Regional attitydoch resvaneundersökning

Bilaga 1 Rapport 2009:16 Regional attitydoch resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

Innehållsförteckning 0 Bräcke... 11 0.1 Individen och hushållet... 11 0.2 Val av färdmedel generellt... 12 0.3 Färdmedelsval vid olika typer av resor... 14 0.4 Viktiga faktorer vid olika typer av resor... 15 0.5 Resande och val av färdmedel till arbete och skola... 16 0.5.1 Vanligaste färdsätt till arbete och skola... 17 0.6 Minskat bilresande... 17 0.7 Problem i trafiken... 19 0.8 Satsningar på trafik och infrastruktur... 19 0.9 Kunskap om och attityder till bil, buss och tåg... 20 0.10 Upplevelse av kollektivtrafiken... 23 0.10.1 Kort i kollektivtrafiken... 23 0.10.2 Avstånd till närmaste hållplats... 24 0.11 Kunskap om och attityder till järnvägssatsningarna... 24 1 Hudiksvall... 27 1.1 Individen och hushållet... 27 1.2 Val av färdmedel generellt... 28 1.3 Färdmedelsval vid olika typer av resor... 29 1.4 Viktiga faktorer vid olika typer av resor... 30 1.5 Resande och val av färdmedel till arbete och skola... 31 1.5.1 Vanligaste färdsätt till arbete och skola... 32 1.6 Minskat bilresande... 33 1.7 Problem i trafiken... 34 1.8 Satsningar på trafik och infrastruktur... 35 1.9 Kunskap om och attityder till bil, buss och tåg... 36 1.10 Upplevelse av kollektivtrafiken... 39 1.10.1 Kort i kollektivtrafiken... 39 1.10.2 Avstånd till närmaste hållplats... 40 1.11 Kunskap om och attityder till järnvägssatsningarna... 40

2 Härnösand... 43 2.1 Individen och hushållet... 43 2.2 Val av färdmedel generellt... 44 2.3 Färdmedelsval vid olika typer av resor... 46 2.4 Viktiga faktorer vid olika typer av resor... 47 2.5 Resande och val av färdmedel till arbete och skola... 47 2.5.1 Vanligaste färdsätt till arbete och skola... 48 2.6 Minskat bilresande... 49 2.7 Problem i trafiken... 51 2.8 Satsningar på trafik och infrastruktur... 51 2.9 Kunskap om och attityder till bil, buss och tåg... 52 2.10 Upplevelse av kollektivtrafiken... 55 2.10.1 Kort i kollektivtrafiken... 55 2.10.2 Avstånd till närmaste hållplats... 56 2.11 Kunskap om och attityder till järnvägssatsningarna... 56 3 Kramfors... 59 3.1 Individen och hushållet... 59 3.2 Val av färdmedel generellt... 60 3.3 Färdmedelsval vid olika typer av resor... 62 3.4 Viktiga faktorer vid olika typer av resor... 63 3.5 Resande och val av färdmedel till arbete och skola... 63 3.5.1 Vanligaste färdsätt till arbete och skola... 64 3.6 Minskat bilresande... 65 3.7 Problem i trafiken... 66 3.8 Satsningar på trafik och infrastruktur... 67 3.9 Kunskap om och attityder till bil, buss och tåg... 68 3.10 Upplevelse av kollektivtrafiken... 71 3.10.1 Kort i kollektivtrafiken... 71 3.10.2 Avstånd till närmaste hållplats... 72 3.11 Kunskap om och attityder till järnvägssatsningarna... 72

4 Nordanstig... 75 4.1 Individen och hushållet... 75 4.2 Val av färdmedel generellt... 76 4.3 Färdmedelsval vid olika typer av resor... 77 4.4 Viktiga faktorer vid olika typer av resor... 79 4.5 Resande och val av färdmedel till arbete och skola... 79 4.5.1 Vanligaste färdsätt till arbete och skola... 80 4.6 Minskat bilresande... 81 4.7 Problem i trafiken... 83 4.8 Satsningar på trafik och infrastruktur... 83 4.9 Kunskap om och attityder till bil, buss och tåg... 84 4.10 Upplevelse av kollektivtrafiken... 87 4.10.1 Kort i kollektivtrafiken... 87 4.10.2 Avstånd till närmaste hållplats... 87 4.11 Kunskap om och attityder till järnvägssatsningarna... 88 5 Nordmaling... 91 5.1 Individen och hushållet... 91 5.2 Val av färdmedel generellt... 92 5.3 Färdmedelsval vid olika typer av resor... 94 5.4 Viktiga faktorer vid olika typer av resor... 95 5.5 Resande och val av färdmedel till arbete och skola... 95 5.5.1 Vanligaste färdsätt till arbete och skola... 96 5.6 Minskat bilresande... 97 5.7 Problem i trafiken... 99 5.8 Satsningar på trafik och infrastruktur... 99 5.9 Kunskap om och attityder till bil, buss och tåg... 100 5.10 Upplevelse av kollektivtrafiken... 103 5.10.1 Kort i kollektivtrafiken... 103 5.10.2 Avstånd till närmaste hållplats... 104 5.11 Kunskap om och attityder till järnvägssatsningarna... 104

6 Sollefteå... 107 6.1 Individen och hushållet... 107 6.2 Val av färdmedel generellt... 108 6.3 Färdmedelsval vid olika typer av resor... 110 6.4 Viktiga faktorer vid olika typer av resor... 111 6.5 Resande och val av färdmedel till arbete och skola... 112 6.5.1 Vanligaste färdsätt till arbete och skola... 113 6.6 Minskat bilresande... 113 6.7 Problem i trafiken... 115 6.8 Satsningar på trafik och infrastruktur... 115 6.9 Kunskap om och attityder till bil, buss och tåg... 116 6.10 Upplevelse av kollektivtrafiken... 119 6.10.1 Kort i kollektivtrafiken... 119 6.10.2 Avstånd till närmaste hållplats... 120 6.11 Kunskap om och attityder till järnvägssatsningarna... 120 7 Sundsvall... 123 7.1 Individen och hushållet... 123 7.2 Val av färdmedel generellt... 124 7.3 Färdmedelsval vid olika typer av resor... 126 7.4 Viktiga faktorer vid olika typer av resor... 127 7.5 Resande och val av färdmedel till arbete och skola... 127 7.5.1 Vanligaste färdsätt till arbete och skola... 128 7.6 Minskat bilresande... 129 7.7 Problem i trafiken... 131 7.8 Satsningar på trafik och infrastruktur... 131 7.9 Kunskap om och attityder till bil, buss och tåg... 132 7.10 Upplevelse av kollektivtrafiken... 135 7.10.1 Kort i kollektivtrafiken... 135 7.10.2 Avstånd till närmaste hållplats... 136 7.11 Kunskap om och attityder till järnvägssatsningarna... 136

