Inflyttningsstudie. Hanna Angervåg och Tobias Beckius 2013-06-12

Inflyttningsstudie Hanna Angervåg och Tobias Beckius 2013-06-12

Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att få en djupare kunskap om vilka faktorer som styr när personer väljer att byta bostadsort. Den övergripande frågan som vi önskat få svar på är vad det är som lockar personer att flytta till Norrköpings kommun. De faktorer som har haft betydelse för flytten till Norrköpings kommun varierar mellan åldersgrupperna. För åldersgruppen 18-24 år så är studier och möjligheten till en bostad den viktigaste faktorn. I åldersgrupperna 25-34 år och 35-44 år har möjligheten till att få ett nytt arbete talat mycket för flytten. Andra faktorer av betydelse är även bra kommunikationer och bra naturmiljö. Mycket talar för att många valt att flytta till Norrköpings kommun i förhoppningen att de på så sätt ska få ökade möjligheter att få ett arbete. För de äldre är det främst önskat typ av boende, arbete och närhet till släkt och vänner som har talat för att flytta till kommunen. Önskat typ av boende har talat för flytten för de flesta åldersgrupperna. Den vanligaste första typen av bostad är en hyreslägenhet. Den första bostadstypen skiljer sig dock mellan åldersgrupperna. Främst pensionärerna flyttar till en bostadsrätt. Studenterna flyttar till en studentlägenhet. I samtliga åldersgrupper, förutom åldersgruppen 18-24 år, så har många angivit att vänner och släkt varit en bidragande positiv faktor för flytten. För åldersgruppen 18-24 år är det dock det omvända. Förhållandevis många väljer efter avslutade studier eller ålderspensionering att återvända till Norrköpings kommun därför att de anser att kommunen erbjuder ett bra boende med närhet till naturen. Mest nöjda är de inflyttade med kollektivtrafiken och att de känner trygghet i sitt bostadsområde samt at de är nöja med de affärer som finns i kommunen. Medelvärdet är dock lägst för hur nöjda de inflyttade är med möjligheter till arbete. Sammanfattningsvis så visar studien att de inflyttade är väldigt nöjda med sin flytt till Norrköpings kommun.

Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte och Problemformulering... 1 1.3 Problemdiskussion... 1 2 Metod... 2 2.1 Målpopulation... 2 2.2 Enkätens konstruktion... 2 2.3 Tillvägagångssätt... 3 2.4 Medelvärden och andelar... 3 2.5 Chitvå- test... 4 2.6 Diagram... 5 2.7 Felkällor... 5 2.7.1 Urvalsfel... 5 2.7.2 Bortfallsfel... 5 2.7.3 Mätfel... 6 2.7.4 Bearbetningsfel... 6 3 Resultat... 7 3.1 Svarsfrekvens... 7 3.2 Bakgrundsfrågor... 7 3.2.1 Kön... 7 3.2.2 Län innan flytt... 8 3.2.3Sysselsättning... 10 3.2.4 Familjesituation... 14 3.2.5 Utbildning innan flytt... 15 3.2.6 Första bostaden i Norrköping... 16 3.3 Faktorer för flytt... 18 3.4 Andra faktorer som påverkade flytten... 30 3.5 Nöjdhet med flytt... 30 3.6 Övriga synpunkter på flytten... 36 4 Analys... 37 5 Slutsatser... 42 Källförteckning... 44 Bilaga... 45

