Dispens med villkor för nedmontering och rivning av sovringsverket i Ranstad

Ranstad Industricentrum AB Häggum Ranstadverket 521 64 Stenstorp Beslut Vårt datum: 2013-03-07 Er referens: RICKU12-037 Diarienr: SSM2012-2498 Handläggare: Henrik Efraimsson Telefon: +46 8 799 4288 Dispens med villkor för nedmontering och rivning av sovringsverket i Ranstad Strålsäkerhetsmyndighetens beslut Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ger Ranstad Industricentrum AB (RIC) dispens från tillämpningen av lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) och strålskyddslagen (1988:220) för rivningen av sovringsverket i Ranstad. Dispens från säkerhetskrav SSM ger RIC dispens från SSM:s föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar, utom följande bestämmelser: 2 kap. 7 9, 4 kap. 3 och 5, 5 kap. 2 4, 6 kap. 1 5 och 7 10, 8 kap. 1 2, samt 9 kap. 1, 5 första och andra stycket, 8 och 10. SSM ger vidare RIC dispens från 5 andra stycket kärntekniklagen avseende krav på godkännande av ytterligare uppdragstagare som anlitas för rivning av sovringsverket eller hantering av avfall från rivningen. Dispens (friklassning) för material som lösgörs och byggnadsstrukturer som lämnas kvar För följande material från rivningen av sovringsverket och som hanteras i enlighet med ansökan, ges dispens från tillämpningen av kärntekniklagen och strålskyddslagen. byggnadsmaterial som krossas samt bottenplatta som återvinns eller återanvänds för anläggningsändamål inom Ranstadsverkets industriområde, asbest och annat farligt avfall som lämnas till deponi för farligt avfall, metallföremål och elutrustning som lämnas till deponi för farligt avfall (SAKAB), metallföremål och elutrustning som sorteras ut för omhändertagande som konventionellt liknande avfall (elutrustning i slutna utrymmen, transformator på bottenplanet, värmepumpar samt fasadbeklädnad, armeringsjärn och dylikt), samt huvudtravers med transformator, förutsatt att RIC med stickprovsvisa kontrollmätningar bekräftar att den radioaktiva föroreningen understiger 20 kilobecquerel per kvadratmeter (kbq/m 2 ). Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Tel:+46 8 799 40 00 E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax:+46 8 799 40 10 Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

Sida 2 (10) För material som transporteras bort från anläggningen ges dispens från kärntekniklagen efter lastning på transportfordon. Dispens från strålskyddslagen ges då materialet efter genomförd transport överlåts för omhändertagande. Villkor SSM beslutar om följande villkor för hantering och kontrollmätning av traversen: RIC ska vidta åtgärder för att undvika spridning av eventuell kvarvarande radioaktiv förorening vid nedmontering av traversen. Inför friklassning av huvudtravers med transformator ska den radioaktiva föroreningen kontrolleras och dokumenteras i enlighet med 7 10 och 17 SSM:s föreskrifter (SSMFS 2011:2) om friklassning av material, lokaler, byggnader och mark vid verksamhet med joniserande strålning. SSM beslutar om följande villkor gällande rapportering till SSM: RIC ska snarast möjligt, dock senast inom 24 timmar rapportera större händelser av betydelse för säkerhet eller strålskydd, RIC ska varje månad rapportera hur rivningsverksamheten vid sovringsverket fortskrider, inklusive eventuella brister med hänsyn till säkerhet eller strålskydd, samt senast den 31 mars lämna en samlad redovisning av verksamheten vid sovringsverket (i årsrapport). Ärendet Sovringsverket i Ranstad är en kärnteknisk anläggning som tidigare använts för krossning och sovring (dvs. separation av malm från övriga mineraler) av uranmalm i form av alunskiffer för att möjliggöra utvinning av uran. Även lagring av uranhaltigt avfall har förekommit i anläggningen, liksom diverse verksamheter som inte omfattas av strålskyddslagen eller kärntekniklagen (t.ex. båttillverkning och lagring av varor). Till följd av den verksamhet som bedrivits förväntas sovringsverket radiologiskt främst vara förorenat med skifferrester. Avvecklingen av Ranstadsverket har formellt pågått sedan 1985 och sedan dess har också rivningsarbeten och andra åtgärder utförts för efterbehandling och återställning på industriområdet. Den nu aktuella fasen av avvecklingen med nedmontering och rivning av sovringsverk och lakverk som kärntekniska anläggningar påbörjades 2010. SSM har kontinuerligt utövat tillsyn över avvecklingsprojektet (SSM dnr 2010/46, 2011-45, 2012-46 och 2013-46). RIC inkom den 8 juni 2012 med ansökan om dispens som medger villkorad friklassning av sovringsverket [1]. Som underlag till bolagets ansökan fanns bifogat dels ett förslag till regelverk för villkorad friklassning [2], dels en rapport om beräkning av doskonsekvenser vid återanvändning av rivningsmassor för anläggningsändamål i Ranstad [senare ersatt av 3] samt en rapport över beräknade persondoser vid rivning av sovringsverket [4]. Ansökan kompletterades den 21 juni 2012 med underlag som beskrev kartläggningen av aktivitet i sovringsverket inklusive sammanställning av mätresultat [senare ersatt av 5], en statistisk analys av mätvärden [6] samt en modellbeskrivning för beräkningar av doskonsekvenser vid deponering av material från rivningar i Ranstad [7]. Rapporten med sammanställning av mätresultat reviderades och kompletterades efter frågor och synpunkter från SSM. Uppdaterade versioner inkom i flera omgångar till SSM, den slutliga versionen inkom den 22 januari 2013 [5]. Även rapporten om doskonsekvenser

