Indicators of the living standards of entrepreneurs and employees with the same declared incomes from work

Abstract Indicators of the living standards of entrepreneurs and employees with the same declared incomes from work Purpose and implementation Investigations within the framework of the Swedish Tax Agency mapping of black work show large differences in the levels of declared income between the self-employed and employees. Taken together with the picture of hidden income from work for the selfemployed and small companies obtained from the tax administration audits, we can interpret this to mean that there is considerable under-reporting of income among self-employed small business owners. But it could be that the self-employed really do have lower incomes than employees and that this is not a sign of hidden income. If there was no hidden income one should expect in that case that people with similar incomes should have relatively similar living standards. In order to examine the fact of the matter, we compare in this Appendix the living standard of entrepreneurs with that of wage earners in the same income range, using the living conditions indicators in the Statistics Sweden s Living Conditions Surveys for 2002-2003. The comparison was restricted to full-time workers aged 25-60. The entrepreneur classification was based on information supplied by those interviewed, which meant that both people running businesses as self-employed and those running close companies were included. To prevent the comparison being skewed, farmers were excluded since their accommodation is subject to special conditions (in general large dwellings). The comparisons were made with two different income concepts, one being own income from work and the other being disposable income per consumption unit for the household in which the entrepreneur was living. Source of statistics The Living Conditions Survey (ULF) consists mainly of visit interviews of a randomly selected group of the population, usually aged 16-84. Over a 2-year period, between 12 000 and 13 000 people are interviewed. The information we used was for the income years 2002-2003. Amongst the ULF information is included indicators of the standard of housing, ownership of other material assets (e.g. car), the ability to deal with a temporary financial crisis, etc. Results The comparison shows that entrepreneurs with low incomes enjoy a much higher standard of living than wage earners with comparable incomes. The standard for the entrepreneurs with low incomes is similar to that of wage earners with higher incomes. This applies regardless of 369

whether the comparison is made in respect of the entrepreneurs own income, or whether it is based on disposable income per consumption unit for the household in which the person lives. An analysis made in the report Children in financially vulnerable families (Ds 2004:41) pointed in the same direction, namely that the official incomes for entrepreneur households in particular did not reflect the true circumstances. The report shows that children of parents who are entrepreneurs, with incomes below poverty level, have living standards similar to those for children in families with a higher disposable income. 370

Innehåll: 1 Bakgrund och syfte... 371 2 Andra indikatorer än inkomst på företagarnas levnadsnivå... 371 2.1 Jämförelse av standardindikatorer för heltidsarbetande företagare och löntagare i åldern 25-60 år... 372 2.2 Företagarbarns ekonomiska situation jämfört med andra barns... 377 1 Bakgrund och syfte Skatteverkets svartarbetskartläggning pekar på att dolda arbetsinkomster är stora i små företag. De framreviderbara svarta arbetsinkomsterna uppskattas på basis av en metod som utgår från resultatet av skatterevisioner till 71 mdkr varav 31 mdkr hänförbart till egenföretagare och ytterligare 16 mdkr till bolag med lönesumma under 1 mnkr. De dolda arbetsinkomsterna motsvarar för egenföretagarna, enligt resultatet från bearbetningen av skatterevisioner, ett påslag på 115 procent av den deklarerade inkomsten vilket i så fall innebär att man deklarerar knappt hälften av den verkliga inkomsten. För småbolagen är motsvarande påslag för dolda arbetsinkomster 36 procent vilket innebär att ungefär 75 procent av den verkliga inkomsten deklareras. I en annan studie har jämförts medianinkomster för etablerade egenföretagare och anställda i åldrarna 25-60 år. Om man standardiserar för skillnaderna i branschstruktur mellan de båda grupperna behövs en uppräkning med 51 procent för att egenföretagarnas medianinkomster ska komma upp i nivå med löntagarnas. Om det inte fanns dolda inkomster borde man förvänta sig att personer med likartade inkomstnivåer har relativt likartade levnadsförhållanden. För att undersöka hur det förhåller sig jämförs i detta PM standarden för företagare med låga inkomster med anställda i samma inkomstintervall med hjälp av levnadsnivåindikatorerna i SCB:s Levnadsnivåundersökningar (ULF) för åren 2002-2003. 2 Andra indikatorer än inkomst på företagarnas levnadsnivå Inkomster behövs för att kunna betala utgifter. Över tiden måste inkomster och utgifter gå ihop. Står levnadsnivån/utgifterna för företagarna i paritet med rapporterade inkomster? En hållpunkt för en bedömning av diskrepansen mellan levnadsstandard och registrerade inkomster är att använda sig av modellbaserade jämförelser. En metod för sådana jämförelser utarbetades av Pissarides och Weber i slutet av 1980-talet. Metoden går ut på att jämföra konsumtionsmönster och inkomster i företagar- och löntagarhushåll i syfte att skatta underrapporteringen av företagarnas inkomster. I korthet kan sägas att modellen bygger på att man beräknar hur mycket större utgifterna för livsmedel är hos företagarhushåll jämfört med löntagarhushåll vid en given rapporterad inkomst. Värdet av denna överkonsumtion kan sedan användas för att kalkylera hur stor underrapporteringen av inkomsterna är hos företagarhushållen. En skattning av underrapporteringen med denna modellbaserade metod har 371

