Anmälan till socialnämnden, råd och anvisningar Vid misstanke om att ett barn far illa eller riskerar att fara illa ska anställda inom hälso- och sjukvård inklusive tandvård göra en anmälan till socialnämnden. Anmälningsskyldigheten är inskriven i socialtjänstlagen (2001:453) och en hänvisning till socialtjänstlagen finns i tandvårdslagen (1985:125). Anmälningsskyldigheten avser barn under 18 år. Barn har fulla mänskliga rättigheter, men också rätt till skydd och stöd. I FN:s konvention om barnets rättigheter fastslås i artikel 3 principen om barns bästa, som ska gälla vid alla beslut och i alla situationer som gäller barn. I artikel 19 framförs att barn ska ha skydd mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande innefattande sexuella övergrepp, medan barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns, vårdnadshavares, eller annan persons vård. I Föräldrabalken 6 kap. kan man läsa att Barnet har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.. Om föräldrarna inte förstår eller förmår att ta det fulla ansvaret för barnet ska sociala myndigheter garantera barnet det skydd och det stöd det behöver. En förutsättning för detta är att missförhållanden anmäls till socialnämnden. När vi anmäler patienter till socialnämnden ska detta även registreras i T4 med ICD-10 koden Z 60.9 ("problem som har samband med social miljö, ospecificerat"). Utdrag ur socialtjänstlagen 2001:453, 14 kap. 1 Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa: 1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom, 2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården, 3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och 4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd. 1
I vilka situationer far barn illa? Skadlig behandling av barn (barnmisshandel) omfattar: fysiskt och psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar samt fysisk och psykisk försummelse (Barnmisshandelsutredningen SOU 2001:72). Barn kan också fara illa på grund av hot och våld från jämnåriga och genom eget beteende. Missbruk och kriminalitet är exempel på självdestruktivt beteende. Barn som upplever våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående far illa (Våld i nära relationer, SOSFS 2014:4). Fysiskt våld innebär att en vuxen person orsakar ett barn kroppsskada, sjukdom, smärta eller försätter barnet i vanmakt eller annat liknande tillstånd. Varje form av fysisk bestraffning räknas som fysisk barnmisshandel. Psykiskt våld innebär att en vuxen person systematiskt eller oftast under lång tid utsätter ett barn för nedvärderande omdömen, nedbrytande behandling eller avsiktligt känslomässigt lidande. Exempel på psykisk barnmisshandel är orimligt hårda bestraffningar, förlöjligande, kritik, hån, nedvärdering, avvisande, utfrysning, orimliga krav, påtvingad isolering från sociala kontakter och åldersanpassade aktiviteter eller konstant vägran att lyssna på barnets synpunkter. Att bevittna våld i sin närmiljö är psykisk barnmisshandel. Sexuella övergrepp mot barn innefattar alla former av sexuella handlingar som påtvingas ett barn av en vuxen person. Sexuellt övergrepp innebär att den vuxna personen utnyttjar barnets beroendeställning, att handlingen utgår från den vuxna personens behov, att handlingen kränker barnets integritet, att handlingen sker mot barnets vilja eller är en handling som barnet inte kan förstå, inte är moget för eller inte kan ge informerat samtycke till. Kränkningar innebär att en vuxen person, oftast under lång tid, skadar eller äventyrar ett barns hälsa genom att i ord eller handling behandla barnet nedlåtande eller angripa barnets personlighet. Fysisk och psykisk misshandel och sexuella övergrepp innebär alltid en kränkning. Fysisk försummelse innebär att ett vuxen person, oftast under lång tid, skadar eller äventyrar ett barns fysiska hälsa eller utveckling genom att underlåta att ge barnet god fysisk omsorg. Bristande omsorg gäller alla aspekter av barnets fysiska hälsa och utveckling, t. ex. kost, hygien och omvårdnad, tillsyn, förebyggande hälsovård, medicinsk vård inklusive tandvård, samt skydd mot olycksrisker eller skadlig exponering. Psykisk försummelse innebär att en vuxen person, oftast under lång tid, skadar eller äventyrar ett barns psykiska hälsa eller utveckling genom att underlåta att tillgodose ett barns grundläggande behov av till exempel uppmärksamhet, tillhörighet, fostran, vägledning, stimulans och undervisning. Barn som far illa indikatorer i samband med tandvård Barn som far illa kan reagera med ospecifika psykiska och/eller somatiska symtom och uppvisa kooperationssvårigheter i samband med tandvård. Vid misstanke om att barnet utsätts för våld 2
