Fastställande av en nedre medeltalsgräns vid antagningen till Kyrkslätts gymnasium samt inrättande av grupp för förberedande gymnasiestudier



Relevanta dokument
Sammanfattning på lättläst svenska

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

Information till elever och föräldrar i skolår 5

Intyg om erfarenhet och lämplighet att undervisa som lärare i gymnasieskolan

Särskilt stöd i grundskolan

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Svensk författningssamling

Remiss - Promemoria En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U 2014:C)

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Två rapporter om bedömning och betyg

Skolplan för Svedala kommun

Systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinjer för antagning till gymnasieskolan

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Svensk författningssamling

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten Antal svar: 50

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

GEMENSAM ELEVANSÖKAN (GEA) Våren 2016

START Stockholm genomför en inledande bedömning av den nyanlända elevens kunskaper.

Enkätresultat för elever i år 2 i Mega Musik gymnasium hösten Antal elever: 47 Antal svarande: 46 Svarsfrekvens: 98% Klasser: MM13

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Lathund, procent med bråk, åk 8

Svar på medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns skolor

Systematiskt kvalitetsarbete

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott

Hävarmen. Peter Kock

Enkätresultat för elever i år 2 i Nösnäsgymnasiet 2 i Stenungsund våren 2014

Avgifter i skolan. Informationsblad

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11

Friskoleurval med segregation som resultat

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Enkätresultat för elever i år 2 i Praktiska Skövde i Praktiska Sverige AB hösten 2014

Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet

Likabehandlingsplan för läsåret

Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015

Resultat. Kommunernas hantering av läs- och skrivsvårigheter. Dyslexiförbundet FMLS. Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn (FDB) Inläsningstjänst

Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

Resultatprofil. Läsåret Alsike skola

ÅSENSKOLAN. Linda Karlsson. Åsenskolan. Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt

Beslut för grundsärskola

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

ELEV- HANDLEDNING (Ansökan via webben)

Policy för bedömning i skolan

Skolenkäten våren 2015

Tränarguide del 1. Mattelek.

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

En gemensam bild av verkligheten

Syftet med en personlig handlingsplan

Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight

Mottagande av nyanlända elever i grundskolan - erfarenheter från Sverige

Frågor i ansökan om statsbidrag för läxhjälp år 2016 skolhuvudmän

Rutin för betygsättning vid icke legitimerad lärares undervisning

Gymnasieinformation med Sara Jigdal studie- och yrkesvägledare

Resultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

Viktig information till dig som söker till Ämneslärarprogrammet höstterminen 2011

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

Diskussionsfrågor till version 1 och 2

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete

Beslut för förskoleklass och grundskola. efter tillsyn av ULNO AB

Uppsökande ungdomsarbete i Svenskfinland

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016

Svensk författningssamling

Investera i förskolan

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Statistiska data över elevernas resultat i grund- och gymnasieskolan

2. Ekonomiska konsekvenser av utökad rätt till omsorgstid från 20 tim till 25

Vi skall skriva uppsats

Food and Agriculture Organization of the United Nations

Kulturmöten. Det var vi som gjorde det.

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i grundskola

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

RP 305/2010 rd. I propositionen föreslås att lagen om besvärsnämnden. intressen skyddas genom sekretessen. Besvärsinstansernas

Mottagande och anordnande av kommunalt boende för ensamkommande asylsökande barn över 14 år

Esbo stad Beslut Sida 1 / 6. Nämnden Svenska rum

Uppdaterad Råd till rektor RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER

Barn- och ungdomsfotboll i Hälsingland Så spelar vi 11-mannafotoll

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1

Utbytesstudier. Malin Gröndahl Maass Justyna Jonsson Pernilla Mideskog Johanna Persson

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR

Enkätresultat. Enkät om språkanvändningen i utbildningen på KTH. Datum: :32:26

Utvärdering APL frågor till praktikant

Anmälan om svar på remiss Internationella skolor (U2014/5177/S) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 2 december 2014

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Kvalitetsrapport Så här går det

Förberedelsematerial för utvecklingssamtal

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Satsa på en bra utbildning så satsar vi på dig! Välkommen! Ove Lindberg, Rektor

Transkript:

Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 8 27.01.2016 Fastställande av en nedre medeltalsgräns vid antagningen till Kyrkslätts gymnasium samt inrättande av grupp för förberedande gymnasiestudier 54/12.01.00/2016 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 27.01.2016 8 Enligt gymnasielagen (L 629 / 1998) 20 kan som studerande till gymnasieutbildning antas den som har genomgått den grundläggande utbildningens lärokurs eller inhämtat motsvarande tidigare lärokurs. Som studerande kan också antas den som inte har slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs men som annars anses ha tillräckliga förutsättningar att klara av gymnasiestudierna. Utbildningsanordnaren beslutar om övriga grunder för antagning av studerande liksom även om eventuella inträdes- eller lämplighetsprov. Undervisnings- och kulturministeriet får genom förordning föreskriva närmare om grunderna för antagning av studerande. Enhetliga antagningsgrunder ska tillämpas på samtliga sökande. Ansökan om att få inleda studier i gymnasiet görs samtidigt som till övriga läroanstalter som deltar i gemensam elevansökan. Elever som inleder gymnasiestudier intas till gymnasiet efter det vårterminen i grundskolan avslutats. Om de som sökt till kommunens gymnasier är flera än antalet elevplatser, intas eleverna i den företrädesordning som medeltalet av vitsorden i modersmålet, det andra inhemska språket, de främmande språken, religion, livsåskådningskunskap, historia och samhällslära, matematik, fysik, kemi, biologi och geografi på grundskolans avgångsbetyg anger. Kommunen kan som villkor för intagning i gymnasiet ställa en minimigräns för medeltalet i ovan nämnda läroämnen. I en tvåspråkig kommun intas eleverna särskilt i finska gymnasier och i svenska gymnasier. Elevintagningen till gymnasiet kan ske i flera omgångar. (Gymnasieförordningen, F 719 / 1984, 46) Enligt instruktionen för bildningsväsendet i Kyrkslätts kommun 6 mom 3 punkt 6 och 7 beslutar förskoleverksamhets- och utbildningsnämnderna om antalet studerande som antas till gymnasieutbildning och om grunderna för antagningen. För Kyrkslätt gymnasiums del har inte fattats beslut om en nedre medeltalsgräns för antagningen till gymnasiestudierna. Det här innebär att det varje år finns ett antal studerande med ett medeltal under 7,00 från den grundläggande utbildningen som inleder sina studier i Kyrkslätts gymnasium. Dessa studerande saknar rätt ofta färdigheter för gymnasiestudierna, vilket innebär att studietakten för samtliga studerande lider, då anpassningar i kursinnehåll och över lag studierna görs. De flesta av de studerande som har ett medeltal under 7,00 kommer från andra grundskolor än Winellska skolan.

Förändringar i finansieringen av gymnasieutbildningen Senaste regerings förslag gällande statsfinansieringen av gymnasiestudierna kopplade den till a) gymnasiets genomströmning b) hur de studerande placerat sig i tredje stadiets utbildning. Ytterligare har det diskuterats att finansieringen av statsandelar skulle ändras så att de endast betalas för de tre första studieåren. Vid Kyrkslätts gymnasium har, under de senaste tre åren, mellan 15-20 studerande per årskull fortsatt sina studier under ett fjärde år. Detta motsvarar ca 28 % av en årskull. Dessa tillsammans med dem som avbryter sina studier (tabell 1) innebär att Kyrkslätts gymnasium utexaminerar ca 70 % av en årskull per år. Antalet studerande som avbryter sina studier (inte blir studenter från Kyrkslätts gymnasium) korrelerar med deras medeltal på avgångsbetyget från grundskolan. De flesta som avbryter sina studier har ett medeltal lägre än 7,5. Kyrkslätts gymnasium är det enda gymnasiet i Helsingforsregionen som inte har en nedre medeltalsgräns. Detta, samt överutbudet av studieplatser i regionen, ledde till att läsåret 2015 2016 fick vi 13 studerande av 68 med ett medeltal lägre än 7. Att sätta en nedre gräns för medeltalet till 7,00 leder troligen till att Kyrkslätts gymnasium till en början får aningen färre studerande, men det är också troligt att många fler av de studerande som tas in även avlägger studentexamen. Eftersom gymnasiet nu tappar ungefär 30 % av de svagaste studerande innan de avlägger examen, borde skolan ändå kunna utexaminera lika många studenter som tidigare. Skillnaden är att Kyrkslätts gymnasium, genom att införa ett minimimedeltal, successivt kan förbättra sin nivå av studerande, undervisning och slutresultat vilket på lång sikt gör Kyrkslätts gymnasium till ett mer attraktivt alternativ bland gymnasierna i huvudstadsregionen av vilket följer en ökning av antalet studerande som söker till Kyrkslätts gymnasium. Antagnings år Antal studerande som avbrutit sina studier vid Kyrkslätts gymnasium Lägsta antagningsmedeltal Antagna studerande med medeltal <7 2010 8* 6,92 2 2011 15 5,5 11 2012 12 6,4 10 2013 3 7,0 0 2014 9 6,4 3 2015 2 6,4 13

