Nyföretagande i Skaraborg Dess förutsättningar, läge och utvecklingsmöjlighet

Nyföretagande i Skaraborg Dess förutsättningar, läge och utvecklingsmöjlighet Grund Nyföretagande i Skaraborgs kommuner har sedan rätt lång tid ansetts vara på lägre nivå än liknande regioner i Sverige. En orsak kan vara att Skaraborg präglats av sin relativt trygga landsbygdshistoria och det arbetsliv som funnits där. I Sverige anses 164 kommuner av de 290 vara landsbygdskommuner. 33 kommuner anses som gles landsbygd. Samtliga av dessa 33 gles landsbygdskommuner ligger i norra Sveriges inland, från norra Värmland och uppåt. Cirka en tredjedel av Sveriges befolkning och sysselsättning finns på landsbygden. En femtedel av all befolkning med lång universitetsutbildning bor på landsbygd. I flera nyligen gjorda studier visar det sig att de kommuner som har en positiv befolkningsutveckling även får ett ökat nyföretagande. Detta är dock svårt att utläsa i kommunerna i Skaraborg. Skaraborgs befolkning har inte ökat det senaste decenniet, utan istället minskat med 2 200 personer sedan 1990 fram till juni, 2013. Endast Lidköping och Skövde kommun har haft en positiv befolkningsutveckling sedan 1990, dock ingen nämnvärd ökning av nya företag. Medelåldern i Skaraborgs kommuner är totalt betydligt högre än i Västra Götalandsregionen eller Riket som helhet. Enda undantaget är Skövde kommun som sedan år 1998 och fram till idag (2012/2013) har lägre medelålder är VGR och Riket. Begreppen push and pull som olika vägar till nyföretagande Med Push avses det nyföretagande som uppkommer utifrån arbetsmarknads- eller sysselsättningsinsatser. Människor startar företag då de står utan ett arbete. Nästan en fjärdedel av allt nyföretagande i Sverige startas idag av arbetslösa som startar eget. Med Pull avses det nyföretagande som uppkommer från att människor ser möjligheter eller genom ett eget intresse att starta ett företag, oavsett om de redan har ett arbete eller sysselsättning. Hur flexibla är entreprenörerna? Inom viss forskning, som berör entreprenörskap och företagande på landsbygd, sägs det att det inom de flesta branscher är högst ovanligt att entreprenörer flyttar sin verksamhet geografiskt. Det är även vanligt att den verksamhet som startas är relaterad till vad man gjort tidigare, exempelvis att man startar inom samma bransch som man tidigare arbetat i. Därför kan vissa regioner vara hämmande för individers företagande även om de besitter stor motivation till att starta ett företag. 1

Rätt ålder för företagande Sannolikheten att starta företagande varierar med åldern. Många egenföretagare i Sverige tillhör åldersgruppen 25-45 år. När forskare studerat viljan bland individer att starta företag är denna högst för åldersgruppen 25-34 år och några studier har visat att människor i ökande takt startar företag i allt yngre ålder. Gullspång och Karlsborgs kommuner har en relativt hög medelålder bland sina invånare vilket kan vara en av orsakerna till ett lågt nyföretagande. Eventuellt kan det behövas andra insatser och stöd till nyföretagande för de kommuner som har färre unga invånare. Skövde kommun har en relativt låg medelålder bland sina invånare men ändå inte så hög andel av nyföretagande. Utbildningsnivå Beträffande utbildningsnivå så har den empiriska forskningen visat på motsatta resultat. Vissa studier kommer fram till att utbildningsnivå har en signifikant effekt på nyföretagande medan andra studier inte kan påvisa något signifikant samband mellan utbildningsnivå och nyföretagande. Bland de studier som visar att utbildningsnivå har en signifikant påverkan så skiljer sig effekten från studie till studie. Några identifierar en positiv relation, d.v.s. att högre utbildningsnivå leder till högre sannolikhet att starta ett företag medan andra studier identifierar ett negativt samband, d.v.s. att högre utbildningsnivå leder till lägre sannolikhet att starta ett företag och ytterligare ett antal studier har funnit ett negativt samband upp till en viss utbildningsnivå och positivt samband däröver. Sverige vill se mer av entreprenörskap i utbildningssystemet Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. Detta ansåg Sveriges regering våren 2009 då de lanserade nya regeringsdirektiv till bland annat Skolverket. Regeringen ansåg att utbildningsväsendet kan fylla en viktig funktion genom att hjälpa elever och studerande att utveckla och ta till vara på de kunskaper, kompetenser och förhållningssätt som behövs för entreprenörskap och företagande. Vidare beskrev regeringen det som de anser utmärker en bra entreprenör förmågan att lösa problem, tänka nytt, planera sitt arbete, ta ansvar och samarbeta med andra är också egenskaper som studerande på olika nivåer behöver utveckla för att klara sina studier och för att bli framgångsrika i vuxenlivet. Sveriges regering vill att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom utbildningssystemet och hoppas därför att de som är verksamma inom olika delar av utbildningsväsendet ska känna sig inspirerade att utveckla undervisningen inom detta område. 2

