Sammanställning över nationell och internationell boendestatistik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanställning över nationell och internationell boendestatistik"

Transkript

1 SCB 1 Befolkningens Boende 2003 Sammanställning över nationell och internationell boendestatistik Förord Statistiska centralbyrån samlar regelbundet in uppgifter om befolkningen och dess boendeförhållanden i ett antal undersökningar. Undersökningarna har olika huvudsyften vilket försvårar tolkningen av statistiken och det kan krävas en hel del arbete för den intresserade att hitta det som efterfrågas. Inom boendeområdet saknas i dagsläget en sammanställning över befintlig nationell och internationell statistik. Ett utvecklingsarbete påbörjades under våren 2002 för att kartlägga och sammanställa befintlig statistik. Sammanställningen, som utkom i juni 2002 i serien Bakgrundsfakta (2002:4), ska ses som ett smakprov på hur en årlig publicering av statistik över befolkningens boende kan komma att se ut. Delar av innehållet i publikationen har aldrig tidigare publicerats. Det gäller framförallt uppgifter från undersökningen om Hushållens ekonomi (HEK) års upplaga av rapporten är en uppföljning med samma intentioner. Inom den internationella boendestatistiken har det tyvärr inte publicerats mycket nytt sedan förra året. Vi har därför minskat antalet tabeller med internationell statistik. Från Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) saknas jämfört med förra publikationen tabellerna om bostadens tillgänglighet (tabell i förra årets rapport). Detta pga. att dessa data inte inhämtats för aktuellt redovisningsår (2000/01). De tabeller från Bostads- och hyresundersökningen som redovisar antal hushåll och genomsnittlig bostadsutgiftsprocent (tabell i förra årets rapport) finns inte uppdaterade ännu. Istället redovisas nettoutgift och bostadsbidrag per hushåll från Bostads- och hyresundersökningen Förutom de tabeller från HEK-undersökningen som var med förra året finns i årets publikation två nya tabeller. Dessa innehåller information om befolkningens disponibla inkomst per konsumtionsenhet redovisat efter bl.a. region, hushållstyp och ålder. Uppgifterna från HEK-undersökningen avser år Statistiska centralbyrån i september 2003 Berndt Öhman Margareta Eriksson

2 SCB 2 Innehåll Statistiken med kommentarer 5 Inledning 5 Resultat 5 Diagram A. Nettoutgift per hushåll för olika upplåtelseformer och 9 hushållstyper 2000 Tabeller 9 Teckenförklaring Befolkningen fördelad efter kön, ålder och boendeform Procent 2. Befolkningen år fördelad efter hushållstyp och boendeform Procent 3. Befolkningen fördelad efter födelseland och boendeform Procent 4. Befolkningen år fördelad efter utbildningsnivå och 14 boendeform Procent 5. Befolkningen fördelad efter region och boendeform Procent Ungdomar år fördelade efter ålder, kön, region och 16 boendeform Procent 7. Disponibel inkomst per konsumtionsenhet fördelad efter 17 hushållstyp och boendeform2001. Median i tkr 8. Ungdomar år disponibla inkomst per konsumtionsenhet 18 fördelade efter ålder,kön, region och boendeform Median i tkr 9. Barn 0-17 år efter den typ av hus som familjen bor i och 19 utrymmesstandard 2000/01. Procent 10. Utrymmesstandard. Särredovisning efter kön och ålder. 2000/ Procent 11. Utrymmesstandard. Särredovisning efter socioekonomisk grupp 21 och kön 2000/01. Procent 12. Utrymmesstandard. Särredovisning efter hushållstyp, H-region 22 och kön 2000/01. Procent 13. Restid till arbetsplatsen fram och åter (inkl gång- o väntetider, 23 men ej ev tid att lämna barn på daghem, inköp etc.). Särredovisning efter kön och ålder. Förvärvsarbetande. 2000/01. Procent 14. Restid till arbetsplatsen fram och åter (inkl gång- o väntetider, 24 men ej ev. tid att lämna barn på daghem, inköp etc.). Särredovisning efter socioekonomisk grupp och kön. Förvärvsarbetande. 2000/01. Procent 15. Restid till arbetsplatsen fram och åter (inkl gång- o väntetider, 25 men ej ev tid att lämna barn på daghem, inköp etc.). Särredovisning efter hushållstyp, H-region och kön. Förvärvsarbetande. 2000/01. Procent 16. Genomsnittlig nettoutgift och genomsnittligt bostadsbidrag per 26 hushåll efter upplåtelseform, hushållstyp och region 2000.

3 SCB Genomsnittligt antal rum per person efter EU-medlemsland och 27 socioekonomisk status Andel hushåll efter typ av boende, EU-medlemsland och 28 hushållstyp Procent 19. Antal hushåll efter hushållsstorlek, land och upplåtelseform. 29 Tusental och procent Fakta om Hushållens ekonomi (HEK) 30 Detta omfattar statistiken 30 Definitioner och förklaringar 30 Så görs statistiken 30 Statistikens tillförlitlighet 31 Urval 31 Ramtäckning 31 Mätning 31 Svarsbortfall 31 Bra att veta 32 Jämförbarhet med annan statistik 32 Publicering och spridning 32 Fakta om Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) 33 Detta omfattar statistiken 33 Definitioner och förklaringar 34 Så görs statistiken 34 Indikatorer 35 Statistikens tillförlitlighet 35 Bra att veta 36 Jämförbarhet med annan statistik 36 Jämförbarhet över tiden 36 Publicering och spridning 36 Fakta om Bostads- och hyresundersökningen (BHU) 37 Detta omfattar statistiken 37 Definitioner och förklaringar 37 Så görs statistiken 39 Datainsamling 39 Urval 39 Granskning 39 Frekvens 39 Statistikens tillförlitlighet 40 Urval 40 Ramtäckning 40 Mätning 40 Svarsbortfall 40

4 SCB 4 Bra att veta 40 Förändringar 40 Tidigare publicering 40 Fakta om internationell boendestatistik 41 Detta omfattar statistiken 41 Definitioner och förklaringar 41 Så görs statistiken 41 Statistikens tillförlitlighet 41 Bra att veta 41 Annan statistik 41

5 SCB 5 Statistiken med kommentarer Inledning Denna rapport innehåller statistik som beskriver boendeförhållanden för befolkningen i Sverige. Statistiken är hämtad från tre av Statistiska centralbyråns (SCB) undersökningar. De tre undersökningarna är Hushållens ekonomi (HEK), Undersökningen av levnadsförhållanden (ULF) samt Bostads- och hyresundersökningen (BHU). Ungefär hälften av statistiken är aldrig tidigare publicerad. Rapporten innehåller också internationell statistik som hämtats från Förenta Nationerna och från Eurostats databas New Cronos. Definitioner av och indelningar i olika boendeformer skiljer sig åt mellan SCB:s undersökningar. Det gäller också redovisningen i olika hushållstyper. Detta får till följd att resultaten kan skilja sig åt mellan vad som kan tyckas beskriva samma sak. Andra förklaringar kan vara skillnader i referenstidpunkt och/eller olika populationsavgränsningar. Eftersom undersökningarna baseras på urval är de behäftade med slumpfel vilket också kan orsaka skillnader. De mest aktuella uppgifterna från HEK avser år 2001 och från BHU år Från ULF redovisas dubbelårgången 2000/01. När det gäller den internationella statistiken bör jämförelser göras med viss försiktighet. Det kan i de olika länderna vara stora skillnader mellan använd undersökningsmetod, beräkningssätt, definitioner och hur man tolkar insamlade data. I följande avsnitt sammanfattar vi kortfattat resultaten från SCB:s undersökningar. Den internationella statistiken lämnas okommenterad. Resultat De flesta bor i småhus Av Sveriges befolkning bor cirka 56 procent i småhus och knappt 42 procent i flerbostadshus. Omkring 46 procent bor i ett småhus ägt av någon i hushållet. Övrigt småhusboende är i form av bostadsrätt eller hyresrätt. Cirka 16 procent av befolkningen bor i bostadsrätt och drygt 36 procent i hyresrätt. Boendet kan då vara antingen i ett småhus eller i ett flerbostadshus. Boendet följer livscykeln Under barnaåren, 0 17 år, är det cirka 68 procent som bor i småhus. 54 procent av barnen tillhör hushåll där man äger sitt småhus. Andelen barn som bor i småhus ökar ju äldre barnen blir. Bland åringarna är det cirka 71 procent som bor i småhus. När ungdomarna flyttar från föräldrahemmet sjunker småhusboendet dramatiskt och förhållandet mellan boende i småhus- och flerbostadshus blir det omvända. Omkring 64 procent i gruppen år bor i flerbostadshus. Cirka 48 procent av ungdomarna bor i hyresrätt i flerbostadshus, den vanligaste upplåtelseformen för den gruppen. När man blir äldre och bildar familj ökar småhusboendet igen. Knappt 46 procent i gruppen år bor i ett småhus som någon i hushållet äger. Motsvarande andel för gruppen år är 59 procent.

6 SCB 6 När den yrkesverksamma tiden är förbi och barnen flyttat hemifrån lämnar man sitt boende i småhus för en bostads- eller hyresrätt i flerbostadshus. Av de som är år är det cirka 19 procent som bor i bostadsrätt och cirka 28 procent som bor i hyresrätt i flerbostadshus. Bland ensamstående med barn är det cirka 35 procent som bor i småhus att jämföra med ensamstående utan barn där motsvarande andel är cirka 22 procent. Nästan 28 procent av ensamstående kvinnor, år, utan barn bor i bostadsrätt. Bland ensamstående män utan barn är motsvarande siffra ungefär 21 procent. Det är 52 procent av de sammanboende vuxna utan barn som bor i ägt småhus. Andelen varierar för vuxna i olika åldrar, och är som högst i gruppen år, med 70 procent. Bland sammanboende med barn, alla åldrar, är det 60 procent som bor i ägt småhus. Boendet och utländsk bakgrund Av de som är år och födda i Sverige bor 46 procent i småhus. Bland befolkningen född i ett land utanför Norden och de 15 EU-länderna bor mindre än 13 procent i ägt småhus. Motsvarande andel för de födda i Norden (exklusive Sverige) och övriga EU-länder är 40 procent respektive 37 procent. Barn, 0-17 år, födda i Sverige bor till allra största delen i småhus. Omkring 71 procent av dessa barn bor i småhus, varav 57 procent i ägt småhus. Bland barn födda utanför Norden och EU-länderna är det 24 procent som bor i småhus. Utbildningsnivå har liten betydelse Bland befolkningen år med minst 3 år eftergymnasial utbildning bor 43 procent i ett småhus med äganderätt och drygt var fjärde i flerbostadshus med hyresrätt. Små skillnader finns men i stora drag ser boendemönstret likartat ut mellan personer med olika utbildningsnivå. I gruppen med endast förgymnasial utbildning bor cirka 48 procent i ägt småhus och 30 procent i hyresrätt i flerbostadshus. Boendet i olika regioner Fördelningen på boendeform skiljer sig åt mellan olika regioner. I Stor-Stockholm bor knappt 46 procent av barnen, 0 17 år, i småhus. I gruppen övriga kommuner med mindre än invånare bor nästan 82 procent av barnen i småhus. Bland de vuxna, år, i övriga kommuner med mindre än invånare bor cirka 31 procent i flerbostadshus. Motsvarande tal i Stor-Stockholm är 64 procent. Ungdomars boende I gruppen år är det cirka 50 procent som bor med den ena eller båda föräldrarna (34 procent i småhus och 16 procent i flerbostadshus). Skillnaden är stor mellan kvinnor och män. Bland männen, år, är det 55 procent och bland kvinnorna 45 procent som bor kvar hos föräldrarna. Jämfört med 1999 års undersökning är detta en ökning av kvarboende kvinnor, år. År 1999 bodde 40 procent kvar hemma enligt undersökningen. I gruppen år är det cirka 12 procent som bor i ett ägt småhus. Fler bor i bostadsrätt, cirka 20 procent. De allra flesta, omkring 60 procent, bor i hyresrätt.