*De som avbrutit sedan juni 2012. Tabell 1: Antal studerande som avbrutit sina studier i jämförelse med medeltal på avgångsbetyget. Förändringar i gymnasienätet Förra regeringen hade planer på en omstrukturering av gymnasienätet. Kriterierna för att få fortsatt upprätthållartillstånd var regional betydelse, kvalitet och stabila ekonomiska förutsättningar. Den geografiska placeringen av Kyrkslätts gymnasium stöder dess betydelse i regionen. Avstånden till Karis-Billnäs gymnasium och Virkby gymnasium är relativt långa. Avståndet till Mattby är kortare, speciellt för dem som bor längs stamlederna men det kan dock vara svårt för många studerande att ta sig till stamlederna för tåg eller buss och vidare till Mattliden. Det är trots allt osannolikt att Kyrkslätts gymnasiums regionala betydelse skulle rubbas av en möjlig tillfällig minskning av antalet studerande. Gällande kvalitet kan placering i ranking listorna anses vara ett mått på detta. Kyrkslätts gymnasium placerar sig inte högt. I Helsingin Sanomats rankinglista, våren 2015 placerades vi på plats 320 av 435 gymnasier då de flesta i årskull 2012 skrev studenten. Framtiden efter gymnasiestudierna Ett av målen med gymnasiestudierna är att ge studerande färdigheter för studier vid universitet eller yrkeshögskolor (Gymnasielagen 1). Gymnasiets personal har lyckats bra med att höja prestationsnivån i studentexamen och gymnasiet har placerat sig bra i FNB:s statistik de senaste åren (tabell 2). År 2015 placerade sig Kyrkslätts gymnasium på 22 plats (av 378 gymnasier i Finland). Således har arbetet som lärarna tillsammans med de studerande gör i gymnasiet en stor betydelse. Dock betyder det inte att den förändring skolan bidrar med höjer de svaga studerandes prestation till den nivån att de kommer in vid universitet eller yrkeshögskolor. Studerande med ett antagningsmedeltal under 7 presterar i regel dåligt i studentexamen, förutom att de tar längre på sig att bli studenter om de inte avbryter sina studier (tabell 3). Samtidigt visar medeltalet av de antagna studerandes vitsord att det arbete som gjorts för att informera årskurs 9 om gymnasiet har burit frukt (tabell 2). År Förändring i skolframgång enligt FNB* GGS förändring för jämförelse HS- ranking lista Medeltal på antagna studerandes medeltal 2012-0,68-0,43 168 7,56 2013-0,46-0,51 222 7,92