gjorts av Engström-Holmlund vid Uppsala universitet. 1 Resultatet av deras studie redovisas i en särskild uppsats i anslutning till svartarbetskartläggningen (bilaga 12). En annan variant på temat är att helt enkelt jämföra olika indikatorer på materiell standard hos företagare och löntagare. Detta görs i denna PM. Presumtionen i denna jämförelse är att en högre standard för företagare än löntagare vid samma inkomst är tecken på att det finns dolda inkomster. Den första jämförelsen avser heltidsarbetande företagare och löntagare i åldern 25-60 år. Den andra utgår från ett barnperspektiv och visar hur barn till företagare med låga inkomster har det i jämförelse med barn till andra låginkomsttagare. 2.1 Jämförelse av standardindikatorer för heltidsarbetande företagare och löntagare i åldern 25-60 år För att få en bredare indikation på företagarnas ekonomiska standard och levnadsförhållanden än vad som fås enbart av den registrerade redovisade arbetsinkomsten har vi använt SCB:s Levnadsnivåundersökningar (ULF). ULF-undersökningarna genomförs som besöksintervjuer med ett slumpmässigt urval av befolkningen, vanligen åldrarna 16-84 år. Mellan 12 000 och 13 000 personer intervjuas under en tvåårsperiod. De uppgifter vi använder här är för inkomståren 2002-2003. Bland uppgifterna i ULF finns bl.a. indikatorer på standarden i boende, innehav av andra materiella tillgångar (t.ex. bil), förmågan att klara av en tillfällig ekonomisk kris m.m. Om det inte finns dolda inkomster borde man förvänta sig att personer med likartade inkomstnivåer har relativt likartade levnadsförhållanden. ULF-bearbetningarna bekräftar iakttagelsen att företagare i allmänhet har lägre inkomster än anställda. Frågan är om detta också återspeglar sig i en lägre standard? För att belysa om redovisade inkomster står i paritet med levnadsnivån jämförs heltidsarbetande företagare med låga inkomster med heltidsarbetande anställda i samma inkomstintervall. Jämförelsen begränsas till åldrarna 25-60 år. Heltidsarbetande är definierat som personer som normalt arbetar mer än 35 timmar per vecka. Klassificeringen företagare bygger på vad den intervjuade själv uppgett vilket innebär att både egenföretagare och fåmansbolagsägare ingår. För att inte störa jämförelsen har lantbrukare exkluderats eftersom speciella förhållanden gäller för deras boende (generellt sett stora bostäder). Med dessa avgränsningar motsvarar ULF-bearbetningen uppräknat 288 000 företagare och 2,6 miljoner anställda. 1 Engström-Holmlund: Tax Evasion and Self-Employment in a High-Tax Country: Evidence from Sweden (2006). 372