1 Inledning 1.1 Bakgrund Under 2012 hade Norrköpings kommun ett ovanligt stort positivt flyttnetto. Detta berodde på att inflyttningen till kommunen fortsatte öka och var den högsta under 2000-talet, samtidigt som utflyttningen från kommunen minskade jämfört med åren innan. In- och utflyttning är viktiga faktorer i den befolkningsprognos som görs i kommunen varje år. Att få en djupare förståelse kring varför personer väljer att flytta till eller från kommunen är därför av stort värde. Norrköpings kommun har därför valt att studera detta närmare. 1.2 Syfte och Problemformulering Syftet med denna studie är att få en djupare kunskap om vilka faktorer som styr när personer väljer att byta bostadsort. Vad lockar personer att flytta till Norrköpings kommun? Studien kommer förhoppningsvis att fungera som underlag för kommande befolkningsprognoser för Norrköpings Kommun och kommer på sätt att också att ligga till grund även för t ex stadsbyggnadskontorets prognoser och andra enheter inom kommunen i deras viktiga arbete med att planera inför framtiden. Det övergripande syftet är att se vad som styr inflyttningen till Norrköpings kommun. Huvudfrågeställningarna är följande. Vilken faktor/vilka faktorer var avgörande vid flytten till Norrköpings kommun? Hur stor påverkan hade sysselsättningen eller tillgång på bostäder i Norrköpings kommun för flytten? Bidrog Norrköpings kommun med nya möjligheter? Vilka grupper av människor attraheras av Norrköpings kommun? Här kommer vi att titta på bland anat följande faktorer: utbildning, sysselsättning, ålder, kön samt från vilket län personerna flyttat. Är de inflyttade nöjda med flytten till Norrköpings kommun? 1.3 Problemdiskussion Norrköpings kommun vill veta varför personer valt att flytta till kommunen och om de trivs i kommunen efter att de flyttat in. För att göra det på bästa sätt undersöktes olika faktorer för att få reda på vad som fick dem att flytta till Norrköpings kommun. Var det på grund av studier, arbete, partnerförhållande eller något annat? När orsakerna till flytten hade studerats undersöktes om de personer som flyttat till Norrköpings kommun är nöjda med sin flytt. Är kommunen som de tänkt sig att den skulle vara? Är t ex bostaden, skolorna, kulturen och kommunikationerna som de hade tänkt sig? 1

2 Metod 2.1 Målpopulation Målpopulationen för undersökningen är personer som flyttat in till kommunen under år 2012. Målpopulationen avgränsas till personer som flyttat in från riket, alltså inga inflyttande från utlandet. Anledningen till detta är att enkäten inte kunde erbjudas på ett annat språk än svenska. Populationen avgränsas även till personer i åldrarna 18-74 år enligt kommunens önskemål. Efter avgränsningarna så dras urvalet från en population på 3726 personer. 2.2 Enkätens konstruktion När vi arbetade fram enkäten så hade vi väldigt bra kontakt med våra handledare i Norrköpings kommun. Detta var väldigt viktigt för att få fram bästa möjliga enkät. Enkäten delades in i olika stycken med olika sorters frågor. Nedan visas de styckeindelningar vi gjort och vad för typ av frågor som ställts. Bakgrundsfrågor Till detta stycke var det frågor som kön, ålder och familjesituation. En fråga var även varifrån personerna hade flyttat. Dessa frågor var främst avsedda för att undersöka vilka personer som flyttade till Norrköpings kommun. Faktorer för flytt Dessa frågor gjordes med hjälp av en matris och respondenterna svarade på en skala hur olika faktorer påverkade deras flytt till Norrköpings kommun. Denna matris gjordes för att kunna undersöka vilka faktorer som lockar och vad som påverkat personen att flytta. Det gjordes även en öppen fråga som användes till att undersöka om det var några ytterligare faktorer som påverkat personen till en flytt. Bostad i Norrköpings kommun För att undersöka vilken typ av bostad som personer som flyttat till Norrköpings kommun har som första bostad gjordes denna fråga. En annan fråga ställdes även om hur man uppfattade sin första bostad. Till sist ställdes en fråga om vad ett bra läge är för just den personen. Sysselsättning innan och efter flytt Detta stycke gjordes med hjälp av två frågor. Den första frågan rörde den huvudsakliga sysselsättningen innan flytten och den andra frågan handlade om sysselsättningen efter flytten till Norrköpings kommun. Dessa frågor ställdes för att också kunna jämföra sysselsättningen innan flytten mot sysselsättningen efter flytten för att på så sätt se om situationen hade förändrats. Trivsel Även här gjordes en matris med en skala. Respondenten svarade hur nöjd personen var med olika faktorer i Norrköpings kommun. Det ställdes även en fråga om hur personen sammanfattningsvis trivs i Norrköpings kommun. 2

