VINDSTUDIE KV. TROLLHÄTTAN. PM angående vind för fastighet Trollhättan 30 m.fl., Stockholm Underlag för detaljplan

VINDSTUDIE KV. TROLLHÄTTAN PM angående vind för fastighet Trollhättan 30 m.fl., Stockholm Underlag för detaljplan Upprättad: 2015-04-08 Upprättad av: Örn Erlendsson Viktor Sjöberg Kontakt Rickard Nygren rickard.nygren@white.se

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 4 SYFTE... 4 METOD... 4 BERÄKNINGAR... 5 KOMFORT... 8 RESULTAT... 10 VINDROSOR... 10 CFD-RESULTAT... 10 VINDHASTIGHETER... 10 ÖVERSIKT VIND FRÅN SYDVÄST... 11 FOKUSOMRÅDE 1 HAMNGATAN... 13 FOKUSOMRÅDE 2 REGERINGSGATAN... 14 FOKUSOMRÅDE 3 KV TROLLHÄTTANS INNERGÅRD... 15 FOKUSOMRÅDE 4 BRUNKEBERGSTORG... 16 FOKUSOMRÅDE 5 NYA TAKTERRASSER PÅ FASTIGHETEN TROLLHÄTTAN 30... 17 ÖVERSIKT VIND FRÅN SYD... 20 SLUTSATSER... 22 BILAGA 1 - VINDROSOR... 23 BILAGA 2 ALLMÄNNA REKOMMENDATIONER... 27 2

SAMMANFATTNING En vindstudie har utförts på planerad exploatering i Kv. Trollhättan, Stockholm. Utifrån det redovisade resultatet kan beslut tas om vindskyddade åtgärder som planteringar (placeringar, val av vegetation) och byggnaders exakta läge och utformning. Vindstudien tittar på vindsituationen idag samt hur det framtida scenariot kommer att bli. Ett före/efter-perspektiv genomsyrar därför hela rapporten. Behandlad vindstatistik baserad på mätdata från Arlanda genom vindrosor visar att det i huvudsak blåser från sydväst. I detta läge har beräkning utförts med vind från sydväst. Beräkningen är gjord vid vindhastigheten 5 m/s. Detta är en vindhastighet som, enligt vindrosorna, relativt frekvent förekommer men heller inte överstigs speciellt ofta. 5 m/s är också ett gränsvärde som förklaras närmare i tabell 1 och 2 på sid 8. Följande fokusområden har identifierats och studeras närmare i rapporten: 1. Hamngatan utanför Gallerian 2. Regeringsgatan 3. Kv Trollhättans innergård 4. Brunkebergstorg 5. Nya takterrasser på fastigheten Trollhättan 30 Utifrån vindstudien har det beräknats att vindhastigheterna ligger på ungefär 3 4 m/s för de flesta fokusområden. Något lägre hastigheter uppkommer på innergården och vissa terrasser. Tittar man på tabell 2 och 3 ser man att den vindhastigheten är bra för torgmiljöer och kortare uppehåll. Vinden kommer även att ge en svalkande känsla på varma sommardagar. Några viktiga slutsatser är följande: Överlag påverkas inte vindsituationen i gatunivån speciellt mycket av de föreslagna ombyggnationerna och tillbyggnationerna. Skillnaderna är i storleksordningen 1 m/s. Generellt sett är vindsituationen runt och i kv Trollhättan god. Både vid sydvästliga och sydliga vindar. Ny utbuktningsvolym över entré på Gallerian ger lägre vindhastigheter vid detta område på Hamngatan. Det nya bostadshuset vid Regeringsgatan gör att kvarteret täpps till vilket gör att vindhastigheterna vid Regeringsgatan ökar något vid sydvästliga vindar. Takterrassen mellan fastighet Trollhättan 29 och 30 ligger i ett något utsatt läge där vinden kan blåsa igenom hela kvarteret. Här bör man fundera kring planteringar eller avskärmningar för att producera ett lokalt vindskydd. Brunkebergstorg har ett relativt skyddat läge. Balkongerna på det nya bostadshuset är ganska vindutsatta. Ända från gatunivå och uppåt ligger vindhastigheterna på ca 3-3,5 m/s vid sydvästlig vind. Detta bör man ha med sig när balkongernas utformning designas - någon form av sidoskydd föreslås. Allmänna rekommendationer kring byggnader, grönska och vind finns i bilaga 2. 3