2014-0,50-0,48 327 7,95 2015-0,48-0,43 320 7,71 Tabell 2: FNB statistik (*http://www.ksml.fi/uutiset/kotimaa/englantilainen-kouluhelsingissa-voitti-sttn-lukiovertailun/2067439) Antagningsår Antal med <7 i mtal Medeltal i SE MO vitsord i SE Student på 3 år Student på 3,5 år Student på 4 år Student på 4,5 år avbrutna studier 2009 1 1 2010 2 18,5 1,5 1 1 2011 11 14 2,3 1 5 1 4 2012 11 16 3 1 5? 5 2013 0 2014 4 1 2015 13 Tabell 3: Statistik för studerande med antagningsvitsord <7. Attraktiv gymnasieutbildning I maj 2008 inleddes projektet Attraktiv gymnasieutbildning. Detta resulterade i fastställande av en nedre medeltalsgräns på 7 för de finska gymnasierna. Projektet gällde de finska gymnasierna och resulterade i en sammanslagning av Masalan och Porkkalan lukio. Orsakerna bakom förslaget för en nedre medeltalsgräns år 2008 var motsvarande dem som Kyrkslätts gymnasium nu står inför. Taget från finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden protokoll 105 (17.12.2008): Årligen börjar ett stort antal studerande med ett medeltal under 7 Dessa studerande saknar ofta de färdigheter som krävs för studier i gymnasiet Gymnasiet måste beakta deras behov under lektionerna och i kursbrickan De har en hög benägenhet att avbryta sina studier Ungdomarna såg inte gymnasiet i Kyrkslätt som ett attraktivt alternativ, och därför sökte de sig till gymnasier i andra kommuner För att avbryta polariseringsutvecklingen och för att trygga gymnasiernas utbildningsuppdrag samt främja deras utveckling föreslogs en nedre medeltalsgräns på 7.

Därtill hade det på grund av popularitetsskillnader mellan Masalan lukio och Porkkalan lukio uppstått stora skillnader mellan gymnasierna. Motsvarande skillnader utvecklas nu mellan det finska gymnasiet, med en medeltalsgräns på 7 och det svenska gymnasiet i Kyrkslätt, som saknar en medeltalsgräns. Med tanke på gymnasiets uppgift, att förbereda studerande för studier på tredje stadiet, samt att ge en bred allmänbildning, är det viktigt att de resurser som allokeras gymnasiet också används för detta ändamål. Nu används bl.a. gymnasiets studiehandledarresurser till att hjälpa studerande byta studieinriktning till yrkesstudier, och främst är det då fråga om studerande från andra kommuner än Kyrkslätt. Vid screening som specialläraren utfört, sedan 2013, av alla våra studerande som börjar gymnasiet, har det visat sig att ca 30 % av gymnasiets studerande lider av läs- och skrivsvårigheter av någon grad. Våra nuvarande resurser gällande speciallärare (8 h/vecka) räcker inte till för att hjälpa alla som behöver speciallärarhjälp. Det är också viktigt att bygga upp en skolkultur, bland studerande, vilken uppmuntrar dem till framgångsrika studier. Framgång i studierna är en stark motivationsfaktor för att studera. En motiverad studerandekår påverkar även gymnasiets attraktivitet. Förändringar i samhället har lett till minskade årskullar av 16 till 18 åringar, det vill säga de årskullar som är av intresse för gymnasiet (Figur 1). I huvudstadsregionen var situationen inför läsår 2014-2015 synnerligen turbulent under sommaren (HBL artikel 12.6.2015). Ett stort antal blivande gymnasiestuderande ändrade sitt ursprungliga val av gymnasium. Orsaken var att vissa skolor i Helsingfors, som Gymnasiet Lärkan och Tölö Gymnasium, inte kunde fylla alla sina studieplatser. När de studerande blev varse om läget ändrade sig en del studerande som haft andra skolor, som Kyrkslätts gymnasium och Helsinge Gymnasium, bland sina val via den gemensamma ansökan till andra stadiets utbildning. Detta gäller studerande med ett medeltal högre än 7. Således har Kyrkslätts gymnasium detta år 68 nybörjare trots att vi har angett 72 nybörjarplatser.

Enligt en utredning som gjorts i Grankulla (Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran, 5.11.2015 82) minskar antalet nior i Grankulla, Esbo, Kyrkslätt med 30 år 2016. Därefter sker en modest ökning de följande två åren. Elevprognosen från Winellska skolan är relativt stabil. År Antal studerande (jämf.med år 2015) Årskurs 9 Winellska skolan 2016 30 120 2017 13 128 2018 + 13 124 2019 122

