kranvatten. Säkerställ om möjligt den misstänkt smittades identitet. Se även Vårdhandboken Kontakta infektionsklinikens jourhavande läkare för konsultation/bedömning om vilken åtgärd som bör göras. Jourhavande infektionsläkare når du genom CSK:s växel tel. 044 30910 00. Provtagning på den som har stuckit/skurit sig bekostas av den skadades arbetsgivare. Kostnaden för patienten/boendens provtagning bekostas också av den skadades arbetsgivare. Ange rätt kostnadsställe på remisserna i rutan Betalningsansvarig om inte mottagaren på båda remisserna. Kostnadsställe för omsorgsförvaltningen är KDKMOM. Om behandling krävs står även arbetsgivaren för denna kostnad. Ta efter ordination blodprov på dig själv och patienten eller den misstänkt smittförande. Blodprovstagning Ta blodprov på dig själv och patienten. Observera att patientens medgivande krävs för provtagning. Patienten informeras vid provtagningen att den som stuckit sig kommer att få information om patientens provtagningsresultat. Provet tas för att få en tidig indikation på risken för överföring av blodsmitta. dvs. om patienten bär någon av blodsmittorna. Resultatet styr uppföljningen. Använd gult SST eller rött serum rör, ett för dig och ett för patienten. Märk rören med namn och personnummer. Använd remiss Labmedicin Skåne Remiss Serologi/virologi (V1101) som skickas till Malmö. Ta två remisser och fyll i en remiss för dig och en för patienten. Kryssa för alternativet, Blodsmittescreening (HIV, hepatit B och C). Fråga även efter Immunitet anti-hbs om osäkerhet råder när det gäller vaccination för Hepatit. Markera på remisserna att det rör sig om en stick- och skärskada. På patientens remiss bör även begreppet index skrivas. Det underlättar arbetet om provet skulle visa sig vara positivt. Sidansvarig: Maja Sandström-Olsson Senast ändrad: 2013-04-25 22

Referenser Ajanki, Tord: Historien om diabetes och insulinets upptäckt. Historiska Media 1999 Agardh, Carl-David; Berne, Christian och Östman, Jan: Diabetes. Almquist och Wiksell 2005 (3:e upplagan) Bakgrundsmaterial till Skånelistans rekommendationer 2016 Berne, Christian och Fritz, Tomas: Diabetes mellitus. Läkemedelsboken 2014, s.587-613. Läkemedelsverket Hanås, Ragnar: Diabetes typ 1 hos barn, ungdomar och unga vuxna. Beta Med 2008 (4:e upplagan) Sundin, Anki: Diabetes. Hälsoförlaget 2008 Hofstedt, Anette: Diabetes inom äldreomsorgen. Sanofi 2014 www.alltomdiabetes.se www.dagensdiabetes.se www.diabeteshandboken.se www.diabetesnurse.se www.novonordisk.se www.kristianstad.se/sv/kristianstads-kommun/vard- Omsorg/HandbockerRed/Handbocker/Halso-och-sjukvardshandbok/ 23