Att söka tillstånd till miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Informationsskrift till sökanden



Relevanta dokument
INFORMATION OM ATT SÖKA TILLSTÅND FÖR VATTENVERKSAMHET OCH OM SAMRÅDET

för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kapitlet i miljöbalken

Information om nyheter inom Sevesolagstiftningen

Samhällsbygnadskontoret Laholm

Bilaga 1 Innehåll i en ansökan om tillstånd eller anmälan för muddring och dispens för dumpning

Vägledning för ifyllande av kemikalieförteckning

Att söka tillstånd. 2. Samråd

1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum

Rapport 2010:40. Att söka tillstånd till miljöfarlig verksamhet Information till sökanden

Anmälan av miljöfarlig verksamhet

Svensk författningssamling

Väg 1023, Kragenäs-Resö hamn

Uttalande - BFN U 98:2

Socialstyrelsens författningssamling

Lagstiftning och bräddningar. Uppstartsmöte för tillsynsprojekt om bräddningar Miljösamverkan Västra Götaland den 21 oktober 2013

Ottsjö vattenskyddsområde

Energimyndighetens kurs för tillsynsmyndigheter. Eva-Britt Eklöf Petrusson

Att söka tillstånd enligt Miljöbalken

Webbseminarium 12 oktober 2011, Enkla ärenden. Exempel: Bygglov för uthus

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring i ELSÄK-FS 2013:1

DOM Stockholm

Förvaltningslagen. Offentlighet och sekretess. Miljöbalken - tillstånd, tillsyn

Rapport 2010:40 Uppdaterad Att söka tillstånd till miljöfarlig verksamhet Information till sökanden

Likabehandlingsplan för läsåret

Yttrande över remiss av förslag till allmänna råd om prövning samt föreskrifter om prövning

V stad. B Stockholms. Förbud och föreläggande gällande avfallshanteringen på Restaurang Prinsen

Statens räddningsverks författningssamling

Frågeblankett Miljöansvarsförsäkring

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

PROJEKT. Anmälningspliktiga fordonstvättar

VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: (SBSC dok )

Återrapportering från Kristianstad kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Anmälan om sjukhusens läkemedelsförsörjning

Väg- och trafikfrågor vid planering för ASTA

Administrativa uppgifter

Ansökan om godkännande som huvudman för gymnasieskola vid Stockholms Internationella Restaurangskola i Stockholms kommun

Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Stockholm

Taxebilaga 1 Ärendetyper, Munkedals kommun

Egenkontroll för skolor och förskolor Information och vägledning

Information om ärendehantering

Intyg om erfarenhet och lämplighet att undervisa som lärare i gymnasieskolan

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN

Till dig som skall göra en anmälan

ENKLARE REGLER FÖR AVFALLSTRANSPORTÖRER Remiss från kommunstyrelsen, Rll Stadsbyggnads- och trafikroteln, med dnr /2008

Föreläggande med löpande vite, Weda köpcentrum AB

Vattenområde SE Göta älv Mölndalsån till Säveån

Sanktioner Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010

Ds 2016:25. Miljöbedömningar. Miljö- och energidepartementet

Statens räddningsverks författningssamling

INFORMATION OM HUR MAN SÖKER TILLSTÅND FÖR VATTENVERKSAMHET ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2011

"Barn i Bullerbyn" - tillsynskampanj gällande ljudmiljön på förskolor 2004

Avfallshantering vid rivning

BRUNN 1:473, Fagerbovägen 4: Bygglov för nybyggnad av enbostadshus

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Naturvårdsverkets författningssamling

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

FÖRÄNDRAD PBL Diskussionsdag förändrad PBL Söderhamn

Yttrande över departementspromemorian Bortom fagert tal Om bristande tillgänglighet som diskriminering (Ds 2010:20)

THE EUROPEAN GREENBUILDING PROGRAMME. Riktlinjer för GreenBuilding Stödjande Företag

Riktlinjer för medborgardialog

Värmlands läns författningssamling Grums kommun

Förslag till föreskrifterna bifogas i bilaga.

Rutin överklagan av beslut

Personnummer. Närmast anhörig Relation

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsens i Västra Götalands län beslut i ärende nr , se bilaga 1

Beslut för gymnasieskola

Klassificering Kameleontens förskola Sidensvansen 3

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Tips vid tillsyn enligt LBE. Erik Egardt, Enheten för brandskydd och brandfarlig vara

Försäljningsförbud och betalningsskyldighet för verkets kostnader

Beslut för grundsärskola

Tillsyn av Omsorgslyftet Utbildningar AB inom kommunal vuxenutbildning i Nacka kommun

Åtgärder, avfall och renhållning inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

DOM Stockholm

Partnerskapsförord. giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2. Parter 3. Partnerskapsförordets innehåll: 4

266 Genomförandetiden gäller bara ändringen. Genomförandetiden är

ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet enligt miljöprövningsförordningen (2013:251)

Föreläggande förenat med vite för familjedaghemmet SusoDus

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Granskningsrapport. Brukarrevision. Angered Boendestöd

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Personlig assistans med Kiruna Kommun som assistansanordnare

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

DOM Stockholm

Offentlighetsprincipen. Kortfattat om lagstiftningen

Efterbehandling av förorenade områden i Sverige

LOKAL RIKTLINJE FÖR HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER

Revisionsrapport avseende skolornas arbete för att motverka mobbning och andra former av kränkande behandling

DESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

Remissvar ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G i Deje, Forshaga kommun under 2012 (dnr NV )

Ansökan om bygglov i efterhand för altan

valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp,

Ansökan och anvisning om tillstånd för servering av alkoholdrycker vid enstaka tillfälle till slutet sällskap, företag 8 kap 2 alkohollagen

5. Motion om policy för besvarande av post yttrande Dnr 2015/

Transkript:

Att söka tillstånd till miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Informationsskrift till sökanden

LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Förord Denna informationsskrift vänder sig i första hand till dem som avser att söka ett tillstånd för sin verksamhet hos Länsstyrelsen, så kallade B- verksamheter. Ärendegången är likartad för A-verksamheter, men ärenden handläggs då istället av Miljödomstolen. Kontakta gärna Miljödomstolen (vanligtvis Miljödomstolen i Växjö för Östergötlands del) för ytterligare information. Syftet med skriften är att ge en bild av hur tillståndsprocessen går till samt vad som bör finnas med i ansökningshandlingarna. På sista sidan finns upplysningar om var man kan gå vidare för att få ytterligare information. Se länsstyrelsens hemsida för senast uppdaterad version: http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/amnen/miljo/att_soka_tillstand/ Denna version är uppdaterad september 2010. Postadress: 581 86 Linköping Besöksadress: Östgötagatan 3 Telefon: 013-19 60 00 E-post: ostergotland@lansstyrelsen.se www: lansstyrelsen.se/ostergotland

LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Innehållsförteckning ATT SÖKA TILLSTÅND TILL MILJÖFARLIG VERKSAMHET...5 NÄR BEHÖVS TILLSTÅND?...5 PRÖVNINGSPROCESSEN STEG FÖR STEG...5 1. Uppgiftslämnande före samrådet...5 2. Myndighetssamråd...7 3. Samråd med särskilt berörda...7 4. Samrådsredogörelse...7 5. Samråd med utökad krets...7 6. MKB och ansökan upprättas och lämnas in...8 7. Eventuell komplettering...8 8. Kungörelse och remiss...8 9. Beslut...8 10. Överklagande...8 HUR LÅNG TID TAR PRÖVNINGEN?...8 VAD BÖR EN ANSÖKAN INNEHÅLLA?...9 CHECKLISTA ANSÖKAN...9 VAD BÖR EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING INNEHÅLLA?...12 CHECKLISTA MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING...13 DE ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA...17 BILAGA 1. EXEMPEL PÅ INNEHÅLL I INFORMATIONSSKRIFT TILL SÄRSKILT BERÖRDA...19 YTTERLIGARE INFORMATION...22

4

Att söka tillstånd till miljöfarlig verksamhet När behövs tillstånd? För att få anlägga och driva vissa verksamheter krävs tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken. I bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd finns en lista över de typer av miljöfarliga verksamheter som är tillståndspliktiga. Där finns också uppgift om vilken myndighet som prövar, länsstyrelsen (beteckning B) eller miljödomstolen (beteckning A). Tillstånd kan även krävas vid ändringar av tillståndspliktiga verksamheter. Vid vissa ändringar får prövningen begränsas till att enbart avse ändringen, s.k. ändringstillstånd. Verksamhetsutövaren bör alltid samråda med sin tillsyns- och prövningsmyndighet om när det är lämpligt att ansöka om ändringstillstånd. Prövningsprocessen steg för steg Samrådsprocessen Samråden syftar till att verksamhetsutövaren (VU) ska samla in synpunkter från berörda sakägare, myndigheter, organisationer, allmänheten m fl. Det som framkommer under samråden ska tas till vara genom att den sökande uppmärksammar detta både när det gäller t.ex. alternativa lokaliseringar och skadeförebyggande åtgärder. VU har ansvar för och driver samrådsprocessen (inklusive att hålla och kalla till möten) fram till det att ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen lämnas in (punkterna 1 6 nedan). 1. Uppgiftslämnande före samrådet Verksamhetsutövaren kontaktar länsstyrelsen och informerar om sina planer. Verksamhetsutövaren avtalar tid med länsstyrelsen och miljönämnden i den aktuella kommunen om ett myndighetssamråd, oftast på plats för den planerade verksamheten. Minst två veckor före mötet ska ett skriftligt underlag inges till myndigheterna, där den planerade verksamheten beskrivs. Avstämning mot fysiska planer bör göras i ett tidigt skede och finnas med i det skriftliga underlaget. Underlaget bör minst innehålla följande uppgifter: Uppgifter om företaget (administrativa uppgifter) Sökandens namn, adress, telefon, telefax, e-postadress, organisationsnummer, fastighetsbeteckning och fastighetsägare, kontaktperson eller miljöansvarig. Planerad verksamhet (omfattning och utformning) Ge en kort beskrivning av både befintlig och planerad verksamhet, exempelvis producerade mängder, processer, drifttid etc. Verksamhetskod Verksamhetskod finns i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Om anläggningen har ett platsnummer (anläggningen är prövad tidigare) ska detta anges. Förslag till lokalisering och förorenad mark Situationsplan över fastigheten samt avstånd till närliggande bebyggelse. Lokalisering av ev. nybyggnation med en beskrivning av alternativ lokalisering samt en skalenlig karta. Beskrivning hur den planerade verksamheten kan påverkas av eller påverka eventuella förorenade områden. Verksamhet på förorenad mark kan påverka avgörandet för tillåtligheten att bedriva verksamheten. 5

Allmänna intressen Finns det riksintressen i närområdet, naturreservat, kulturreservat, Natura 2000, vattentäkt etc. Finns Natura 2000-område i närheten som kan beröras av verksamheten eller ingår vattenverksamhet i prövningen, görs Natura 2000 prövning och anmälan av vattenverksamhet separat, se http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/amnen/naturvard/tillstand/ Vissa ingrepp i kulturmiljöer kräver tillstånd, se http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/amnen/kulturmiljo/att_soka_tillstand.htm Kartinformation/GIS finns på länsstyrelsens hemsida, se http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/gis_kartor/ Förutsedd miljöpåverkan och skyddsåtgärder Redovisning av utsläpp till luft och vatten, buller, lukt, transporter, avfall, kända markföroreningar samt en beskrivning av hur miljöpåverkan kan begränsas. Redogörelse för vilka tänkbara olycksrisker som verksamheten kan medföra och som kan påverka omgivning, människor och miljö som t.ex. utsläpp av farliga ämnen, brand, explosion, transporter av farligt gods m.m. Myndighetssamråd Verksamheten omfattas inte av 3 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar Verksamheten omfattas av 3 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar Samråd med särskilt berörda Samrådsredogörelse Beslut om betydande miljöpåverkan Betydande miljöpåverkan Ej betydande miljöpåverkan Fortsatt samråd med utökad krets Samråd med särskilt berörda samt utökad krets Ansökan och MKB upprättas och inlämnas Figur 1. Schematisk skiss över samrådsprocessen. 6