Inrättande av ett ett-årigt studieprogram för förberedande gymnasie-studier i samarbete med Winellska skolan Fastställandet av en nedre medeltalsgräns på 7,00 kan samtidigt kopplas till att erbjuda de studerande som inte antagits till gymnasiet en möjlighet via ett förberedande gymnasieår att prova på gymnasiestudierna. Nu, och tidigare år, är det få elever från Winellska skolan som söker till gymnasiet med ett medeltal lägre än 7,00 (2012 3/10; 2013 0/0; 2014 3/3; 2015 5/13). Kommunens elever som vill höja sitt medeltal brukar anmäla sig till påbyggnadsundervisning (tionde klassen) i Karis eller i Esbo, Lagstads skola. Ett förberedande gymnasieår ger de svagare eleverna en möjlighet att få ett skräddarsytt program med tyngdpunkten på att ge dem sådana färdigheter som de behöver för gymnasiestudierna. Studieprogrammet erbjuder ämnesvisa förberedande gymnasiekurser kurser (t.ex. modersmål, matematik), de har möjlighet att höja sina vitsord i vissa ämnen från årskurs 9 (i samarbete med Winellska skolan), och en möjlighet att delta i obligatoriska kurser vid gymnasiet (beroende på vitsord i ämnet i fråga från grundskolan). Antalet elever som antas till det förberedande året föreslås vara minst fem (5) och att det totala antalet studerande inte tillsammans med nybörjarna vid gymnasiet får överskrida 72. De förberedande gymnasiestudierna och en fastslagen nedre gräns för antagning av nya studerande till Kyrkslätts gymnasium tjänar bäst ungdomarna med ett medeltal lägre än 7. Ofta vet dessa elever inte huruvida de vill/bör börja i en yrkeskola eller ett gymnasium. Nu har de möjlighet att prova på gymnasiestudier samtidigt

som de kan förbättra sitt avgångsbetyg, och således har bättre möjligheter att bli antagna följande år. Studierna möjliggör även ett byte till yrkesskola följande studieår ifall de upptäcker att gymnasiet inte var lämpligt eller så intressant som de tänkt året innan. Tabell: Antagning enligt grundskola och studerandes valpreferens. 2012 Val Frekvens medeltal Hagelstamska Källhagen Lagstads Mattliden Sököviken Winellska Win <7 1 35 7,91 2 33 2 2 x4 års stud, Aftis 2 13 7,39 3 2 1 3 4 1 4 års stud; SE omtagning 3 9 7,47 4 1 1 1 2 4 9 7,31 2 2 1 3 1 5 3 7,08 1 1 1 <7 tot 10 2013 Val Frekvens medeltal Hagelstamska Källhagen Lagstads Mattliden Sököviken Winellska 1 47 8,03 3 1 43 2 20 7,77 2 4 2 1 11 3 6 7,25 1 1 3 1 <7 tot 0 2014 Val Frekvens medeltal Hagelstamska Källhagen Lagstads Mattliden Sököviken Winellska Win <7 1 63 8 2 2 2 57 2 (1 från reserv) 2 6 7,46 3 1 1 3 1 7,23 1 <7 tot 3 2015

Val Frekvens medeltal Hagelstamska Källhagen Lagstads Mattliden Sököviken Winellska Yrkesskola Win <7 1 54 7,85 1 51 2 5 (1 från reserv) 2 3 7,89 3 3 6 7,33 1 1 2 2 4 3 6,7 1 1 1 5 3 6,75 1 1 1 <7 tot 13 Beredning: rektor för Kyrkslätts gymnasium, Maria Ekman-Ekebom, tfn 040 589 6913 och chef för svensk dagvård och utbildning, Mikael Flemmich, tfn 040 733 0264 fornamn.efternamn(at)kyrkslatt.fi Förslag Direktören för bildningsväsendet: Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden beslutar: 1 ta i bruk en nedre medeltalsgräns för antagning av studerande till Kyrkslätts gymnasium på 7,00 fr.o.m. 1.8.2016 2 inrätta en ettårig grupp för förberedande av gymnasiestudier i samarbete med Winellska skolan 3 fastställa antalet elever som antas till det förberedande året till minst fem (5) och att det totala antalet studerande inte tillsammans med nybörjarna vid gymnasiet överskrider 72 4 fastslå kriterier för val av elever till det förberedande året vid nämndens följande möte. Beslut Svenska förskolverksamhets- och utbildningsnämnden: Beslut enligt förslaget. För kännedom

Kyrkslätts gymnasium Winellska skolan Besvärsanvisning Rättelseyrkan