Öppna frågor I slutet av enkäten ställdes en öppen fråga (fritextssvar) för att se om respondenterna hade några övriga åsikter om sin flytt till Norrköpings kommun. Under utarbetandet av enkäten fördes en löpande kontakt med våra handledare i kommunen. Vi gjorde även en pilotundersökning som utföll väl. 2.3 Tillvägagångssätt Vi använde oss av postenkäter. En påminnelse skickades till dem som inte hade svarat tillsammans med en ny enkät. Urvalet drogs från Kommuninvånardata (KID), avseende åldrarna 18-74 för dem som har flyttat till Norrköpings kommun under 2012. Ett stratifierat urval gjordes omfattande 1000 personer. Vi har stratifierat efter ålder eftersom vi tror att de olika personerna i olika åldersgrupper kan ha olika preferenser. Beroende på hur många det finns i varje åldersgrupp så kommer olika många personer dras med OSU från varje stratum med hjälp av proportionell allokering. Nedan ser vi åldersintervallet och antalet personer i urvalet för respektive åldersgrupp efter och innan urvalet gjordes: Ålder Grupp1 18-24 Grupp2 25-34 Grupp3 35-44 Grupp4 45-64 Grupp5 65-74 Totalt Totalt i populationen 1559 1164 432 456 115 3726 Antal i Urvalet 419 312 116 122 31 1000 Tabell 2.1 Åldersgrupper För att räkna proportionell allokering för ett urval med 1000 personer använde vi oss av följande formel 1 : *1000 Svaren som kom in kodades in för hand i Excel. 2.4 Medelvärden och andelar I vissa frågor gjordes ett medelvärde för att kunna uttrycka sig om hela populationens åsikt. Eftersom vi har stratifierat efter ålder behövdes speciella beräkningar göras för att räkna ut det sammanlagda medelvärdet. Formeln vi använde oss av var 1 : Där ett medelvärde räknades ut för varje åldersgrupp, strata och sedan multiplicerades detta med divisionen av hur många det fanns i den åldersgruppen med det totala antalet i populationen. På detta sätt fick ett vägt medelvärde som då förhoppningsvis ge bättre skattningar. När medelvärdena 1: Lohr, S.L. (2010): Sampling: Design and Analysis, 2nd ed., Brooks/Cole Cengage Learning. (Huvudlitteratur). 3

räknades ut togs inte alternativet Vet ej/ingen åsikt med i beräkningarna. Detta eftersom de skulle ge en skev bild av värdet då de skulle bli ett lägre resultat. Vi beräknade även andelar för vissa frågor för att kunna uttala oss om populationens åsikt och använde oss då av denna formel 1 : När andelar räknades ut har samtliga svarsalternativt tagits med i beräkningarna alltså även de som svarat vet ej/ingen åsikt. När resultatet för andelar som är positiva presenteras visas även andelen som svarat med alternativet vet ej/ingen åsikt. Detta för att resultatet inte ska tolkas så att resterande är negativa till frågan. De som inte svarat på en viss fråga blev partiellt bortfall och togs bort från de beräkningarna då svaret skulle varit med. Detta gjordes för varje uträkning. 2.5 Chitvå- test För att undersöka eventuella samband mellan olika grupper har vi använt oss av chitvå- test. Hypotesen som ställs upp är följande: H 0 : det finns inga skillnader i resultatet mellan grupperna. H a : Det finns skillnader i resultatet mellan grupperna. Testet genomförs sedan med hjälp av en testvariabel. Denna räknas ut med hjälp av det observerade värdet O och det förväntade värdet E som är det förväntade värdet som förväntas att få om H 0 är sann. I det här fallet innebär det att det inte är någon skillnad i fördelningen av svarsalternativen mellan grupperna. Det förväntade värdet fås genom formeln 2 : O= Testvariabeln räknas sedan ut med hjälp av denna formel 2 : = Testvariabeln jämförs sedan med ett kritiskt värde från chi2 tabellen 2 : (r-1)(c-1);α Där r är antalet rader och c antalet kolumner och a är signifikansnivån. Om testvariabeln faller i det kritiska området förkastas H 0 och på α procents signifikansnivå finns statistiska skillnader mellan grupperna 2. 1: Lohr, S.L. (2010): Sampling: Design and Analysis, 2nd ed., Brooks/Cole Cengage Learning. (Huvudlitteratur). 2: Wahlin, K. Tillämpad statistik - en grundkurs. Bonnier utbildning. 4

