Varför skall du inte lita på registerkartan?

Transkript

1

2 Varför skall du inte lita på registerkartan? MätKart Karl-Gösta Harvenberg Regional Geodatasamordnare

3 Vad är en Fastighet? 3

4 En fastighet är ett markområde (eller en 3D-fastighet) Åby 1:4 Nej Ja 4

5 Vad är Fastighetsregistret? 5

6 Fastighetsregistret Lag om fastighetsregistret Förordning om fastighetsregister Föreskrifter om förandet av fastighetsregistrets allmänna del Handböcker 6

7 Information i Fastighetsregistret Allmänna delen Register och Digital Registerkarta Fastigheter Fastighetsbeteckning Administrativ indelning Areal Andel i samfällighet M.m. Planer, Bestämmelser Rättigheter (servitut) Adressdelen Adress Fastighetsbeteckning Byggnadsdelen Byggnadsnummer Adress Koordinater Taxeringsuppgiftsdelen Totalt taxeringsvärde Markvärde Byggnadsvärde Värdefaktorer Taxerad ägare Inskrivningsdelen Lagfart Tomträtt Inteckningar Rättigheter Anteckningar 7

8 Inskrivningsdelen OBS! Avtalsrättigheter är inte redovisade på registerkartan. 8

9 Fastighetsregistrets allmänna del Register och Digital Registerkarta Fastigheter Fastighetsbeteckning Administrativ indelning Areal Andel i samfällighet M.m. Planer, Bestämmelser Rättigheter (servitut m.m.) 9

10 Registerkartan/Fastighetskartan FR-kvalitet lång pptm 10

11 Varför kan jag inte lita på registerkartan? 11

12 Varför skall jag inte lita på registerkartan? 12

13 13

14 14 Bygglov?

15 15

16 På vems mark har man avverkat 16

17 Varför kan vi inte lita på gränsernas geometri i den digitala registerkartan?? En tillbakablick över tid kanske ger svaret 17

18 Allmänn kartläggning i Sverige (med successivt förbättrad fastighetsredovisning) Anders Bure fick år 1628 uppdraget att bygga upp det svenska lantmäteriet och uppdraget att mäta in och upprätta kartor över Sveriges alla gårdar och byar, städer, bruk, hamnar och gruvor, liksom översiktskartor över socknar, härader och landskap. Det var så det började Hur gick det sen? 18

19 Sockenkartverk Avsikten med karverket var främst att insamla och sammanställa statistiska data på sockennivå men även kartor togs fram. Kartorna från skiftena sammanställdes till sockenkartor i skala 1: Innehållet i kartan togs fram med de metoder som utnyttjats för den kartframställning som lantmäteriet bedrivit sedan 1600-talet. 19

20 Sockenkartverk En vedertagen teknik vid framställningen var inmätning ortogonalt eller med avskärningsteknik från de stomlinjer som lades ut över det aktuella området. 20

21 Häradsekonomiska kartan Kartverkets hufvudsakliga ändamål är att åstadkomma säker kännedom om rikets areal samt dennes olika beskaffenhet och fördelning i ekonomiskt avseende. Innehåll, kvalité och manér skiftar, men är en sammanhållen serie. Genom sammanställning av sockenkartor och laga skifteskartor producerades Häradsekonomisk karta i skala 1: Kartan trycktes inledningsvis i färg i skalan 1: men från 1911 i skala 1:

22 Häradsekonomiska kartan Kartverket bygger på samma mätteknik som sockenkartorna. Den omfattar inte hela Sverige utan bara delar av Götaland och Svealand (helt i 13 län). De finns dock underlagskartor för några fler län och dessa är alltid i skala 1:20 000). Fastighetsbilden har ärvts (anpassats) från äldre kartmaterial. Sockenkartan och Häradsekonomiska kartan Dåtidens mätteknik. Många öar som pusslades ihop. Överföring av fastighetsindelningen. 22

23 Ekonomiska kartan I och med att flygfototekniken gör sitt intåg och RAK (Rikets allmänna kartverk) blir en civil myndighet började produktionen av den ekonomiska kartan ca (Försök i Göteborg- och Bohuslän ). Det rikstäckande geodetiska systemet RT38 infördes och kartläggningsplan för Sverige i skala 1: fastställdes. Med hjälp fotomosaikteknik infördes bilden som ett komplement i den ritade kartan. 23