8 Timrå... 139 8.1 Individen och hushållet... 139 8.2 Val av färdmedel generellt... 140 8.3 Färdmedelsval vid olika typer av resor... 142 8.4 Viktiga faktorer vid olika typer av resor... 143 8.5 Resande och val av färdmedel till arbete och skola... 144 8.5.1 Vanligaste färdsätt till arbete och skola... 145 8.6 Minskat bilresande... 145 8.7 Problem i trafiken... 147 8.8 Satsningar på trafik och infrastruktur... 147 8.9 Kunskap om och attityder till bil, buss och tåg... 148 8.10 Upplevelse av kollektivtrafiken... 151 8.10.1 Kort i kollektivtrafiken... 151 8.10.2 Avstånd till närmaste hållplats... 152 8.11 Kunskap om och attityder till järnvägssatsningarna... 152 9 Umeå... 155 9.1 Individen och hushållet... 155 9.2 Val av färdmedel generellt... 156 9.3 Färdmedelsval vid olika typer av resor... 158 9.4 Viktiga faktorer vid olika typer av resor... 159 9.5 Resande och val av färdmedel till arbete och skola... 160 9.5.1 Vanligaste färdsätt till arbete och skola... 161 9.6 Minskat bilresande... 162 9.7 Problem i trafiken... 163 9.8 Satsningar på trafik och infrastruktur... 164 9.9 Kunskap om och attityder till bil, buss och tåg... 165 9.10 Upplevelse av kollektivtrafiken... 168 9.10.1 Kort i kollektivtrafiken... 168 9.10.2 Avstånd till närmaste hållplats... 169 9.11 Kunskap om och attityder till järnvägssatsningarna... 169

10 Ånge... 171 10.1 Individen och hushållet... 171 10.2 Val av färdmedel generellt... 172 10.3 Färdmedelsval vid olika typer av resor... 174 10.4 Viktiga faktorer vid olika typer av resor... 175 10.5 Resande och val av färdmedel till arbete och skola... 176 10.5.1 Vanligaste färdsätt till arbete och skola... 177 10.6 Minskat bilresande... 178 10.7 Problem i trafiken... 179 10.8 Satsningar på trafik och infrastruktur... 180 10.9 Kunskap om och attityder till bil, buss och tåg... 181 10.10 Upplevelse av kollektivtrafiken... 184 10.10.1 Kort i kollektivtrafiken... 184 10.10.2 Avstånd till närmaste hållplats... 185 10.11 Kunskap om och attityder till järnvägssatsningarna... 185 11 Örnsköldsvik... 187 11.1 Individen och hushållet... 187 11.2 Val av färdmedel generellt... 188 11.3 Färdmedelsval vid olika typer av resor... 190 11.4 Viktiga faktorer vid olika typer av resor... 191 11.5 Resande och val av färdmedel till arbete och skola... 191 11.5.1 Vanligaste färdsätt till arbete och skola... 192 11.6 Minskat bilresande... 193 11.7 Problem i trafiken... 194 11.8 Satsningar på trafik och infrastruktur... 195 11.9 Kunskap om och attityder till bil, buss och tåg... 196 11.10 Upplevelse av kollektivtrafiken... 199 11.10.1 Kort i kollektivtrafiken... 199 11.10.2 Avstånd till närmaste hållplats... 200 11.11 Kunskap om och attityder till järnvägssatsningarna... 200

12 Östersund... 203 12.1 Individen och hushållet... 203 12.2 Val av färdmedel generellt... 204 12.3 Färdmedelsval vid olika typer av resor... 206 12.4 Viktiga faktorer vid olika typer av resor... 207 12.5 Resande och val av färdmedel till arbete och skola... 208 12.5.1 Vanligaste färdsätt till arbete och skola... 209 12.6 Minskat bilresande... 209 12.7 Problem i trafiken... 211 12.8 Satsningar på trafik och infrastruktur... 211 12.9 Kunskap om och attityder till bil, buss och tåg... 212 12.10 Upplevelse av kollektivtrafiken... 215 12.10.1 Kort i kollektivtrafiken... 215 12.10.2 Avstånd till närmaste hållplats... 216 12.11 Kunskap om och attityder till järnvägssatsningarna... 216 Förteckning över figurer, tabeller och kartor... 219

0 Bräcke 0.1 Individen och hushållet Andelen i åldern 26-44 år är lägre i Bräcke, som har en äldre befolkning än undersökningsområdet. Jämfört med undersökningsområdet totalt bor det färre kvinnor i Bräcke, 47 procent. Andelen som bor i hushåll med 4 personer eller fler är också högre och andelen som bor i villa eller radhus som man äger ligger också över snittet. Figur 0-1 Bräcke kommun: ålder, kön, hushållsstorlek, boende, utbildning och sysselsättning. Grå staplar och cirkeldiagram visar motsvarande andelar för undersökningsområdet totalt. Andelen lågutbildade är högre än i undersökningsområdet, samtidigt som andelen i förvärvsarbete eller studier är något lägre. Andelen arbetssökande ligger något över snittet. En dryg femtedel av invånarna är pensionärer, vilket är högre än i undersökningsområdet och har samband med den äldre befolkningen i Bräcke. 17 procent saknar körkort vilket är något fler än i undersökningsområdet totalt (14 procent). Men andelen hushåll som har tillgång till 2 eller fler bilar ligger trots detta över genomsnittet och de flesta hushåll äger själva 1 bil, 99 procent. 11

Figur 0-2 Bräcke kommun: innehav av körkort, bilinnehav och ägandeform Grå staplar och cirkeldiagram visar motsvarande andelar för undersökningsområdet totalt. 0.2 Val av färdmedel generellt Bilen är det färdmedel som dominerar under vinterhalvåret, följt av gång. Användningen av de olika färdsätten under sommarhalvåret skiljer sig inte mycket när det gäller bilanvändning eller kollektivtrafik, men andelen som cyklar och går är högre under sommarhalvåret. Särskilt mycket ökar andelen som cyklar under sommaren. Tabell 0-1 Bräcke kommun: Försök att uppskatta hur ofta du använder färdsätten nedan under vinterhalvåret (november-april) Bräcke Bil, förare Bil, passagerare Buss Tåg Flyg MC/ moped Cykel Gång 5-7 ggr/vecka 2-4 ggr/vecka 48 7 4 1 0 0 2 38 26 29 5 3 0 1 1 27 1 gg/vecka 5 21 3 1 0 0 1 11 1-3 ggr/mån 3 20 9 11 3 1 4 7 Mer sällan/ aldrig 18 23 79 83 97 98 92 18 12

Bräcke vinter Bräcke sommar Bil, förare 100 Bil, passagerare 80 60 Gång 40 20 Buss 0 Cykel Tåg MC/moped Flyg Figur 0-3 Bräcke kommun: andel som väljer visst färdmedel minst 2 gånger per vecka, sommar och vinter I Bräcke är det drygt 70 procent i tätort som under sommarhalvåret väljer att ta bilen minst 2 gånger per vecka jämfört med 76 procent i omland. 34 procent i tätort väljer cykeln minst ett par gånger i veckan, endast en femtedel i omland. Det är fler som väljer att gå i tätort än i omland. Buss väljs av fler i omland. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Tätort Omland 76 76 71 73 75 71 65 61 39 33 34 37 32 21 9 11 4 5 4 3 Bil förare Bil pass. Buss Cykel Gång Bil förare Bil pass. Buss Cykel Gång Bräcke, sommar och vinter Figur 0-4 Bräcke: val av färdmedel/tätort och omland/sommar och vinter; andel som väljer ett färdmedel minst två gånger per vecka Under vinterhalvåret används bilen i princip lika ofta som under sommarhalvåret, men andelen cykel minskar ned till 4 procent i tätort och i omland till 3 procent. Andelen som går minskar också något under vinterhalvåret, men fortfarande väljer många att gå ett par gånger i veckan. Andelen buss ökar under vinterhalvåret, framförallt i omland. 13