När testen har genomförs med hjälp av datorn kan även P-värdet undersökas som då visar om det finns signifikanta skillnader mellan de studerade grupperna. P-värdet visar sannolikheten för att få ett större värde än vad testvariabeln, visade 2. Om P-värdet visar ett värde på mindre än 0,05 så förkastas H o och det finns med 95 % procents säkerhet skillnader mellan de studerade grupperna. För att testet ska kunna genomföras krävs det också att max 20 % av de förväntade frekvenserna antar ett värde mindre än 5. Gör det detta kan inte testet genomföras 2. I några av de tester som genomfördes förekom detta problem och då har vissa grupper slagits ihop på ett lämpligt sätt och har då kunnat genomföras. I de fall som detta inträffar blir därför slutsatsen att de är skillnader eller inte skillnader mellan de grupper som har testats. 2.6 Diagram De flesta diagram är grupperade på strata, åldersgrupperna. Detta främst för att lättare kunna undersöka eventuella skillnader mellan grupperna. En del diagram är även sammanslagna för alla åldersgrupper och uttalar sig då för hela populationen och är beräknade med hänsyn till stratifieringen. I de diagram där diagrammen är fördelade per åldersgrupp summerar staplarna i respektive åldersgrupp till 100 med undantag för diagram 3.2.2 2.7 Felkällor Under projektets gång kan de förekomma olika typer av fel. I det här avsnittet diskuteras de olika fel som kan ha förekommit. 2.7.1 Urvalsfel Under studiens gång har det framkommit att vissa personer är registrerade i Norrköpings kommun men som inte bor där. Det kan även vara så att en del kanske bor i Norrköpings kommun men som inte är registrerade i staden utan någon annanstans. Dessa utgör då en övertäckning. Det är även några personer som flyttat från utlandet, dessa har då tagits bort då de inte ingår i rampopulationen. Vissa personer har också hunnit flytta igen, många av dessa har varit svåra att få tag på. Det var även två inflyttade personer med skyddad adress som det inte kunde skickas till. Dessa utgör då en undertäckning. För att minska urvalsfelet har vi använt oss av KID för att få aktuell information. Av de som var registrerade men som ändå brevet inte kunde skickas till har en ny adress försökts hittas. 2.7.2 Bortfallsfel Av de svar vi fått in har svarsfrekvensen varit olika för de olika åldersgrupperna. Bäst frekvens fick vi från de i åldrarna 65-74 år. Om de personer som valt att svara har en annan åsikt än de som inte gjort det så kan resultatet ha snedvridits. Många av de som svarat på enkäten har varit positiva till flytten, de som inte har svarat kanske är besvikna på Norrköping och är då inte lika villiga att hjälpa till. Eftersom svarsfrekvensen var lite olika mellan de olika grupperna gjordes ett test för detta. Detta test visade att det fanns ett samband mellan svarsfrekvensen och vilken åldersgrupp personen tillhörde. Tabulated statistics: Åldersgrupp; Frekvens Pearson Chi-Square = 44,004; DF = 4; P-Value = 0,000 Likelihood Ratio Chi-Square = 42,103; DF = 4; P-Value = 0,000 2: Wahlin, K. Tillämpad statistik - en grundkurs. Bonnier utbildning. 5