24 Ekonomiska kartan Fotomosaikbild blötgnuggas och skalbestäms på befintligt stom/triangelnät. Äldre kartmaterial inklusive fastighetsbild förs över till den anpassade fotomosaikbilden Passat på fotomosaik Många öar som pusslades ihop Merparten mätt med gammal teknik Överföring av fastighetsindelningen 24

25 Ekonomiska kartan Flygbildstekniken utvecklas successivt Några ungefärliga årtal Fotomosaikteknik Analogt ortofoto med glasplåtsstyrd projektions och höjdstyrning Analogt ortofoto med databasstyrd projektions och höjdstyrning Digitalt ortofoto framställd från analoga flygbilder Digitalt ortofoto framställd från digitala flygbilder. Nyare och modernare pojektorer, GPS inpassade bilder, laserhöjddata Under slutet av 1960 talet införs ortofototekniken och en betydligt mer lägesriktig karta börjar ta form. 25

26 Ekonomiska kartan Från och med att ortofotot bildade den geometriska grunden för den ekonomiska kartan, så revideras efter hand de gamla fotomosaikkartorna. Fastighetsredovisningen i kartan passas manuell in mot ortofotot genom så kallad gränsöverföring. Passat på ortofotobild Överföring av fastighetsindelningen Merparten mätt med gammal teknik Inpassas på en mer och mer exakt ortofotobild höjer gränsernas geometriska noggrannhet. Tekniken med gränsöverföring från äldre material medför många felkällor. 26

27 Forcerad databasuppbyggnad Under 1990-talet påbörjades digitaliseringen genom den s.k. forcerade databasuppbyggnaden. Gränserna blev då huvudsakligen bordsdigitaliserade från den analoga registerkartan. I vissa fall anpassades dessa digitala gränser i sin tur till nya ortofoton. Digitaliseringen blev ett tillägg till alla äldre brister genom att: noggrannheten i själva digitaliseringen från ett underlag i skala 1: ger lägesfel. ordet forcerad inte skall underskattas då många brytningar missades som gör att den geometriska formen inte alltid stämmer med verkligheten. 27

28 Fastighetskartan Fastighetskartan är den senaste i raden av alla de kartserier som på 1930 talet började framställas ur den fotomosaikbaserade Ekonomiska kartan. Kartan bygger på samma principer som de tidigare kartserierna, nämligen att topografisk information och fastighetsinformation presenteras tillsammans med ett ortofoto. Objekt som t.ex. hus och vägar som är stereokarterade från flygbilder är redovisade med en mycket hög lägesnoggrannhet. Fastighetsgränserna är marginellt förbättrade genom ny teknik. Detta ger fel i den relativa redovisningen mellan fastighetsindelningen och övriga objekt. 28

29 Landsbygd Landsbygdens gränser bygger i stor utsträckning på skifteskartornas redovisning utifrån dåtida mätteknik. De fristående skifteskartorna har tvingats ihop till en helhet. Överföring av gränser från ett kartverk till ett nytt har gett kvalitetsförluster. Detta har skett i flera steg. Inpassning av fastighetsgränser på ett sämre underlag har förts över till ett bättre och gett motsägelser. Digitaliseringen har gett nya fel. 29

30 Tätort Nuvarande tätorter var i huvudsak landsbygd under skiftesepoken. Ambitionen vid fastighetsutredningar har varierat vid primärkarteläggningar. Kompletteras senare. Även i tätort finns kvalitetsförluster vid överföring från analogt till digitalt. Transformationer har gett kvalitetsförsämringar. I tätort bygger registerkartan i stor utsträckning på kommunalt underlag. Alla gränser går inte att redovisa exakt utan att göra fastighetsbestämning. 30

31 Varför skall du inte lita på registerkartan? eller Varför behöver du kunskap om registerkartans kvalitet? 31

32 Några ord som ger en del av svaret Grundkarta Detaljplan Nybyggnadskarta Exploatering Köp/Försäljning Värdering Ersättningar Ansvar Rättssäkerhet 32

33 Några exempel 33

34 34 Några exempel samf samf s 4:65 4:61 4:58 4:60 4:53 4:62 4:59 4:55 4:56 1 3: :10 7:10 3:27 2:12 4:6 4:45 3:30 4:11 4:25 3:12 4:51 6:2 2:22 4:15 4:14 4:10 2: 7:5 7:6 7:12 10 m

35 Registerkartans kvalitet Stensjö Någon som tror på detta? 1:78 Risk att detta orsakar granntvister vad gäller byggnader och vägar i förhållande till gränser. 1:102 Utängen 1:70 20m 35