Hur ser Skaraborgs nyföretagande ut? Nedan redovisas SCB:s statistik över antalet nyföretagande per 1000 invånare i Sveriges kommuner, åren 2002-2012. Genomsnittet för Sveriges kommuner år 2012=9,7. Minskat eller ökat nyföretagande speglas av utvecklingen under åren 2002-2012. Essunga kommun haft ett stadigt ökat nyföretagande År 2012= 11,48 Falköpings kommun haft ett stillastående läge för nyföretagande År 2012=7,752 Grästorps kommun haft ett stadigt ökat nyföretagande År 2012=13,171 Gullspångs kommun haft ett märkbart ökat nyföretagande År 2012=6,961 Götene kommun - haft ett stillastående läge för nyföretagande År 2012=8,7 Hjo kommun - haft stora variationer nyföretagande År 2012=7,037 Karlsborgs kommun - haft stora variationer nyföretagande År 2012=6,836 Lidköpings kommun haft ett stillastående läge för nyföretagande År 2012=8,812 Mariestads kommun haft ett stillastående läge för nyföretagande År 2012=6,697 Skara kommun - haft något ökande nyföretagande År 2012=9,038 Skövde kommun - haft ett märkbart ökande nyföretagande År 2012=8,589 Tibro kommun - haft något ökande nyföretagande År 2012=8,043 Tidaholms kommun haft stora variationer- nyföretagande År 2012=6,23 Töreboda kommun haft ett stadigt ökat nyföretagande År 2012=10,006 Vara kommun - haft ett stadigt ökat nyföretagande År 2012=10,417 Essunga, Grästorp, Töreboda och Vara kommuner ligger över Sveriges kommuners genomsnitt. Övriga kommuner har ett lägre nyföretagande per 1000 invånare. Vad kännetecknar Landsbygden ur ett nyföretagarperspektiv? I Sveriges landsbygdsregioner, som exempelvis Skaraborg, finns glesa marknader på utbudssom såväl efterfrågesidan. Det är rätt låg tillgänglighet till kunder och till arbetskraft jämförelsevis med urbana miljöer. Ofta är det rätt långa avstånd till centra för kunskapsproduktion, utifrån de resmöjligheter som finns på landsbygd. I Skaraborg anses fortfarande avstånd som 50 kilometer rätt besvärliga. Kollektivtrafiken i Skaraborg anses inte totalt sett vara tillräcklig för bland annat arbetspendling, handel eller för rekreationsresor. Eventuellt kan några städer i Skaraborg anse infrastrukturen tillräckligt utbyggd för företagande som kan nå kunder på längre avstånd. Attityder och förhållningssätt till nyföretagande och entreprenörskap Sedan början av 2 000-talet har Skaraborgs kommuner arbetat med att stärka människors attityder och förhållningssätt till nyföretagande och entreprenörskap. Dels genom att skapa en röd tråd av entreprenörskap inom utbildningsväsendet och genom gemensamma satsningar kring företagande och nyföretagande. Att skapa en entreprenöriell anda eller entreprenörskapsmylla i Skaraborg har ansetts lika viktig som i övriga Sverige. Dock har det varit svårt att fått till en Skaraborgsanda eller ett varumärke som flera regioner försöker 3