7 SCB 7 Boendemönstret bland unga vuxna skiljer sig åt mellan olika regioner. I Stor-Stockholm bor cirka 61 procent av åringarna kvar hemma. 30 procent av dessa är kvarboende i flerbostadshus och 31 procent i småhus. Bland ungdomar år i gruppen övriga kommuner med mindre än invånare är det cirka 51 procent som är kvarboende, varav 9 procent i flerbostadshus och 42 procent i småhus. Det visar på en ökning av kvarboendet i åldersgruppen år sedan undersökningen Bland åringarna i övriga kommuner med mindre än invånare är det närmare 24 procent som bor i eget småhus att jämföra med Stor-Stockholm där motsvarande andel är 4 procent. Disponibel inkomst högre i småhus och bostadsrätt De individer som bor i ett flerbostadshus med bostadsrätt och tillhör ett sambohushåll år utan barn har den högsta disponibla inkomsten, drygt kronor per konsumtionsenhet. Motsvarande siffra för samma hushållstyp boende i ägt småhus är cirka Medianen för disponibel inkomst per konsumtionsenhet för samtliga år är drygt kronor. De som äger sitt hus eller sin bostadsrätt ligger en bit över denna nivå, med drygt kronor för bostadsrättsinnehavare och kronor för de som bor i ägt småhus. Den grupp, bortsett från särskilt boende och övrigt, där medianen för disponibel inkomst per konsumtionsenhet är lägst, är sammanboende år med mer än 2 barn i hyresrätt. Här är medianen kronor per konsumtionsenhet. Eget rum Bland barnen 0 17 år är det 74 procent som har eget rum. Ju äldre barn desto större andel har eget rum. Av åringarna är det 79 procent som har eget rum. Men det är inte bara åldern som avgör tillgången till eget rum. Bland barn som bor med ensamstående föräldrar är det 58 procent som har eget rum jämfört med 77 procent bland barnen med sammanboende föräldrar. Andelen barn med eget rum minskar ju fler syskon som finns i familjen. Bland ensambarnen är det 9 av 10 som har eget rum jämfört med barn med två eller fler syskon där 6 av 10 har eget rum. Utrymmesstandard Endast 2,6 procent av befolkningen är trångbodda enligt norm 2 (se förklaring i faktaavsnittet) där t.ex. ensamstående aldrig räknas som trångbodda oavsett antal rum och där barn kan dela rum. Det är dock en ökning mot 1998/99 då andelen var 1,9 procent. Används norm 3 är det cirka 12 procent som är trångbodda. Den åldersgrupp som har högst andel trångbodda enligt norm 3 är år, 30 procent. Hög utrymmesstandard har 42 procent av befolkningen. Åldersgruppen år har högst andel med hög utrymmesstandard. Andelen är där 66 procent. Utrymmesstandarden skiljer bara marginellt om man ser på könen totalt. Tar man även hänsyn till ålder finns de största skillnaderna för trångboddhet enligt norm 3 (se förklaring i faktaavsnittet) för gruppen år där drygt 6 procent av männen är trångbodda mot drygt 3 procent av kvinnorna. För åldersgruppen år är förhållandet tvärtom, 32 procent av kvinnorna är trångbodda mot 28 procent av männen. Bland de olika socioekonomiska grupperna är hemarbetande kvinnor mest trångbodda enligt norm 2, cirka 12 procent. Enligt norm 3 är studerande, båda könen, mest trångbodda, 31 procent av männen och 33 procent av kvinnorna. Största andelen med hög utrymmesstandard återfinns hos manliga jordbrukare, 75 procent.

8 SCB 8 För ensamstående kvinnor med barn är knappt 33 procent trångbodda enligt norm 3, jämfört med 20 procent av ensamstående kvinnor utan barn. Motsvarande siffror för män är 23 procent för ensamstående med barn och cirka 25 procent för ensamstående utan barn. Största andelen med hög utrymmesstandard återfinns hos samboende med barn, cirka 57 procent. I Stockholm är cirka 15 procent av befolkningen trångbodda enligt norm 3 medan motsvarande andel för södra mellanbygden (se förklaring i faktaavsnittet) är drygt 8 procent. Där återfinns också den högsta andelen med hög utrymmesstandard, cirka 50 procent. Restid till arbetsplatsen, fram och åter Cirka 31 procent av den förvärvsarbetande befolkningen har en restid till arbetet på minuter. Så många som 11 procent har mer än 90 minuter, vilket är en ökning från förra undersökningen, 1998/99 var andelen 9 procent. I alla åldersgrupper är minuter den vanligaste restiden. För männen har andelen som har en restid på mer än 90 minuter ökat från drygt 9 procent till nästan 14 procent. För ensamstående män med barn har andelen med en restid till arbetsplatsen på minuter minskat från cirka 26 till 9 procent, medan andelen som har en restid på högst 15 minuter har ökat från 11 till drygt 21 procent. Motsvarande för ensamstående kvinnor med barn är 16 procent med minuters restid och 22 procent med högst 15 minuter, och det är små skillnader jämfört med undersökningen 1998/99. I Stockholm har cirka 21 procent av den förvärvsarbetande befolkningen mer än 90 minuters restid fram och åter till arbetsplatsen, 20 procent har minuter och endast cirka 10 procent har högst 15 minuter. För befolkningen i norra glesbygden är andelen med högst 15 minuters restid 35 procent och andelen med mer än 90 minuters restid drygt 9 procent. Nettoutgiften för boendet Utgiften för boendet består av ett antal komponenter som skiljer sig åt mellan upplåtelseformerna. Beräkningarna av bland annat nettoutgift görs på ett sådant sätt att jämförelser mellan upplåtelseformerna möjliggörs. Under avsnittet Fakta om statistiken redovisas aktuella definitioner. En jämförelse visar på stora skillnader i nettoutgift mellan äganderätt respektive hyres- och bostadsrätt. I äganderätten är nettoutgiften kr medan den är kr respektive kr i hyres- och bostadsrätt. Skillnaderna förklaras bland annat av att hushållen i småhus är större och kräver större bostäder samt att inkomsterna har betydelse för bostadsbidragen som i sin tur påverkar nettoutgiften. Störst nettoutgift har Makar med 2 eller 3+ barn inom alla upplåtelseformer. Enpersonshushåll 65- år har den lägsta nettoutgiften, enligt Bostads- och hyresundersökningen (BHU). I Diagram A visas olika hushållstypers nettoutgift för boendet i de tre upplåtelseformerna. Stora skill- nader föreligger mellan såväl olika hushållstyper inom respektive upplåtelseform som mellan olika upplåtelseformer för samma hushållstyp.

9 SCB 9 Diagram A. Nettoutgift per hushåll för olika upplåtelseformer och hushållstyper = Enpersonshushåll Bf -64 år 4 = Endast makar Bf 65- år 7 = Makar med 2 barn 2 = Enpersonshushåll Bf 65- år 5 = Ensamstående med barn 8 = Makar med 3+ barn 3 = Endast makar Bf -64 år 6 = Makar med 1 barn 9 = Samtliga hushåll Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt BHU:s population omfattar mellan procent av det totala antalet hushåll. I BHU ingår inte hushåll i s.k. kategoriboende, dvs. studentbostäder, äldreboende o dyl. Hushåll som hyr lägenhet möblerad och/eller i andra hand ingår inte heller. Utanför den undersökta populationen finns också de hushåll som inte bott i sitt småhus eller sin bostadsrätt under hela undersökningsåret.

10 SCB 10 Tabeller Teckenförklaring Noll.. Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma

11 SCB Befolkningen fördelad efter kön, ålder och boendeform Procent Småhus Flerbostadshus Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt Bostadsrätt Hyresrätt Särskilt boende Övrigt Samtliga Antal i tusental Barn 0-17 år 54,3 4,0 9,9 7,1 23,5. 1,1 100, Samtliga män och kvinnor år 44,6 2,5 7,2 13,1 30,7. 1,9 100, Samtliga män och kvinnor år 39,0 1,5 7,3 19,1 28,2 2,7 2,2 100, Samtliga män och kvinnor 0 89 år 45,8 2,7 7,8 12,8 28,7 0,5 1,8 100, Ålder Barn 0-17 år 0-5 år 48,4 3,8 11,1 7,7 27,2. 2,0 100, år 54,9 4,7 9,8 6,5 23,1. 1,0 100, år 59,4 3,1 8,9 7,5 20,7. 0,5 100,0 549 Kvinnor och män år 43,4 2,3 7,2 14,3 30,2 0,6 2,0 100, år 22,9 1,7 8,2 16,0 47,5. 3,7 100, år 45,9 3,1 8,4 12,5 28,4. 1,7 100, år 59,2 2,3 4,8 11,6 21,2. 0,8 100, år 50,7 2,0 6,2 16,7 21,9 0,8 1,7 100, år 27,2 1,1 8,5 21,5 34,5 4,6 2,7 100,0 732 Kvinnor år 41,8 2,4 7,5 14,8 30,6 0,8 2,0 100, år 23,2 1,9 8,8 15,5 47,0. 3,6 100, år 46,7 3,5 8,4 12,1 27,8. 1,4 100, år 58,0 2,3 4,9 12,3 21,4. 1,0 100, år 45,3 2,1 7,1 19,3 23,5 0,6 2,2 100, år 21,3 0,7 8,9 22,1 38,5 5,6 2,9 100,0 440 Män år 45,0 2,2 7,0 13,8 29,7 0,4 1,9 100, år 22,6 1,4 7,6 16,5 48,0. 3,8 100, år 45,0 2,7 8,4 12,9 29,0. 1,9 100, år 60,4 2,2 4,7 10,9 21,1. 0,7 100, år 56,8 1,9 5,1 13,7 20,1 1,1 1,3 100, år 36,0 1,6 7,8 20,5 28,5 3,2 2,3 100,0 292 Källa: Hushållens ekonomi (HEK) Med befolkningen avses samtliga folkbokförda i landet 31/ yngre än 90 år. I äganderätt ingår även ägt småhus på lantbruksenhet samt permanentboende i ägt fritidshus. Med särskilt boende avses boende på ålderdomshem, i gruppboende, på sjukhem eller annan form av s.k. särskilt boende redovisas endast för personer år. I gruppen Övrigt ingår exempelvis inneboende, arrenderat jordbruk, andelslägenhet och fängelse.