2. Myndighetssamråd Vid samrådsmötet informeras länsstyrelsen och kommunen (miljö- och hälsoskyddsnämnden och om utsläpp till reningsverket kontaktas tekniska nämnden) av verksamhetsutövaren om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Det är viktigt att i ett tidigt skede diskutera avgränsning och omfattning av ansökan. Det inskickade materialet diskuteras samt på vilket sätt samrådsprocessen ska fortsätta och vilka som ska omfattas av samrådet, d.v.s. vilka enskilda som bedöms vara särskilt berörda och vilka som ev. kan komma att ingå i en utökad krets samt hur det fortsatta samrådet lämpligen kan genomföras. Under samrådet ska även innehållet i den kommande ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) diskuteras. Avser ansökan en verksamhet som faller under Sevesolagstiftningen ska, utöver förhållandena vid den egna verksamheten, hänsyn tas till andra faktorer i omgivningen som kan påverka säkerheten. Närheten till annan verksamhet som omfattas av lagen ska särskilt beaktas. Samråd ska ske med statliga och kommunala myndigheter, organisationer och enskilda som kan ha intresse i saken. Om det behövs för utredningen, får verksamhetsutövaren begära hjälp från tillsynsmyndigheten enligt 21 lagen SFS 1999:381. Samråden ska skriftligt dokumenteras. 3. Samråd med särskilt berörda Verksamhetsutövaren överlämnar skriftlig information om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och förutsedd miljöpåverkan till särskilt berörda. De särskilt berörda ska ges möjlighet att ställa frågor eller inkomma med synpunkter till verksamhetsutövaren samt vem som är kontaktperson. Det är viktigt att det anges när och till vem eventuella synpunkter kan lämnas. Det bör även finnas ett sista svarsdatum. Förslag till utformning finns i bilaga 1 till denna skrift. Det kan även vara lämpligt att anordna ett informationsmöte med de särskilt berörda. Det bör även framgå i den skriftliga informationen att samråd med länsstyrelsen och kommun har ägt rum och på vilket sätt verksamhetsutövaren avser att gå vidare i prövningsprocessen. 4. Samrådsredogörelse Om den planerade verksamheten inte omfattas av 3 punkt 1 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, upprättar verksamhetsutövaren en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen ska innehålla en redovisning av hur samrådsförfarandet genomförts, vilken information som de särskilt berörda har fått och vilka synpunkter som inkommit. Det är även lämpligt att upprätta en lista över vilka som fått den skriftliga informationen. Redogörelsen ligger sedan till grund för länsstyrelsens beslut om betydande eller icke betydande miljöpåverkan. 5. Samråd med utökad krets För verksamheter som omfattas av 3 punkt 1 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar samt de verksamheter som antas medföra betydande miljöpåverkan krävs även samråd med utökad krets. Det innebär vanligtvis att verksamhetsutövaren kallar till ett samrådsmöte med en vidare krets av berörda. Här ingår de övriga statliga myndigheter, den kommun (-er), den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Det är också lämpligt att fortsätta samråda med de särskilt berörda som ingick i det tidigare samrådet. De särskilt berörda och de berörda myndigheterna bör kallas skriftligen, medan allmänheten i övrigt och organisationer lämpligen inbjuds genom annons i ortspressen. Annonsen bör minst innehålla; vem som är verksamhetsutövare, lokalisering, omfattning, förutsedd miljöpåverkan, kontaktperson och vilken yttrandemöjlighet det finns, se bilaga 1. I vissa fall kan det vara lämpligt att komplettera med brev eller någon annan form av utskick. I utskicket bör ingå en kort information om den planerade verksamheten. För att underlätta för enskilda att delta, bör samrådsmötet som regel ske under kvällstid efter normalarbetstidens slut. 7

Samrådet bör utformas så att individer oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet eller funktionshinder ges möjlighet att delta i samrådet. Samrådet ska behandla verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Inför samrådet bör det finnas ett utkast till en MKB som kan användas som ett diskussionsunderlag. Dokumentation av samrådet ska upprättas med innehåll enligt punkt 4 ovan och bifogas sedan ansökan. Samrådsprocessen är därmed avslutad. 6. MKB och ansökan upprättas och lämnas in Verksamhetsutövaren upprättar en miljökonsekvensbeskrivning och en ansökan. Ansökan och MKB lämnas därefter in till Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation i minst sex exemplar, åtta exemplar för täktansökan och för verksamheter som faller under Sevesolagstiftningen lämnas ansökan in i minst 10 exemplar. Samma antal gäller även för ändringstillstånd. Det är positivt om ansökan även kan skickas in digitalt (E-post eller CD). OBS! Tänk på att detta även gäller ändringstillstånd och prövotidsutredningar. Miljöprövningsdelegationens hantering av MKB och ansökan 7. Eventuell komplettering Miljöprövningsdelegationen (MPD) lämnar ansökan och MKB till miljönämnden m.fl. för eventuella önskemål om komplettering. När synpunkter på ansökan inkommit till MPD, bedöms om informationen i ansökan respektive MKB är tillräcklig. Om ansökan och MKB inte bedöms komplett begärs kompletteringar. 8. Kungörelse och remiss När ansökan och MKB bedöms vara kompletta, kungörs i ortspressen att handlingarna inkommit. Kungörelsen betalas av sökanden. Samtidigt skickas ansökan och MKB till remissinstanserna för yttrande. En aktförvarare utses, där intresserade kan ta del av handlingarna som också finns tillgängliga hos Länsstyrelsen. Den som har synpunkter får tillfälle att yttra sig skriftligt till MPD inom den tid som angivits i kungörelsen, vilket vanligtvis är tre veckor. De inkomna yttrandena skickas till sökanden som får tillfälle att bemöta det som framförts. 9. Beslut Miljöprövningsdelegationen fattar beslut om verksamheten ska få tillstånd och vilka villkor som i så fall ska gälla. Beslutet kungörs i ortspressen. Kungörelsen betalas av sökanden. 10. Överklagande Beslutet kan överklagas till miljödomstolen av bl.a. verksamhetsutövaren, kommunen, grannar eller andra som berörs av verksamheten. Överklaganden ska inkomma till Länsstyrelsen inom tre veckor från att beslutet delgivits genom kungörelse i ortspressen. Hur lång tid tar prövningen? Prövningsprocessen kan ta olika lång tid beroende på verksamhetens omfattning. Som regel tar det minst ett halvår från det att ansökan är komplett tills dess att beslut fattas. Hela processen tar ofta över ett år. Bristfälligt underlag medför kompletteringar. Tidsfördröjning kan därför förhindras om beslutsunderlaget, det vill säga miljökonsekvensbeskrivningen tillsammans med ansökan, är så grundligt utformat som möjligt. 8