0.3 Färdmedelsval vid olika typer av resor Oberoende av ärende så är det bilen som flest väljer. Vid stora inköp är detta särskilt tydligt. Näst efter bilen väljer en del att gå, utom då det handlar om stora inköp eller semesterresor. Tåget väljer man i huvudsak för semesterresor. Inte särskilt många väljer cykel eller buss. åka tåg åka bil åka buss cykla promenera Semesterresor 100 Till/från arbetet 80 60 Fritidsaktiviteter (andras) 40 Hämta/ lämna barn 20 0 Fritidsaktiviteter (egna) Uträtta ärenden Stora inköp Små inköp Figur 0-5 Bräcke kommun: I vilka situationer väljer du vanligtvis att, andel av befolkningen 14

0.4 Viktiga faktorer vid olika typer av resor Semesterresor Till/från arbetet Hämta/lämna barn Uträtta ärenden Små inköp Stora inköp Fritidsaktiviteter (egna) Fritidsaktiviteter (andras) Snabbhet Bekvämlighet 60 Frihet Pris 40 20 Tillgänglighet Enkelhet 0 Bagageutrymme Pålitlighet Miljövänlighet Trygghet Flexibilitet Figur 0-6 Bräcke kommun: Vad är viktigast när du väljer färdsätt i olika situationer, andel av befolkningen 15

Skillnader i Bräcke jämfört med undersökningsområdet är: Vid semesterresor är frihet viktigare än pris. I undersökningsområdet totalt är pris näst viktigast efter bekvämlighet. Enkelhet är den viktigaste faktorn då man ska uträtta ärenden, jämfört med snabbhet i undersökningsområdet totalt. 0.5 Resande och val av färdmedel till arbete och skola Andelen av befolkningen som har flextid inom givna ramar är något lägre i Bräcke jämfört med undersökningsområdet totalt. Något fler har istället fasta arbetstider, dagtid. Figur 0-7 Bräcke kommun: arbets- och studietider, andel av befolkningen som arbetar/studerar. I Bräcke är det vanligare med gratis parkering, företagsbil och ersättning för egen bil. Man upplever i lägre grad att det finns möjlighet att distansarbeta. Figur 0-8 Bräcke kommun: förmåner kopplat till arbete och skola, andel av befolkningen som arbetar/studerar. 16

0.5.1 Vanligaste färdsätt till arbete och skola Jämfört med undersökningsområdet i stort använder Bräckeborna i högre grad bil och tåg, samt i viss mån även gång för resor till arbete och skola. Cykel och buss används i mindre utsträckning. Figur 0-9 Bräcke kommun: använder visst färdsätt för resa mellan bostad och arbete/skola minst 2 ggr/vecka, andel av befolkningen som arbetar/studerar. I Bräcke är man mindre benägen att acceptera en längre restid till arbete och skola. Det som man i högre grad än i övriga undersökningsområdet tror på är bättre vägar som ett sätt att acceptera en längre restid. Figur 0-10 Bräcke kommun: Vad av nedanstående skulle kunna få dig att acceptera en längre restid till studier/arbete? Andel av befolkningen som arbetar/studerar. 0.6 Minskat bilresande Något färre än i undersökningsområdet som helhet kan tänka sig att ställa bilen till förmån för buss och tåg. Tätare turer i kollektivtrafiken samt närmare till hållplats är det fler i Bräcke som anser att det krävs. Däremot är det i jämförelse färre som lockas av kortare restider i kollektivtrafiken eller av att den skulle bli billigare. 17

Figur 0-11 Bräcke kommun: Vad skulle kunna få dig att ställa bilen oftare och använda buss/tåg istället? Andel av befolkningen som använder bil. Att cykla mer är inget som verkar locka bilisterna i Bräcke. Det är nästan dubbelt så många i Bräcke, som i undersökningsområdet i helhet, som inte kan tänka sig att ställa bilen oftare till följd av de någon av de föreslagna åtgärderna avseende cykel och gång. Figur 0-12 Bräcke kommun: Vad skulle kunna få dig att ställa bilen oftare och använda cykel/gång istället? Andel av befolkningen som använder bil. Även då det gäller att minska sitt bilresande genom att förändra sätt att resa och arbeta är det färre i Bräcke som kan tänka sig det. 18

Figur 0-13 Bräcke kommun: Vad skulle kunna få dig att ställa bilen oftare och använda andra sätt att resa och arbeta? Andel av befolkningen som använder bil. 0.7 Problem i trafiken Vägunderhållet är det som upplevs vara det huvudsakliga problemet, precis som i undersökningsområdet som helhet. Därefter kommer trafiksäkerheten. Avgaser, buller eller köer i trafiken är inget som bekymrar de boende i Bräcke. Figur 0-14 Bräcke kommun: I vilken grad upplever du följande som ett problem i din kommun? Andel av befolkningen. 0.8 Satsningar på trafik och infrastruktur Det Bräckeborna vill att kommunen prioriterar är trafiksäkerhet samt möjligheten att åka bil. Möjligheten att åka bil anses vara viktigare av fler i Bräcke än i undersökningsområdet som helhet. Möjligheterna att gå och cykla anses inte alls angeläget i samma utsträckning som i undersökningsområdet som helhet. Inte heller möjligheterna till att åka buss prioriteras av lika stor andel i Bräcke. 19

Figur 0-15 Bräcke kommun: Hur viktigt tycker du att det är att man satsar på följande vid planering av trafik och infrastruktur? Andel av befolkningen. 0.9 Kunskap om och attityder till bil, buss och tåg Bilen har en stark ställning i Bräcke. Dock är det något färre än för undersökningsområdet som helhet, som ser fördelar med bilen i jämförelse med både buss och tåg. Figur 0-16 Bräcke kommun: Hur väl instämmer du i följande påståenden (bil)? Andel av befolkningen som instämmer helt eller delvis. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. 20

Det är en större andel av befolkningen i Bräcke som anser sig sakna kunskap om hur man åker buss samt som inte anser sig kunna använda bussen för sina resor. Figur 0-17 Bräcke kommun: Hur väl instämmer du i följande påståenden (buss)? Andel av befolkningen som instämmer helt eller delvis. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. 21

Tåg är det färdmedel som man anser sig ha minst kunskap om och vara minst användbart, så även i Bräcke. Dock ser man en del fördelar jämfört med att resa med bil. Figur 0-18 Bräcke kommun: Hur väl instämmer du i följande påståenden (tåg)? Andel av befolkningen som instämmer helt eller delvis. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. 22

