Förslag på avhandlingar som behandlat palliativ vård, sorg mm.



Relevanta dokument
Svensk doktors och licentiatavhandlingar inom palliativ vård från 2002 och framåt. Författare Titel Universitet År

Existentiell kris varför behöver den beforskas?

Palliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus i Stockholm

Bilaga 1. Artikelmatris

Andlig vård Andliga behov bland buddhistiska cancerpatienter. Buddhism. Buddhism i Thailand

Palliativ vård av barn när, var, hur och vilka vårdar barnet och familjen?

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

OLIKA STRATEGIER VID VÅRD AV PERSONER MED DEMENS

Nyhetsbrev februari 2011 nr 87 årgång 10

Palliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus i Stockholm

Temalista Sophiahemmet Högskola; Vård i livets slutskede VT 2005

Barn och unga i palliativ vård

Palliativ vård II. 7,5 poäng HT 2011

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Artikelöversikt Bilaga 1


Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Distriktsläkare, Verksamhetschef, LAH Linköping, Universitetssjukhuset, Linköping. E-post:

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon:

Prioritering av fundamentala behov - att bevare värdigheten hos den sjuka och beroende människan

Fackböcker sid 1-5 Berättelser och Skönlitteratur sid 5-7 Broschyrer annat material sid 7 Avhandlingar sid 7-9 Tidskrifter sid 9

Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Självständigt arbete 15 hp

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

Hospicevård i Göteborg

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Parrelationens betydelse vid Parkinsons sjukdom. Michaela Karlstedt Sjuksköterska, Doktorand Karolinska Institutet, NVS

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod AOP600. Avancerad omvårdnad vid psykisk ohälsa, 7.5 högskolepoäng

Multisjuklighet. Definitioner, epidemiologi och konsekvenser. Mats Thorslund. Aging Research Center Karolinska Institutet/Stockholms universitet

Författare Titel Syfte Metod Urval. Publikationsår. kvalitet. Land Databas 2007 Storbrita nnien Cinahl

Verksamhetsanslag: Sophiahemmet Husläkarmottagning. Stipendium om kr tilldelas Hilmar Gerber och medarbetare

Program, 1:a Nationella Konferensen i Palliativ vård, Dag april 2010

EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS BEMÖTANDE GENTEMOT OCH RELATION TILL CANCERPATIENTER I ETT PALLIATIVT SKEDE p Hälsa och samhälle

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

1 bilaga. Förvaltningens förslag till beslut

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Bringing user experience to health care improvement: the concepts, methods and practices of experience-based design. Oxford; Radcliffe Publishing

God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun

KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.

Patienters erfarenheter av att leva i livets slut

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

När patienten känner meningslöshet om hoppets

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

Examensarbete. Närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Next of kin s experience of palliative home care. En litteraturöversikt

Patienter med avancerad cancer och deras uppfattning av trygghet i samband med vård i hemmet

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Falls and dizziness in frail older people

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

DOKTORSAVHANDLINGAR FRÅN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA SAHLGRENSKA AKADEMIN VID GÖTEBORGS UNIVERSITET, GÖTEBORG

Att främja hälsa vid psykisk sjukdom

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod PVB901. Fastställandedatum Utbildningsnivå Avancerad nivå Reviderad senast

Förskriva hälsa Utveckling av Tobaksavvänjning på Recept i primärvården i utsatta områden i Stockholm

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Ny lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson

BEROENDE AV VÅRD - EN STRÄVSAM VANDRING MOT VILA

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Symtomlindring och palliativ omvårdnad av patienter med cancer Cancer Symptom Management and Palliative Care

Palliativ vård vid olika diagnoser

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson

Vård av patienter vid livets slut Vad sjuksköterskor anser har betydelse för att lindra patienters lidande i palliativ vård

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

Innovation at Karolinska University Hospital. The Center for Innovation

Kandidatnivå Anhörigas erfarenheter av palliativ vård i hemmet en litteraturöversikt

Kurskod: OM1730 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Högskolepoäng: 7,5

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?

Omvårdnadsvetenskap B, Palliativ vård, 30 högskolepoäng Nursing Science, Palliative Care, Intermediate Course, 30 Credits

Läkemedelsverkets Farmakovigilansdag

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Palliativ vård ett förhållningssätt

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization

partners. Att beskriva makarnas copingstrategier och avgöra vilka av dessa som bäst förutser makarnas depression.

Palliativ vård som forsknings- och kunskapsområde, 4 hp Palliative care, 4 ECTS. Forskarutbildning. Forskarnivå. Godkänd, Underkänd

Antal barn som mister en förälder alla dödsorsaker resp cancer/år ATT SOM TONÅRING HA MIST EN FÖRÄLDER I CANCER.

Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret

Närståendes upplevelser av den vårdande rollen En litteraturstudie. Next of Kin s experience of the caring role A literature study

Palliativ vård i hemmet

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Närståendes upplevelser av att vårda en anhörig i livets slutskede i hemmet

Vad tycker egentligen användarna om välfärdsteknologi?