Vad bör en ansökan innehålla? Vad som ska ingå i en ansökan regleras i 22 kap. miljöbalken. Branschspecifika regler kan finnas i andra författningar, exempelvis avfallsförordningen och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Nedan följer en checklista över punkter som bör belysas i en ansökan, både avseende eventuell befintlig verksamhet och för den planerade verksamheten. Ansökans omfattning ska anpassas till verksamhetens art, omfattning och utformning. Nedanstående punkter kan därför bli både fler eller färre. Checklista ansökan 1. Administrativa uppgifter Undertecknad ansökan, sökandens namn, postadress, besöksadress, telefon, fax, e-postadress, kommun och län där verksamheten bedrivs/ska bedrivas. Registreringsbevis, organisationsnummer och platsnummer. Fastighetsbeteckning och fastighetsägare. Kontaktperson och miljöansvarig hos sökanden. Gällande verksamhetskod (se bilagan till förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). Om sökanden företräds av ett ombud ska ombudet underteckna ansökan samt ange namn, adress och telefonnummer. Likaså ska fullmakt i original lämnas. 2. Vad ansökan avser Kort beskrivning av vad det sökta tillståndet avser, ex nyetablering, befintlig verksamhet, utökad produktion, ändring av en viss del i verksamheten. Verksamhetskod för den planerade verksamheten. Sökt omfattning av produktionen. Eventuella koder enligt IPPC-direktivet eller lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. 3. Yrkanden, åtaganden och förslag på villkor Beskriv vad och hur mycket som ska produceras/behandlas. Förslag till begränsningsvärden för tillståndet (utsläpp till luft, vatten, buller, avfall m.m.). Förslag till produktionsbegränsning/produktionsmått. Motivera eventuella yrkanden om verkställighetsförordnande (d.v.s. att tillståndet ska gälla omedelbart) och/eller delbeslut (igångsättningsmedgivande, att vissa åtgärder ska få vidtas innan tillståndsfrågan är slutligt prövad). Tidsplan 4. Gällande beslut enligt miljöskyddslagen/miljöbalken och andra lagar Redovisa gällande tillstånd med villkor. Redovisa om ansökan avser ändring av ett eller flera av gällande villkor. 5. Beskrivning av befintlig verksamhet Historisk bakgrund. 9

Grunden till ansökan. Redogör för befintliga anläggningar samt tid för deras tillkomst och förändringar. Teknisk beskrivning med ritningar. Schematiska flödesbeskrivningar med tillhörande information om processerna. Beskrivning av tillverkningsmoment, drifttider etc. Kemikaliehantering/ energiförsörjning/ avfallshantering/ transport etc. Befintliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått. 6. Lokalisering Redovisa valet av plats för verksamheten med omgivningsbeskrivning utifrån vad som framkommit i MKB:n. Fastighetsbeteckning, kommun. Situationsplan Gällande planbestämmelser. Avstånd till närboende, skyddsvärda natur/kulturvärden, Natura 2000 områden etc. 7. Beskrivning av planerad verksamhet Redogör för planerade anläggningar. Teknisk beskrivning med ritningar. Schematiska flödesbeskrivningar med tillhörande information om processerna. Beskrivning av tillverkningsmoment, drifttider etc. Beskrivning av reningsutrustningar, flöden, reningseffekter, utsläppsnivåer. Bästa möjliga teknik (BMT) ska användas vid yrkesmässig verksamhet så långt det inte är orimligt (enligt 2 kapitlet 3 och 7 miljöbalken). För vissa verksamheter gäller IPPC-direktivet. I direktivet används begreppet bästa tillgängliga teknik, BAT. Detta beskrivs i BREF-dokument för olika branscher. (BREF = BAT Reference Document) (se Naturvårdsverkets hemsida) 8. Råvaror och kemikalier Förbrukning av råvaror och kemikalier. Ämnen som utpekats som särskilt farliga enligt de nationella miljömålen. Förteckning över typ och mängd. Aktuella säkerhetsdatablad (stäm av med Länsstyrelsen om antalet förekommande kemikalier är högt). Skyddsåtgärder Förvaringsplats, markering på ritning. 9. Energianvändning Energikartläggning; bland annat användning av icke förnyelsebara energikällor, av förnyelsebara energikällor, övrig energianvändning. Ev. nyckeltal för energianvändning. Med nyckeltal menas mätbara storheter som lämpar sig för jämförelser. Energiplan Energihushållning/-effektivisering/alternativa energikällor IPPC-direktivet (Integrated Pollution Prevention and Control), vars syfte är att säkerställa att det för de industri- och förbränningsanläggningar som faller under direktivet sker en samordnad tillståndsprövning där olika typer av miljöeffekter beaktas och att tillståndsgivningen sker utifrån vad som kan åstadkommas med användning av bästa tillgängliga teknik. 10

Certifierat energiledningssystem. 10. Utsläpp till vatten En kortfattad redogörelse för vilka utsläpp som sker till vatten eller kan påverka yteller grundvatten. Mer omfattande uppgifter om utsläpp till vatten lämnas i miljökonsekvensbeskrivningen. En kortfattad redogörelse om någon del av verksamheten betraktas som vattenverksamhet. 11. Utsläpp till luft En kortfattad redogörelse för vilka utsläpp som sker till luft. Mer omfattande uppgifter om utsläpp till luft lämnas i miljökonsekvensbeskrivningen. 12. Avfall En kortfattad redogörelse för vilken typ och hur stora mängder av avfall som uppstår genom verksamheten samt hur avfallet hanteras. 13. Buller Bullerkällor, inkl. tranporter till och från verksamheten. Resultat från bullermätningar och bullerutredning. Bullerbegränsande åtgärder, befintliga och förslag till förbättringar. 14. Transporter Allmän beskrivning, interna och externa. Antal tunga transporter per dygn. Lokalisering, avstånd till järnväg, hamn, kollektivtrafik samt de olika lokaliseringarnas konsekvenser för transporterna. Utsläpp till luft, buller, slitage etc. Energiförbrukning, energi/tonkilometer, drivmedelsförbrukning/tonkilometer. Farligt gods - typ, mängd, risker. 15. Förorenade områden Finns misstanke om att mark- eller vattenområde samt byggnader och anläggningar kan vara förorenade? Har undersökning genomförts i anknytning till verksamheten, t.ex. MIFO, fas1 och 2? Har någon del av fastigheten tidigare sanerats? Redogör för ev. provtagningar, riskbedömning och åtgärdsförslag. Åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka att skador eller olägenheter uppkommer när verksamheten upphör och för att återställa platsen för verksamheten i ett tillfredsställande skick. Beskrivning av hur den planerade verksamheten kan påverkas av eller påverka eventuella förorenade områden. Verksamhet på förorenad mark kan påverka avgörandet för tillåtligheten att bedriva verksamheten. 16. Effekter av eventuella olyckor Beskrivning av identifierade risker för olyckor. Åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka skador eller olägenheter till följd av olyckor. 11

17. Säkerhetsrapport Säkerhetsrapport ska medfölja ansökan i de fall det finns skyldighet att upprätta en sådan enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. 18. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Planerade skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått som behövs för att förebygga eller avhjälpa olägenheter från verksamheten utifrån vad som framkommit i MKB:n. 19. Kontroll Förslag till hur verksamheten ska kontrolleras och övervakas. 20. Miljökvalitetsnormer (för mer info se checklista MKB nedan) Ange om verksamheten klarar gällande miljökvalitetsnormer. Redovisa vilka åtgärder som kommer vidtas för att någon miljökvalitetsnorm inte ska överträdas. 21. De allmänna hänsynsreglerna Beskriv hur verksamheten uppfyller de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken genom att utförligt kommentera varje regel för sig. 22. Miljömål Definiera vilka nationella miljökvalitetsmål, regionala och eventuella lokala miljömål som verksamheten berör/kommer att beröra. Redovisa hur verksamheten inverkar på möjligheten att uppfylla miljömålen. 23. Underskrift Ansökan ska undertecknas av den juridiskt ansvarige för verksamheten. 24. Samrådsredogörelse Samlad redogörelse av hur samrådsprocessen har genomförts, vilka synpunkter som framkommit och hur dessa har beaktats. 25. Miljökonsekvensbeskrivningen Separat handling som ska tillhöra ansökan. Vad bör en miljökonsekvensbeskrivning innehålla? Innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, regleras av miljöbalkens 6 kap. och förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. MKB:n ska kunna läsas fristående från ansökan, vilket innebär att ansökan och MKB:n kommer att överlappa varandra. MKB:n upprättas och bekostas av sökanden och ska ingå i ansökan. En MKB ska innehålla vad som behövs i det enskilda fallet, därför kan omfattningen skilja sig från fall till fall. Uppgifter bör redovisas både för eventuell befintlig verksamhet samt för den planerade verksamheten. Under samrådet diskuteras vad som bör vara med i MKB:n och i vilken omfattning. 12

Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Det är viktigt att tänka på att det är skillnad på att beskriva en påverkans effekt och dess konsekvens. I MKB:n ska det även framgå vilka konsekvenser ett visst utsläpp/påverkan får. Vidare ska det vara möjligt att utifrån MKB:n göra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. För att kunna bedöma om föreslagna tekniska lösningar och skyddsåtgärder etc. är tekniskt möjliga, miljömässigt motiverade och ekonomiskt rimliga, är det viktigt att underlaget är tillräckligt detaljerat. Nedan följer en checklista över punkter som bör belysas i en MKB. Omfattningen ska anpassas till verksamhetens art, omfattning och utformning. Nedanstående punkter kan därför bli både fler eller färre. Checklista miljökonsekvensbeskrivning 1. Icke-teknisk sammanfattning En lättbegriplig sammanfattning av innehållet och slutsatserna i miljökonsekvensbeskrivningen, som även kan förstås utan förkunskaper. 2. Administrativa uppgifter Sökandens namn, postadress, besöksadress, telefon, fax, e-postadress, kommun och län där verksamheten bedrivs/ska bedrivas. Fastighetsbeteckning Kontaktperson och miljöansvarig hos sökanden. Gällande verksamhetskod och eventuell processkod (se bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). 3. Vad ansökan avser Kort beskrivning av vad det sökta tillståndet avser, exempelvis nyetablering, befintlig verksamhet, utökad produktion, ändring av en viss del i verksamheten. 4. Verksamhetsbeskrivning Allmän beskrivning av verksamhetens befintliga och kommande utformning och omfattning med avseende på råvaror, producerad mängd, processer, produkter, tillverkningsmetod, drifttider etc. 5. Lokalisering/omgivningsbeskrivning Nuvarande markanvändning och gällande planförhållanden redovisat på situationsplan (karta) med avstånd till bebyggelse, samt typ av bebyggelse utifrån önskad lokalisering. Berörd befolkning, kustområden, bergs- och skogsområden, historiskt- kulturellt- och arkeologiskt betydelsefulla markområden, motstående intressen, vattenskyddsområden etc. Naturvärden, friluftsliv, kultur- och rekreationsområden och redovisa om dessa kan påverkas. Redovisa om det krävs Natura 2000 prövning. Riksintressen samt avstånd till dessa. 13