Vi anade att detta berodde på den äldsta åldersgruppen och därför gjordes ett till test för att se om det var en skillnad mellan de övriga. Resultatet visade att det inte fanns något samband mellan övriga åldersgrupper på 95 % signifikansnivå däremot på 90 %. Testet finns i bilagan, test 17 Att det finns ett samband mellan åldersgrupperna och svarsfrekvensen kan innebära att de blir vissa fel i skattningarna. Det förekom också partiellt bortfall i svaren vi fick in. I en del fall har svaret uteblivit på en viss fråga och ibland har det varit så att ett enskilt svar inte kunnat uttydas. Detta förekom vanligast i frågan om sysselsättning där en del svarat med två alternativ trots att vi ville ha det huvudsakliga. I ett fall skrev en respondent att personen arbetade halvtid och studera halvtid något vi inte räknat med skulle förekomma när vi konstruerade frågan. I frågorna där svaren skulle besvara på en skala har en del antagligen inte vill ställa sig till frågan valt att inte svara alls istället för att ange alternativet vet ej/ingen åsikt För att försöka minska bortfallet har en påminnelse med en ny enkät skickas ut. Även konstruktionen av enkäten har gjorts så bra som möjligt för att få fler att vilja svara. 2.7.3 Mätfel I enkäten frågade vi om åldern de hade vid den aktuella tidpunkten. Detta kan innebära att vissa personer hade en annan ålder när vi gjorde urvalet och i sin tur kan detta innebära att de har bytt åldersgrupp. Ett mätfel kan uppstå när vi vill se hur många från varje åldersgrupp som faktiskt svarade eller personer i en viss åldersgrupp ställer sig till vissa frågor. 2.7.4 Bearbetningsfel När vi kodat in för hand kan det ha blivit fel då vi kodat in en större mängd data. Bearbetningsfel kan också ha förekommit när vi räknade ut medelvärdena och andelar för populationen. Unders arbetes gång har kodning och uträkningar försökts göra så noggrant som möjligt för att minimera detta. 6

3 Resultat 3.1 Svarsfrekvens Åldersgrupp Svarsfrekvens i åldersgrupp Grupp 1 (18-24 år) 28,2 % Grupp 2 (25-34 år) 31,1 % Grupp 3 (35-44 år) 39,7 % Grupp 4 (45-64 år) 36,1 % Grupp 5 (65-74 år ) 83,9 % Tabell 3.1 Svarsfrekvens per åldersgrupp Denna tabell visar svarsfrekvensen för de olika åldersgrupperna. Bäst svarsfrekvens har gruppen med åldrarna 65-74 år och lägst har gruppen med åldrarna 18-24 år. Den totala svarsfrekvensen är 33,1 %. 3.2 Bakgrundsfrågor 3.2.1 Kön Diagram 3.2.1 Fördelning per kön Detta diagram visar att kvinnor svarat i högre utsträckning än männen. Strax under 60 % av svaren kommer från kvinnor. 7

Diagram 3.2.2 Könsfördelning efter åldersgrupp Detta diagram visar fördelningen av svaren beroende på ålder och kön. Diagrammet visar bland annat att ca 23 % av svaren som analyserats kommer från kvinnor i åldrarna 18-24 år. 3.2.2 Län innan flytt Diagram 3.2.3 Fanns det andra kommuner i valet över flytt Detta diagram visar om personerna som flyttade till Norrköpings kommun 2012 valde mellan andra kommuner när de skulle flytta. Diagrammet visar att majoriteten var säkra på sitt val att flytta till Norrköpings kommun. 8

De som är i åldrarna 18-24 år kommer från flera delar av landet. Runt 10 % kommer från Jönköpings län och runt 10 % Södermanlands län. Runt en tredjedel kommer från en annan kommun i Östergötlands län. Av de personer som är i åldrarna 25-34 år kommer den största andelen från Östergötland. Andra län som utmärker sig är Skånes där ca 10 % bott innan och strax under 20 % kommer även från Stockholms län. Av de som är i åldrarna 35-44 år kommer runt 15 % kommer från Stockholms län och ungefär en lika stor andel kommer från Södermanlands län. Runt 35 % har bott i Östergötland tidigare. I gruppen som är i åldrarna 45-64 år kommer över hälften från Östergötland. Runt 13 % kommer även från Stockholms län. I gruppen som är i åldrarna 65-74 år kommer nästan 20 % från Stockholm. Ungefär en tredjedel kommer från Södermanlands län. Runt 35 % har bott i en annan kommun i Östergötland innan flytten. Diagram 3.2.4 Län innan flytt per åldersgrupp 9

3.2.3Sysselsättning Nästföljande fem diagram visar sysselsättning innan och efter flytt för respektive åldersgrupp. Diagram 3.2. 1 Sysselsättning innan/efter flytt 18-24 år I detta diagram som visar fördelningen för de som är i åldrarna 18-24 år är det runt 70 % som studerade innan flytten och som sedan fortsatt med det. Runt 25 % har även börjat arbeta efter flytten. Av de som var arbetssökande så har lite över 40 % börjat studera och runt en tredjedel har börjat arbeta och en tredjedel söker fortfarande arbete. Av de som arbetade innan flytten så har över hälften börjat studera. 40 % har börjat arbeta. 10

