Kapitel 14 Växelkurser och betalningsbalansen 1
En öppen ekonomi Omfattningen av ett lands handel med omvärlden ger graden av öppenhet. Export och import påverkas av växelkurs och internationell konkurrenskraft, Finans- och penningpolitik påverkar export och import. Förekomsten av export och import påverkar hur penning- och finanspolitik fungerar. 2
Riksbanken om Sverige utvecklingen i omvärlden är ojämn BNP-tillväxten i Sverige var svag andra kvartalet men indikatorer pekar på att en ljusning är i sikte Nästa år väntas konjunkturen ta bättre fart och då förbättras även arbetsmarknaden mer märkbart Svenska hushåll är högt skuldsatta, i både ett historiskt och internationellt perspektiv, vilket gör ekonomin sårbar för störningar. låt reporäntan ligga kvar på 1 procent till slutet av 2014. - Riksbanksdirektionens protokoll från PP-möte 2013-09-04 www.riksbank.se 3
Export och import (i miljoner SEK) fördelade på världsdelar Export Import Världsdel Värde januari-juni Andel i % Förändring i % Värde januari-juni Andel i % Förändring i % 2013 2008 2013 2013/2008 2013 2008 2013 2013/2008 Totalt 635 924 624 049 100,0 1,7 592 982 561 221 100,0 5,7 Europa 466 009 474 083 73,3-1 499 050 479 600 84 4 Afrika 16 944 17 285 2,8-0,1 8 833 4 895 1,5 83 Amerika 61 605 62 174 9,8-2 26 496 26 718 4,4-1 Asien 78 619 61 041 12,5 27 57 147 48 466 9,6 18 Oceanien och övriga områden 8 751 7 851 1,4 11 1 455 1 541 0,002-6 www.scb.se 4
Internationell konkurrenskraft Konkurrenskraft för svenska företags varor påverkas av: Den nominella växelkursen Sveriges inflation relativt andra länders => sammantaget det pris andra utlänningar betalar för svenska varor Slutgiltig konkurrenskraft mäts genom den reala växelkursen. Denna ger relativpriset på varor denominerade i samma valuta. 5
Valutamarknaden - den marknad på vilken olika länders valutor köps och säljs (vad kostar ett lands valuta i termer av en annat lands valuta) $/SEK e 0 e 1 SS 0 SS 1 DD Kvantitet SEK Varan i marknadsdiagrammet är svenska kronor. Priset anges i USD/SEK DD är efterfrågekurvan för SEK SS är utbudskurvan för SEK Stiger priset så apprecierar kronan Sjunker priset så deprecierar kronan 6
Olika växelkurssystem Fast växelkurs Regeringar, genom sina centralbanker, köper eller säljer så mycket av den egna valutan som andra aktörer vill köpa till den fasta växelkurs man har bestämt sig för. Flytande växelkurs Regering och centralbank lägger sig inte i valutamarknadens värdering av landets växelkurs. 7
Betalningsbalansen består huvudsakligen av: Bytesbalansen (Current account) internationella flöden av varor, tjänster, inkomst och transfereringar. Finansiella balansen (Capital account) mäter transaktioner med internationella tillgångar Betalningsbalansen (summan av bytesbalansen och den finansiella balansen) summerar till noll. 8
Bytesbalansen Importen beror på vår inkomst Exporten beror på utländska kunders inkomst och internationell konkurrenskraft Ändringar i preferenser för utländska respektive inhemska varor skiftar efterfrågan för export och import. Hur skulle en produktivitetsökning inom exportindustrin i Sverige påverka konkurrenskraften? 9
Den finansiella balansen Handel i värdepapper (aktier, obligationer osv.) Omsättning i den finansiella balansen är mycket större än på bytesbalansen (pengar flyttar snabbare och oftare än varor) Kapitalflöden återspeglar länders relativa ränta- och växelkurslägen. R = R*- (E 2 E 1 )/ E 1 + ε R = räntan i Sverige R*= räntan utomlands E t = växelkurs ($/SEK) ε = riskpremie RÄNTEPARITETSVILLKORET 10
11 Betalningsbalansen netto -108,2 5,8-4,9-93,7-140,5-109,8-58,2-73,1 71,9 28,7 Restpost 29,6-60,5-51,8 18,3 76,1 75,7 7,3 30,7-117,6-96,8 Finansiell balans, netto -2,3-4,6 1,1 8,0 5,8 0,9-60,3 57,2-10,1-80,7 Valutareserv -60,2 40,1-3,1-70,8 58,0 35,8 84,9 99,0-94,7-195,6 Övriga investeringar -4,4 10,5-6,0-7,5-7,2-10,7 3,3 30,7 18,3 18,2 Finansiella derivat 129,4-56,3-2,1 36,6-1,4 51,9-99,8-147,1-22,3 137,6 Portföljinvesteringar -32,9-50,2-41,7 52,0 20,9-2,2 79,3-9,2-8,8 23,7 Direkta investeringar Finansiell balans 1,7-1,1-1,1-2,3-0,9-1,0-1,2-2,0-1,2 0,2 Kapitalbalans 77,0 55,8 57,9 77,7 65,3 35,1 52,1 44,5 46,9 67,9 Bytesbalans, netto -8,9-4,8-9,9-10,8-9,2-4,8-9,3-17,0-12,3-3,3 Löpande transf, totalt -6,7 1,6-3,7-2,9-5,0 2,4-4,1-5,0-2,4-1,4 Övrigt -1,0-2,4-2,0-3,0-0,8-2,6-1,7-3,3-4,4-1,7 U-bistånd -1,2-4,0-4,2-4,9-3,4-4,6-3,5-8,7-5,5-0,1 EU-bidrag/avgift Löpande transfereringar 27,5-3,3 24,1 25,9 9,7-24,2 6,9 4,1 9,8 2,1 Faktorinkomster, totalt 28,0-2,7 24,7 26,5 10,1-23,7 7,3 4,8 12,1 26,4 Kapitalavkastning -0,5-0,6-0,6-0,5-0,5-0,5-0,4-0,7-0,7-0,7 Löner Faktorinkomster 58,3 63,8 43,6 62,5 64,8 64,1 54,4 57,4 47,7 69,1 Handel, totalt 25,4 29,8 24,6 31,7 25,5 32,8 28,7 31,0 26,4 25,3 Tjätebalans 32,9 34,1 19,0 30,8 39,3 31,3 25,8 26,4 21,3 20,4 Handelsbalans Handel i varor och tjänster Bytesbalans Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv2 Kv2 2007 2007 2007 2007 2008 2008 2008 2008 2013 2009 Betalningsbalans, netto, Mdr kr