BAKGRUND I Kv. Trollhättan som ligger vid Gallerian i centrala Stockholm drivs ett omfattande renoveringsprojekt som även innefattar ny föreslagen bebyggelse av ett bostadshus och fastigheten Trollhättan 30. Befintliga byggnader föreslås blandas upp med nya konstruktioner vilket gör det intressant att studera hur vinden rör sig i området. omkring byggnaderna, på gården och nya terrasser. SYFTE Syftet med studien är att kontrollera hur den nya bebyggelsen påverkar vindförhållandena i området. Därför har fokusområden som Regeringsgatan, Hamngatan, Trollhättans innergård samt nya takterrasser på T30 valts ut. Resultaten jämförs med hur situationen ser ut idag. METOD Vinddata har insamlats från närmast belägna punkt där tillgänglig data finns (Arlanda flygplats). Vindstatistik som finns från Bromma är likvärdig den som uppmätts på Arlanda. Utifrån statistiken har så kallade vindrosor tagits fram för att visa på vanligt förekommande vindar (riktning och hastighet) under olika årstider. Klimatdatan är upptagen 10 m över marken. Statistiken kommer från EnergyPlus med insamlade genomsnittliga värden konstruerade från mätningar gjorda från 20 olika år. Längst bak i rapporten i bilaga 1 återfinns vindrosor som är generade från Ladybug i programmet Grasshopper för Rhino. 4

BERÄKNINGAR Beräkningar utförts med CDF-teknik (Computational Fluid Dynamics) där numeriska metoder används för att analysera strömningsproblem. Programvaran som används är i detta fall Autodesk Simulation CFD. Programmet tar hänsyn till och beräknar luftens hastighet, tryck och turbulens i en mängd punkter. Dessa punkter är genererade i programmet Autodesk Project Ventus som maskar modellen innan det importeras i Autodesk Simulation CFD. Figur 1. Ett utdrag som visar hur många beräkningspunkter som finns i modellen. Volymerna för byggnaderna är uppbyggda i Rhinoceros 3D och topografin för marken har byggts upp utifrån en ursprunglig 3d-modell gjord i SketchUp. Marken och byggnaderna exporteras därefter till Ventus och slutligen Simulation CFD. Den ursprungliga modellen från Rhino kan ses i figuren nedan. I projektet har först den ursprungliga modellen med de befintliga volymerna i kv Figur 2. Rhino-modellen som används vid simuleringen för det befintliga kvarteret. 5

Figur 3. Rhino-modellen som används vid simuleringen för det nya kvarteret. Trollhättan byggts upp och vindanalyser har utförts. Därefter har dessa byggnader bytts ut mot de nya föreslagna volymerna för byggnaderna för att kunna få en bra jämförelse och se vad som händer med den framtida vindsituationen (se figur 2 och 3). För att kunna titta på hur vindhastigheterna ser ut i fotgängarnivå, ca 1,8 m över marken, skapas horisontala snitt ovanför marken som ligger på 1,8 m höjd så långt detta är möjligt då markhöjder varierar. Relevanta fokusområden visas i figur 4. 6

Figur 4. Fokusområden Fokusområden: 1. Hamngatan utanför Gallerian 2. Regeringsgatan 3. Kv Trollhättans innergård 4. Brunkebergstorg 5. Nya takterrasser på Trollhättan 30 I dagsläget har inga träd placerats in i modellen då fokus i denna studie är kvartersstrukturens och byggnadsvolymernas inverkan på vindsituationen. Träden har dessutom ingen verkan vintertid. 7