0.10 Upplevelse av kollektivtrafiken Man är mindre nöjd med kollektivtrafiken i sin helhet i Bräcke samt i viss mån även med biljetter och kort. Figur 0-19 Bräcke kommun: När det gäller kollektivtrafiken, d.v.s. tåg och buss, där du bor, vänligen markera hur nöjd eller missnöjd du är. Andel av befolkningen som anger nöjd och mycket nöjd. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. En stor andel har på dessa frågor angett vet ej då de inte ansett sig kunna bedöma detta. För undersökningsområdet som helhet ligger andelen vet ej mellan 32 och 40 procent. 0.10.1 Kort i kollektivtrafiken Andelen hushåll i Bräcke som har någon form av kort i kollektivtrafiken är avsevärt lägre än i undersökningsområdet. Det gäller både andelen med ett kort och med flera kort. Drygt två tredjedelar av hushållen saknar kort. Nej Ja, ett Ja, flera 0 20 40 60 80 100 % Bräcke 68 20 12 Totalt 55 28 16 Figur 0-20 Bräcke kommun: Finns det just nu ett kort för kollektivtrafiken i hushållet, t.ex. ett busskort eller SJ-kort? Andel av befolkningen. 23

0.10.2 Avstånd till närmaste hållplats I Bräcke har de flesta mer än 400 meter till sin närmaste hållplats, 51 procent. 35 procent uppger att de har 400 meter eller kortare, att jämföra med 67 procent i undersökningsområdet som helhet. Tillgängligheten till kollektivtrafiken är alltså sämre i Bräcke. -100 m 101-200 m 201-300 m 301-400 m 401-500 m 501-2000 m 200+ m vet ej 0 20 40 60 80 100 % Bräcke 12 11 8 4 9 20 22 14 Totalt 26 23 13 5 6 11 6 9 Figur 0-21 Bräcke kommun: Hur stort avstånd är det mellan din bostad och närmaste hållplats för kollektivtrafiken? Andel av befolkningen. 0.11 Kunskap om och attityder till järnvägssatsningarna Kännedomen om satsningarna på järnvägen är lägre i Bräcke än i undersökningsområdet totalt sett. En överväldigande majoritet av de som tar ställning till om det är positivt eller negativt för regionen tror att det är positivt. Hälften av de boende svarar att de inte vet, mer än dubbelt så många som i undersökningsområdet som helhet. Känner du till? Ja Nej Vet ej 0 20 40 60 80 100 % Bräcke 59 34 7 Totalt 67 28 6 Positiv eller negativ påverkan? Positivt Negativt Vet ej 0 20 40 60 80 100 % Bräcke 47 2 50 Totalt 73 2 25 Figur 0-22 Bräcke kommun: Kännedom om järnvägssatsningarna samt hur man tror att det påverkar regionen. Andel av befolkningen. På frågan om vilken betydelse satsningarna kommer att få på det personliga planet svarar tre fjärdedelar vet ej, vilket är långt fler än i undersökningsområdet totalt. Av dem som tror på något tror de flesta på ökade möjligheter att resa med buss och tåg samt att utbudet av kultur, nöjen och shopping kommer att öka. 24

Figur 0-23 Bräcke kommun: Vad tror du att satsningarna kommer att betyda för dig personligen? Andel av befolkningen. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. När det gäller eventuell påverkan på resvanorna är det också många som svarar att de inte vet, och av dem som har en uppfattning säger de flesta att det inte kommer att påverka alls. Figur 0-24 Bräcke kommun: Hur tror du att satsningarna kommer att påverka dina resvanor? Andel av befolkningen. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. 25

26

1 Hudiksvall 1.1 Individen och hushållet Andelen i åldern 20-44 år är lägre i Hudiksvall, som samtidigt har fler i åldern 45-75 år än undersökningsområdet. Fördelningen mellan könen är jämn. Andelen som bor i hushåll med 3 personer eller fler är något lägre än i undersökningsområdet totalt. Andelen som bor i villa eller radhus som man äger ligger något över snittet. Figur 1-1 Hudiksvall kommun: ålder, kön, hushållsstorlek, boende, utbildning och sysselsättning. Grå staplar och cirkeldiagram visar motsvarande andelar för undersökningsområdet totalt. Andelen med enbart grund- eller folkskoleutbildning är högre än i undersökningsområdet. Andel i förvärvsarbete motsvarar den för undersökningsområdet som helhet. Andelen studerande är något lägre och andelen som söker arbete är något fler än i undersökningsområdet totalt. En knapp femtedel av invånarna är pensionärer, vilket är högre än i undersökningsområdet och har samband med den äldre befolkningen i Hudiksvall. 13 procent saknar körkort, vilket är något färre än i undersökningsområdet totalt (14 procent) och andelen hushåll som har tillgång till 2 eller fler bilar ligger strax över genomsnittet och de flesta hushåll äger själva 1 bil, 99 procent. 27

Figur 1-2 Hudiksvall kommun: innehav av körkort, bilinnehav och ägandeform Grå staplar och cirkeldiagram visar motsvarande andelar för undersökningsområdet totalt. 1.2 Val av färdmedel generellt Bilen är även i Hudiksvall det färdmedel som dominerar under vinterhalvåret, följt av gång. Man åker buss i något större utsträckning under vintern. Användningen av de olika färdsätten under sommarhalvåret skiljer sig inte mycket när det gäller bilanvändning. Andelen som cyklar och går är högre under sommarhalvåret. Särskilt mycket ökar andelen som cyklar under sommaren. Tabell 1-1 Hudiksvall kommun: Försök att uppskatta hur ofta du använder färdsätten nedan under vinterhalvåret (november-april) Hudiksvall Bil, förare Bil, passagerare Buss Tåg Flyg MC/ moped Cykel Gång 5-7 ggr/vecka 2-4 ggr/vecka 47 11 7 1 0 0 3 39 27 28 7 2 0 0 5 28 1 gg/vecka 7 21 6 1 0 1 4 13 1-3 ggr/mån 4 20 14 16 3 2 7 9 Mer sällan/ aldrig 15 20 67 80 97 97 81 11 28

Hudiksvall vinter Hudiksvall sommar Bil, förare 100 Bil, passagerare 80 60 Gång 40 20 Buss 0 Cykel Tåg MC/moped Flyg Figur 1-3 Hudiksvall kommun: andel som väljer visst färdmedel minst 2 gånger per vecka, sommar och vinter I Hudiksvall är det tre fjärdedelar i tätort som under sommarhalvåret väljer att ta bilen minst 2 gånger per vecka jämfört med något fler, 77 procent, i omland. Knappt 50 procent i tätort väljer cykeln minst ett par gånger i veckan, 39 procent i omland. Det är fler som väljer att gå i tätort än i omland. Buss väljs av fler i omland. Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Tätort Omland 75 77 80 71 72 76 72 62 44 48 38 39 42 34 14 18 8 10 8 8 Bil förare Bil pass. Buss Cykel Gång Bil förare Bil pass. Buss Cykel Gång Figur 1-4 Hudiksvall kommun: val av färdmedel/tätort och omland/sommar och vinter; andel som väljer ett färdmedel minst två gånger per vecka Under vinterhalvåret används bilen i princip lika ofta som under sommarhalvåret, men andelen cykel minskar ned till 8 procent i både tätort och omland. Andelen som går minskar också något under vinterhalvåret, men fortfarande väljer många att gå ett par gånger i veckan. Andelen buss ökar under vinterhalvåret, framförallt i omland. 1.3 Färdmedelsval vid olika typer av resor Oberoende av ärende så är det bilen som flest väljer. Vid stora inköp är detta särskilt tydligt. Näst efter bilen väljer en del att gå, utom då det handlar om stora inköp eller semesterresor. Tåget väljer man i huvudsak för semesterresor. Buss används i huvudsak för arbetsresor. 29