Diagram 3.2.6 Sysselsättning innan/efter flytt 25-34 år För gruppen i åldrarna 25-34 år är andelen av de som studerat innan flytten och som sedan börjat arbeta runt 80 %. Av de som var arbetssökande har runt 70 % börjat arbeta. Majoriteten av de som arbetade innan har fortsatt med det. Diagram 3.2.7 Sysselsättning innan/efter flytt 35-44 år För de i åldrarna 35-44 år har majoriteten som arbetade innan flytten fortsatt att arbeta även efter flytten till Norrköpings kommun. Av de som var arbetssökande innan flytten så har hälften börjat arbeta efter flytten. Hälften är dock fotfarande arbetslösa. Av de som studerat tidigare har runt 70 % börjat arbeta. 11

Diagram 3.2.8 Sysselsättning innan/efter flytt 45-64 år För de personer som är i åldrarna 45-64 år, så har nästan alla som arbetade innan flytten fortsatt med det även efter flytten till Norrköpings kommun. Av de som var arbetssökande innan flytten så är drygt 70 % fortfarande arbetssökande även efter flytten till Norrköpings kommun. Av dessa så har omkring 25 % även blivit sjukskrivna. Diagram 3.2.9 Sysselsättning innan/efter flytt 65-74 år För den äldsta gruppen som är mellan åldrarna 65-74, så har 25 % av de som arbetade innan flytten gått i pension efter flytten. Runt 75 % var pensionärer redan innan flytten till Norrköpings kommun. 12

Diagram 3.2.10 Sysselsättning efter flytt hela populationen Detta diagram visar att av de som flyttade till Norrköpings kommun under 2012 så arbetar ca hälften. Det är även runt en tredjedel som studerar efter flytten till Norrköping. 13

3.2.4 Familjesituation Diagram 3.2.21 Familjesituation per åldersgrupp Detta diagram visar familjesituationen vid flytten till Norrköpings kommun. Av de som är i åldrarna 18-24 år så är majoriteten ensamstående utan barn. För de som är mellan åldrarna 25-34 år, så är alternativen Ensamstående med barn, Sammanboende/gift med barn och Sammanboende/gift utan barn rätt lika; runt en tredjedel var. I åldersgrupp 35-44 år är majoriteten sammanboende eller gifta med barn. I gruppen för åldrarna 45-64 år så är runt 40 % sammanboende eller gifta utan barn. Runt 25 % är sammanboende eller gifta utan barn och runt 20 % är ensamstående utan barn. I den äldsta åldersgruppen som är mellan 65-74 år är runt 60 % sammanboende eller gifta utan barn, runt en tredjedel är ensamstående utan barn. 14

3.2.5 Utbildning innan flytt Diagram 3.2.12 Sista avslutade utbildning innan flytt I yngsta gruppen som är mellan 18-24 år, så är det vanligast att personerna har gymnasial utbildning som sista avslutade utbildning. I gruppen för de som är mellan 25-34 år, så har 65 % en eftergymnasial utbildning. Även i grupp 3 och 4 som då tillsammans täcker åldrarna 34-54 år, så är den vanligast avslutade utbildningen eftergymnasial. Av de som tillhör äldsta gruppen och är i åldrarna 65-74 år, så har ca 48 % en eftergymnasial utbildning och en tredjedel har en gymnasialutbildning som sista avslutade utbildning. 15

3.2.6 Första bostaden i Norrköping Diagram 3.2.33 Första bostadstyp efter flytt Diagrammet visar att den vanligaste bostadstypen efter flytten är hyresrätt som utgör strax under 70 % av samtliga åldersgrupper. Utöver de som flyttade till hyresrätt så var det ca 13 % som flyttade till en bostadsrätt och ca 14 % flyttade till villa/radhus som allra första bostad. Ca 11 % av de som flyttade till Norrköpings kommun 2012 flyttade först till ett studentboende och ca 3 % flyttade till ett annat typ av boende som första bostad efter flytten. 16