Tabell 1 Heltidsarbetande företagare och anställda i åldrarna 25-60 år fördelade efter inkomstens storlek. Använda inkomstbegrepp är arbetsinkomst respektive disponibel inkomst per konsumtionsenhet Inkomstbegrepp Företagare Anställda (exkl. lantbrukare) Antal Fördelning Antal Fördelning personer personer tusental tusental Arbetsinkomst - 180 tkr 125 43% 281 11% 180 tkr - 163 57% 2 303 89% Samtliga 288 100% 2 584 100% Disponibel inkomst per konsumtionsenhet - 107 tkr 115 40% 500 19% 107 tkr - 173 60% 2 084 81% Samtliga 288 100% 2 584 100% Källa: SCB. Specialbearbetning av Levnadsnivåundersökningarna (ULF 2002-2003) I jämförelsen av levnadsnivån för företagare och anställda används två olika inkomstbegrepp: egen arbetsinkomst disponibel inkomst per konsumtionsenhet. Vi tittar först på levnadsnivåindikatorerna i förhållande till den egna arbetsinkomsten. Vi delar upp arbetsinkomsten i två intervall: Låg arbetsinkomst årsinkomst under 180 000 kr (=15 000 kr per månad) Ej låg arbetsinkomst årsinkomst över 180 000 kr Företagarna är klart överrepresenterade i gruppen med låg arbetsinkomst - 43 procent tillhör gruppen låg inkomst mot 11 procent bland de anställda. 373

Tabell 2 Arbetsinkomstens storlek och indikatorer på levnadsnivå. Heltidsarbetande i åldern 25-60 år. Uppdelning på företagare och anställda. Andel personer träffad av indikatorn, procent Indikator (ULF) "Låg arbetsinkomst" "Ej låg arbetsinkomst" under 180 tkr 180 tkr eller mer Företagare Anställda Företagare Anställda exkl. lantbrukare exkl. lantbrukare Antal personer i urvalet 198 450 260 3 661 Antal personer uppräknat 125 000 281 000 163 000 2 303 000 Utbildning Enbart förgymnasial utbildning 12 14 10 10 Gymnasial (men inte eftergymnasial) 58 49 51 45 Eftergymnasial utbildning 30 36 39 45 Boende Antal boende per 100 rumsenheter (inkl kök)** 54* 61* 53* 55* Trångbodd enligt norm 3 13 21 7 11 6 rum eller mer 44 30 59 41 Bor i småhus 68 49 75 60 Bor med bostadsrätt 12 16 13 17 Bor i flerfamiljshus 32 51 25 40 Bor med äganderätt 62 38 68 54 Ägande eller bostadsrätt 74 54 82 70 Bor med hyresrätt 26 45 18 29 Utrustning i hemmet Har tillgång till bil 96 79 97 89 Tillgång till diskmaskin 68 53 81 64 Tillgång till dator i bostaden 86 79 91 87 Tillgång till internet i bostaden 78 69 85 80 Tillgång till video 91 89 93 93 Fritid och semester Har tillgång till fritidshus 43 44 57 53 Har under de senaste 12 månaderna 69 62 78 73 gjort minst 1 semesterresa på 1 vecka Saknar kontantmarginal m.m. Har ej kontantmarginal, kan ej skaffa fram 14000 6 18 2 8 kronor på en vecka Skulle ha svårt att klara en ekonomisk kris 18 26 11 10 Känner oro för den egna ekonomin 39 41 24 24 Ej varit hos tandläkare det senaste året 13 19 13 13 Sociala bidrag Tillhör hushåll som fått socialbidrag under året 0,4 3,3 0,0 0,5 Tillhör hushåll som fått bostadsbidrag under året 8 12 1 3 * Denna indikator avviker från övriga genom att den inte är ett andelstal. Källa: SCB. Specialbearbetning av Levnadsnivåundersökningarna (ULF 2002-2003). En viktig indikator på ekonomisk standard är hur man bor. Inkomsten torde ha stor betydelse genom möjligheten att köpa bostad och låna pengar. Tabellen visar att företagare med låga inkomster har högre boendestandard än anställda i motsvarande inkomstläge. Antal boende per 100 rumsenheter är färre bland företagare, färre är trångbodda, fler har en stor bostad och fler innehar sin bostad med ägande- eller bostadsrätt. Även standarden på hemutrustningen hos företagare med låga inkomster är bättre än anställdas. Andelen företagare med låga inkomster som inte har kontantmarginal (definierat som att inte kunna få fram 14 000 kr inom en vecka vid en oförutsedd situation) är ca 6 procent jämfört med 18 procent bland de anställda. Det går alltid att invända att den egna arbetsinkomsten inte behöver återspegla hur en viss person har det. Makes arbetsinkomst, barn att försörja liksom förekomsten av andra inkomster 374