åka tåg åka bil åka buss cykla promenera Semesterresor 100,00 Till/från arbetet 80,00 60,00 Fritidsaktiviteter (andras) 40,00 Hämta/ lämna barn 20,00 0,00 Fritidsaktiviteter (egna) Uträtta ärenden Stora inköp Små inköp Figur 1-5 Hudiksvall kommun: I vilka situationer väljer du vanligtvis att, andel av befolkningen 1.4 Viktiga faktorer vid olika typer av resor Semesterresor Till/från arbetet Hämta/lämna barn Uträtta ärenden Små inköp Stora inköp Fritidsaktiviteter (egna) Fritidsaktiviteter (andras) Snabbhet Bekvämlighet 60 Frihet Pris 40 20 Tillgänglighet Enkelhet 0 Bagageutrymme Pålitlighet Miljövänlighet Trygghet Flexibilitet Figur 1-6 Hudiksvall kommun: Vad är viktigast när du väljer färdsätt i olika situationer, andel av befolkningen 30

Skillnader i Hudiksvall jämfört med undersökningsområdet är: Vid semesterresor är frihet viktigare än pris. I undersökningsområdet totalt är pris näst viktigast efter bekvämlighet. Vid små inköp är snabbhet det viktigaste följt av enkelhet. I undersökningsområdet är de båda faktorerna lika viktiga. 1.5 Resande och val av färdmedel till arbete och skola Andelen av befolkningen som har flextid inom givna ramar är något högre i Hudiksvall jämfört med undersökningsområdet totalt och något fler arbetar schemalagda tider/skift. Figur 1-7 Hudiksvall kommun: arbets- och studietider, andel av befolkningen som arbetar/studerar. I Hudiksvall är det mycket vanligare att man har gratis parkering och omvänt inte alls lika vanligt att man betalar för sin parkering. Man har även företagsbil och ersättning för egen bil i större utsträckning än i undersökningsområdet som helhet. Något färre upplever att det finns möjlighet att distansarbeta. Figur 1-8 Hudiksvall kommun: förmåner kopplat till arbete och skola, andel av befolkningen som arbetar/studerar. 31

1.5.1 Vanligaste färdsätt till arbete och skola Jämfört med undersökningsområdet i stort använder de boende i Hudiksvall bilen något mindre, och går samt åker tåg i större utsträckning till arbete och skola. Cykel och buss används inte i samma omfattning som i undersökningsområdet totalt. Figur 1-9 Hudiksvall kommun: använder visst färdsätt för resa mellan bostad och arbete/skola minst 2 ggr/vecka, andel av befolkningen som arbetar/studerar. I Hudiksvall är man något mindre benägen att acceptera en längre restid till arbete och skola. Det som man i högre grad än i övriga undersökningsområdet tror kan förändra är nytt bättre jobb och mer flexibel arbetstid. Figur 1-10 Hudiksvall kommun: Vad av nedanstående skulle kunna få dig att acceptera en längre restid till studier/arbete? Andel av befolkningen som arbetar/studerar. 32

1.6 Minskat bilresande Något färre än i undersökningsområdet som helhet kan tänka sig att ställa bilen till förmån för buss och tåg. Tätare turer i kollektivtrafiken samt billigare trafik är det som flest tror skulle ha effekt. Närmare till hållplats är det fler i Hudiksvall än i undersökningsområdet i sin helhet som efterfrågar. Däremot är det i jämförelse färre som lockas av kortare restider i kollektivtrafiken eller av att den skulle bli punktligare. Figur 1-11 Hudiksvall kommun: Vad skulle kunna få dig att ställa bilen oftare och använda buss/tåg istället? Andel av befolkningen som använder bil. Att cykla mer är inget som verkar locka majoriteten av bilisterna i Hudiksvall. De åtgärder som en del dock tror kan påverka i denna riktning är bättre underhåll av cykelvägar, ökad trafiksäkerhet och en ny bättre cykel. Figur 1-12 Hudiksvall kommun: Vad skulle kunna få dig att ställa bilen oftare och använda cykel/gång istället? Andel av befolkningen som använder bil. 33

46 procent av bilisterna i Hudiksvall kan inte tänka sig att minska sitt bilresande genom att förändra sätt att resa och arbeta. En majoritet av dem som tror att någon av de föreslagna åtgärderna skulle ha effekt tror på att slippa ha ärenden på vägen. Möjligheter att samåka och att distansarbeta, flexiblare arbetstider samt höjda bensinpriser tror en del också på. Figur 1-13 Hudiksvall kommun: Vad skulle kunna få dig att ställa bilen oftare och använda andra sätt att resa och arbeta? Andel av befolkningen som använder bil. 1.7 Problem i trafiken Vägunderhållet är det som upplevs vara det huvudsakliga problemet, precis som i undersökningsområdet som helhet. Men i Hudiksvall upplevs det inte vara ett problem av lika många. På andra plats kommer trafiksäkerheten. Avgaser, buller eller köer i trafiken bekymrar färre av de boende i Hudiksvall jämfört med undersökningsområdet som helhet. Figur 1-14 Hudiksvall kommun: I vilken grad upplever du följande som ett problem i din kommun? Andel av befolkningen. 34

1.8 Satsningar på trafik och infrastruktur Överlag är det något färre i Hudiksvall, jämfört med undersökningsområdet totalt, som anser att det är mycket viktiga områden att prioritera. De boende i Hudiksvall vill att kommunen prioriterar trafiksäkerhet samt möjligheterna att cykla och gå. Möjligheten att åka bil anses vara minst viktig. Figur 1-15 Hudiksvall kommun: Hur viktigt tycker du att det är att man satsar på följande vid planering av trafik och infrastruktur? Andel av befolkningen som svarar mycket viktigt. 35

1.9 Kunskap om och attityder till bil, buss och tåg Bilens ställning i Hudiksvall är lika stark som i undersökningsområdet som helhet. Dock är det något färre som ser fördelar med bilen i jämförelse med buss. Figur 1-16 Hudiksvall kommun: Hur väl instämmer du i följande påståenden (bil)? Andel av befolkningen som instämmer helt eller delvis. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. 36

Det är en större andel av befolkningen i Hudiksvall som inte anser sig kunna använda bussen för sina resor. Man upplever bussen även vara något mindre prisvärd än i undersökningsområdet. Figur 1-17 Hudiksvall kommun: Hur väl instämmer du i följande påståenden (buss)? Andel av befolkningen som instämmer helt eller delvis. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. 37

Tåg är det färdmedel som man anser sig ha minst kunskap om och vara minst användbart, så även i Hudiksvall. Tåget har dock en något starkare ställning i Hudiksvall jämfört med undersökningsområdet totalt. Fler upplever sig ha kunskap om och kunna använda sig av tåget och det är också något fler som säger sig se fördelar med tåget jämfört med bil. Figur 1-18 Hudiksvall kommun: Hur väl instämmer du i följande påståenden (tåg)? Andel av befolkningen som instämmer helt eller delvis. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. 38