utveckla, exempelvis Gästrikland Smak av Gästrikland eller Jämtlands Det genuina Jämtland. Nyföretagandet i paritet med befolkningsandel Av Sveriges totala nyföretagande (100 %) ansågs år 2010 att; 4 % av nyföretagande fanns i gleslandsbygd 33 % landsbygd 24 % stadsområden 39 % storstadsområden Vad är landsbygdens kärnstyrkor för ett ökat nyföretagande Vad är då Skaraborg och landsbygdens styrkor som kan förädlas för att få ett ökat entreprenörskap bland människor som genererar ett ökat nyföretagande? Generellt anser viss forskning att landsbygdens unika kvalitéer är våra starka sociala nätverk och den anda eller kultur som synliggörs i flera landsbygder och kommuner. Viktiga aktörer för ett ökat företagande Ett antal viktiga aktörer finns redan idag i Skaraborg som kan bidra till ett ökat nyföretagande. Dels verkar flera aktörer inom utbildningsverksamheten i Skaraborgs kommuner. UF Skaraborg (UF= Ung Företagsamhet) har koncept för entreprenöriellt lärande på grundskole- och gymnasienivå. Flera entreprenöriella utbildningskoncept används på grundskolenivå. Snilleblixtarna, Finnupp, Natur och Teknik för alla (NTA) är några. Även flera förskolor i Skaraborg använder Reggio Emilia synsätt som pedagogiskt förhållningssätt som anses vara en bra grund för entreprenöriellt lärande. Några av Skaraborgs kommuner arbetar med konceptet Sommarlovsentreprenörer med syfte att ge unga i främst 15-20 års ålder möjlighet att driva ett eget företag under sommaren. Drivhuset finns som bedriver aktiviteter för företagande för högskolestudenter. Gothia Science Park ger högskolestudenter möjlighet att starta och utveckla företag. Nyföretagarcentrum och nyföretagarrådgivare finns i stort sett i samtliga av Skaraborgs kommuner. 4

Vilka utmaningar finns för att få till ett utökat nyföretagande i Skaraborg? 1. Skaraborgs inre marknad för nyföretagande kan anses som relativt liten, i jämförelse med storstadsregioner. För Skaraborg kan det handla det om att nå till de stora marknaderna där det finns en tillväxtpotential. Detta för att minska nyföretagandets lokala marknadsbehov på efterfrågesidan som ger begränsade tillväxtmöjligheter. Ett nyföretagande som fokuserar på export och på exportmogen destination/turism kan vara mer långsiktigt. På samma sätt finns behov av att innovationsstrategier för landsbygdsutveckling skapas där nyföretagande kan vara ett nyckelområde. 2. På landsbygd är det ännu svårare med riskkapital för nyföretagande. Denna fråga är ständigt aktuell och bör på ett tydligt sätt diskuteras och hanteras på regional nivå. 3. Fortfarande startar personer med invandrarbakgrund företag i relativt låg frekvens i Skaraborgs kommuner. Därför bör fortsatta utvecklingsinsatser ske för att utöka deras möjligheter till företagande. 4. Möjligheterna för kvinnor att starta företag i Skaraborg verkar fortfarande inte vara tillfredsställande. Därför behövs fortsatta insatser för att stärka kvinnors väg till företagande. 5. Unga personer på landsbygden startar inte nya företag i stor utsträckning. Bristen av samverkan mellan högskolestudenters entreprenöriella kunskaper och företagsutvecklande kan vara en orsak. Genom en bättre samverkan mellan högskolors verksamhet i direkt samverkan med andra unga i Skaraborgs kommuner, på deras hemmaplan kan stärka flera ungas entreprenöriella förmågor och vilja till utbildning på högskolenivå och till eget företagande. 5