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

Transkript:

Förslag på avhandlingar som behandlat palliativ vård, sorg mm. Andershed B (1998) Att vara nära anhörig i livets slut. Uppsala. Uppsala Universitet Akad. Avh. Andrae M (1994) Facing death: physicians difficulties and coping strategies in cancer care. Umeå Universitet Akad. Avh. Axelsson B (2001) The incurable cancer patient at the end of life. Uppsala. Uppsala Universitet. Akad. Avh. Beck Friis B (1993) Hospital based home care of terminally ill cancer patients: the Motala model. Uppsala. Uppsala Universitet Akad. Avh. Friedrichsen Maria (2002) Crossing the border. Linköpings Universitet. Akad Avh. Hauksdottir A (2009) Towards improved care and long term well being of men who lose a wife to cancer A population based study. Karolinska institutet. Akad. Avh. Henoch I (2007) Dyspnea Experience and Quality of Life among Persons with Lung Cancer in Palliative Care. Göteborgs Universitet, Akad. Avh. Holritz Rasmussen B (1999) In pursuit of a meaningful living amidst dying: nursing practice in a hospice. Umeå. Umeå Universitet. Akad. Avh. Häggmark C (1989) Invitation to relatives to participate in the care of the cancer patient at the hospital: effects of an activation programme. Stockholm. Karolinska Institutet. Akad. Avh. Karlsson E (2008) Livet nära döden. Mångkulturellt centrum. Botkyrka. Akad. Avh.

Kreicberg U (2004) To lose a child to cancer. A nationwide study of parental experiences. Stockholm. Karolinska institutet. Akad. Avh. Källström Karlsson, Inga Lill (2009) Att leva nära döden : patienters och vårdpersonals erfarenheter inom hospicevård. la Cour K (2008) Activities as resources when living with advanced cancer. Stockholm. Karolinska Institutet. Akad, Avh. Lindqvist O (2007) Att leva med kroppsliga förändringar vid obotlig cancersjukdom med fokus på prostatacancer: "Jag är frisk bortsett från att jag har cancer som är dödlig,men det är liksom en annan sak". New Series No 1112: Umeå Universitet. Akad. Avh. Lundh Hagelin, C (2008) Fatigue in patients with advanced cancer : Aspects of assessment and measurements. Stockholm. Karolinska Institutet. Akad, Avh. Melin Johansson C (2007). Patients quality of life living with incurable cancer in palliative homecare. Institute of Health and Care Sciences Göteborg Universitet. Milberg A (2003) Family members experience of palliative home care. Linköping. Linköpings Universitet. Akad. Avh. Olsson M (1994) Social support in bereavement crisis interaction between medical staff and bereaved relatives. Karolinska Institutet. Huddinge Akad. Avh. Olsson, Louise (2010) Hopp hos döende patienter med cancer i palliativ hemsjukvård. Sahlberg Blom E (2001) Autonomi, beroende, livskvalitet. Livets sista månad för 56 cancerpatienter. Uppsala. Uppsala Universitet. Akad. Avh.

Salander P (1996) Qualities in short life: psychological studies relevant to patient and spouse in malignant glioma. Umeå. Umeå Universitet Akad. Avh. Sand S (2008) Existential challenges and coping in palliative cancer care. Experiences of patients and family members. Karolinska Institutet. Akad. Avh. Seiger Cronfalk, B. (2008) Being in safe hands: the experiences of soft tissue massage as a complement in palliative care. Intervention studies concerning patients, relatives and nursing staff. Karolinska Institutet, Akad. Avh. Strang S (2002) Spiritual/existential issues in palliative care with special reference with brain tumours and their spouses. Göteborg. Göteborgs Universitet. Akad. Avh. Valdimarsdottir UA (2003) The loss of a husband: additional and avoidable psychological traumata. Stockholm. Karolinska Institutet. Akad. Avh. Wasteson E (2007) Living and coping with cancer. Specific challenges and adaptation. Uppsala Universitet Akad. Avh. Wennman Larsen (2007) Att vara närstående och vårdare till en person med livshotande cancersjukdom. Winterling J (2007) Hope and Despair. Philosophy of life, expectations and optimism in cancer patients and their spouses. Uppsala Universitet Akad. Avh. Öhlén J (2000) Att vara i en fristad: berättelser om lindrat lidande inom palliativ vård. Göteborg. Göteborgs Universitet. Akad. Avh.

Palliativ vård ej cancer Andersson M (2007) Äldre personers sista tid i livet. Livskvalitet, vård, omsorg och närståendes situation. Lunds universitet. Akad. Avh. Brännström, Margareta (2007) Ett liv i berg och dalbana : innebörder av att leva med svår kronisk hjärtsvikt i palliativ avancerad hemsjukvård utifrån patienters, närståendes och sjuksköterskors berättelser. Eriksson, Inger (2006) Poesiläsning som meningsskapare : en studie om poesigrupper på sjukhem och hospice. Grimby A (1995) Aspects of quality of life in old age; studies of life events, bereavement and health. Göteborgs Universitet. Akad Avh. Krook, Caroline (2007) Se än lever jag! : livsåskådning och lärande i livets slutskede Lindqvist, Ragny (1998) End stage renal disease patients and their spouses : coping, perceived consequences, and health related quality of life. Olsson, Anneli (2010) Living with ALS : perspectives of patients and next of kin. Svantesson M (2008) Postpone death? Nurse physician perspectives on life sustaining treatment and ethics rounds. Örebros Universitet. Akad. Avh Whitaker, Anna (2004) Livets sista boning : anhörigskap, åldrande och död på sjukhem. Qvarnström U (1978) Patients reactions to impending death: a clinical study. Stockholm. Stockholms Universitet. Akad. Avh.

Österlind, Jane (2009) När livsrummet krymper : vård och omsorg av äldre personer i livets slutskede [Elektronisk resurs].