än förvärvsinkomster har betydelse. Ett inkomstbegrepp som tar sådana hänsyn är disponibel inkomst per konsumtionsenhet (k.e.). Disponibel inkomst är summan av alla skattepliktiga inkomster (både från arbete och kapital) och skattefria transfereringar (t.ex. bostadsbidrag) minskat med skatt, betalda underhållsbidrag och återbetalda studielån för det hushåll man ingår i. För att kunna jämföra ekonomisk köpkraft mellan olika familjetyper utnyttjas ett viktsystem som bygger på att konsumtionen är relaterad till familjens sammansättning. Den disponibla inkomsten divideras med en särskild konsumtionsvikt - ett konsumtionsenhetstal. Varje individ i hushållet tilldelas den inkomst per k.e. som hushållet har. Genom att använda disponibel inkomst per k.e. för det hushåll företagaren tillhör får man viss kontroll över inflytandet av partnerns arbetsinkomst, andra inkomster och barnantal på resultatet. I tabellen nedan har levnadsnivåindikatorerna satts i förhållande till den disponibla inkomsten. Den disponibla inkomsten har delats upp i två intervall 2 : Låg disponibel inkomst per k.e. under 107 000 kr per k.e. Ej låg disponibel inkomst per k.e. över 107 000 kr per k.e. Även med detta inkomstbegrepp finns en överrepresentation av företagare i gruppen med låg inkomst. 40 procent av företagarna tillhör gruppen låg disponibel inkomst per k.e. mot 19 procent för anställda. Mönstret som framkommer vid bearbetningen efter disponibel inkomst är likartat det som framkom vid bearbetningen efter arbetsinkomst. 2 Intervallavgränsningen har gjorts med sikte att få med ca 20 procent av de heltidsarbetande i intervallet med den lägre disponibla inkomsten. 375

Tabell 3 Nivån på disponibel inkomst per konsumtionsenhet (k.e.) i det hushåll man tillhör och indikatorer på levnadsnivå. Heltidsarbetande i åldern 25-60 år. Uppdelning på företagare och anställda. Andel personer träffad av indikatorn, procent Indikator (ULF) "Låg disponibel inkomst per k.e." "Ej låg disponibel inkomst per k.e." under 107 tkr per k.e. 107 tkr per k.e. eller mer Företagare Anställda Företagare Anställda exkl. lantbrukare exkl. lantbrukare Antal personer i urvalet 185 801 273 3 310 Antal personer uppräknat 115 000 500 000 173 000 2 084 000 Utbildning Enbart förgymnasial utbildning 14 12 9 10 Gymnasial (men inte eftergymnasial) 62 57 49 43 Eftergymnasial utbildning 25 31 42 47 Boende Antal boende per 100 rumsenheter (inkl kök)* 61* 72* 48* 51* Trångbodd enligt norm 3 18 27 4 8 6 rum eller mer 52 43 53 39 Bor i småhus 73 60 71 58 Bor med bostadsrätt 8 13 16 18 Bor i flerfamiljshus 27 40 29 42 Bor med äganderätt 67 49 65 52 Ägande eller bostadsrätt 75 62 80 70 Bor med hyresrätt 24 38 20 29 Utrustning i hemmet Har tillgång till bil 97 85 97 89 Tillgång till diskmaskin 73 63 76 63 Tillgång till dator i bostaden 92 87 87 86 Tillgång till internet i bostaden 83 77 81 80 Tillgång till video 95 94 91 93 Fritid och semester Har tillgång till fritidshus 39 43 59 54 Har under de senaste 12 månaderna 70 64 77 74 gjort minst 1 semesterresa på 1 vecka Saknar kontantmarginal m.m. Har ej kontantmarginal, kan ej skaffa fram 7 20 2 7 14000 kronor på en vecka Skulle ha svårt att klara en ekonomisk kris 21 26 10 9 Känner oro för den egna ekonomin 40 44 24 22 Ej varit hos tandläkare det senaste året 15 19 12 13 Sociala bidrag Tillhör hushåll som fått socialbidrag under året 0,5 2,3 0,0 0,4 Tillhör hushåll som fått bostadsbidrag under 8 13 1 1 året * Denna indikator avviker från övriga genom att den inte är ett andelstal. Källa: SCB. Specialbearbetning av Levnadsnivåundersökningarna (ULF 2002-2003). Genomgången visar att den registrerade redovisade inkomsten inte alltid fångar hushållens verkliga situation. Heltidsarbetande företagare med låga arbetsinkomster och med låg disponibel inkomst per k.e. har bättre levnadsförhållanden än heltidsarbetande anställda med motsvarande inkomst. För många av indikatorerna liknar nivån för företagare med låga inkomster den nivå som finns hos anställda med högre inkomster. 376