eller upplever våld i sin familj ska tandvårdspersonal fråga barnet i enrum (SOSFS 2014:4). Barn som utsatts för fysisk misshandel uppvisar i över 50 % av fallen direkta skador i huvudhalsregionen. Även vid sexuella övergrepp kan direkta skador ibland observeras vid tandvårdsbesök. Bristande omsorg kan leda till dålig oral hälsa. Dental försummelse är en speciell form av omsorgssvikt då föräldrar inte söker vård eller ser till att barnet får behandling som är nödvändig för att barnet inte ska ha värk, infektioner och få en godtagbar oral funktion. När en vuxen person, som söker vård, är utsatt för våld eller andra övergrepp och denna person själv är förälder innebär det att barnet också far illa och socialnämnden ska kontaktas (SOSFS 2014:4). Fysiskt våld Skadan stämmer inte med uppgiven orsak Upprepade skador Flera skador och skador som inte inträffat vid samma tillfälle Söker sent för skadan Föräldrar och barn lämnar olika beskrivning av olyckshändelsen eller ändrar berättelsen Sexuella övergrepp Blödningar i munslemhinnan Oral överkänslighet Bristande omsorg Omfattande karies Uteblir från tandbehandling trots påminnelser Söker inte vård vid akuta besvär Bristande hygien och kosthållning Handlingsplan vid misstanke om att ett barn far illa Om inte barnet har behov av omedelbart skydd, så som vid misstänkt misshandel eller sexuellt övergrepp, finns tid att själv bedöma situationen och konsultera arbetskamrat eller chef innan man beslutar sig för en anmälan. Anmälningsskyldigheten kan inte delegeras. Även om man rådgjort med sin chef kvarstår det personliga ansvaret att anmäla. Observera Ta egna tankar och känslor på allvar. Be arbetskamrat också observera Dokumentera Journalför objektivt vad du ser och vad som berättas för dig Fotodokumentation Agera Rådgör med arbetskamrat eller chef inför eventuell anmälan Konsultera socialsekreterare utan att röja barnets identitet 3
Anmäl till socialnämnden 4
Anmälan till socialnämnden Anmälan görs till sektionschefen eller mottagningssekreteraren på socialkontoret. Kvällar och helger görs anmälan via 112. Anmälan kan också göras till polisen, men i regel avgör socialnämnden när polisen ska kontaktas. Anmälan kan vara muntlig och/eller skriftlig. Vid muntlig anmälan ska man be att få godkänna den utskrift som socialsekreteraren gjort av anmälan. (Formulär för skriftlig anmälan till socialnämnden finns som bilaga till anvisningarna.) En yrkesverksam person med anmälningsplikt får inte göra anonym anmälan om förhållanden som kommit fram i arbetet. Den som har anmälningsplikt har också uppgiftsskyldighet. Upplysningar av betydelse för utredningen måste lämnas ut. Sekretessen bryts. Anmälaren kan i de flesta fall själv informera föräldrarna om att socialnämnden kontaktats. Detta förutsätter att barnet inte har behov av omedelbart skydd eller att det är risk att bevis undanröjs. Enligt socialtjänstlagen bör socialnämnden erbjuda ett möte för barnet, vårdnadshavaren och den som gjort anmälan. Socialnämnden har rätt att informera anmälaren om utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. Utredningen ska vara slutförd inom fyra månader. Den som anmält har på grund av sekretesslagstiftningen ingen rätt att få ta del av utredningen. Vårdnadshavaren avgör om information om utredning och åtgärder får lämnas ut. Ibland byter barnet från offentlig till privat vårdgivare i samband med en anmälan. Även om barnet flyttar eller byter vårdgivare kan vi göra en anmälan. En ny anmälan ska göras om barnet fortfarande riskerar att fara illa trots att man tidigare anmält. Flera utredningar kan ibland krävas innan åtgärder sätts in. När upplysningar om missförhållanden anmäls från olika personer och verksamheter ökar socialnämndens möjlighet att hjälpa barnet. 5
Anmälan till socialnämnden enl. 14 kap. 1 socialtjänstlagen 1 (2) Mottagare Aktuell socialnämnd: Anmälare Namn: Adress: Befattning: Postnummer och ort: Adress: Namn på socialsekreterare vid muntlig kontakt: Postnummer och ort: Datum för kontakt: Anmälan avser Barnets namn: Barnets personnummer: Adress: Postnummer och ort: Vårdnadshavare 1: Vårdnadshavare 2: Orsak till anmälan Beskriv iakttagelse, misstanke, situation: Avdelningen för pedodonti, Odontologiska Institutionen, Jönköping 2009-01-29, rev. 2011-01-04
Anmälan till socialnämnden enl. 14 kap. 1 socialtjänstlagen 2 (2) När gjordes dessa iakttagelser? Annan personal på tandkliniken som kan lämna upplysning Namn: Namn: Befattning: Befattning: Information om anmälan Barnet är informerat Ja Nej Vårdnadshavare 1 är informerad Ja Nej Vårdnadshavare 2 är informerad Ja Nej Anmälaren önskar om möjligt få information om utredning och ev. åtgärd. Ort och datum: Anmälarens namnteckning: Namnförtydligande: Avdelningen för pedodonti, Odontologiska Institutionen, Jönköping 2009-01-29, rev. 2011-01-04