KOMFORT Vid vindstudier förekommer ofta begreppet upplevd vindhastighet. När den upplevda vindhastigheten överstiger 5 m/s kan det uppfattas som obehagligt. Den upplevda vindhastigheten är något högre än medelvindhastigheten p.g.a. turbulens och lokala förutsättningar. Gränsvärdet 5 m/s får inte överskridas mer än ett visst antal procent utifrån ett normalår. I tabellerna nedan visas hur många procent detta är och att det är aktivitetsberoende. Vid rörelse är kroppen mer tolerant mot vind än vid stillasittande. I CFD-simuleringarna är det medelhastigheten som beräknas och inte den upplevda hastigheten. Det betyder att vindhastigheten upplevs som något sämre än vad det ser ut i tabellerna nedan. Procentsatserna för när det är Tolerabelt sänks något medan procentsatserna för när det är Obehagligt och Farligt höjs något. Tabell 1. Komfortkriterier. Högsta andel av tiden under ett år som gränsvärdet 5 m/s för upplevd vindhastighet får överskridas. Källa: Davenport (1972) och Glaumann (1988) Davenport Glaumann Aktivitet Tolerabelt Obehagligt Farligt Högst Cykel, snabb gång 43 % 50 % 53 % 50 % Risk för skador Promenad 23 % 34 % 53 % 50 % Risk för skador Kortvarigt stillastående, stillasittande 6 % 15 % 53 % 20 % Acceptabelt Långvarigt stillastående, stillasittande 0,1 % 3 % 53 % 0,5 % Önskvärt Tabell 1 visar tydligt är att när en person är mer eller mindre stillastående är det väldigt kort tid som vindar på 5 m/s tolereras. Vindkomforten kan också beskrivas utifrån årsmedianvärde. I tabell 2 visas det högsta godtagbara årsmedianvärde för upplevd vindhastighet som tillåts för respektive vistelsemiljö. Tabell 2. Komfortkriterier. Källa: Glaumann och Westerberg (1988) Vistelsemiljö Gång- och cykelvägar Kortare uppehåll, ex. torg och busshållplatser Längre uppehåll, stillasittande Högsta godtagbara årsmedianvärde av upplevd vindhastighet 5 m/s 3 m/s 1,5 m/s 8

För en lekman kan det vara svårt att förstå vad en viss hastighet i m/s egentligen betyder. Tabellen nedan ger mer inblick i detta. Tabell 3. Tabell som visar karakteristik av olika vindhastigheter (Terry S. Boutet, 1987) Vindhastighet (m/s) Allmän beskrivning Specificering 0,45-1,35 Lugnt Rök stiger vertikalt 1,8-3,5 Svag vind Vind som känns i ansiktet, prassel i löven 3,6-4,95 Svag vind Löv och kvistar rör sig konstant, vind sträcker flaggan lätt 5,4-7,2 Måttlig vind Damm och papper flyttas, mindre grenar rör sig 7,65-9,9 Måttlig till frisk vind Mindre lövträd börjar vingla 10,35-12,1 Frisk vind Större grenar rör sig, visslande elledningar 12,6-18,45 Hård vind Hela träd rör sig 18,9-21,6 Hård vind Lätta strukturella skador inträffar, skorstenspipor trillar ner 22-25,2 Hård vind Träd faller, betydande strukturella skador inträffar 25,6-30,15 Storm Mycket sällsynt, utbredda skador 30,6 - Orkan Extremt sällsynt, omfattande skador 9

RESULTAT I detta avsnitt presenteras resultatet av behandlingen av vindstatistik som vindrosor. Därefter följer beräknade medelvindhastigheter och vindutbredning i de studerade områdena. Vindrosor Nedanstående figur visar vindrosor från mätstationen i Arlanda. Figurerna visar vindförhållanden på 10 meters höjd. Figur 5. Vindros Arlanda mätstation för hela året. Medelvind 3,4 m/s. Som figur 5 visar kommer den största vindhastigheten från sydliga vindar men är också mycket ofta förekommande från väst och sydvästliga vindar. I genomsnitt blåser vinden från sydväst. Denna figur är talande för hur vindar blåser för de flesta årstiderna och även vindstyrkan. Ett fall med vind från syd har också simulerats eftersom Regeringsgatan står ganska öppen från syd. Längst bak i rapporten i bilaga 1 återfinns flera vindrosor där snävare tidsintervall behandlas. CFD-resultat För en inledande studie har en sydvästlig vind på 5 m/s studerats eftersom den anses mest relevant med tanke på hur vindrosen ser ut. Vindhastigheter I resultatfigurerna nedan visas vindhastigheterna med en skala på 0-5 m/s på varje bild och höjden över marken är 1,8 meter för att symbolisera fotgängarnivå. 10

ÖVERSIKT VIND FRÅN SYDVÄST Här presenteras en översiktsbild av resultatet med kommentarer och sedan följer fokusområdena i separata avsnitt. I avsnitten för respektive fokusområden förklaras i ord och siffror hur vindsituationen ser ut och förändras. Figur 6. Befintligt scenario. En översikt av vindhastigheten för hela kvarteret Trollhättan och dess närmaste omgivning i den befintliga strukturen med vind från sydväst (rakt nedifrån i bilden). 11

Figur 7. Framtida scenario. En översikt av vindhastigheten för hela kvarteret Trollhättan och dess närmaste omgivning i det nya förslaget med vind från sydväst (rakt nedifrån i bilden). Vinden kommer från sydsydväst vilket är rakt nedifrån i bilderna som visas i figur 6 och 7. Man kan se att vinden byggs upp lite vid alla fokusområdena som visades i figur 4. Överlag ser vindsituationen mellan före och efter relativt lika ut. Regeringsgatan får något högre vindhastighet då det lilla nya bostadshuset täpper till gatuutrymmet och en lite längre tunnel skapas. Brunkebergstorg ser också en något förbättrad vindsituation vilket troligtvis beror på mer detaljeringsnivå i efter-scenariot där mer detaljerade volymer inkluderats för Kv Trollhättan. Den turbulens som alltid skapas vid foten av högre byggnader blir mer detaljerat beräknad och därför mer tillförlitlig i efter-scenariot. Det rör sig dock inte om stora hastighetsskillnader. På följande sidor visas fokusområdena i tur och ordning med befintligt och framtida scenario. 12

FOKUSOMRÅDE 1 HAMNGATAN Figur 8. Befintligt scenario. Vinden blåser från sydväst. Vindhastigheter framför entrén till Gallerian från Hamngatan ligger på ungefär 2-3,5 m/s. Figur 9. Framtida scenario. Vinden blåser från sydväst. Vindhastigheter framför entrén till Gallerian från Hamngatan ligger lägre här, runt 1 m/s. Vindsituationen mellan befintlig och framtida situation påminner mycket om varandra på Hamngatan. Fasaden på Trollhättan 29 och 30 ser något lugnare ut i det nya förslaget, beroende på en utskjutande volym ovanför entrén till Gallerian. I den sydvästliga vinden som simulerats kommer vinden in på Hamngatan från Sergels torg och Brunkebergstorg. Noterbart är att vindar som kommer från Klarabergsgatan viker av mot Sveavägen och blåser alltså inte in på Hamngatan. 13

FOKUSOMRÅDE 4 BRUNKEBERGSTORG Figur 14. Befintligt scenario. Vinden blåser från sydväst. Stora delar av Brunkebergstorg har vindhastigheter på runt 2,5 m/s. Figur 15. Framtida scenario. Vinden blåser från sydväst. Den nya vindsituationen är enligt simuleringen något lugnare med hastigheter runt drygt 2 m/s och lägre. Modellerna innehåller inte några träd eftersom dessa inte ger något bidrag vintertid. På sommaren kan träd erbjuda ett visst skydd då vindhastigheterna sänks ytterligare något. Att det ser lite lugnare ut på det framtida scenariot i ovanstående figurer kan bero på de mer detaljerade byggnadsvolymerna. Vid foten av höga hus dimper det ofta ner vind och det blir en del turbulens, detta blir mer korrekt beräknat vid mer detaljerade byggnadskroppar så framtidsscenariot bör vara mer tillförlitligt. 16

FOKUSOMRÅDE 5 NYA TAKTERRASSER PÅ FASTIGHETEN TROLLHÄTTAN 30 Eftersom dessa terrasser inte är befintliga finns enbart framtida scenario för detta fokusområde. Figuren nedan visar föreslagna platser för takterrasser. Figur 16. Takterrass på fastigheten T30. De rödmarkerade områdena är platser där takterrasser föreslås finnas. Figur 17. Takterrass ovanpå bostadshus. Vinden blåser från sydväst. Vindsituationen ovanpå bostadshuset som täpper till kvarteret Trollhättan markeras med streckad linje. Denna öppning blir en länk mellan Trollhättans innergård och Regeringsgatan. Här ser vindsituationen relativt bra ut, med hastigheter på runt 2,5 m/s som mest. 17

Figur 18. Takterrass ovanpå bostadshus. Vinden blåser från sydväst. En nivå ned från tidigare figur. Streckad linje markerar terrassområdet. Här visas terrasserna en nivå ned mot tidigare figur. Dessa är mindre till storleken och också mindre vindutsatta varför vindhastigheten sjunker till ca 1 m/s och komforten ökar. Figur 19. Takterrass mellan T29 och T30. Vinden blåser från sydväst. Takterrassen som är planerad mellan byggnadskropparna på Trollhättan 30 och Trollhättan 29 ligger i ett något utsatt läge då vinden tillåts flöda genom hela Trollhättankvarteret eftersom den är så högt uppe. Här ligger vindhastigheterna på ca 2,5 m/s över hela terrassen varför det kan vara bra att arbeta med skärmar, växtlighet eller någon typ av avskärmning för att öka den lokala komforten. Figur 20. Takterrass på T30. Vinden blåser från sydväst. Den långsmala terrassen på östra sidan om Trollhättan 30 ligger relativt skyddad. Den blåsigaste delen är den som ligger närmast bostadshuset, mycket beroende på att det här är öppet mot gården och en del vindutbyte som sker mellan denna och Regeringsgatan. Den norra delen av terrassen (delen som ligger närmast Regeringsgatan) har vindhastigheter på runt 1 m/s och lämpar sig bra för stillasittande aktiviteter. 18

Figur 21. Takterrass på T30. Vinden blåser från sydväst. De två terrasserna som ligger längst norrut på Regeringsgatan visas i figur 21. Båda dessa terrasser får ett lugnt läge med vindhastigheter på runt 1 m/s. Dessa terrasser passar därför utmärkt för stillasittande aktiviteter. Balkonger Regeringsgatan Trollhättan 30 Trollhättan 29 Figur 22. Balkonger på nytt bostadshus vid T30. Vinden blåser från sydväst. Vy från norr. Resultatplanet (området med färggradienten) är snittat tvärs över Regeringsgatan. I övrigt är bilden i 3D. Som kan ses i figur 22 är det ganska blåsigt vid balkongernas läge på det nya bostadshuset i fastigheten T30. Detta gäller redan från första våningen och uppåt. Det handlar om vindar som rör sig runt 3-3,5 m/s vilket är relativt högt för att sitta längre stunder på. Detta bör man ha med sig när balkongernas utformning designas - någon form av sidoskydd föreslås. 19