1.10 Upplevelse av kollektivtrafiken Man är minst lika nöjd med kollektivtrafiken i sin helhet i Hudiksvall som man är i undersökningsområdet. Sammanfattningsvis med kollektivtrafiken Din senaste resa med kollektivtrafiken 70 60 50 40 30 20 10 0 Personalens bemötande Hur biljetter/kort fungerar Figur 1-19 Hudiksvall kommun: När det gäller kollektivtrafiken, d.v.s. tåg och buss, där du bor, vänligen markera hur nöjd eller missnöjd du är. Andel av befolkningen som anger nöjd och mycket nöjd. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. En stor andel har på dessa frågor angett vet ej då de inte ansett sig kunna bedöma detta. För undersökningsområdet som helhet ligger andelen vet ej mellan 32 och 40 procent. 1.10.1 Kort i kollektivtrafiken Andelen hushåll som har någon form av kort i kollektivtrafiken är lägre än i undersökningsområdet. Det gäller andelen både med ett kort och med flera kort. Drygt 60 procent av hushållen saknar kort. Nej Ja, ett Ja, flera 0 20 40 60 80 100 % Hudiksvall 61 26 13 Totalt 55 28 16 Figur 1-20 Hudiksvall kommun: Finns det just nu ett kort för kollektivtrafiken i hushållet, t.ex. ett busskort eller SJ-kort? Andel av befolkningen. 39

1.10.2 Avstånd till närmaste hållplats I Hudiksvall har de flesta, 54 procent, 400 meter eller kortare till sin närmaste hållplats. I undersökningsområdet som helhet är det 67 procent som har maximalt 400 meter till sin närmaste hållplats. Tillgängligheten till kollektivtrafiken är alltså sämre i Hudiksvall. -100 m 101-200 m 201-300 m 301-400 m 401-500 m 501-2000 m 200+ m vet ej 0 20 40 60 80 100 % Hudiksvall 20 19 11 4 7 19 11 10 Totalt 26 23 13 5 6 11 6 9 Figur 1-21 Hudiksvall kommun: Hur stort avstånd är det mellan din bostad och närmaste hållplats för kollektivtrafiken? Andel av befolkningen. 1.11 Kunskap om och attityder till järnvägssatsningarna Kännedomen om satsningarna på järnvägen är lägre i Hudiksvall än i undersökningsområdet totalt sett. En överväldigande majoritet av de som tar ställning till om det är positivt eller negativt för regionen tror att det är positivt. En dryg tredjedel av de boende svarar att de inte vet. Känner du till? Ja Nej Vet ej 0 20 40 60 80 100 % Hudiksvall 52 38 10 Totalt 67 28 6 Positiv eller negativ påverkan? Positivt Negativt Vet ej 0 20 40 60 80 100 % Hudiksvall 62 3 35 Totalt 72 2 25 Figur 1-22 Hudiksvall kommun: Kännedom om järnvägssatsningarna samt hur man tror att det påverkar regionen. Andel av befolkningen. På frågan om vilken betydelse satsningarna kommer att få på det personliga planet svarar drygt hälften vet ej, vilket är fler än i undersökningsområdet totalt. Av dem som tror på något tror de flesta på ökade möjligheter att resa med buss och tåg samt att utbudet av kultur, nöjen och shopping kommer att öka. Hudiksvallsborna tror i något högre grad, än vad man gör i undersökningsområdet i stort, på kortare restider till arbete och skola med buss och tåg. 40

Figur 1-23 Hudiksvall kommun: Vad tror du att satsningarna kommer att betyda för dig personligen? Andel av befolkningen. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. När det gäller eventuell påverkan på resvanorna är det också många som svarar att de inte vet. Av dem som har en uppfattning säger de flesta att det inte kommer att påverka alls. De som tror på någon påverkan säger framförallt att de tror på ett ökat resande med buss och tåg. Figur 1-24 Hudiksvall kommun: Hur tror du att satsningarna kommer att påverka dina resvanor? Andel av befolkningen. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. 41

42

2 Härnösand 2.1 Individen och hushållet Andelen i åldern 20-44 år är lägre i Härnösand, och det är fler i åldern 45-75 år än i undersökningsområdet. Fördelningen mellan könen är jämn. Andelen hushåll med 2 personer är högre än i undersökningsområdet totalt. Andelen som bor i villa eller radhus som man äger ligger över snittet. Figur 2-1 Härnösand kommun: ålder, kön, hushållsstorlek, boende, utbildning och sysselsättning. Grå staplar och cirkeldiagram visar andelar för undersökningsområdet totalt. Andelen med enbart grund- eller folkskoleutbildning är något lägre än i undersökningsområdet. Andel i förvärvsarbete motsvarar den för undersökningsområdet som helhet. Andelen studerande är något lägre än i undersökningsområdet totalt. En femtedel av invånarna är pensionärer, vilket är högre än i undersökningsområdet och har samband med den äldre befolkningen. 14 procent saknar körkort vilket motsvarar undersökningsområdet totalt. Andelen hushåll som har tillgång till enbart 1 bil ligger över genomsnittet och de flesta hushåll med tillgång till bil äger själva 1 bil, 99 procent. 43

Figur 2-2 Härnösand kommun: innehav av körkort, bilinnehav och ägandeform Grå staplar och cirkeldiagram visar andelar för undersökningsområdet totalt. 2.2 Val av färdmedel generellt Också i Härnösand är bilen det färdmedel som dominerar under vinterhalvåret, följt av gång. Man åker buss i något större utsträckning under vintern. Något fler kör bil under sommarhalvåret jämfört med vintern. Andelen som cyklar och går är högre under sommarhalvåret. Det gäller särskilt cykel. Tabell 2-1 Härnösand kommun: Försök att uppskatta hur ofta du använder färdsätten nedan under vinterhalvåret (november-april) Härnösand Bil, förare Bil, passagerare Buss Tåg Flyg MC/ moped Cykel Gång 5-7 ggr/vecka 2-4 ggr/vecka 46 11 6 0 0 0 3 39 25 34 8 0 0 0 3 30 1 gg/vecka 10 19 4 1 0 1 2 13 1-3 ggr/mån 4 16 13 11 4 1 6 8 Mer sällan/ aldrig 15 19 69 88 95 98 86 10 44

Härnösand vinter Härnösand sommar Bil, förare 100 Bil, passagerare 80 60 Gång 40 20 Buss 0 Cykel Tåg MC/moped Flyg Figur 2-3 Härnösand kommun: andel som väljer visst färdmedel minst 2 gånger per vecka, sommar och vinter I Härnösand väljer 73 procent i tätort under sommarhalvåret att ta bilen minst 2 gånger per vecka, drygt 80 procent i omland. 42 procent i tätort väljer cykeln minst ett par gånger i veckan, 27 procent i omland. Det är fler som väljer att gå i tätort än i omland. Ingen skillnad ses när det gäller andelen som väljer buss. Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Tätort Omland 82 78 80 73 68 69 70 61 40 42 42 45 46 27 10 9 14 14 5 5 Bil förare Bil pass. Buss Cykel Gång Bil förare Bil pass. Buss Cykel Gång Figur 2-4 Härnösand: val av färdmedel/tätort och omland/sommar och vinter; andel som väljer ett färdmedel minst två gånger per vecka Under vinterhalvåret används bilen i något mindre utsträckning i tätort, men i princip lika ofta som under sommarhalvåret i omland. Andelen cykel minskar ned till 5 procent i både tätort och omland. Andelen som går minskar också något under vinterhalvåret. Andelen buss ökar något under vinterhalvåret. 45