2.2 Företagarbarns ekonomiska situation jämfört med andra barns I rapporten Barn i ekonomiskt utsatta familjer (Ds 2004:41) beskrivs och analyseras situationen för barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer. Den analys som görs pekar i samma riktning som den jämförelse vi gjort av heltidsarbetande företagare och anställda i åldern 25-60 år, nämligen att de officiella inkomsterna inte avspeglar hur företagarhushållen faktiskt har det. Rapporten visar att barn vars föräldrar är företagare med inkomster under fattigdomsgränsen har levnadsförhållanden liknande dem som gäller barn i familjer med högre disponibel inkomst. Nedan återger vi en del uppgifter hämtade ur rapporten. Perspektivet är barnens. Så jämförelsen avser hur företagarbarn har det jämfört med andra barn. En hög andel av barnen i företagar- och jordbrukarhushåll har låg ekonomisk standard mätt utifrån officiellt redovisad inkomst. Låg ekonomisk standard är här avgränsad som disponibel inkomst per k.e. under 60 procent av medianinkomsten i befolkningen. Måttet används enligt överenskommelse i alla EU-länder som en indikator på risk för fattigdom (Risk of Poverty). Av företagarbarnen noteras inte mindre än 28 (ensamståendes barn) respektive 17 procent (sammanboendes barn) för låg ekonomisk standard. Motsvarande för barn till andra förvärvsarbetande är 10 (ensamståendes barn) respektive 6 procent (sammanboendes barn). Det framgår också hur det är ställt i familjer utan barn. 12 procent av företagarna utan barn har låg ekonomisk standard att jämföra med 3 procent av andra förvärvsarbetande utan barn. Tabell 4 Andel barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer* samt andel som fått ekonomiskt bistånd någon gång under ett år. Genomsnitt år 2000-2002 i procent Andel med låg ekonomisk standard Andel som fått ekonomiskt bistånd Barn till Barn till Vuxna Barn till Barn till Vuxna ensam- samman- utan ensam- samman- utan stående boende barn stående boende barn Förvärvsarbetande 10 6 3 10 3 2 Arbetare och lägre tjänstemän 10 6 2 13 5 3 Mellan och högre tjänstemän 3 2 1 3 1 1 Övriga förvärvsarbetande 34 15 8 37 11 5 Företagare och jordbrukare 28 17 12 2 2 1 Ej förvärvsarbetande 40 45 24 49 44 11 Studerande 52 56 37 65 65 13 Arbetslös, sjuk, pensionär 24 29 8 35 28 9 Övriga ej förvärvsarbetande 73 85 87 62 69 22 * Disponibel inkomst per konsumtionsenhet under 60 procent av medianinkomsten i befolkningen. Trots låga inkomster tillhör endast två procent av företagar-/jordbrukarbarnen familjer som mottagit ekonomiskt bistånd. Sannolikt deklarerar många av dessa föräldrar en lägre inkomst än vad deras verkliga levnadsstandard motsvarar. Det är dock mycket svårt för en företagare att få ekonomiskt bistånd. Det krävs i princip att man gör sig av med alla tillgångar vilket innebär att man måste avveckla sitt företag för att komma ifråga för ekonomiskt bistånd. Förekomsten av ekonomiskt bistånd är därför ingen bra indikator på låg ekonomisk standard för företagarhushåll. Tabellen nedan visar hur 10-18-åringarna karakteriserade som tillhöriga gruppen relativt fattiga fördelar sig på samhällsklasser. 377