12 SCB Befolkningen år fördelad efter hushållstyp och boendeform Procent Småhus Flerbostadshus Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt Bostadsrätt Hyresrätt Särskilt Antal i boende Övrigt Samtliga tusental Hushållstyp Ensamstående år utan barn 14,1 1,0 7,3 22,9 49,2 1,4 4,2 100, Ensamstående kvinnor år utan barn 12,7 1,3 7,9 24,3 47,3 2,2 4,4 100, år 0,8 0,0 5,1 21,8 64,0. 8,4 100, år 6,0 2,5 5,8 31,0 49,9. 4,8 100, år 18,8 2,5 8,0 20,7 47,1. 2,9 100, år 22,7 1,9 10,6 26,7 35,0 0,7 2,4 100, år 14,1 0,4 9,1 23,7 42,6 6,5 3,7 100,0 303 Ensamstående män år utan barn 15,5 0,8 6,7 21,4 51,0 0,7 4,0 100, år 1,0 0,5 5,3 21,9 63,3. 7,9 100, år 14,2 0,9 7,2 23,2 51,2. 3,2 100, år 28,7 0,8 6,3 18,3 44,9. 1,1 100, år 29,1 0,9 10,9 13,2 42,3 3,5 0,0 100, år 24,2 1,2 6,5 26,3 34,1 3,8 3,8 100,0 100 Sammanboende år utan barn 51,5 2,3 6,6 14,6 23,2 0,5 1,2 100, år 8,4 1,5 13,0 20,3 55,3. 1,5 100, år 36,4 3,2 9,5 17,9 31,8. 1,3 100, år 70,0 2,5 4,2 10,2 12,5. 0,6 100, år 60,9 2,2 4,5 14,8 15,4 0,5 1,7 100, år 38,6 1,8 8,3 18,8 27,9 3,1 1,5 100,0 303 Ensamstående år med barn 0-17 år 18,1 5,0 11,6 14,0 50,3. 0,9 100,0 209 Sammanboende år med barn 60,4 3,3 9,6 6,9 18,6. 1,2 100, barn 50,3 2,6 10,5 10,1 25,4. 1,1 100, barn 64,6 3,8 8,5 6,3 15,4. 1,4 100, barn 67,3 3,2 10,8 2,8 14,9. 0,9 100,0 288 Övriga hushåll 60,6 2,6 4,3 8,4 22,8 0,1 1,1 100, Samtliga år 43,4 2,3 7,2 14,3 30,2 0,6 2,0 100, Källa: Hushållens ekonomi (HEK) Med befolkningen avses samtliga folkbokförda i landet 31/ yngre än 90 år. I äganderätt ingår även ägt småhus på lantbruksenhet samt permanentboende i ägt fritidshus. Med särskilt boende avses boende på ålderdomshem, i gruppboende, på sjukhem eller annan form av s.k. särskilt boende, redovisas endast för personer år. I gruppen Övrigt ingår exempelvis inneboende, arrenderat jordbruk, andelslägenhet och fängelse. Till gruppen Övriga hushåll hör hushåll där det finns minst två vuxna, 18 år eller äldre, som inte är gifta eller sammanboende med varandra. Oftast finns minst ett barn 18 år eller äldre i hushållet.

13 SCB Befolkningen fördelad efter födelseland och boendeform Procent Småhus Flerbostadshus Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt Bostadsrätt Hyresrätt Särskilt boende Övrigt Samtliga Antal i tusental Födelseland Barn 0-17 år 54,3 4,0 9,9 7,1 23,5. 1,1 100, Födda i Sverige 56,6 3,9 10,3 7,0 21,3. 1,0 100, Födda i Norden (exkl Sverige) Födda i övriga EU-länder Födda i övriga länder 16,2 5,1 2,4 9,2 64,0. 3,1 100,0 98 Kvinnor och män år 43,4 2,3 7,2 14,3 30,2 0,6 2,0 100, Födda i Sverige 46,4 2,3 7,5 14,3 27,0 0,7 1,8 100, Födda i Norden (exkl Sverige) 40,3 2,7 8,7 17,5 29,2 0,4 1,1 100,0 269 Födda i övriga EU-länder 37,4 0,7 4,2 20,8 36,1 0,0 0,8 100,0 86 Födda i övriga länder 12,9 2,7 4,2 12,0 64,2 0,0 4,0 100,0 556 Kvinnor år 41,8 2,4 7,5 14,8 30,6 0,8 2,0 100, Födda i Sverige 44,6 2,4 7,8 14,7 27,7 0,9 1,9 100, Födda i Norden (exkl Sverige) 40,9 2,8 7,8 19,3 27,9 0,5 0,7 100,0 151 Födda i övriga EU-länder 39,7 0,0 4,5 27,6 28,2 0,0 0,0 100,0 37 Födda i övriga länder 14,2 2,7 4,6 12,0 62,9 0,0 3,6 100,0 291 Män år 45,0 2,2 7,0 13,8 29,7 0,4 1,9 100, Födda i Sverige 48,3 2,1 7,2 13,9 26,3 0,4 1,7 100, Födda i Norden (exkl Sverige) 39,6 2,6 9,9 15,2 30,9 0,4 1,5 100,0 118 Födda i övriga EU-länder 35,8 1,1 4,0 15,8 41,9 0,0 1,4 100,0 49 Födda i övriga länder 11,3 2,6 3,8 12,1 65,7 0,0 4,5 100,0 265 Källa: Hushållens ekonomi (HEK) Med befolkningen avses samtliga folkbokförda i landet 31/ yngre än 90 år. I äganderätt ingår även ägt småhus på lantbruksenhet samt permanentboende i ägt fritidshus. Med särskilt boende avses boende på ålderdomshem, i gruppboende, på sjukhem eller annan form av s.k. särskilt boende, redovisas endast för personer år. I gruppen Övrigt ingår exempelvis inneboende, arrenderat jordbruk, andelslägenhet och fängelse.

14 SCB Befolkningen år fördelad efter utbildningsnivå och boendeform Procent Småhus Flerbostadshus Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt Bostadsrätt Hyresrätt Särskilt boende Övrigt Samtliga Antal i tusental Utbildningsnivå Kvinnor och män år 47,1 2,6 7,4 13,0 28,3. 1,6 100, Eftergymn nivå minst 3 år 43,2 2,4 7,0 17,8 27,3. 2,2 100,0 829 Eftergymn nivå mindre än 3 år 48,0 2,5 6,8 13,2 27,4. 2,2 100,0 684 Gymnasial nivå 48,6 2,8 8,0 11,8 27,4. 1,3 100, Förgymnasial nivå 47,5 2,6 6,7 11,5 30,1. 1,5 100,0 894 Kvinnor år 47,4 3,0 7,5 12,8 27,7. 1,6 100, Eftergymn nivå minst 3 år 45,1 2,2 7,1 17,3 26,2. 2,1 100,0 443 Eftergymn nivå mindre än 3 år 50,4 2,0 6,9 13,2 25,3. 2,3 100,0 353 Gymnasial nivå 48,8 3,6 7,9 11,6 27,0. 1,1 100, Förgymnasial nivå 45,2 3,2 7,0 11,1 31,7. 1,7 100,0 404 Män år 46,7 2,3 7,3 13,2 28,8. 1,7 100, Eftergymn nivå minst 3 år 41,1 2,6 6,9 18,4 28,6. 2,3 100,0 386 Eftergymn nivå mindre än 3 år 45,4 3,0 6,6 13,3 29,7. 2,0 100,0 332 Gymnasial nivå 48,4 2,2 8,0 12,1 27,9. 1,5 100, Förgymnasial nivå 49,4 2,2 6,5 11,9 28,8. 1,2 100,0 490 Källa: Hushållens ekonomi (HEK) Med befolkningen avses samtliga folkbokförda i landet 31/ I äganderätt ingår även ägt småhus på lantbruksenhet samt permanentboende i ägt fritidshus. Med särskilt boende avses boende på ålderdomshem, i gruppboende, på sjukhem eller annan form av s.k. särskilt boende, redovisas endast för personer år. I gruppen Övrigt ingår exempelvis inneboende, arrenderat jordbruk, andelslägenhet och fängelse.

15 SCB Befolkningen fördelad efter region och boendeform Procent Småhus Flerbostadshus Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt Bostadsrätt Hyresrätt Särskilt boende Övrigt Samtliga Antal i tusental Region Barn 0-17 år 54,3 4,0 9,9 7,1 23,5. 1,1 100, Stor-Stockholm 37,6 2,9 5,3 16,1 36,4. 1,6 100,0 358 Stor-Göteborg 44,7 3,7 9,2 5,6 34,8. 2,0 100,0 184 Övr kommuner > inv 45,1 6,4 9,5 8,1 29,0. 1,9 100,0 429 Övr kommuner < inv 66,5 3,4 11,8 3,7 14,2. 0,4 100,0 967 Kvinnor och män år 43,4 2,3 7,2 14,3 30,2 0,6 2,0 100, Stor-Stockholm 27,6 2,0 4,2 22,9 40,7 0,6 1,9 100, Stor-Göteborg 34,6 2,2 5,1 13,5 39,3 0,3 5,0 100,0 612 Övr kommuner > inv 33,1 3,0 6,1 18,1 37,0 0,4 2,3 100, Övr kommuner < inv 55,9 2,1 9,4 9,4 21,2 0,7 1,3 100, Kvinnor år 41,8 2,4 7,5 14,8 30,6 0,8 2,0 100, Stor-Stockholm 26,9 2,2 3,8 23,8 40,9 0,6 1,7 100,0 671 Stor-Göteborg 33,4 2,6 6,0 12,6 39,5 0,4 5,5 100,0 316 Övr kommuner > inv 32,1 3,0 6,0 19,1 37,3 0,7 1,9 100,0 816 Övr kommuner < inv 53,9 2,2 10,0 9,7 21,7 1,0 1,5 100, Män år 45,0 2,2 7,0 13,8 29,7 0,4 1,9 100, Stor-Stockholm 28,3 1,8 4,7 22,0 40,5 0,6 2,0 100,0 651 Stor-Göteborg 35,9 1,8 4,1 14,5 39,0 0,1 4,5 100,0 295 Övr kommuner > inv 34,3 3,0 6,2 17,1 36,6 0,2 2,7 100,0 779 Övr kommuner < inv 58,0 2,0 8,7 9,0 20,7 0,4 1,1 100, Källa: Hushållens ekonomi (HEK) Med befolkningen avses samtliga folkbokförda i landet 31/ yngre än 90 år. I äganderätt ingår även ägt småhus på lantbruksenhet samt permanentboende i ägt fritidshus. Med särskilt boende avses boende på ålderdomshem, i gruppboende, på sjukhem eller annan form av s.k. särskilt boende, redovisas endast för personer år. I gruppen Övrigt ingår exempelvis inneboende, arrenderat jordbruk, andelslägenhet och fängelse.