2.3 Färdmedelsval vid olika typer av resor Oberoende av ärende så är det bilen som flest väljer. Vid stora inköp är detta särskilt tydligt, men när det gäller små inköp är det nästan lika många som väljer att gå. Näst efter bilen väljer en del att gå, dock inte då det handlar om stora inköp eller semesterresor. Tåget väljer man i huvudsak för semesterresor. Buss används i huvudsak för arbetsresor. åka tåg åka bil åka buss cykla promenera Semesterresor 100 Till/från arbetet 80 60 Fritidsaktiviteter (andras) 40 Hämta/ lämna barn 20 0 Fritidsaktiviteter (egna) Uträtta ärenden Stora inköp Små inköp Figur 2-5 Härnösand kommun: I vilka situationer väljer du vanligtvis att, andel av befolkningen 46

2.4 Viktiga faktorer vid olika typer av resor Semesterresor Till/från arbetet Hämta/lämna barn Uträtta ärenden Små inköp Stora inköp Fritidsaktiviteter (egna) Fritidsaktiviteter (andras) Snabbhet Bekvämlighet 60 Frihet Pris 40 20 Tillgänglighet Enkelhet 0 Bagageutrymme Pålitlighet Miljövänlighet Trygghet Flexibilitet Figur 2-6 Härnösand kommun: Vad är viktigast när du väljer färdsätt i olika situationer, andel av befolkningen Skillnader i Härnösand jämfört med undersökningsområdet är: Vid stora inköp är enkelhet näst viktigast. I undersökningsområdet totalt är enkelhet den tredje viktigaste faktorn. 2.5 Resande och val av färdmedel till arbete och skola Andelen av befolkningen som har flextid av något slag är marginellt högre i Härnösand jämfört med undersökningsområdet totalt. Något färre arbetar schemalagda tider/skift. Figur 2-7 Härnösand kommun: arbets- och studietider, andel av befolkningen som arbetar/studerar. 47

I Härnösand är det vanligare att man har gratis parkering och omvänt inte lika vanligt att man betalar för sin parkering. Man har även företagsbil och förmånsbil i större utsträckning än i undersökningsområdet som helhet. Figur 2-8 Härnösand kommun: förmåner kopplat till arbete och skola, andel av befolkningen som arbetar/studerar. 2.5.1 Vanligaste färdsätt till arbete och skola Jämfört med undersökningsområdet i stort använder de boende i Härnösand bilen något mindre och går samt är passagerare i bil i större utsträckning. Cykel används inte i samma omfattning som i undersökningsområdet totalt, men något fler väljer i Härnösand att ta bussen. Figur 2-9 Härnösand kommun: använder visst färdsätt för resa mellan bostad och arbete/skola minst 2 ggr/vecka, andel av befolkningen som arbetar/studerar. Även i Härnösand är man något mindre benägen att acceptera en längre restid till arbete och skola. Det som man tror på som förändringsfaktorer är nytt bättre jobb och tätare turer i kollektivtrafiken följt av möjligheten att sänka sina boendekostnader. 48

Figur 2-10 Härnösand kommun: Vad av nedanstående skulle kunna få dig att acceptera en längre restid till studier/arbete? Andel av befolkningen som arbetar/studerar. 2.6 Minskat bilresande Något färre i Härnösand än i undersökningsområdet som helhet kan tänka sig att ställa bilen till förmån för buss och tåg. Tätare turer i kollektivtrafiken tillsammans med billigare trafik är det som flest tror skulle ha effekt. Bättre punktlighet och bättre information om avgångstider är det fler i Härnösand än i undersökningsområdet i sin helhet som efterfrågar. Däremot är det i jämförelse färre som lockas av kortare restider i kollektivtrafiken. Figur 2-11 Härnösand kommun: Vad skulle kunna få dig att ställa bilen oftare och använda buss/tåg istället? Andel av befolkningen som använder bil. Att cykla mer lockar inte heller bilisterna i Härnösand. De åtgärder som en del dock tror kan påverka i denna riktning är ökad trafiksäkerhet, bättre underhåll av cykelvägar, och en ny bättre cykel. 49

Figur 2-12 Härnösand kommun: Vad skulle kunna få dig att ställa bilen oftare och använda cykel/gång istället? Andel av befolkningen som använder bil. En majoritet av dem som tror att någon av de föreslagna åtgärderna skulle ha effekt och leda till ett minskat bilresande tror på att slippa ha ärenden på vägen. Möjligheter att distansarbeta och att samåka samt flexiblare arbetstider är det som de flesta tror skulle kunna få dem på andra tankar. 46 procent av bilisterna i Härnösand kan inte tänka sig att minska sitt bilresande genom att förändra sätt att resa och arbeta. Figur 2-13 Härnösand kommun: Vad skulle kunna få dig att ställa bilen oftare och använda andra sätt att resa och arbeta? Andel av befolkningen som använder bil. 50

2.7 Problem i trafiken Vägunderhållet är det som upplevs vara det huvudsakliga problemet, precis som i undersökningsområdet som helhet. På andra plats kommer trafiksäkerheten. Avgaser och köer i trafiken bekymrar färre av de boende i Härnösand jämfört med undersökningsområdet som helhet. Figur 2-14 Härnösand kommun: I vilken grad upplever du följande som ett problem i din kommun? Andel av befolkningen. 2.8 Satsningar på trafik och infrastruktur De boende i Härnösand vill att kommunen prioriterar trafiksäkerhet samt möjligheterna att cykla och gå. Möjligheten att åka bil anses vara minst viktigt. Överlag är det något färre i Härnösand, jämfört med undersökningsområdet totalt, som anser att det är mycket viktigt att prioritera de olika områdena. Figur 2-15 Härnösand kommun: Hur viktigt tycker du att det är att man satsar på följande vid planering av trafik och infrastruktur? Andel av befolkningen som svarar mycket viktigt. 51

2.9 Kunskap om och attityder till bil, buss och tåg Bilens ställning i Härnösand är lika stark som i undersökningsområdet som helhet. Dock är det något färre som ser fördelar med bilen i jämförelse med buss, samt som tror att vänner och bekanta har en positiv inställning till att åka bil. Figur 2-16 Härnösand kommun: Hur väl instämmer du i följande påståenden (bil)? Andel av befolkningen som instämmer helt eller delvis. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. 52

Det är en större andel av befolkningen i Härnösand som inte anser sig kunna använda bussen för sina resor. I övrigt är det i princip motsvarande bild av buss som de boende i undersökningsområdet totalt har. Figur 2-17 Härnösand kommun: Hur väl instämmer du i följande påståenden (buss)? Andel av befolkningen som instämmer helt eller delvis. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. 53