6. Redovisning av alternativa lokaliseringar och utformningar för verksamheten Undersökta lokaliseringsalternativ med motivering till vald plats (tänk på att redovisa alternativ lokalisering). Nollalternativet, dvs. konsekvenserna om verksamheten inte kommer till stånd. Alternativa utformningar av process, rening eller liknande. 7. Hushållning med mark, vatten, energi och andra resurser Kemikalie- och råvaruförbrukning. Energianvändning Förnyelsebara energikällor Åtgärder för energieffektivisering. Vattenförbrukning, inkommande och utgående. Avfallshantering (återanvändning, materialåtervinning, energiutvinning, deponering etc.). Befintliga eller planerade åtgärder för förbättrad resurshushållning. 8. Buller Bullerkällor i verksamheten, inkl transporter och konsekvenser för omgivningen Resultat från bullermätningar och bullerutredning. Möjligheter och kostnader för att innehålla Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller gällande nyetablerad industri. Redogör för eventuella klagomål. Befintliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått samt förslag till skyddsåtgärder och försiktighetsmått. 9. Transporter Maximalt antal transporter per dygn och år samt typ av transport. Drivmedelsförbrukning, befintlig och beräknad. Miljöeffekter av transporter och konsekvenser för omgivningen. Möjligheter att minska transporterna samt påverkan från dessa. Möjligheter till transporter som är bättre ur miljö- och hälsosynpunkt. Befintliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått samt förslag till skyddsåtgärder och försiktighetsmått. 10. Utsläpp till vatten Föroreningstyper och mängder, recipient. Processavloppsvatten - Flöde - Föroreningsgrad, halter och mängder per år - Dimensioneringsberäkningar för reningsanläggningar - Förslag till reningsutrustning - Recipient utsläppspunkt markerad på karta. Dagvatten - Brunnars lägen markeras på karta - Recipient utsläppspunkt markeras på karta Kylvatten - Flöde - Eventuella tillsatser - Temp. vid avledande till recipient 14

- Recipient utsläppspunkt markeras på karta Sanitärt vatten. Kommunalt/enskilt avlopp. 11. Utsläpp till luft Typ, halter och mängder föroreningar. Spridningsberäkningar Dimensioneringsberäkningar för reningsanläggningar. Förslag till alternativa reningsmetoder. Skorstenshöjder och utsläppspunkter markeras på karta. Luktproblem och ventilationsanläggningar. Förslag på eventuella andra skyddsåtgärder. 12. Avfall Typ av avfall med avfallskoder enligt avfallsförordningen (2001:1063) och mängd per år. Omhändertagande (återanvändning, återvinning, energiutnyttjande, deponering). Befintliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått samt förslag till skyddsåtgärder och försiktighetsmått. 13. Effekter och miljökonsekvenser av utsläpp till mark, vatten och luft Typ, halter och mängder av föroreningar. Spridningsberäkningar Förväntade eller kända miljö- och hälsoeffekter till följd av föroreningsutsläppen. Redovisa förväntade eller kända miljö- och hälsoeffekter, ekonomiska och tekniska konsekvenser till följd av vald energiförsörjning. Lukt och/eller bullerstörningar. Recipientundersökningar Konsekvenser av förväntade utsläpp i relation till recipientens tålighet. Konsekvenser för ex. reningseffekt och slamkvalitet vid avledning av industriellt vatten till spillvattennätet. 14. Risker Beskriv vilka risker som kan förekomma inom verksamheten, exempelvis driftstörningar, haverier, brand och explosion (kan t.ex. beskrivas med olika scenarier). Riskanalys Risker kopplade till närliggande anläggningar (följdverkningar, dominoeffekter). Befintliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått samt förslag till skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att förhindra ovan nämnda risker. 15. Förorenade områden Finns misstanke om att mark- eller vattenområde samt byggnader och anläggningar kan vara förorenade? Har undersökning av tidigare markanvändning genomförts i anknytning till verksamheten, t.ex. MIFO, fas 1 och 2? Har någon del av fastigheten tidigare sanerats? Hur kommer ev. förorenade områden att påverka/påverkas av den ansökta verksamheten. Kan det komma att bli aktuellt med en sanering. Finns det åtaganden från bolagets sida? 15

Krävs någon form av sanering för att kunna anlägga och bedriva den sökta verksamheten? Åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka skador eller olägenheter när verksamheten upphör och att återställa platsen för verksamheten i ett tillfredsställande skick. 16. Skyddsåtgärder Planerade skyddsåtgärder och effekter av dem. Utsläpps- och störningsbegränsande åtgärder. Flytande kemikalier och farligt avfall ska placeras inom invallat och nederbördsskyddat område som minst ska rymma största behållarens volym och 10% av övrig lagrad volym. Används bästa möjliga teknik ur miljö- och hälsosynpunkt inom verksamheten, om inte, motivera varför. 17. Hälsa Sammanfattning av hälsoeffekterna av den planerade verksamheten eller åtgärden Åtgärder för att begränsa verksamhetens förväntade hälsoeffekter. 18. Miljökvalitetsnormer Redovisa hur verksamheten avser att följa gällande miljökvalitetsnormer enligt miljöbalkens 5 kap. se punkter nedan. Redovisa hur verksamheten förhåller sig till miljökvalitetsnormer för yt- och grundvattenförekomster i södra Östersjöns vattendistrikt enligt miljöbalkens 5 kap. och förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön samt Vattenmyndighetens föreskrift (08 Fs 2009:81) för Södra Östersjön. Redovisa hur verksamheten avser att följa förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk och musselvatten. Redovisa hur verksamheten avser att följa Luftkvalitetsförordningen (2010:477). Redovisa hur verksamheten avser att följa förordningen (2004:675) om omgivningsbuller. Redovisa vid behov de åtgärder som kommer att vidtas för att inte någon miljökvalitetsnorm ska överträdas. 19. Miljömål Koppling till berörda regionala och nationella miljömål samt verksamhetens inverkan på möjligheten att uppfylla dem. 20. Samråd Beskriv kortfattat vad som framkommit under samråden och som har betydelse ur miljösynpunkt. 21. Bilagor som bör medfölja miljökonsekvensbeskrivningen Situationsplan Gällande detaljplan/områdesplan med planbestämmelser. Ritningar/kartor där följande markeras - Utsläppspunkter till luft (energi och processer) - Utsläppspunkter till vatten (processavloppsvatten, dagvatten, kylvatten, sanitärt vatten m.m.) - Förvaringsplats för råvaror och kemikalier - Förvaringsplats för avfall, inklusive farligt avfall 16