Tabell 5 10-18-åringar. Fördelning på samhällsklass. Alla samt för de som lever i familjer med låg inkomst Samhällsklass Andel av Andel av de Andel av alla relativt fattiga * övriga Över-medelklass 22 10 23 Lägre medelklass 35 17 36 Egna företagare och jordbrukare 13 42 11 Arbetare, lägre okvalificerade tjänstemän 30 31 30 Totalt 100 100 100 * Disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten Källa: Ds 2004:41. Kapitel 5. Tabell 1.1. Barn-ULF 2001 och 2002. 13 procent av 10-18-åringarna hör hemma i företagarfamiljer. Men av de relativt fattiga, mätt med officiellt redovisad inkomst, utgör dessa företagarbarn hela 42 procent. När inkomstdefinitionen är officiellt redovisad nominell inkomst blir företagarbarnen således starkt överrepresenterade bland de relativt fattiga. Hur stämmer detta med andra mått på ekonomiskt utsatthet? Kombineras den registrerade redovisade inkomsten med andra mått på ekonomisk utsatthet blir bilden av företagarbarnens situation en helt annan. Tabellen nedan visar andelen barn (10-18-åringar) i olika grupper som lever i familjer som saknar kontantmarginal (definierat som att inte kunna få fram 14 000 kr inom en vecka vid en oförutsedd situation), är oroliga för ekonomin eller har svårt med löpande utgifter. Tabell 6 10-18-åringar. Andel inom respektive inkomstgrupp som saknar kontantmarginal m.m. Redovisad registrerad Andel av barnen i respektive grupp som hör till hushåll som sammanlagd inkomst saknar är orolig för har svårt med kontantmarginal ekonomin löpande utgifter Alla 18 12 21 Ej låg inkomst 14 10 17 Låginkomst, företagare 3 7 25 Låginkomst, övriga 52 26 47 Anm. I denna tabell har till låginkomsttagare hänförts de 15 procent av barnen som bor i hushållen med de lägsta inkomsterna. Ser man till alla familjer med 10-18 åringar saknas kontantmarginal i 18 procent av fallen, 12 procent är oroliga för ekonomin och 21 procent har svårt med löpande utgifter. Barnen i låginkomstfamiljerna har delats upp i barn till företagare och övriga. De båda grupperna ser helt olika ut. Det förefaller klart att barn vars föräldrar är företagare är betydligt mindre utsatta ekonomiskt trots att hushållet har låga redovisade inkomster. Företagarbarnen med låga inkomster är mycket mer lika barnen i familjer som inte har låg inkomst (se rad Ej låg inkomst i tabellen). Tabellen nedan är en variation på temat ovan. I tabellen har ekonomisk utsatthet definierats som barn som bor i de 20 procent av hushållen som har lägst inkomst och som samtidigt saknar kontantmarginal. Bilden av företagarbarnens ekonomiska situation blir, när även förekomsten av kontantmarginal beaktas, en helt annan än när man bara ser till officiellt redovisad inkomst. Mindre än en procent av företagarbarnen hamnar då bland de ekonomiskt utsatta att jämföra med drygt 6 procent av samtliga 10-18-åringar. 378

Tabell 7 10-18 åringar. Fördelning på samhällsklass samt andel som är ekonomiskt utsatta (lever i familjer som har låg redovisad inkomst samt saknar kontantmarginal) Samhällsklass Barnens Ekonomiskt utsatta (låg redovisad inkomst fördelning samt saknar kontantmarginal) på samhällsklass andel inom andel av de andel, % resp. samhällsklass ekonomiskt utsatta Över-medelklass 22,8 1,0 3,8 Lägre medelklass 33,4 4,3 22,7 Egna företagare och jordbrukare 13,2 0,7 1,5 Arbetare, lägre okvalificerade tjänstemän 30,6 14,8 72,0 Totalt 100,0 6,3 100,0 Källa. Ekonomiskt utsatta barn (Ds 2004:41). Kapitel 5. Resurser och levnadsförhållanden bland ekonomiskt utsatta 10-18 åringar: Analys av Barn-LNU och Barn-ULF 379