Diagram 3.2.44 Första bostadstyp efter flytt per åldersgrupp Detta diagram visar fördelningen efter åldersgrupperna. Av de som tillhör åldersgrupp 18-24 år, så flyttade ca 53 % till en hyresrätt och ca 27 % flyttade till ett studentboende som första bostad i Norrköpings kommun. I åldersgruppen 25-34 år så var det också vanligast att flytta till en hyresrätt, ca 65 % valde att göra detta. I åldersgrupp 35-44 år har det blivit något vanligare att flytta till villa/radhus, ca 18 % gjorde detta. Majoriteten flyttade ändå till hyresrätt. I åldersgrupp 45-64 år och åldersgrupp 65-74 år, så är andelen som flyttade till bostadsrätt större. Ca 20 % i åldersgruppen för de i åldrarna 45-64 år och 56 % i den äldsta gruppen gjorde detta. I gruppen för de i åldrarna 65-74 år är andelen som flyttade först till en bostadsrätt störst av samtliga åldersgrupper. Omkring 55 % av alla i åldersgruppen för 65-74 år flyttade till en bostadsrätt. Ett medelvärde räknades även ut för hur de inflyttade tyckte om sin första bostad. Skalan som respondenterna fick svara efter är mellan 1-5. Medelvärdet för hela populationen blev då 4,2. De visar att personerna som flyttade till Norrköpings kommun under 2012 är nöjda med sin första bostad. Andelen som svarat vet ej/ingen åsikt är bara runt 1,5 % Vad kännetecknar ett bra läge för den nya bostaden i Norrköpings kommun? I frågan om vad som är ett bra läge för bostaden så har de återkommande svaren varit att närhet till centrum, vatten och natur är något som är viktigt och att det även måste vara tryggt och trevligt område. Samtliga kommentarer finns i bilagan. 17

3.3 Faktorer för flytt Faktor Medelvärde, inverkan för flytt Inverkan vänner 3,23 Kvalitet på skola 3,28 Tillgång på skola 3,34 Inverkan släkt 3,34 Inverkan naturmiljö 3,45 Inverkan affärer 3,50 Inverkan fritidsaktiviteter 3,50 Inverkan boendekostnad 3,36 inverkan fått arbete 3,52 Inverkan studier 3,68 Kultur, nöje restauranger 3,54 Inverkan möjlighet till arbete 3,56 Inverkan bostadsområde 3,44 Inverkan kollektivtrafik 3,61 Inverkan möjlighet till önskad typ av boende 3,94 Tabell 3.3.1 Medelvärden Tabellen visas det sammanvägda medelvärdet för hela populationen. Ett värde över tre visar att de talade för flytten. En femma är det högsta och betyder att faktorn talade mycket för flytten. Medelvärdet för samtliga faktorer visade att de talade i viss grad för flytten till Norrköpings kommun. 18

Diagram 3.3.5 Medelvärden I diagram 3.30 visas i ordning vilka faktorer som i snitt var den största faktorn till flytten. Diagrammet visar att önskad typ av bostad var den mest avgörande faktorn av samtliga faktorer. 19

Faktor Andel som svarat att det talade för flytten Andel som svarat vet ej/ingen åsikt Inverkan affärer 61 % 13 % Inverkan möjlighet till önskat typ av boende 58 % 9 % Inverkan boendekostnad 50 % 10 % Inverkan vänner 45 % 8 % Inverkan släkt 45 % 9 % Inverkan kollektivtrafik 45 % 13 % Kultur, nöje restauranger 44 % 13 % Inverkan fritidsaktiviteter 39 % 17 % Inverkan möjlighet till arbete 39 % 19 % Inverkan naturmiljö 38 % 11 % Inverkan studier 37 % 20 % Inverkan bostadsområde 37 % 14 % inverkan fått arbete 33 % 31 % Tillgång på skola 19 % 35 % Kvalitet på skola 15 % 38 % Tabell 3.3.2 Andel som svarat faktorn talade för flytten respektive andel som svarat vet ej/ingen åsikt. Denna tabell visar andelen som svarat att de olika faktorerna talat för flytten. Med detta menas andelen som svarat en fyra eller femma som svarsalternativ. Resultatet visar även hur stor andel av samtliga svarsalternativ. De faktorer med en låg andel som svarat att en viss faktor talade för flytten behöver därför inte nödvändigtvis betyda att de resterande ansåg att detta talade emot då andelen som svarat att de inte har någon åsikt i frågan kan vara någorlunda hög. Tabellen visar även andelen på hur stor andel som svarat vet ej eller ingen åsikt på frågan. Den faktor som störst andel svarat att denna talade för flytten är affärer. Lägst andel har kvalité och tillgång på skola, men då har även runt 35 % svarat att de inte hade någon åsikt i frågan. 20