ÖVERSIKT VIND FRÅN SYD Enligt vindrosorna förekommer även sydlig vind relativt frekvent varför en översikt från en simulering med sydlig vind också redovisas. Figur 23. Befintligt scenario. En översikt över vindläget för Kv. Trollhättan med vind från syd (rakt från höger i bilden). Figur 24. Framtida scenario. En översikt över vindläget för Kv. Trollhättan med vind från syd (rakt från höger i bilden). Vindsituationen ser relativt lika ut i en jämförelse mellan det befintliga och framtida scenariot i Kv Trollhättan. Det är dock intressant att den sydliga vinden ger upphov till något lägre vindhastigheter på Regeringsgatan jämfört med den sydvästliga vinden som redovisats tidigare. 20

Figur 25. Befintligt scenario. En översikt över det befintliga vindläget för Kv. Trollhättan med vind från syd (rakt från höger i bilden). Figur 26. Framtida scenario. En översikt över det framtida vindläget för Kv. Trollhättan med vind från syd (rakt från höger i bilden). Figur 25 och 26 visar vilka vägar vinden tar för att hamna på Regeringsgatan och Brunkebergstorg. Vindflödet påminner mycket om varandra. Det som kan ses är dock att det tidigare gick ett vindflöde från Regeringsgatan in på innergården men att det nu är tilltäppt av det nya bostadshuset. 21

SLUTSATSER Överlag påverkas inte vindsituationen i gatunivån speciellt mycket av de föreslagna ombyggnationerna och tillbyggnationerna. Skillnaderna är i storleksordningen 1 m/s. Utifrån vindstudien har det simulerats att vindhastigheterna ligger på ungefär 3 4 m/s för de flesta fokusområden. Något lägre hastigheter uppkommer på innergården och vissa terrasser. Detta gäller både sydväst och sydvinden. Vindar från sydväst och syd är de mest förekommande enligt vindrosorna. Tittar man på tabell 2 och 3 ser man att vindhastigheter på 3 m/s är ok för torgmiljöer och kortare uppehåll. Vinden kommer även att ge en svalkande känsla på varma sommardagar. Hamngatan Vid Gallerians entré på Hamngatan uppkommer vindhastigheter på 2 3,5 m/s i det befintliga scenariot. I den sydvästliga vinden som har simulerats kommer den vinden inte in från Klarabergsgatan men istället blåser den från Brunkebergs torg och Sergels torg. I det nya förslaget med en utskjutande volym sänks vindhastigheterna här till runt 1 m/s och komforten blir bättre. I övrigt på Hamngatan påminner vindsituationen mycket om det befintliga. Vindarna som kommer från Klarabergsgatan viker av in mot Sveavägen. Regeringsgatan och nya bostadshuset Lite högre vindhastigheter finns där Regeringsgatan och Jakobsgatan korsas (runt 3-4 m/s) men längre upp på Regeringsgatan är det lite lugnare. Kommer snabba vindar från sydväst kan det uppkomma lite högre vindhastigheter på Regeringsgatan. Föreslagna samt befintliga träd på Regeringsgatan kommer dämpa vindhastigheterna sommartid. Det nya bostadshuset vid Regeringsgatan gör att kvarteret täpps till vilket gör att vindhastigheterna vid Regeringsgatan ökar något vid sydvästliga vindar. De nya vindarna blåser med hastigheter runt 3-4 m/s mot tidigare 2-3 m/s. Innergård Föreslagna nya byggnadsvolymer ger en lugnare vindsituation på den kvarvarande innergården i kvarteret Trollhättan. Betydligt större områden har hastigheter på runt 1 m/s och lägre än befintligt scenario. Brunkebergstorg Brunkebergstorg erbjuder en torgmiljö med relativt lugn vindsituation (runt 2 m/s). Vind som blåser varma sommardagar kan där ge en svalkande känsla. De föreslagna nya byggnationerna kommer inte påverka situationen nämnvärt. Takterrasser på Trollhättan 30 Takterrassen mellan fastigheterna Trollhättan 29 och Trollhättan 30 ligger i ett något utsatt läge där vinden kan blåsa igenom hela kvarteret. Vindhastigheter runt 2,5-3 m/s beräknas uppkomma. Här bör man fundera kring planteringar eller avskärmningar för att producera ett lokalt vindskydd. Övriga takterrasser på den stora byggnaden på fastigheten Trollhättan 30 har ett lugnt läge, oftast med vindhastigheter kring 1 m/s. Takterrasser på nya bostadshuset Balkongerna på det nya bostadshuset på fastigheten Trollhättan 30 är ganska vindutsatta. Ända från gatunivå och uppåt ligger vindhastigheterna på ca 3-3,5 m/s vid sydvästlig vind. Detta bör man ha med sig när balkongernas utformning designas - någon form av sidoskydd föreslås. Det nya bostadshusets terrasser ligger däremot mer i lä mellan Trollhättan 31 och Trollhättan 30. Högst upp kommer man upp i vindhastigheter runt 2,5 m/s som får anses relativt bra. 22