16 SCB Ungdomar år fördelade efter ålder, kön, region och boendeform Procent Kvarboende Ej kvarboende Flerbostadshus Ägt Bostadsrätt Småhus småhus Hyres- Antal i rätt Övrigt Samtliga tusental Kön Kvinnor och män ,8 9,3 7,0 14,8 50,0 1,2 100, år 33,6 16,4 0,9 9,2 38,5 1,3 100, år 4,0 3,0 12,2 19,7 60,0 1,0 100,0 694 Kvinnor ,0 8,0 8,9 15,3 50,6 1,1 100, år 30,9 14,4 1,7 10,5 41,2 1,3 100, år 3,0 2,4 15,2 19,6 58,8 1,0 100,0 339 Män år 19,4 10,5 5,1 14,3 49,4 1,2 100, år 36,2 18,4 0,2 8,0 35,9 1,4 100, år 5,0 3,7 9,4 19,8 61,1 1,0 100,0 355 Region Stor-Stockholm, år 14,3 15,3 2,3 23,6 42,7 1,8 100, år 30,8 30,2 0,0 12,1 25,2 1,7 100, år 3,5 5,6 3,7 31,1 54,2 1,9 100,0 169 Stor-Göteborg, år 14,8 10,8 3,2 10,7 59,5 0,9 100, år 29,0 19,5 0,7 6,9 42,1 1,8 100, år 4,1 4,3 5,2 13,5 72,7 0,2 100,0 76 Övriga kommuner > inv, år 11,4 10,0 3,4 16,6 57,6 1,0 100, år 22,4 18,5 0,6 13,5 43,9 1,1 100, år 2,2 3,0 5,8 19,1 69,1 0,8 100,0 187 Övriga kommuner < inv, år 24,3 5,3 12,6 10,3 46,5 1,0 100, år 41,8 9,2 1,5 6,2 40,1 1,2 100, år 5,6 1,1 24,4 14,7 53,5 0,8 100,0 261 Källa: Hushållens ekonomi (HEK) I äganderätt ingår även ägt småhus på lantbruksenhet samt permanentboende i ägt fritidshus. I gruppen Övrigt ingår exempelvis inneboende, arrenderat jordbruk, andelslägenhet och fängelse. Med kvarboende ungdom menas en person som bor tillsammans med en av föräldrarna eller båda föräldrarna.

17 SCB Disponibel inkomst per konsumtionsenhet fördelad efter hushållstyp och boendeform Median i tkr Småhus Flerbostadshus Särskilt boende Övrigt Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt Bostadsrätt Hyresrätt Samtliga Antal i tusental Hushållstyp Ensamstående år utan barn Ensamstående kvinnor år utan barn år år år år år Ensamstående män år utan barn år år år år år Sammanboende år utan barn år år år år år Ensamstående år med barn 0-17 år Sammanboende år med barn 0-17år barn barn barn Övriga hushåll Samtliga år Källa: Hushållens ekonomi (HEK) Med befolkningen avses samtliga folkbokförda i landet 31/ yngre än 90 år. I äganderätt ingår även ägt småhus på lantbruksenhet samt permanentboende i ägt fritidshus. Med särskilt boende avses boende på ålderdomshem, i gruppboende, på sjukhem eller annan form av s.k. särskilt boende, redovisas endast för personer år. I gruppen Övrigt ingår exempelvis inneboende, arrenderat jordbruk, andelslägenhet och fängelse. Till gruppen Övriga hushåll hör hushåll där det finns minst två vuxna, 18 år eller äldre, som inte är gifta eller sammanboende med varandra. Oftast finns minst ett barn 18 år eller äldre i hushållet.

18 SCB Ungdomar år disponibla inkomst per konsumtionsenhet fördelade efter ålder, kön, region och boendeform Median i tkr Kvarboende Ej kvarboende Flerbostadshus Ägt Bostadsrätt Småhus småhus Hyres- Antal i rätt Övrigt Samtliga tusental Kön Kvinnor och män år år Kvinnor år år Män år år år Region Stor-Stockholm, år år år Stor-Göteborg, år år år Övriga kommuner > inv, år år år Övriga kommuner < inv, år år år Källa: Hushållens ekonomi (HEK) I äganderätt ingår även ägt småhus på lantbruksenhet samt permanentboende i ägt fritidshus. I gruppen Övrigt ingår exempelvis inneboende, arrenderat jordbruk, andelslägenhet och fängelse. Med kvarboende ungdom menas en person som bor tillsammans med en av föräldrarna eller båda föräldrarna.

19 SCB Barn 0-17 år efter den typ av hus som familjen bor i och utrymmesstandard 2000/01. Procent Friliggande småhus Radhus/ kedjehus Flerfamiljshus antal våningsplan eller fler Samtliga Eget rum åt Antal barn varje barn i tusental Ålder och familjetyp 0-5 år år år år Barn i familjer med 1 hemmaboende barn 0-17 år hemmaboende barn 0-17 år hemmaboende barn 0-17 år Barn med sammanboende föräldrar och hemmaboende barn 0-17 år hemmaboende barn 0-17 år hemmaboende barn 0-17 år Barn med ensamstående föräldrar Källa: SCB, Barn och deras familjer 2000, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) Eget rum åt varje barn = Varje hushållsmedlem har eget rum, kök och ett rum oräknade. Finns gifta/sambor reduceras rumskravet med ett rum (trångboddhetsnorm 3).

20 SCB Utrymmesstandard. Särredovisning efter kön och ålder. 2000/01. Procent Trångbodd (norm 2) Trångbodd (norm 3) Hög utrymmesstandard Antal boende per 100 rumsenheter Ålder ,0 30,1 29,9 63, ,2 19,4 22,2 62, ,5 14,2 28,3 64, ,8 6,9 48,8 51, ,0 2,7 66,0 40, ,3 2,6 61,2 38, ,2 2,3 53,4 36,3 Totalt 2,6 11,9 42,5 53,0 Kön och ålder Män 2,8 12,4 41,9 53, ,6 28,2 31,8 62, ,2 16,6 27,0 61, ,2 6,4 53,9 48, ,1 3,2 61,4 39, ,2 2,3 52,8 39,1 Kvinnor 2,4 11,4 43,0 52, ,5 32,1 27,8 65, ,5 17,0 23,4 66, ,6 3,5 59,9 44, ,5 2,1 61,0 37, ,2 2,3 53,9 34,3 Samtliga 2,6 11,9 42,5 53,0 Källa: ULF Utrymmesstandard: se förklaring i faktaavsnittet.

21 SCB Utrymmesstandard. Särredovisning efter socioekonomisk grupp och kön 2000/01. Procent Trångbodd (norm 2) Trångbodd (norm 3) Hög utrymmesstandard Antal boende per 100 rumsenheter Socioekonomisk grupp Arbetare 3,8 14,7 31,0 59,2 Män 4,8 14,8 30,9 59,4 Kvinnor 2,6 14,7 31,0 59,0 Tjänstemän 2,0 9,0 44,0 53,7 Män 2,1 9,7 43,5 53,1 Kvinnor 1,9 8,4 44,4 54,2 Jordbrukare 0,0 5,0 71,0 45,9 Män 0,0 2,9 75,0 42,5 Kvinnor 0,0 16,0 50,3 63,5 Ensamföretagare 3,6 5,3 51,4 51,4 Män 3,8 6,6 48,5 51,8 Kvinnor 3,2 2,0 59,1 50,2 Företagare med anställda 1,2 7,5 55,1 51,8 Män 1,0 9,0 56,2 51,5 Kvinnor 1,7 2,5 51,6 52,9 Studerande 3,5 32,1 29,3 65,8 Män 3,2 31,2 31,6 64,2 Kvinnor 3,8 33,0 27,2 67,1 Förvärvsarbetande 2,8 11,0 39,9 55,6 Män 3,2 11,4 39,9 55,3 Kvinnor 2,2 10,5 39,9 55,9 Hemarbetande 10,3 15,2 34,3 67,0 Män 3,7 15,5 31,7 62,1 Kvinnor 11,9 15,2 35,0 68,2 Förtidspensionärer eller långvarigt arbetslösa 2,9 12,9 42,5 49,9 Män 4,0 17,3 34,2 52,9 Kvinnor 1,9 9,2 49,3 47,5 Ålderspensionärer 0,3 2,6 57,9 37,5 Män 0,3 3,0 57,6 39,6 Kvinnor 0,3 2,4 58,2 35,9 Övriga och oklassificerade 4,3 14,8 48,3 52,7 Män 3,6 14,6 49,5 52,3 Kvinnor 5,3 15,0 46,5 53,2 Summa 2,6 11,9 42,5 53,0 Källa: ULF Utrymmesstandard: se förklaring i faktaavsnittet.