Flytande växelkurs och betalningsbalansen Om växelkursen fritt får finna sin jämvikt på valutamarknaden behöver centralbanken ej ingripa och valutareserven är oförändrad då är utbud = efterfrågan på SEK Ett överskott (eller underskott) i bytesbalansen matchas av ett motsvarande underskott (eller överskott) i finansiella balansen. 12
Fast växelkurs och betalningsbalansen Med en fast växelkurs kan betalningsbalansen uppvisa ett under- eller överskott. För att behålla växelkursen måste centralbanken sälja utländsk valuta för att köpa svensk valuta - täcka upp för underskott och vice versa för ett överskott. Detta innebär förändringar i valutareserven Storleken på valutareserven avgjorde hur länge man t ex kunde försvara den svenska kronan i början på 90-talet. 13
Intern och extern balans Intern balans Aggregerad efterfrågan = potentiell BNP inom ett land Extern balans Bytesbalansen = 0 Intern balans & Extern balans => långsiktiga jämvikten för en nation I ett långsiktigt perspektiv kan vi räkna med att vi exporterar lika stora värden som vi importerar. Varför är inte ett ständigt överskott bra? 14
Finans- och penningpolitik under olika växelkurssystem Kom ihåg att export och import orsakar injektioner och läckage i det cirkulära flödesdiagrammet. Detta påverkar i sin tur multiplikatorn men nu till detaljerna 15
Penningpolitik under fast växelkurs Antag: potentiell BNP, ränteparitet, tröga prisrörelser Expansiv penningpolitik, M ökar. Sänker räntan. Leder till kapitalutflöde. Leder till minskning av M då riksbanken försöker hålla växelkursen fast (RB köper SEK med valutareserven och SEK hamnar i valvet) Penningpolitik således verkningslös Riksbanken kan inte ha två orelaterade mål för penningmängd respektive växelkurs Inhemsk och utländsk ränta ges givet fast växelkurs av ränteparitetsvillkoret 16
Att ändra den fasta växelkursen Devalvering (obs. skilt från depreciering) Riksbanken skriver ner priset på SEK På kort sikt innebär detta, givet prisstelheter, att svenska varor blir billigare i utländsk valuta räknat. Internationell konkurrenskraft för svenska varor förbättras. På lång sikt sker en återanpassning genom att svenska löner och priser kompensatoriskt stiger (Resonemanget utgår från att vi började i ett läge där ekonomin var vid potentiell BNP-nivå.) Revalvering (obs. skilt från appreciering) Vänd på resonemanget ovan 17
Finanspolitik under fast växelkurs Antag: potentiell BNP, ränteparitet, tröga prisrörelser Regeringen ökar G; På kort sikt; Stimulerar BNP då AD ökar, Räntan stiger med ökad efterfrågan på SEK Detta leder till kapitalinflöde. RB ökar nu M (via sedelpressarna och cirkulerar dessa i ekonomin), Räntan sänks i och med detta Det uppstår ingen undanträngning ( Crowding Out ) i och med att räntan inte tillåts öka. På lång sikt; Priser och löner ökar vilket minskar konkurrenskraften. Ekonomin återgår till potentiell BNP 18
Penningpolitik under flytande växelkurs Antag: potentiell BNP, ränteparitet, tröga prisrörelser Kort sikt Riksbanken ökar penningmängden M; detta sänker räntan, R lägre R gen kapitalutflöden och som en följd depreciering, Exportindustri och därmed BNP ökar. Lång sikt Priser och löner ökar, vilket sänker konkurrenskraften och exporten minskar BNP återgår till potentiella nivån. Effekten blir sammantaget stor på kort sikt, men farlig på längre sikt. 19
Finanspolitik under flytande växelkurs Antag: potentiell BNP, ränteparitet, tröga prisrörelser Regeringen ökar G vilket stimulerar BNP via AD. Kort sikt Risken för prisökningar driver snabbt upp räntan, investeringar minskar och valutan apprecierar. Efterfrågan AD minskar snabbt. Undanträngningseffekterna ( Crowding Out ) blir stora BNP återgår till potentiell nivå. Offentliga sektorns andel växer på bekostnad av den privata sektorn (exporten sjunker). Finanspolitiken är inte så effektiv givet flytande växelkurs. 20
Finans- penningpolitik och valet av växelkurssystem Rörlig växelkurs Fast växelkurs Finanspolitik svag effekt stark effekt Penningpolitik stark effekt ingen effekt 21