BILAGA 1 - VINDROSOR Figur 1. Vindros Arlanda mätstation för perioden dec-feb. Medelvind 3,35 m/s. Figur 2. Vindros Arlanda mätstation för perioden mar-maj. Medelvind 3,53 m/s. 23

Figur 3. Vindros Arlanda mätstation för perioden jun-aug. Medelvind 3,17 m/s. Figur 4. Vindros Arlanda mätstation för perioden sep-nov. Medelvind 3,18 m/s. 24

När vindrosorna närmare studeras under specifika klockslag som här (figur 5 och 6) mellan kl 10-15 respektive 15-20 sommartid sär man att det blåser något mer på eftermiddagen. Figur 5. Vindros Arlanda mätstation för perioden jun-aug kl 10-15. Medelvind 4,20 m/s. Figur 6. Vindros Arlanda mätstation för perioden jun-aug kl 15-20. Medelvind 3,67 m/s. 25

Vindrosorna för kl 10-15 och 15 20 under perioden dec-feb (figur 7 och 8) visar att det framför allt blåser från syd, sydväst eller väst. Figur 7. Vindros Arlanda mätstation för perioden dec-feb kl 10-15. Medelvind 4,00 m/s. Figur 8. Vindros Arlanda mätstation för perioden dec-feb kl 10-15. Medelvind 3,55 m/s 26

BILAGA 2 ALLMÄNNA REKOMMENDATIONER 2.1 Förbättra termisk komfort: Byggnader Små ändringar kan ge stort resultat på läsidan Byggnaders placering kan minimera oönskade vindflöden Höjd och breddrelationen av en byggnad kan göra läsidan mindre/större 2.2 Förbättra termisk komfort: Infrastruktur och topografi Takdesign B och C ger mest skydd. Situation D kommer få vinden att dyka snabbt och turbulens kan uppkomma Rundade horn hjälper till att få bort turbulens Kvarterstruktur som blockerar vindgator Strategisk placering av träd. Fungerar dock ej med tung trafik Vid trafikerade och snäva gator kan gröna fasader användas för att fånga vinden Materialval: Ljusa material reflekterar mer ljus och får därför stadsrummet att kylas ner under natten Små ändringar i topografin kan skapa skyddade platser utan byggnader 2.3 Förbättra termisk komfort: Infrastruktur och topografi Minska vertikala vindar med stora trädkronor Träd med grönska året om ger skydd även på vintern Plantera träd på strategiska platser för att skydda mot vind Lägre planteringar och buskar kan skapa lokalt vindskydd Varierad plantering Människor kan hitta en plats som passar behovet 27