36 Registerkartans kvalitet Stensjö 1:78 1:102 Utängen 1:70 20m 36

37 37 Registerkartans kvalitet - exploateringsfall Sandsjön Fastighetsgräns i DRK tillika traktgräns och kommungräns (rak). 2:8 2:10 2:5 2:9 1 40m

38 Registerkartans kvalitet - exploateringsfall Sandsjön Planförfattaren har tagit DRKs fastighetsindelning som underlag för planen (grundkartan) och lagt kvartersgräns och tomtgränser i kommungränsen. Ingen kvalitetsmärkning angiven. 38

39 Registerkartans kvalitet - exploateringsfall Sandsjön Traktgränsen och kvartersgränsen på detaljplanen och grundkartan avvek 15 meter från verkligt läge på marken i planens nordvästra hörn. -vad hade hänt om lantmätaren trott på planens koordinater (angivna i mm)? rm -vad hade hänt om anläggningsentreprenören i motsats till lantmätaren trott på planens koordinater? är det någon som tror att traktgränsen numera är krokig på marken? 801 rm : rm 802 rm 2 : rm 861 rm 2 : rm 781 rm 806 rm 860 sa 857 rm 862 rm 805 rm 2 : rm 816 rb 815 rm 808 rs 863 rm 814 rm 809 rm 810 rm 2 : rs 767 rm 859 rm 855 rm 18m 39

40 Registerkartans kvalitet Slutar den samfällda vägen i tomma intet? 2:15 BRÅLAND s:1 1 10:1 1:4 2: BRÅLAND Bpl 1415-P88/ 3 2:9 3 Bråland 2 2:9 3 1:42:6 2:2 1:5 3:2 3 s:3 2:2 1 1:53: :2 25m 40

41 OBS! Glöm inte att utreda oregistrerade servitut och samfälligheter 41

42 42

43 OBS! Glöm inte att utreda ägandet till vatten och fiske 43

44 Delar av fastighetsgränserna i en modern förrättningskarta kan vara schematiskt inlagda från registerkartan. 44

45 Registerkartan har ingen rättsverkan 45

46 Jordabalken 1 kap 3 3 Gräns som blivit lagligen bestämd har den sträckning som utmärkts på marken i laga ordning. Kan utmärkningen ej längre fastställas med säkerhet, har gränsen den sträckning som med ledning av förrättningskarta jämte handlingar, innehav och andra omständigheter kan antagas ha varit åsyftad. Om gränsens sträckning ej utmärkts på marken i laga ordning, har gränsen den sträckning som framgår av karta och handlingar. 46

47 Vid oklarheter Gränsutvisning Får tillämpas då det inte finns oklarheter om gränsens sträckning. Enbart tydliggörande inga nya gränsmarkeringar sätts ut. Särskild gränsutmärkning En markering kan vara rubbad eller borttagen. Nya gränsmarkeringar kan sättas ut. Gränsutmärkningsbeslut tas av Lantmäterimyndigheten. Fastighetsbestämning Används då juridiska oklarheter finns om gränsens rätta läge och/eller då gränsen inte har tillkommit i laga ordning. 47

48 Fastighetsindelning Visning Visningstjänst. 10 separata skikt. 4 av skikten berör bedömd lägesnoggrannhet på Fastighetsgränser och Gränspunkter. Redovisas tematiskt med färger i fyra steg (grön gul orange röd) och/eller med siffror. 48

49 49

50 50

51 51

52 Fastighetsindelning Visning OBS: Redovisat värde på lägesnoggrannheten är ett bedömt MEDELFEL för samtliga punkter som fångats med samma mätmetod. Den enskilda punkten kan ha ett betydligt större geometriskt fel. 52

53 Sammanfattning Fastighetsregisterkartan är en bra översikt över fastighetsindelningen och täcker hela Sverige - Använd den! Lita inte på registerkartans geometri och dess fullständighet! Glöm inte att vara kritisk även mot redovisningen av planer, bestämmelser och rättigheter. När du använder fastighetsinformationen i registerkartan bedöm konsekvenserna/riskerna om redovisningen är felaktig. Utifrån bedömningen Kontrollera och kvalitetsförbättra. Använd den fackkunskap som finns! 57

54 Karl-Gösta Harvenberg Regional Geodatasamordnare Lantmäteriet, Informationsförsörjning E-post: Tel: