Allt du vill veta om Fastighetskartan Varför man inte kan lita på fastighetsgränserna i Fastighetskartan Håkan Oscarsson Regional Geodatasamordnare
Informationsförsörjningsprocessen Samla in Samverka Lagra Tillhandahålla
GGD-produktion GGD (Grundläggande geografisk data) Påbörjades 1995 Klart 2004 Fr.o.m. 1996 utförs en gemensam datainsamling med fältarbete för produktion av dåvarande Ekonomiska och Topografiska kartan. Insatserna koncentreras därigenom till att bygga upp och ajourhålla GGD. Utgående från GGD skapas därefter de produktspecifika kartografiska databaserna.
Ajourhållning GGD 2005--- Topografisk ajourhållning ESPA/ArcCadastre + Samverkan Topografisk ajourhållning och nymätning i ESPA /ArcCadastre Flygbildstolkning T.ex. vägar, hus, strandlinje, Flyghinder. 1 2 Kommuner Trafikverket Kraftbolag Länsstyrelse Försvaret Sjöfartsverket Jordbruksverket
Lantmäteriet ajourhåller via flygbild Lantmäteriets ajourhållning av GGD följer bildförsörjningsprogrammet
Bildförsörjningsprogrammet Grunden för ajourhållning from 2005 1/3 av landets yta årligen Södra Sverige och Norrlandskusten fotograferas med högre upplösning (25 cm) 40 procent av flygfotograferingen kommer att upphandlas från externa leverantörer
Kommuner Kraftbolag
Tillsammans skapar vi aktualitet Kommunerna är Lantmäteriets största samverkanspart. Lantmäteriet har avtal med samtliga Sveriges kommuner för bland annat uppdatering av adresser, byggnader och topografi (ABT).
Produkter från Kartdatas produktion Tryckta kartan Fastighetskartan Terrängkartan Fjällkartan 50 Fjällkartan 100 Vägkartan Översiktskartan Sverigekartan 1:1milj
Fastighetskartan GSD-Fastighetskartan, vektor GSD-Fastighetskartan, raster GSD-Fastighetskartan, skiktad raster
Information i Fastighetsregistret Allmänna delen Register och Digital Registerkarta Fastigheter Fastighetsbeteckning Administrativ indelning Areal Andel i samfällighet M.m. Planer, Bestämmelser Rättigheter (servitut) Adressdelen Adress Fastighetsbeteckning Byggnadsdelen Byggnadsnummer Adress Koordinater Taxeringsuppgiftsdelen Totalt taxeringsvärde Markvärde Byggnadsvärde Värdefaktorer Taxerad ägare Inskrivningsdelen Lagfart Tomträtt Inteckningar Rättigheter Anteckningar
Kartdelen Kartan är uppbyggd utifrån äldre handlingar om fastigheter, rättigheter, planer och bestämmelser. Kartdelen (och texdelen) ajourhålls av Lantmäterimyndigheter. Den digital registerkartan (DRK) började byggas upp i slutet av 1980-talet.
Kan jag lita på registerkartan?
Bygglov?
Ett exempel till På vems mark har man avverkat?
Varför kan vi inte lita på gränsernas geometri i den digitala registerkartan?? En tillbakablick över tid kanske ger svaret
Allmän kartläggning i Sverige (med successivt förbättrad fastighetsredovisning) 1628- Anders Bure fick år 1628 uppdraget att bygga upp det svenska lantmäteriet och uppdraget att mäta in och upprätta kartor över Sveriges alla gårdar och byar, städer, bruk, hamnar och gruvor, liksom översiktskartor över socknar, härader och landskap. Det var så det började Hur gick det sen?
Sockenkartverk 1827-1859 Avsikten med karverket var främst att insamla och sammanställa statistiska data på sockennivå men även kartor togs fram. Kartorna från skiftena sammanställdes till sockenkartor i skala 1:20 000. Innehållet i kartan togs fram med de metoder som utnyttjats för den kartframställning som lantmäteriet bedrivit sedan 1600-talet.
Häradsekonomiska kartan 1859-1934 Kartverkets hufvudsakliga ändamål är att åstadkomma säker kännedom om rikets areal samt dennes olika beskaffenhet och fördelning i ekonomiskt avseende. Genom sammanställning av sockenkartor och laga skifteskartor producerades Häradsekonomisk karta i skala 1:20 000. Kartan trycktes inledningsvis i färg i skalan 1:50 000 men från 1911 i skala 1:20 000. Innehåll, kvalité och manér skiftar, men är en sammanhållen serie.
Ekonomiska kartan 1935-1978 I och med att flygfototekniken gör sitt intåg och RAK (Rikets allmänna kartverk) blir en civil myndighet började produktionen av den ekonomiska kartan cirka 1935. (Försök i Göteborg- och Bohuslän 1929-1936). Det rikstäckande geodetiska systemet RT38 infördes och kartläggningsplan för Sverige i skala 1:10 000 fastställdes. Med hjälp fotomosaikteknik infördes bilden som ett komplement i den ritade kartan. Äldre kartmaterial inklusive fastighetsbild förs över till den anpassade fotomosaikbilden.
Forcerad databasuppbyggnad Under 1990-talet påbörjades digitaliseringen genom den s.k. forcerade databasuppbyggnaden. Gränserna blev då huvudsakligen bordsdigitaliserade från den analoga registerkartan. I vissa fall anpassades dessa digitala gränser i sin tur till nya ortofoton. Digitaliseringen blev ett tillägg till alla äldre brister genom att: noggrannheten i själva digitaliseringen från ett underlag i skala 1:10 000 ger lägesfel. ordet forcerad inte skall underskattas då många brytningar missades som gör att den geometriska formen inte alltid stämmer med verkligheten.
Fastighetskartan 2000- Fastighetskartan är den senaste i raden av alla de kartserier som på 1930 talet började framställas ur den fotomosaikbaserade Ekonomiska kartan. Kartan bygger på samma principer som de tidigare kartserierna, nämligen att topografisk information och fastighetsinformation presenteras tillsammans med ett ortofoto. Objekt som t.ex. hus och vägar som är stereokarterade från flygbilder är redovisade med en mycket hög lägesnoggrannhet. Fastighetsgränserna är marginellt förbättrade genom ny teknik. Detta ger fel i den relativa redovisningen mellan fastighetsindelningen och övriga objekt.
Landsbygd Landsbygdens gränser bygger i stor utsträckning på skifteskartornas redovisning utifrån dåtida mätteknik. De fristående skifteskartorna har tvingats ihop till en helhet. Överföring av gränser från ett kartverk till ett nytt har gett kvalitetsförluster. Detta har skett i flera steg. Inpassning av fastighetsgränser på ett sämre underlag har förts över till ett bättre och gett motsägelser. Digitaliseringen har gett nya fel.
Tätort Nuvarande tätorter var i huvudsak landsbygd under skiftesepoken. Ambitionen vid fastighetsutredningar har varierat vid primärkarteläggningar. Kompletteras senare. Även i tätort finns kvalitetsförluster vid överföring från analogt till digitalt. Transformationer har gett kvalitetsförsämringar. Alla gränser går inte att redovisa exakt utan att göra fastighetsbestämning.
Varför behöver du kunskap om registerkartans kvalitet?
Några ord som ger en del av svaret Grundkarta Detaljplan Nybyggnadskarta Exploatering Köp/Försäljning Värdering Ersättningar Ansvar Rättssäkerhet
Hur gör vi när bra grundkartor och fastighetsförteckningar skall tas fram? Samordna grundkarta och fastighetsförteckning!!!! Grundkarta Fastighetsförteckning Fastighetsutredning Fastighetsutredning Primärkarta/Fastighetskartan Fastighetsregistret
Registerkartans kvalitet - exploateringsfall Sandsjön Fastighetsgräns i DRK tillika traktgräns och kommungräns (rak). 2:8 2:10 2:5 2:9 1 40m
Registerkartans kvalitet - exploateringsfall Sandsjön Planförfattaren har tagit DRKs fastighetsindelning som underlag för planen (grundkartan) och lagt kvartersgräns och tomtgränser i kommungränsen. Ingen kvalitetsmärkning angiven.
Registerkartans kvalitet - exploateringsfall Sandsjön Traktgränsen och kvartersgränsen på detaljplanen och grundkartan avvek 15 meter från verkligt läge på marken i planens nordvästra hörn. Vad hade hänt om lantmätaren trott på planens koordinater (angivna i mm)? 1104 864 rm 863 rm Vad hade hänt om anläggningsentreprenören i motsats till lantmätaren trott på planens koordinater? Är det någon som tror att traktgränsen numera är krokig på marken? 801 rm 1103 2 :3 4 804 rm 802 rm 2 :3 5 858 rm 861 rm 2 :3 6 803 rm 781 rm 806 rm 860 sa 857 rm 862 rm 805 rm 2 :3 7 816 rb 807 rm 815 rm 808 rs 814 rm 809 rm 810 rm 2 :3 8 813 rs 767 rm 859 rm 855 rm 18m
Registerkartans kvalitet Slutar den samfällda vägen i tomma intet? 2:15 BRÅLAND s:1 1 10:1 1:4 2:6 1 2 3 BRÅLAND Bpl 1415-P88/ 3 2:9 3 Bråland 2 2:9 3 1:42:6 2:2 1:5 3:2 3 s:3 2:2 1 1:53:2 1 2 2:2 25m
Registerkartans har ingen rättsverkan Vad gäller 1. Gränsmarkeringar i terrängen 2. Förrättningskarta med handlingar
Fastighetsindelning Visning Visningstjänst 10 separata skikt 4 av skikten berör bedömd lägesnoggrannhet på Fastighetsgränser och Gränspunkter Redovisas tematiskt med färger i fyra steg (grön gul orange röd) och/eller med medelfel.
Sammanfattning Registerkartan är en bra översikt över fastighetsindelningen och täcker hela Sverige - Använd den! Lita inte på registerkartans geometri och dess fullständighet! Glöm inte att vara kritisk även mot redovisningen av planer, bestämmelser och rättigheter. När du använder fastighetsinformationen i registerkartan bedöm konsekvenserna/riskerna om redovisningen är felaktig. Utifrån bedömningen Kontrollera och kvalitetsförbättra. Använd den fackkunskap som finns!
Håkan Oscarsson Regional Geodatasamordnare Lantmäteriet, Informationsförsörjning E-post: hakan.oscarsson@lm.se Tel: 026-63 35 42