Säkerhetsdatablad för de kemikalier som förekommer i verksamheten (om inte annan överenskommelse har gjorts). Dessa bör ej vara äldre än 3 år. Sammanställning av de kemikalier som hanteras och faller under Vattendirektivets PRIO-lista (se bilaga 2). Sammanställning av de kemikalier som faller under Kemikalieinspektionens PRIO-lista (se Kemikalieinspektionens hemsida). Sammanställning av de kemikalier som faller under kandidatlistan inom REACHlagstiftningen (se Kemikalieinspektionens hemsida). De allmänna hänsynsreglerna I 2 kap. miljöbalken finns ett antal så kallade allmänna hänsynsregler. Det är verksamhetsutövarens skyldighet att visa att och hur dessa regler följs. Reglerna kan sammanfattas på följande sätt: Bevisbörderegeln Den som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet ska kunna bevisa att denne iakttar de olika hänsynsreglerna i miljöbalken. Kunskapskravet Den som bedriver en verksamhet ska ha den kunskap om verksamheten som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Även övriga anställda ska ha tillräckliga kunskaper för att verksamheten ska kunna bedrivas riskfritt. Om nödvändiga kunskaper inte finns dokumenterade kan det innebära att t.ex. en verksamhetsutövare måste utföra egna utredningar och undersökningar. Försiktighetsprincipen Alla som bedriver en verksamhet ska vidta de försiktighetsmått som behövs för att undvika skador och olägenheter för människans hälsa och miljön. Redan risken för negativ påverkan medför skyldigheter att vidta åtgärder. Detta är en grundläggande hänsynsregel och den avser inte bara miljöstörningar, som till exempel utsläpp eller buller, utan även utarmning av värdefulla natur- och kulturmiljöer och misshushållning med naturresurser, energi eller material. Bästa möjliga teknik För yrkesmässig verksamhet ska bästa möjliga teknik användas för att förebygga skador på miljön. Med detta avses både den använda teknologin och det sätt på vilket en anläggning konstrueras, underhålls, drivs och utvecklas. Tekniken ska från såväl teknisk som ekonomisk synpunkt vara industriellt möjlig att använda inom branschen. Den ska finnas tillgänglig och inte bara förekomma på experimentstadiet. Den behöver dock inte finnas i Sverige. Lokaliseringsprincipen Platsen för en verksamhet ska vara lämplig med hänsyn till miljöbalkens mål (som framgår av 1 kap. 1 ) och hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken. Platsen ska också väljas så att verksamheten kan bedrivas med minsta intrång på människors hälsa och miljön. Lokaliseringsregeln gäller inte bara vid ny verksamhet utan också vid utvidgning och omprövning av befintliga verksamheter. Resurshushållningsprincipen Den som bedriver en verksamhet ska använda råvaror och energi så effektivt som möjligt och utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. Vid en bedömning ska nyproducerat respektive återvunnet materials totala miljöpåverkan vägas mot varandra i ett vagga-till-gravenperspektiv. I första hand ska förnyelsebara energikällor användas. 17

Produktvalsprincipen Man ska välja sådana kemiska produkter och varor som är minst skadliga för miljön. Skälighetsregeln Hänsynsreglerna ska uppfyllas i den mån det inte kan anses oskäligt. Efterbehandlingsskyldigheten Den som orsakar skada på miljön ansvarar för att skadan avhjälps. Stoppregeln En verksamhet får inte bedrivas om den medför risk för att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller att miljön försämras avsevärt. 18

Bilaga 1. Exempel på innehåll i informationsskrift till särskilt berörda Rubrik En informativ rubrik som snabbt klargör att texten gäller ett samråd, vilken typ av verksamhet samrådet gäller och var man planerar att bedriva verksamheten (fastighet och kommun). Planerad verksamhet Kort beskrivning av befintlig verksamhet och den planerade verksamhetens omfattning och utformning. Här bör översiktligt anges vad verksamheten går ut på, vad som är tänkt att produceras, vilka volymer som kan bli aktuella, transporter, buller osv. Förslag till lokalisering Presentation av vilka alternativa lokaliseringar som är aktuella. Den lokalisering som verksamhetsutövaren för närvarande anser lämpligast bör motiveras och visas på en kartskiss. Förutsedd miljöpåverkan De miljöeffekter som bedöms uppkomma beskrivs översiktligt. Beskrivningen bör behandla utsläpp till luft, mark och vatten samt kemikaliehantering, avfall, lukt, transporter och buller. Den bör vidare behandla inverkan på natur- och kulturmiljön. Gällande lagstiftning och beskrivning av prövningsprocessen I samrådsinformationen ska en beskrivning lämnas om hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken går till. I textrutan nedan lämnas exempel på hur detta kan beskrivas. Tillståndsprövning enligt miljöbalken Den verksamhet som vi planerar är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Prövningen omfattar en rad moment och präglas av stor öppenhet som syftar till att ge berörda parter möjligheten att påverka kommande beslut. Första tillfället för den som berörs av verksamheten att lämna synpunkter är under samrådsprocessen som ska genomföras innan ansökan upprättas och ges in till Länsstyrelsen. Denna information är ett led i samrådsprocessen. Samrådsredogörelse Efter samrådet kommer vi att upprätta en samrådsredogörelse. Av den ska bland annat framgå vilken information som lämnats och en sammanfattning av de synpunkter och förslag som framförts från de berörda. Samrådsredogörelsen kommer att ingå i ansökan om tillstånd. Om den planerade verksamheten antas medföra en betydande miljöpåverkan ska samråd ske med en vidare krets. Vi kommer då att kalla till ett samrådsmöte dels genom direktkontakt med särskilt berörda och genom annons i ortpressen till övriga. Samrådsmötet syftar till att alla som har intresse i den planerade verksamheten ska kunna delta och lämna synpunkter och ställa frågor. Vid detta samråd ska även innehåll och utformning av den kommande miljökonsekvensbeskrivningen för verksamheten diskuteras. 19

Det fortsatta prövningsförfarandet För dig som är berörd av verksamheten är det viktigt att känna till hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken går till. Här följer en sammanfattning: Efter att samrådet genomförts upprättas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och ansökan som inges till miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen Vid behov krävs komplettering av handlingarna MKB och ansökan kungörs i ortspressen och skickas på remiss till kommunen. Även allmänheten ges tillfälle att yttra sig Inkomna yttranden granskas och översänds till sökanden för bemötande Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation fattar beslut Beslutet kan överklagas av verksamhetsutövaren, grannar, kommunen eller andra berörda. Överklagande avgörs av miljödomstolen Information om hur den som berörs av verksamheten kan lämna sina synpunkter Av samrådsinformationen ska framgå tydligt hur den som berörs av verksamheten ska gå tillväga för att få ytterligare uppgifter eller lämna synpunkter på den planerade verksamheten. Nedan lämnas tre exempel på hur detta kan beskrivas. Alt. 1: Om du vill ha ytterligare information och tillfälle att ställa frågor och framföra synpunkter, förslag eller invändningar är du välkommen att ta kontakt med NN på telefon xx xx xx. Du är också välkommen att lämna allmänna upplysningar om förhållanden i omgivningen eller annat, som vi bör ta hänsyn till i vår fortsatta planering. Du kan även skicka in dina synpunkter till oss. Skriftliga synpunkter ska vara oss tillhanda senast den xx-xx-xx Alt. 2: Vi kommer inom kort att ta en personlig kontakt med dig. Du kommer då att få ytterligare information och tillfälle att ställa frågor och framföra synpunkter, förslag och invändningar. Då kan du även lämna allmänna upplysningar om förhållanden i omgivningen eller annat som vi bör ta hänsyn till i vår fortsatta planering. Alt. 3: Vi kommer att hålla ett samrådsmöte den.klockan..i Du är välkommen till mötet där du kommer att få ytterligare information och tillfälle att ställa frågor och framföra synpunkter, förslag och invändningar. Du är också välkommen att lämna allmänna upplysningar om förhållanden i omgivningen eller annat som vi bör ta hänsyn till i vår fortsatta planering. Uppgifter om verksamhetsutövaren m.m. Här lämnas uppgifter om verksamhetsutövarens adress, telefon, kontaktperson m.m. som de berörda behöver känna till. Ansvarig för informationen Uppgift bör lämnas om vem som är ansvarig för informationen, och informationsskrivelsen bör undertecknas av den ansvarige. 20

Bilaga 2. Priolista Bakgrundsinfo I prio-listan är de 33 prioriterade ämnena inom vattendirektivet sammanställda, vilka har EUgemensamma miljökvalitetsnormer (se Europeiska unionens officiella tidning). De ligger till grunden för bedömning av den kemiska statusen av alla vatten (till skillnad från den ekologiska statusen). Den kemiska statusen kan antingen sättas till god eller uppnår ej god. Målet är att alla vatten ska uppgå god kemisk status till 2015 och då krävs att miljökvalitetsnormerna för dessa ämnen inte överstigs. Upplägg priolista Första fliken: ämnesinformation: Här finns allmän information om de 33 prioriterade ämnena. Ämnesbeskrivning Användning (förr eller nuvarande) Relevans låg (vit), medel (gul), hög (orange). Många ämnen med låg relevans har varit förbjudna en lång tid i Sverige. Ev förbud Primära utsläppsvägar (luft, mark, vatten) Spridning Kommentar Användning (ton) 2006 (KEMI:s produktregister) Antal produkter 2006 (KEMI:s produktregister) Troliga branscher där ämnet används Andra fliken: alla gränsvärden Här finns information om gränsvärden för de 33 prioriterade ämnena, de 8 övriga ännena, de särskilt förorenande ämnena samt framtida kandidater till priolistan. Tillåtna koncentrationer, effektbaserade värden och triggervärden finns angivet för varje ämne (går att läsa mer om detta i dokumentet). OBS! I dagsläget är det endast EQS-värden för ytvatten som är juridiskt bindande (dvs detta gäller för de 33 prioriterade ämnena och 8 övriga ämnena) För de särskilt förorenade ämnena gäller att de inte förekommer i halter som kan påverka den ekologiska statusen negativt och om de överskrider de föreslagna gränsvärdena finns en risk för detta. 21

Ytterligare information Länsstyrelsen Östergötland Östgötagatan 3 581 86 Linköping Tele: 013-19 60 00, fax: 013-19 63 33 Hemsida: www.lansstyrelsen.se/ostergotland Naturvårdsverket Besöksadress: Valhallavägen 195 Postadress: 106 48 Stockholm Tele: 08-698 10 00 Hemsida: www.naturvardsverket.se Miljödomstolen i Växjö Växjö tingsrätt, Miljödomstolen Kungsgatan 8 Box 81, 351 03 Växjö Tele: 0470-868 00, fax: 0470-868 40 E-post: miljodomstolen.vaxjo@dom.se Hemsida (domstolsväsendet): www.dom.se Branschfaktablad och Allmänna Råd Information om specifika verksamheter kan beställas från Naturvårdsverket. Lag- och förordningstexter - Kan beställas från Naturvårdsverket - Kan sökas på www.notisum.se - Kan även sökas på www.lagrummet.se - Se även regeringen och regeringskansliets hemsida www.regeringen.se Omslagsbilder Flygbilden på omslaget är granskad och godkänd för publicering av försvarsmakten enligt lagen om skydd för landskapsinformation SFS 1993:1742. Foto: Thomas Johansson, 2006. 22