Även i Härnösand är tåg det färdmedel som man anser sig ha minst kunskap om och vara minst användbart. Tåget har dock en något starkare ställning i Härnösand jämfört med undersökningsområdet totalt. Fler upplever sig ha kunskap om och kunna använda sig av tåget. Det är också något fler som säger sig se fördelar med tåget jämfört med bil. Figur 2-18 Härnösand kommun: Hur väl instämmer du i följande påståenden (tåg)? Andel av befolkningen som instämmer helt eller delvis. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. 54

2.10 Upplevelse av kollektivtrafiken Det är en mindre andel av befolkningen i Härnösand som är nöjd med kollektivtrafiken jämfört med i undersökningsområdet. Andelen som svarar vet ej är också högre. Sammanfattningsvis med kollektivtrafiken Din senaste resa med kollektivtrafiken 70 60 50 40 30 20 10 0 Personalens bemötande Hur biljetter/kort fungerar Figur 2-19 Härnösand kommun: När det gäller kollektivtrafiken, d.v.s. tåg och buss, där du bor, vänligen markera hur nöjd eller missnöjd du är. Andel av befolkningen som anger nöjd och mycket nöjd. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. En stor andel har på dessa frågor angett vet ej då de inte ansett sig kunna bedöma detta. För undersökningsområdet som helhet ligger andelen vet ej mellan 32 och 40 procent. 2.10.1 Kort i kollektivtrafiken Andelen hushåll som har någon form av kort i kollektivtrafiken är lägre än i undersökningsområdet. Det gäller både andelen med ett kort och med flera kort. Drygt 60 procent av hushållen saknar kort. Nej Ja, ett Ja, flera 0 20 40 60 80 100 % Härnösand 62 26 12 Totalt 55 28 16 Figur 2-20 Härnösand kommun: Finns det just nu ett kort för kollektivtrafiken i hushållet, t.ex. ett busskort eller SJ-kort? Andel av befolkningen. 55

2.10.2 Avstånd till närmaste hållplats I Härnösand har 66 procent 400 meter eller kortare till sin närmaste hållplats. I undersökningsområdet som helhet är det 67 procent som har maximalt 400 meter till sin närmaste hållplats. Det är fler i Härnösand än i undersökningsområdet totalt som har maximalt 200 meter till sin närmaste hållplats. Tillgängligheten till kollektivtrafiken är i nivå med, och i vissa fall bättre, än i undersökningsområdet som helhet. -100 m 101-200 m 201-300 m 301-400 m 401-500 m 501-2000 m 200+ m vet ej 0 20 40 60 80 100 % Härnösand 31 21 11 3 6 13 4 12 Totalt 26 23 13 5 6 11 6 9 Figur 2-21 Härnösand kommun: Hur stort avstånd är det mellan din bostad och närmaste hållplats för kollektivtrafiken? Andel av befolkningen. 2.11 Kunskap om och attityder till järnvägssatsningarna Kännedomen om satsningarna på järnvägen är högre i Härnösand än i undersökningsområdet totalt sett. En överväldigande majoritet av dem som tar ställning till om det är positivt eller negativt för regionen tror att det är positivt. 15 procent av de boende svarar att de inte vet. Känner du till? Ja Nej Vet ej 0 20 40 60 80 100 % Härnösand 76 21 4 Totalt 67 28 6 Positiv eller negativ påverkan? Positivt Negativt Vet ej 0 20 40 60 80 100 % Härnösand 84 1 15 Totalt 73 2 25 Figur 2-22 Härnösand kommun: Kännedom om järnvägssatsningarna samt hur man tror att det påverkar regionen. Andel av befolkningen. På frågan om vilken betydelse satsningarna kommer att få på det personliga planet svarar en dryg fjärdedel vet ej, vilket är färre än i undersökningsområdet totalt. Av dem som tror på något tror de flesta på ökade möjligheter att resa med buss och tåg samt att utbudet av kultur, nöjen och shopping kommer att öka. Boende i Härnösand tror i något högre grad, än vad man gör i undersökningsområdet i stort, på nya arbetsmöjligheter genom pendling samt på kortare restider. 56

Figur 2-23 Härnösand kommun: Vad tror du att satsningarna kommer att betyda för dig personligen? Andel av befolkningen. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. 16 procent svarar att de inte vet hur satsningarna kommer att påverka deras resvanor. Av dem som har en uppfattning säger de flesta att de kommer att resa mer med buss och tåg, men en stor andel säger också här att resvanorna inte kommer att påverkas. Fler än i undersökningsområdet i stort säger att de kommer att minska sitt bilresande. Figur 2-24 Härnösand kommun: Hur tror du att satsningarna kommer att påverka dina resvanor? Andel av befolkningen. Grå linje visar undersökningsområdet som helhet. 57

58

3 Kramfors 3.1 Individen och hushållet Andelen i åldern 20-44 år är lägre i Kramfors, och det är fler i åldern 45-75 år än undersökningsområdet. Det bor något fler män än kvinnor i Kramfors jämfört med fördelningen i undersökningsområdet. Andelen hushåll med 2 personer är högre än i undersökningsområdet totalt och andelen som äger sitt boende i form av villa eller radhus likaså. Figur 3-1 Kramfors kommun: ålder, kön, hushållsstorlek, boende, utbildning och sysselsättning. Grå staplar och cirkeldiagram visar andelar för undersökningsområdet totalt. Andelen med högre utbildning är mycket lägre än i undersökningsområdet och andel i förvärvsarbete är också något lägre. Andelen studerande är också något lägre än i undersökningsområdet totalt. En dryg femtedel av invånarna är pensionärer, vilket är högre än i undersökningsområdet och har samband med den äldre befolkningen. 13 procent saknar körkort vilket i princip motsvarar undersökningsområdet totalt (14 procent). Tillgången till bil är i princip densamma som för undersökningsområdet totalt, något färre som helt saknar tillgång och något fler som har tillgång till 3 eller fler bilar. De flesta hushåll med tillgång till bil äger själva 1 bil, 99 procent. 59

Figur 3-2 Kramfors kommun: innehav av körkort, bilinnehav och ägandeform Grå staplar och cirkeldiagram visar andelar för undersökningsområdet totalt. 3.2 Val av färdmedel generellt Bilen dominerar som färdmedel i Kramfors under vinterhalvåret, följt av gång. Man åker buss i något större utsträckning under vintern. Något fler kör bil under sommarhalvåret jämfört med vintern. Andelen som cyklar och går är högre under sommarhalvåret. Det gäller särskilt cykel. Tabell 3-1 Kramfors kommun: Försök att uppskatta hur ofta du använder färdsätten nedan under vinterhalvåret (november-april) Kramfors Bil, förare Bil, passagerare Buss Tåg Flyg MC/ moped Cykel Gång 5-7 ggr/vecka 02-4 ggr/vecka 51 11 6 0 0 0 1 30 26 28 5 0 0 0 1 31 1 gg/vecka 7 17 2 0 0 0 2 12 1-3 ggr/mån 3 23 8 4 4 1 4 10 Mer sällan/ aldrig 14 20 79 96 95 99 92 16 60