I följande avsnitt kommer frågan om hur olika faktorer talde för flytten redovisas per åldersgrupp. För varje åldersgrupp summerar staplarna till 100. Diagram 3.3.2 Inverkan bostad På faktorerna möjlighet till önskat typ av bostad så kan vi utläsa att bostaden spelar en stor roll. I denna faktor kan även andra faktorer spela in så som hur hög hyran är eller hur centralt läget är osv. Vad som är ett bra boende kan alltså vara olika för olika personer. Speciellt viktigt har det varit för personer i gruppen som är i åldrarna 65-74 år. Över 80 % i denna ålderskategori svarade att möjligheten av önskad typ av bostad talade för flytten. 21

Diagram 3.3.3 Inverkan boendekostnad Den största andelen har svarat att bostadskostnaderna varken talade för eller emot flytten till Norrköpings kommun. Ingen i åldersgruppen för 65-74 år tyckte att det talade emot att flytta till Norrköpings kommun på grund av boendekostnaderna. 22

Diagram 3.3.4 Inverkan bostadsområde I åldersgruppen för de i åldrarna 18-24 år, så spelar inte tryggheten i bostadsområde in så mycket. Ju äldre personerna blir, desto viktigare betydelse verkar tryggheten vara. I åldersgruppen för de som är mellan 65-74 år så tyckte runt 45 % att trygghet i bostadsområdet talade för flytten. 23

Diagram 3.3.5 Inverkan möjlighet till arbete I yngsta åldersgruppen, 18-24 år, så har störst andel svarat att möjligheter till arbete varken talade för eller emot deras val att flytta till Norrköping. I andra gruppen, 25-34 år och tredje gruppen, 35-44 år, så har andelen som säger att möjligheten till arbete talade för flytten ökat jämfört med de som svarat att det varken påverkade eller inte påverkade flytten, även om denna andel är rätt stor. I åldersgruppen i åldrarna 45-64 år, så var det ungefär lika många som svarade att möjligheten till arbete var avgörande för flytten lika stor som andelen som svarade att detta inte hade någon större betydelse. Andelen som svarade att det saknade betydelse var dock lika stor som båda dessa svarsalternativ. I den äldsta åldersgruppen som är i åldrarna 65-74 år, så har majoriteten ingen åsikt i frågan eller svarat med alternativet att det varken var eller. 24

Diagram 3.3.6 Inverkan fått arbete I yngsta åldersgruppen, 18-24 år så har den största andelen svarat att de inte har någon åsikt i frågan om flytten till Norrköpings kommun berodde på att de hade fått ett arbete innan de flyttade till kommunen. Runt 20 % har svarat att detta var en bidragande faktor. I andra och tredje åldersgruppen som då täcker åldrarna 25-44 år, så har den största andelen svarat att detta var en bidragande faktor. I gruppen för 25-34 år har dock en nästan lika stor andel svarat att det varken talade för eller emot flytten. Även i gruppen för de i åldrarna 45-64 år har en stor andel svarat att de flyttade för att de fått ett arbete. En stor andel har dock på denna fråga svarat varken eller. Det är även runt 15 % i gruppen för de i åldern 45-64 år som svarade att deras arbetssituation talade emot flytten. Diagram 3.3.7 Inverkan kvalitet på skola Diagram 3.3.8 Inverkan tillgång på skola Kvaliteten på skola påverkar inte de yngre åldrarna så mycket, utan det är mest i åldersgruppen för de som är mellan 35-44 år som något större andel svarat att kvalitén på skolan talade för flytten. 25