Nyföretagandet i Skaraborgs kommuner 2002-2012 Faktornamn: Nyföretagsamhet Källa: UC AB Enhet: nyföretagsamma per 1000 inv KOMMUN DELSERIE 1DELSERIE 2 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Essunga 7,988 6,995 9,884 12,246 11,574 11,562 10,986 10,096 12,846 14,511 11,48 Falköping 8,1 6,931 6,77 8,815 8,267 8,624 9,41 8,467 9,584 9,181 7,752 Grästorp 8,329 7,104 9,311 8,863 10,69 9,161 11,742 11,114 12,387 9,653 13,171 Gullspång 4,219 5,894 6,141 6,931 6,983 8,3 9,025 10,073 8,365 7,392 6,961 Götene 8,421 6,668 8,62 12,365 8,848 9,257 8,433 8,44 11,222 11,707 8,707 Hjo 8,558 10,756 7,868 12,765 11,848 13,279 8,348 8,262 7,763 11,546 7,039 Karlsborg 7,492 4,994 4,34 7,835 7,98 11,181 9,165 6,435 8,85 9,855 6,836 Lidköping 7,429 7,624 7,955 8,708 7,954 9,271 9,378 8,203 9,276 9,784 8,812 Mariestad 7,418 5,96 6,397 5,788 6,841 8,542 7,822 7,227 8,331 8,444 6,697 Skara 7,994 9,257 7,745 11,401 9,002 11,2 9,338 11,547 8,679 10,78 9,038 Skövde 6,62 6,303 7,451 7,042 7,537 8,486 8,155 7,829 8,924 9,026 8,589 Tibro 6,391 5,707 5,194 7,694 8,157 7,487 6,511 7,177 9,413 7,951 8,043 Tidaholm 6,957 6,728 7,84 9,294 6,685 8,923 6,969 9,368 8,937 9,388 6,23 Töreboda 6,708 7,176 8,189 7,161 8,346 9,608 8,312 9,01 7,745 9,843 10,006 Vara 7,896 7,419 7,992 10,434 9,238 12,554 10,989 12,407 10,025 11,202 10,417 6

Befolkningsutveckling i Skaraborgs kommuner Kommun Antal invånare 1990 Antal invånare 2013 Differens % Essunga 6 029 5 530-499 -9,0% Falköping 31 994 31 803-191 -0,6% Grästorp 6 117 5 610-507 -9,0% Gullspång 6 448 5 186-1 262-24,3% Götene 13 498 13 115-383 -2,3% Hjo 9 136 8 875-261 -2,95% Karlsborg 8 085 6 737-1 348-12,0% Lidköping 35 801 38 400 2 599 +7,3% Mariestad 24 682 23 759-923 -3,9% Skara 18 689 18 396-293 -1,6% Skövde 47 529 52 424 4 895 +10,4% Tibro 11 188 10 716-472 -4,4% Töreboda 10 481 8 996-1 485-16,5% Vara 16 997 15 600-1 397-8,95% Totalt 259 957 257 758-2 199 invånare -0,8% 7

Befolkningens medelålder i Skaraborgs kommuner åren 1998 och 2012 Kommun 1998 2012 Essunga 41,3 44,1 Falköping 41,4 42,5 Grästorp 40,7 43,8 Gullspång 42,0 47,5 Götene 40,1 43,2 Hjo 41,1 44,1 Karlsborg 43,2 46,6 Lidköping 40,6 42,6 Mariestad 41,3 44,5 Skara 40,2 42,5 Skövde 39,3 40,7 Tibro 40,5 43,5 Tidaholm 40,9 43,3 Töreboda 41,2 44,7 Vara 41,5 43,8 Västra Götaland 39,9 41,0 Riket 40,0 41,2 Gullspång och Karlsborg har en betydligt högre medelålder än övriga kommuner. Essunga, Hjo, Mariestad och Töreboda har en medelålder över 44 år, 2012. Skövde kommun har en lägre medelålder än VGR och riket. 8

Mörk grön = 33 kommuner Gles landsbygd Ljus grön = 164 kommuner landsbygd Beige = Stadsområden Röd = Storstadsområden 9