22 SCB Utrymmesstandard. Särredovisning efter hushållstyp, H-region och kön 2000/01. Procent Trångbodd (norm 2) Trångbodd (norm 3) Hög utrymmesstandard Antal boende per 100 rumsenheter Hushållstyp Ensamstående utan barn 1,1 22,3 39,2 44,5 Män 1,4 24,6 36,0 45,9 Kvinnor 0,9 20,0 42,6 43,0 Ensamstående med barn 3,2 30,1 21,4 60,7 Män 4,2 23,0 38,2 58,8 Kvinnor 2,8 32,9 14,7 61,5 Samboende utan barn 4,9 12,0 29,0 72,5 Män 5,1 11,9 29,0 72,9 Kvinnor 4,7 12,1 29,1 72,2 Samboende med barn 2,2 0,2 57,1 46,5 Män 2,5 0,2 57,1 46,6 Kvinnor 1,9 0,2 57,1 46,3 Summa 2,6 11,9 42,5 53,0 H-region Stockholm 5,0 14,9 35,4 55,9 Män 5,9 14,8 35,0 56,5 Kvinnor 4,1 15,0 35,8 55,4 Göteborg och Malmö 3,3 14,7 37,4 55,2 Män 2,9 13,8 37,0 54,8 Kvinnor 3,6 15,5 37,8 55,7 Större städer 1,9 11,2 43,7 52,6 Män 2,2 12,3 43,1 53,2 Kvinnor 1,7 10,1 44,2 51,9 Södra mellanbygden 1,2 8,5 50,2 49,5 Män 1,2 9,6 49,6 50,0 Kvinnor 1,2 7,2 50,8 49,0 Norra tätbygden 1,7 10,0 45,6 51,8 Män 1,9 10,2 45,1 52,1 Kvinnor 1,5 9,9 46,1 51,5 Norra glesbygden 1,4 11,1 45,9 52,0 Män 1,4 12,0 42,7 53,0 Kvinnor 1,4 10,2 49,3 50,8 Summa 2,6 11,9 42,5 53,0 Källa: ULF Utrymmesstandard: se förklaring i faktaavsnittet.

23 SCB Restid till arbetsplatsen fram och åter (inkl gång- o väntetider, men ej ev tid att lämna barn på daghem, inköp etc.). Särredovisning efter kön och ålder. Förvärvsarbetande. 2000/01. Procent -15 min min min min min Mer än 90 min Ålder ,0 29,8 8,4 15,5 7,2 11, ,1 32,5 13,7 14,2 8,8 9, ,1 30,8 14,7 15,0 9,4 12, ,7 30,4 13,2 16,0 9,0 11, ,4 30,3 13,7 17,4 7,6 12,6 Totalt 20,1 30,9 13,4 15,5 8,7 11,4 Kön och ålder Män 20,3 29,6 12,6 15,2 8,7 13, ,0 27,7 8,7 14,3 6,7 11, ,1 30,1 13,1 14,7 9,4 12, ,3 29,2 12,7 16,0 8,3 15,5 Kvinnor 19,8 32,3 14,2 15,8 8,6 9, ,5 32,2 8,1 16,8 7,8 10, ,0 33,2 15,4 14,6 8,8 9, ,0 31,4 14,0 17,1 8,6 8,9 Samtliga 20,1 30,9 13,4 15,5 8,7 11,4 Källa: ULF

24 SCB Restid till arbetsplatsen fram och åter (inkl gång- o väntetider, men ej ev. tid att lämna barn på daghem, inköp etc.). Särredovisning efter socioekonomisk grupp och kön. Förvärvsarbetande. 2000/01. Procent -15 min min min min min Mer än 90 min Socioekonomisk grupp Arbetare 24,9 32,4 12,6 13,9 6,0 10,3 Män 23,5 29,7 11,9 14,3 6,9 13,7 Kvinnor 26,6 35,6 13,5 13,3 4,8 6,2 Tjänstemän 16,3 29,8 14,1 16,7 10,6 12,5 Män 17,2 29,4 13,3 15,9 10,1 14,1 Kvinnor 15,5 30,2 14,8 17,5 11,1 11,0 Jordbrukare 49,2 0,0 0,0 25,1 25,7 0,0 Män 49,2 0,0 0,0 25,1 25,7 0,0 Kvinnor 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ensamföretagare 27,6 25,0 9,0 9,8 23,6 5,0 Män 40,2 27,5 0,0 8,2 24,1 0,0 Kvinnor 10,4 21,6 21,4 11,8 23,0 11,8 Företagare med anställda 33,1 32,0 13,0 11,2 0,0 10,6 Män 30,7 41,2 0,0 14,4 0,0 13,7 Kvinnor 41,4 0,0 58,6 0,0 0,0 0,0 Studerande 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Män 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kvinnor 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Förvärvsarbetande 20,1 30,9 13,4 15,5 8,7 11,5 Män 20,3 29,5 12,5 15,1 8,7 13,8 Kvinnor 19,9 32,3 14,3 15,8 8,6 9,1 Summa 20,1 30,9 13,4 15,5 8,7 11,5 Källa: ULF

25 SCB Restid till arbetsplatsen fram och åter (inkl gång- o väntetider, men ej ev tid att lämna barn på daghem, inköp etc.). Särredovisning efter hushållstyp, H-region och kön. Förvärvsarbetande. 2000/01. Procent -15 min min min min min Mer än 90 min Hushållstyp Ensamstående utan barn 23,8 28,8 11,6 15,9 8,8 11,2 Män 24,8 30,1 11,6 13,7 8,5 11,3 Kvinnor 22,3 26,8 11,4 19,2 9,3 10,9 Ensamstående med barn 21,7 29,4 14,0 13,9 10,1 11,0 Män 21,5 26,1 9,3 8,0 15,3 19,8 Kvinnor 21,7 30,6 15,7 16,2 8,1 7,7 Samboende utan barn 17,8 32,0 14,8 15,4 8,8 11,1 Män 16,5 30,0 13,2 16,6 9,5 14,3 Kvinnor 19,2 34,1 16,5 14,2 8,1 7,9 Samboende med barn 19,6 31,3 13,2 15,5 8,2 12,2 Män 20,5 28,7 12,9 15,3 7,4 15,1 Kvinnor 18,8 33,7 13,4 15,6 8,9 9,6 Summa 20,1 30,9 13,4 15,5 8,7 11,5 H-region Stockholm 9,7 18,9 13,3 20,5 16,4 21,2 Män 9,2 18,1 14,4 22,5 15,1 20,7 Kvinnor 10,1 19,7 12,3 18,6 17,7 21,7 Göteborg och Malmö 13,8 31,3 16,5 20,7 10,0 7,8 Män 11,5 33,1 16,8 20,7 9,5 8,5 Kvinnor 16,1 29,4 16,2 20,8 10,4 7,1 Större städer 22,0 36,7 12,7 13,3 5,6 9,6 Män 22,4 34,9 11,4 11,7 6,4 13,2 Kvinnor 21,7 38,6 14,1 15,1 4,7 5,8 Södra mellanbygden 29,4 32,6 11,5 11,9 5,5 9,0 Män 30,4 30,1 9,2 11,8 5,0 13,6 Kvinnor 28,3 35,5 14,1 12,1 6,1 3,9 Norra tätbygden 23,3 36,5 16,9 11,1 5,7 6,5 Män 23,2 33,1 15,2 11,1 7,8 9,6 Kvinnor 23,4 39,6 18,5 11,1 3,7 3,6 Norra glesbygden 35,0 25,6 12,2 10,0 8,0 9,2 Män 38,3 20,0 9,7 9,9 10,9 11,3 Kvinnor 30,9 32,3 15,3 10,2 4,6 6,7 Summa 20,1 30,9 13,4 15,5 8,7 11,5 Källa: ULF

26 SCB Genomsnittlig nettoutgift och genomsnittligt bostadsbidrag per hushåll efter upplåtelseform, hushållstyp och region Region Stor-Stockholm Stor-Göteborg Upplåtelseform Nettoutgift Bostadsbidrag Nettoutgift Bostadsbidrag Övriga större kommuner Netto- Bostadsutgift bidrag Övriga kommuner Nettoutgift Bostadsbidrag Hela riket Nettoutgift Bostadsbidrag Äganderätt Enpersonshushåll Bf -64 år Enpersonshushåll Bf 65- år Endast makar Bf -64 år Endast makar Bf 65- år Ensamstående m. barn 0-17 år * * * * Makar med barn 0-17 år Makar med 1 barn 0-17 år Makar med 2 barn 0-17 år Makar med 3+ barn 0-17 år Övriga hushåll Samtliga hushåll Bostadsrätt Enpersonshushåll Bf -64 år Enpersonshushåll Bf 65- år Endast makar Bf 64 år Endast makar Bf 65- år Ensamstående m. barn 0-17 år Makar med barn 0-17 år Makar med 1 barn 0-17 år Makar med 2 barn 0-17 år Makar med 3+ barn 0-17 år * * Övriga hushåll Samtliga hushåll Hyresrätt Enpersonshushåll Bf -64 år Enpersonshushåll Bf 65- år Endast makar Bf 64 år Endast makar Bf 65- år Ensamstående m. barn 0-17 år Makar med barn 0-17 år Makar med 1 barn 0-17 år Makar med 2 barn 0-17 år Makar med 3+ barn 0-17 år Övriga hushåll Samtliga hushåll Samtliga upplåtelseformer Enpersonshushåll Bf -64 år Enpersonshushåll Bf 65- år Endast makar Bf -64 år Endast makar Bf 65- år Ensamstående m. barn 0-17 år Makar med barn 0-17 år Makar med 1 barn 0-17 år Makar med 2 barn 0-17 år Makar med 3+ barn 0-17 år Övriga hushåll Samtliga hushåll Källa: Bostads- och hyresundersökningen (BHU) Bf Bostadsföreståndaren, den äldste av dem i hushållet som förfogar över huset/lägenheten. * Skattningen baseras på mindre än 10 urvalsenheter. Äganderätt: Enbostadshus bebodda av ägaren/ägarna under hela undersökningsåret. Bostadsrätt: Lägenhet bebodd under hela undersökningsåret med 1:a-handskontrakt. Hyresrätt: Lägenhet bebodd med 1:a handskontrakt och hyrd omöblerad. I BHU ingår inte kategoribostäder, ex studentlägenheter och äldrebostäder.

27 SCB Genomsnittligt antal rum per person efter EU-medlemsland och socioekonomisk status Socioekonomisk status Medlemsland Total Arbetande Arbetslösa Pensionärer Övriga Europeiska Unionen 1 1,9 1,7 1,7 2,4 2,1 Belgien 2,1 1,8 1,8 2,7 2,1 Danmark 2 1,9 1,8 2,5 1,5 Tyskland 2 1,9 1,7 1,8 2,3 1,7 Grekland 1,4 1,2 1 1,6 2 Spanien 1,8 1,4 1,5 2,2 2,6 Frankrike 2 1,7 1,5 2,5 2,1 Irland 2,1 1,9 1,7 2,8 2,5 Italien 1,6 1,3 1,4 1,9 2,2 Luxemburg Nederländerna 2,6 2,3 2,5 3 3,1 Österrike 2 1,7 1,7 2,4 2,8 Portugal 1,6 1,3 1,2 2,2 2,3 Finland verige 2 1,9 2 2,4 1,9 Storbritannien 2,3 2 1,8 2,9 2,1 Källa: Eurostat, New Cronos 1 Samtliga 15 i Europeiska Unionen ingående länder. 2 Inklusive forna Östtyskland.

28 SCB Andel hushåll efter typ av boende, EU-medlemsland och hushållstyp Procent Hushållstyp Medlemsland Ensamståendstående Ensam- Totalt -30 år år Ensamstående 65- år Ensamstående med barn Två Två Två vuxna, vuxna vuxna minst en med 1-65 år 65- år barn Två vuxna med 2 barn Två vuxna med 3+ barn Övriga, Övriga, utan med barn barn Europeiska Småhus 58,3 25,2 39,8 50, ,9 65,7 60,1 66,8 69,3 68,9 69,9 Unionen 1 Lägenhet 39 66,4 56,8 45,1 50,4 39,2 32,4 38, ,6 25,6 23,9 Övrigt 2 2,6 8,3 3,4 4,6 1,6 1,9 1,9 1,6 1,2 2,1 1,6 2,2 Belgien Småhus 79,4 U 33,5 51,3 63,5 70,6 82,8 83, ,2 95,9 93,9 94,2 Lägenhet 18,4 U 63,3 44,4 33,9 27, ,7 11,8 5,9 3,1 5,1 3 Övrigt 2,2 U 3,2 4,3 2,6 2,2 2,2 1,3 2,2 1, ,8 Danmark Småhus 63,8 11,2 38,9 48,1 41,3 65,2 73,7 74,4 85,5 88,1 83,8 82,8 Lägenhet 31,3 64, , ,5 11,5 6,2 12,1 12,2 Övrigt 4,9 24,2 4 4,8 8,7 2,7 1, ,6 4,1 5 Tyskland 3 Småhus 37,9 19,3 21,5 28, ,3 46, ,9 82,9 54,7 53,3 Lägenhet 44,7 78,5 61,9 53, ,8 31,1 41,1 32,2 12,5 20,8 30,5 Övrigt 17,4 2,2 16,6 17, ,8 22,6 14,9 16,9 4,6 24,5 16,2 Grekland Småhus 50,6 U 15,5 28,4 57,3 U 21,6 48,6 65,3 31,6 39,7 50,8 59,5 60,9 Lägenhet 48,3 U 84,5 69,9 41,6 U 78,4 50,7 34,1 67,4 58, ,8 37,2 Övrigt 1,1.. 1,7 1,1.. 0,7 0,6 0,9 1,8 1,2 0,7 1,9 Spanien Småhus 38,9 21,8 25, ,1 28,5 43,7 27,8 33,7 36, ,7 Lägenhet 61 78,2 74, ,9 71,5 56, ,3 63,7 58,9 46,9 Övrigt 0, , ,1 0,4 Frankrike Småhus 63,1 13,1 35,8 54,9 44,2 66,2 74,6 65,3 70,2 77,1 80,8 80,4 Lägenhet 35,7 82, ,9 54,2 32,6 24,2 34,1 28,7 22,7 18,8 19,6 Övrigt 1,2 4,5 1,2 2,2 1,7 1,3 1,2 0,6 1,1 0,3 0,4.. Irland Småhus 94,6 U 39,8 86,4 92,1 79,3 95,1 97,8 98,8 97,2 98,3 99,6 100 Lägenhet 3,9 U 54,4 8,1 6,3 17,1 3,9 0,3 1 2,5 0,2.... Övrigt 1,5 U 5,8 5,6 1,6 3,6 1 1,9 0,2 0,2 1,4 0,4.. Italien Småhus 34,9 40,4 25,7 29,2 29,1 34,8 34,2 33,8 38,2 36,5 40,2 37,4 Lägenhet 59,7 48,5 65,7 61,5 68,7 60,7 61,7 62,7 59,4 56,2 55,2 56,5 Övrigt 5,4 11,1 8,6 9,3 2,2 4,6 4,1 3,5 2,4 7,3 4,5 6,1 Luxemburg Småhus 67,5 15,8 38,4 65,2 U 49,9 62,1 79, ,8 85,7 89,9 87,8 Lägenhet 32,4 84,2 61,4 34,8 U 50,1 37,3 20, ,2 14,3 10,1 12,2 Övrigt 0,1.. 0, , Nederländerna Småhus 67, ,4 72,7 69,5 83,7 91,2 95,6 91,6 92,6 Lägenhet 28,3 60,3 53,6 48,1 33,6 24,6 24,5 12,4 6,5 3,3 6,1 4,9 Övrigt 4,5 19,7 3, ,7 6 3,9 2,4 1,2 2,3 2,6 Österrike Småhus 47 20,2 27,3 39,9 15,7 36,5 57,8 37,8 51, ,4 77,6 Lägenhet 46,8 73,8 68,2 51,8 75,1 59,8 35,3 55,6 44,2 40,2 17,9 12,8 Övrigt 6,2 6 4,5 8,3 9,2 3,7 7 6,7 4,6 3,8 5,6 9,5 Portugal Småhus 66,6 U 45,7 53,6 71,4 49,5 58,5 76,6 53,4 62,7 56, ,9 Lägenhet 31,7 U 54, ,8 49,7 41,1 22,7 45,6 36,9 38,5 27,5 17,8 Övrigt 1,7.. 1,4 1,9 0,9 0,4 0,7 1 0,4 5,2 1,5 4,3 Finland Småhus 56 10,4 36,3 43,9 43,3 56,8 72,8 66,2 79,7 87,8 81,6 87,4 Lägenhet 42,8 88,1 61,9 54,7 54,7 41,7 26,8 32,5 19,3 12,2 15,5 12,2 Övrigt 1,3 1,4 1,8 1,4 2 1,4 0,4 1, ,8 0,4 Sverige Småhus 41,1 14,8 25,3 34,8 40,2 44,8 65,3 55,5 73,6 73,4.... Lägenhet 54,1 74,2 72,3 53,4 59,8 53,7 33,9 44,5 26,4 26,2.... Övrigt 4,8 11 2,4 11,7.. 1,5 0, ,4.... Storbritannien Småhus 80,6 28,9 62,5 65,3 81,4 85,7 88,3 88,8 95, ,7 93,9 Lägenhet 17,4 58,1 34,3 30,1 17,5 13, ,9 4,7 3,6 4,9 5 Övrigt ,2 4,6 1,1 1 0,7 0,3 0,2 0,4 0,4 1,1 Källa: Eurostat, New Cronos 1 Samtliga 15 i Europeiska Unionen ingående länder. 2 Hotell, institution, camping. 3 Uppgifterna avser Inkluderar forna Östtyskland. u Osäker uppgift.

29 SCB Antal hushåll efter hushållsstorlek, land och upplåtelseform. Tusental och procent Land År Totalt antal hushåll Antal personer i hushållet Danmark Total (tusental) Ägda bostäder (%) 53,3 30,4 61,6 66,0 78,0 75,6 60,2 Hyresbostäder (%) 46,7 69,6 38,4 34,0 22,0 24,3 39,8 Estland Total (tusental) Ägda bostäder (%) 81,9 73,1 86,0 84,2 86,7 87,9 87,9 Hyresbostäder (%) 18,1 27,0 14,0 15,8 13,2 11,7 12,1 Finland Total (tusental) Ägda bostäder (%) 63,5 50,5 68,1 70,0 77,2 79,6 76,1 Hyresbostäder (%) 36,5 49,5 31,9 30,0 22,8 20,4 23,9 Frankrike Total (tusental) Ägda bostäder (%) 54,7 39,9 62,3 58,9 64,5 61,8 47,9 Hyresbostäder (%) 45,3 60,1 37,7 41,1 35,5 38,2 52,1 Italien Total (tusental) Ägda bostäder (%) 67,4 59,6 69,0 68,0 70,1 72,1 71,1 Hyresbostäder (%) 32,6 40,4 31,0 32,0 29,9 27,9 28,9 Lettland Total (tusental) Ägda bostäder (%) 60,1 60,6 60,2 57,2 61, Hyresbostäder (%) 39,9 39,4 39,8 42,8 38, Nederländerna Total (tusental) Ägda bostäder (%) 51,9 29,3 55,8 61,4 73,6 75,3 60,5 Hyresbostäder (%) 48,1 70,7 44,2 38,6 26,4 24,7 39,5 Portugal Total (tusental) Ägda bostäder (%) 64,6 59,0 66,5 63,0 65,8 67,1 66,8 Hyresbostäder (%) 35,4 41,0 33,5 37,0 34,2 32,9 33,2 Rumänien Total (tusental) Ägda bostäder (%) 77, Hyresbostäder (%) 22, Slovenien Total (tusental) 1991A Ägda bostäder (%) 60,2 50,8 58,5 56,0 59,7 76,6 87,9 Hyresbostäder (%) 39,8 49,2 41,5 44,0 40,3 23,4 12,1 Storbritannien Total (tusental) 2000B Ägda bostäder (%) 68, Hyresbostäder (%) 31, Tjeckien Total (tusental) Ägda bostäder (%) 46,2 39,0 46,8 43,8 46,8 59,8 71,7 Hyresbostäder (%) 53,8 61,0 53,2 56,2 53,2 40,2 28,2 Tyskland Total (tusental) Ägda bostäder (%) 40,5 23,8 46,3 48,9 55,6 57,7.. Hyresbostäder (%) 59,5 76,2 53,7 51,1 44,4 42,3.. Ungern Total (tusental) Ägda bostäder (%) 89,6 87,7 88,9 89,5 91,9 91,4 91 Hyresbostäder (%) 10,4 12,3 11,2 10,5 8,1 8,6 9 USA Total (tusental) Ägda bostäder (%) 66,9 52,6 72,5 68,6 74,8 73,4 68,4 Hyresbostäder (%) 33,1 47,4 27,5 31,4 25,2 26,6 31,6 Vitryssland Total (tusental) 1999C Ägda bostäder (%) 63,0 67,4 73,6 55,3 52,9 57,1 58,7 Hyresbostäder (%) 37,0 32,6 26,4 44,7 47,1 42,9 41,3 Österrike Total (tusental) Ägda bostäder (%) 56,4 40,9 56,7 62,8 69,7 75,4 80,1 Hyresbostäder (%) 43,6 59,1 43,3 37,2 30,3 24,6 19,8 Källa: Förenta Nationerna A B C Endast hushåll i konventionella bostäder. Data avser antal personer. Uppgifterna baseras på 1999 års folk- och bostadsräkning.

10 Boendeförhållanden

10 Boendeförhållanden 10 Boendeförhållanden Uppgifterna till detta kapitel har hämtats från SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden, folk- och bostadsräkningarna, SCB:s bostads- och hyresundersökningar. Statistikens omfattning

Läs mer

Offer för vålds- och egendomsbrott 1978-2002

Offer för vålds- och egendomsbrott 1978-2002 Kapitel 4: Brottsförebyggande åtgärder och försäkringsskydd 1 Offer för vålds- och egendomsbrott 1978-2002 Utdrag från rapport nr 104 i serien Levnadsförhållanden (SCB, 2004) Tabellunderlag till kapitel

Läs mer

Hur lever utrikes födda jämfört med inrikes födda i Sverige?

Hur lever utrikes födda jämfört med inrikes födda i Sverige? Hur lever utrikes födda jämfört med inrikes födda i Sverige? Philip Andö facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB nyheter #scb #almedalen #statistik #integration Statistiska_centralbyran_scb Tisdag

Läs mer

BOSTÄDER OCH BOENDEFÖRHÅLLANDEN 31.12.2000

BOSTÄDER OCH BOENDEFÖRHÅLLANDEN 31.12.2000 Kenth Häggblom, led. statistiker Boende och byggande 2003:1 Tel. 25497 25.6.2003 BOSTÄDER OCH BOENDEFÖRHÅLLANDEN 31.12.2000 Antal STADIGVARANDE BEBODDA BOSTÄDER 31.12.2000 6000 5000 4000 3000 2000 Hyresbostäder

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2013 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2013 efter region BO 39 SM 1301 Hyror i bostadslägenheter 2012 Rents for dwellings 2012 I korta drag 2,2 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 2,2 procent mellan 2012 och 2013. Regionalt

Läs mer

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Om undersökningen...4 Sparbelopp...5 Sparkapital...6 Sparformer...7 Räkneexempel...8 2 Sammanfattning De föräldrar

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2007. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker

Hälsobarometern. Första kvartalet 2007. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Hälsobarometern Första kvartalet 2007 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Utgiven av Alecta maj 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Föräldrar

Läs mer

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg

Läs mer

Prognos för hushållens ekonomi i januari 2009 - Både löntagare och pensionärer bättre ut på ett år

Prognos för hushållens ekonomi i januari 2009 - Både löntagare och pensionärer bättre ut på ett år Pressmeddelande Stockholm 24 november 2008 Prognos för hushållens ekonomi i januari 2009 - Både löntagare och pensionärer bättre ut på ett år Pensionärshushåll förväntas komma bättre ut än på länge. Det

Läs mer

KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1

KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1 Stockholm 2015-06-12 KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1 Resultatet i sammanfattning - Inom konstnärsgruppen var 13 procent födda utomlands 2004. - Skillnaderna i förvärvsinkomst

Läs mer

Verksamhetsrapport 2010:01

Verksamhetsrapport 2010:01 Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse helår 28 och 29 samt tredje och fjärde kvartal 29 Verksamhetsrapport 21:1 VERKSAMHETSRAPPORT Kostnaden för försörjningsstöd ökar med 32 % mellan 28 och

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 1. Grundfakta Halland En rapport från Regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa

Läs mer

Friskoleurval med segregation som resultat

Friskoleurval med segregation som resultat Friskoleurval med segregation som resultat Rapport februari 2016 Sammanfattning och slutsatser Denna undersökning har tagits fram som en del av projektet Ge alla elever samma chans som är ett samarbete

Läs mer

2005:4. Bostadsbidrag 2004. för barnfamiljer med flera ISSN 1652-9863

2005:4. Bostadsbidrag 2004. för barnfamiljer med flera ISSN 1652-9863 2005:4 Bostadsbidrag 2004 för barnfamiljer med flera ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Bostadsbidrag 2004 för barnfamiljer med flera Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen

Läs mer

Bilaga till. Socialförsäkringsrapport 2008:11 Nya resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken ISSN 1654-8574

Bilaga till. Socialförsäkringsrapport 2008:11 Nya resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken ISSN 1654-8574 Bilaga till Socialförsäkringsrapport 28:11 Nya resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Mats Johansson

Läs mer

Högt barnafödande trots ekonomisk kris

Högt barnafödande trots ekonomisk kris Högt barnafödande trots ekonomisk kris SCB i Almedalen: Det går bra för Sverige Men finns det både vinnare och förlorare på en och samma gång Lotta Persson Prognosinstitutet Lotta.Persson@scb.se Barnafödandet

Läs mer

Innehåll. 7. Boendet... 125

Innehåll. 7. Boendet... 125 Innehåll 1. Barnfamiljerna... 13 Familjetyp och sammanboendeform...13 Sambor kan redovisas endast om de har gemensamma barn...13 Kommungrupp...14 Utbildning...14 Antal barn...14 2. Barnen i befolkningen...

Läs mer

2001:4 Uppdatering av immigrationsuppgifter med anpassning till den nya RTB-strukturen. 2001:5 Flergenerationsregistret The Multi-Generation Register

2001:4 Uppdatering av immigrationsuppgifter med anpassning till den nya RTB-strukturen. 2001:5 Flergenerationsregistret The Multi-Generation Register I serien Bakgrundsfakta presenteras bakgrundsmaterial till den statistik och de prognoser som avdelningen för befolknings- och välfärdsstatistik vid SCB producerar. Det kan röra sig om produktbeskrivningar,

Läs mer

Ungdomsarbetslösheten i Västernorrland

Ungdomsarbetslösheten i Västernorrland Ungdomsarbetslösheten i Västernorrland Tuva Hjelm Praktikant från Mittuniversitetet Statsvetenskapliga institutionen Rapport under praktikperiod VT 2012 Praktikrapporten Handlar om hur ungdomar i Västernorrland

Läs mer

Befolkningsuppföljning

Befolkningsuppföljning RAPPORT Stadskontoret Befolkningsuppföljning 30 juni 2014 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård Linda Herkel, Layout Fredrik Johansson, Fotograf 8 september 2014

Läs mer

Lågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder

Lågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder Sociala relationer Personer med täta sociala relationer, eller starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad förmåga att återhämta sig från sjukdom än socialt isolerade

Läs mer

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588 POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588 FEBRUARI 2002 T-22588 1 (7) BAKGRUND/SYFTE Post- och Telestyrelsen genomför inom ramen för sin tillsynsverksamhet undersökningar om inverkan på

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 oförändrad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har varit oförändrad

Läs mer

Hallands arbetsmarknad. Källa: SCB

Hallands arbetsmarknad. Källa: SCB Hallands arbetsmarknad Källa: SCB Interaktiv statistik Innehållsförteckning Flera diagram i rapporten kan filtreras efter kommun, Halland och Sverige. Uppe i vänstra hörnet på sidan visas vilket val som

Läs mer

Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Nyckeltal. Medborgarförvaltningen

Nyckeltal. Medborgarförvaltningen Nyckeltal Medborgarförvaltningen Sammanfattning MBF Kvalitet Resurser Slutsats Socialsekreterare >2 år i yrket Barn som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, andel (ökar) Långvarigt ekonomiskt bistånd

Läs mer

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2011

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2011 Kommunkontoret 1 (1) Utvecklingsavdelningen 211-4-14 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 211 Sammanfattning 211 förväntas Lunds befolkning öka till 112 142 invånare

Läs mer

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Utbildningsstatistisk årsbok 2011 2 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Innehåll Fakta om statistiken... 40 Kommentarer till statistiken... 42 2.1 Inskrivna barn i förskolor och fritidshem åren 2000

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2015

Stockholms besöksnäring. December 2015 Stockholms besöksnäring. När summeras kan vi se att närmare 13 miljoner gästnätter registrerats på kommersiella boendeanläggningar i, en ökning med 10 jämfört med 2014. Under december registrerades ca

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)

Läs mer

Unga vuxnas boende i Sverige 2011 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende i Sverige 2011 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende i Sverige 211 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för

Läs mer

Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg

Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Balanseringen inom pensionssystemet påverkar pensionärer med inkomstpension och tilläggspension. Balanseringen innebär

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad, 17 januari 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010 Antalet lediga platser fler än för ett år sedan Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 1 100

Läs mer

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 2 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Innehåll Fakta om statistiken... 40 Kommentarer till statistiken... 42 2.1 Inskrivna barn

Läs mer

Andelen kvinnor av de företagsamma i Dalarna uppgår till 27,4 procent. Det är lite lägre än riksgenomsnittet (28,5 procent).

Andelen kvinnor av de företagsamma i Dalarna uppgår till 27,4 procent. Det är lite lägre än riksgenomsnittet (28,5 procent). Företagsamhetsmätning - Dalarnas län Johan Kreicbergs Hösten 2009 Dalarnas län Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper

Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper DEMOGRAFISKA RAPPORTER RAPPORT 2016:2 Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper Demografiska rapporter 2000:1 Sveriges framtida befolkning 2000:2 Barn och deras familjer 1999 2001:1 Varför föds det

Läs mer

HÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS

HÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA AGECAP HÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS Att gå i pension och lämna arbetslivet är för de flesta en stor händelse då livet kan förändras helt från en dag till en annan.

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län januari 2014 8 615 (11,6 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län januari 2014 8 615 (11,6 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, januari månad 2014 Vera Opacic Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län januari 2014 8 615 (11,6 %) 3 736 kvinnor (10,7 %) 4 879 män (12,5

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Mars 2016

Stockholms besöksnäring. Mars 2016 Stockholms besöksnäring. Under mars månad registrerades över 870 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var i nivå med mars månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna kom från inhemska

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015 FAKTAUNDERLAG Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015 Antalet inskrivna arbetslösa minskade under månaden Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras, om än i ett svagare tempo än tidigare.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av augusti månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av augusti månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 september 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av augusti månad 2011

Läs mer

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2008

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2008 NR/OE 2010-11-0 1() Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2008 OE0112 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter

Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter Solna 2010-01-26 Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter Uppdrag Valmyndigheten skall årligen redovisa antalet avgångna ledamöter i riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige samt särskilt kommentera hur

Läs mer

Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017

Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017 Februari 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till

Läs mer

4. Föräldrar och syskon

4. Föräldrar och syskon 4. Föräldrar och syskon Trots att många barn inte bor med båda sina biologiska föräldrar har ändå de flesta tillgång till både mamma och pappa. En fjärdedel av alla barn 0 17 år bor skilt från en av föräldrarna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 2014-03-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 Under februari månad fortsatte arbetslösheten i Stockolms län att minska. Nyinskrivna och varsel minskade

Läs mer

Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011

Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011 Stark återhämtning på arbetsmarknaden gynnade kvinnor Sysselsättningen ökade både för män och för kvinnor under

Läs mer

ARBETSFÖRMEDLINGEN - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS

ARBETSFÖRMEDLINGEN - MÖJLIGHETERNAS MÖTESPLATS MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län februari månad 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras under februari

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 15 maj 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län april 2012 8 588 (9,1 %) 3 743 kvinnor (8,5 %) 4 845 män (9,7 %) 2

Läs mer

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 2 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Innehåll Fakta om statistiken... 42 Kommentarer till statistiken... 44 2.1 Inskrivna barn

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 11 oktober 2013 Therese Landerholm Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Uppsala län september 2013 10 610 (6,3 %) 4 994 kvinnor (6,1%) 5 616 män (6,5 %) 2 608

Läs mer

Begränsad uppräkning av den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017

Begränsad uppräkning av den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Begränsad uppräkning av den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017 April 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag

Läs mer

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963 POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963 FEBRUARI 2001 T-20963 1 (7) BAKGRUND/SYFTE Post- och Telestyrelsen genomför inom ramen för sin tillsynsverksamhet undersökningar om inverkan på

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av januari 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av januari 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 februari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län januari 2014 13 042 (10,0 %) 5 586 kvinnor (8,9 %) 7 456 män

Läs mer

Arbetsmarknadsläget januari 2014

Arbetsmarknadsläget januari 2014 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget januari 2014 47 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen påbörjade 47 000 personer någon form av arbete under januari. Det är drygt

Läs mer

Åland. hyresbostad, procent 25,9 42,5 12,8 15,7

Åland. hyresbostad, procent 25,9 42,5 12,8 15,7 Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 214:2 15.12.214 Bostäder och boendeförhållanden 213 Det fanns 15 5 bostäder på Åland vid utgången av 213. Av dessa var över 13 3 stadigvarande bebodda,

Läs mer

Befolkningsprognos för Norrköping 2013-2022

Befolkningsprognos för Norrköping 2013-2022 FS 2013:3 2013-04-08 FOKUS: STATISTIK Befolkningsprognos för Norrköping 2013-2022 Förväntad fortsatt folkmängdsökning under kommande tioårsperiod Antal födda barn förväntas öka under kommande år, främst

Läs mer

Bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl Referensåret 2010 SF0105

Bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl Referensåret 2010 SF0105 Avdelningen för analys och prognos/enheten för 2010-03-22 1(8) Bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl Referensåret 2010 SF0105 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen

Läs mer

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?

Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv? Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Vad tror svenskarna kommer att definiera framtidens arbete och liv? Hur kommer arbetslivet och privatlivet förändras de kommande 15 åren?

Läs mer

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige 29 november 2001 Arne Modig T22502 Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företag i Sverige Svenskt Näringsliv

Läs mer

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2013

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2013 NR/OEM 2015-09-22 1(6) Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2013 OE0112 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

En gemensam bild av verkligheten

En gemensam bild av verkligheten En gemensam bild av verkligheten En meningsfull diskussion om Sveriges framtid förutsätter en gemensam bild av var vi står i dag. Hur ser verkligheten egentligen ut och vilka fakta beskriver den bäst?

Läs mer

5. Separationer mellan föräldrar

5. Separationer mellan föräldrar 5. Separationer mellan föräldrar Inledning År 2000 berördes drygt 51 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen fyller 17 inräknade. Uppgiften gäller barn till

Läs mer

Diskussionsfrågor till version 1 och 2

Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Version 1 Tillgång till internet i hemmet A. Vilken åldersgrupp har haft den största ökningen av tillgång till internet under perioden? B. Kan man med hjälp av de

Läs mer

Antalet äldre - idag och imorgon

Antalet äldre - idag och imorgon Bilaga 1 till Beslutsunderlag - hemsjukvårdsreformen PM. Antalet äldre - idag och imorgon Mikael Sonesson Statistik och Analys Regionförbundet Östsam Mailadress: mikael.sonesson@ostsam.se Tel: 13-262741

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013 Under augusti månad fortsatte antalet inskrivna arbetslösa i Stockholms län att öka något, både som antal och

Läs mer

Kännedomsundersökning 2015

Kännedomsundersökning 2015 1 Om undersökningen Genomförande Bakgrund TNS Sifo har i flera år genomfört en kännedomsundersökning på uppdrag av KRAV. Undersökningen genomfördes i år på samma sätt som 11-14, förutom att några extra

Läs mer

Trygg på arbetsmarknaden?

Trygg på arbetsmarknaden? Trygg på arbetsmarknaden? En jämförelse av svenska och danska ungdomars syn på arbetsmarknaden och framtiden Stefan Persson September 2009 Rapport framtagen av: RHETIKFABRIKEN Stefan Persson Verksamhetsansvarig

Läs mer

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2007

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2007 Utkast 1 1(15) Bortfallsanalys Yrkesregistret 2007 Innehållsförteckning Bortfallsanalys, Yrkesregistret 2007... 2 Bortfallsanalys, förvärvsarbetande, anställda i åldern 16-64 år 2007... 4 Bortfallet efter

Läs mer

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden 2011

Bostäder och boendeförhållanden 2011 Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 18-25497 Boende 212:1 19.12.212 Bostäder och boendeförhållanden 211 Det fanns nästan 15 2 bostäder på Åland vid utgången av 211. Av dessa var drygt 13 stadigvarande bebodda,

Läs mer

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag Bostadsbidrag barnfamiljer Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Hur mycket du kan få beror på dina inkomster, dina boendekostnader, bostadens storlek och hur många barn du har. Du söker

Läs mer

BOKSLUT. Malmö 2012. Befolkningsbokslut

BOKSLUT. Malmö 2012. Befolkningsbokslut BOKSLUT Malmö 2012 Befolkningsbokslut Stadskontoret 2013 Vid frågor rörande rapporten kontakta: Malmö stadskontor, Avdelningen för samhällsplanering Maria Kronogård (Befolkning) maria.kronogard@malmo.se,

Läs mer

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2002

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2002 Utkast 1 1(13) Bortfallsanalys Yrkesregistret 2002 Innehållsförteckning Bortfallsanalys, Yrkesregistret 2002... 2 Bortfallsanalys, förvärvsarbetande, anställda i åldern 16-64 år 2002... 4 Bortfallet efter

Läs mer

Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013

Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013 Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013 Sammanfattning 2 1. Sammanfattning Den här rapporten har undersökt hur pass väl Arbetsförmedlingen har lyckats med att

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015 Fått arbete I maj fick 1 580 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I maj för ett

Läs mer

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av januari månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av januari månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 15 februari 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av januari månad

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad, 16 augusti 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2011 Lediga platser:

Läs mer

3. Befolkningsförändringar bland barn 2004

3. Befolkningsförändringar bland barn 2004 Barn och deras familjer 2004 3. Befolkningsförändringar bland barn 3. Befolkningsförändringar bland barn 2004 Antalet födda varierar stort över åren. År 1990 var ett toppår då det föddes nästan 124 000

Läs mer

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2004

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2004 Utkast 1 1(13) Bortfallsanalys Yrkesregistret 2004 Innehållsförteckning Bortfallsanalys, Yrkesregistret 2004... 2 Bortfallsanalys, förvärvsarbetande, anställda i åldern 16-64 år 2004... 4 Bortfallet efter

Läs mer

kvinnor (5,7 %) män (6,5 %) I april månad månaden. i april 2014. ling.

kvinnor (5,7 %) män (6,5 %) I april månad månaden. i april 2014. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad 9 maj 2014 Peter Nofors, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2014 9 295 (6,1 %) 4 220 5 075 2 022 kvinnor (5,7 %) män (6,5

Läs mer

Analysgruppen. Redovisning inför budgetberedningens arbete. Analysgruppen 2015-04-08

Analysgruppen. Redovisning inför budgetberedningens arbete. Analysgruppen 2015-04-08 Analysgruppen Redovisning inför budgetberedningens arbete Analysgruppen 2015-04-08 Deltagare i Analysgruppen Ekonomi Monica Karlsson KLK Peter Karlsson BUN OMS, föräldrarledig Kvalitet-/utveckling KLK,

Läs mer

IBIS 2011. Resultat från de 15 största enskilda utlandsmarknaderna samt Kina

IBIS 2011. Resultat från de 15 största enskilda utlandsmarknaderna samt Kina IBIS 2011 Resultat från de 15 största enskilda utlandsmarknaderna samt Kina November 2012 IBIS 2011 Tillväxtverket har under hösten 2012 tagit fram underlag från IBIS 2011 för de 15 största enskilda utlandsmarknaderna

Läs mer

5. Separationer mellan föräldrar

5. Separationer mellan föräldrar . Separationer mellan föräldrar. Separationer mellan föräldrar Nästan 0 000 barn var under år 00 med om att föräldrarna separerade. Separationer blir mindre vanliga med barnets stigande ålder. Men trots

Läs mer

ARBETSRAPPORT NR 6 INOM GAVRA-ROJEKTET. Maria Nygren. Barnen en jämförelse mellan svenska och grekiska barn i tvillingmaterialet (2007)

ARBETSRAPPORT NR 6 INOM GAVRA-ROJEKTET. Maria Nygren. Barnen en jämförelse mellan svenska och grekiska barn i tvillingmaterialet (2007) ARBETSRAPPORT NR 6 INOM GAVRA-ROJEKTET Maria Nygren Barnen en jämförelse mellan svenska och grekiska barn i tvillingmaterialet (2007) Barnen Barnen... 1 Materialets egenskaper barnen i tvillingmaterialet...

Läs mer

Jan Strid. Radiolyssnandet i Värmland 2010

Jan Strid. Radiolyssnandet i Värmland 2010 Radiolyssnandet i Värmland 2010 Radiolyssnandet i Värmland 2010 Jan Strid S yftet med detta kapitel är att belysa den värmländska radiopublikens vanor. Tanken är att dessa i stor utsträckning illustrerar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, april 2015

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, april 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, april 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings län, men trenden är

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 februari 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län januari 2016: 58 541 (7,2%) 25

Läs mer

Fritidshem. Information till dig som ska söka in ditt barn till fritidshem

Fritidshem. Information till dig som ska söka in ditt barn till fritidshem Fritidshem Information till dig som ska söka in ditt barn till fritidshem Placering i fritidshem I den här broschyren får du information om hur du ansöker om plats för ditt barn i Piteå kommuns förskolor

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB Arbetsmarknadsläget i september 2002 Arbetslösheten ökar trendbrott? 1(5) 2002-10-17 kl 13.00 Nr 2002:261 För första gången sedan december förra året ökar antalet arbetslösa jämfört med månaden innan,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av februari månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av februari månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län februari 2012 10 455 (7,0%) 5 213 kvinnor (7,1%)

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013 Blekinge, 8 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013 Kraftig ökning av antalet varsel på en fortsatt svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas

Läs mer