Sida 3 (10) vid återanvändning av rivningsmassor för anläggningsändamål i Ranstad reviderades och en ny version inkom till SSM den 28 december 2012 [3]. Den 30 augusti 2012 kompletterades ansökan med inledande beräkningar av doskonsekvenser till följd av planerad deponering av rivningsmassor och annat material vid SAKAB:s anläggning i Kumla. Rapporten ersattes den 13 november 2012 av en ny version [8]. Efter frågor från SSM meddelade RIC den 24 september 2012 att kompletterande mätningar skulle göras i sovringsverket [9]. Den 21 november 2012 gjorde SSM en verksamhetsbevakning vid sovringsverket, varvid SSM även tog ett antal stickprover för analys vid SSM:s laboratorium [10]. Den 18 december 2012 hölls ett telefonmöte, varvid RIC och entreprenörer redovisade resultat av kompletterande beräkningar som efterfrågats av SSM [11]. RIC:s ansökan gäller dels dispens från vissa av kärntekniklagens och strålskyddslagens bestämmelser och från vissa föreskrifter som meddelats med stöd av dessa lagars respektive förordningar, dels medgivande att sovringsverket rivs och att material, föremål och rivningsmassor kan omhändertas på det sätt som anges i ansökan. RIC avser enligt ansökan att riva sovringsverket och omhänderta rivningsavfall på följande sätt: byggnadsmaterial (rivningsmassor, ca 9 000 ton) krossas och används för anläggningsändamål inom Ranstadsverkets industriområde (främst som utfyllnad av lågvattenreservoaren, armeringsjärn, fasadbeklädnad och liknande metalldelar sorteras ut för återvinning), bottenplattan, ca 6 000 ton, lämnas kvar som fundament till en planerad ny byggnad. Utrymmen under bottenplattan återfylls med rivningsmassor, varefter RIC planerar att gjuta över bottenplattan med ett betonglager, asbest och annat farligt avfall sorteras ut för deponering på deponi för farligt avfall, metallföremål och elutrustning som konstaterats vara svagt radioaktivt förorenade sorteras ut för deponering på deponi för farligt avfall (SAKAB), samt metallföremål och elutrustning med ingen eller mycket begränsad radioaktiv förorening sorteras ut för omhändertagande som konventionellt liknande avfall (återvinning eller återanvändning), i något fall efter kompletterande kontrollmätning. RIC anför följande skäl för sin ansökan: kostnaderna för att avlägsna urankontaminationen så att material och byggnader kan friklassas i enlighet med kraven i SSM:s föreskrifter står inte i rimlig proportion till den resulterande blygsamma minskningen av mängden uran som finns i eller omsätts inom berörda naturområden, möjlighet till återvinning av uranet saknas, det urankontaminerade avfallet är snarlikt det naturligt förekommande radioaktiva material som förekommer i eller omsätts i omgivningen av anläggningen i Ranstad, samt enligt IAEA:s vägledning till nationella tillsynsmyndigheter kan en avsevärt högre friklassningsnivå för uran tillåtas än den som framgår av SSM:s föreskrifter.

Sida 4 (10) Skälen för beslutet SSM kan, efter att ha granskat RIC:s ansökan och gjort besiktningar av sovringsverket, konstatera att RIC och dess uppdragstagare genomfört ett omfattande och noggrant arbete med att städa upp, sanera och kartlägga den kvarvarande radioaktiva föroreningen i sovringsverket. Genomförande och resultat av den radiologiska kartläggningen sammanfattas i bilaga 1 till detta beslut. SSM bedömer att kartläggning gjorts i tillräcklig omfattning och med adekvata metoder. Mätresultaten visar att det finns kvar låga nivåer av radioaktiv förorening i de delar av anläggningen som exponerats för skifferdamm under drifttiden, vilket även bekräftas av SSM:s stickprover från sovringsverket. Nivåerna överstiger de friklassningsnivåer för lokaler och byggnader som anges i SSM:s föreskrifter om friklassning (SSMFS 2011:2) 1 men enligt vad som framgår nedan kan dispens från kärntekniklagen och strålskyddslagen ändå medges utan att syftet med dessa lagar åsidosätts. SSM har vid prövningen av denna dispens endast beaktat den radioaktiva förorening som finns kvar till följd av kärnteknisk verksamhet. SSM konstaterar dock att innehållet av naturligt förekommande radioaktiva ämnen i byggnadsstrukturerna (upp till ca 2 ppm 2 uran och 7 ppm torium) inte utgör något hinder för den av RIC planerade hanteringen av rivningsavfallet, eftersom detta material omfattas av undantag enligt SSM:s föreskrifter (SSMFS 2011:4) om naturligt förekommande radioaktivt material. Det i ansökan beskrivna omhändertagandet av rivningsavfallet överensstämmer i allt väsentligt med den avfallsplan som RIC anmält den 25 januari 2013 och som godkändes av SSM den 7 mars 2013 (SSM2013-836-4). Doskonsekvenser till följd av användning av rivningsmassor för anläggningsändamål De beräkningar som RIC låtit göra av doskonsekvenser till följd av användning av rivningsmassor för anläggningsändamål inom Ranstadsverkets industriområde resulterar i en maximalt beräknad dos till allmänheten på ca 0,4 mikrosievert per år (efter ca 2 000 år). Dosen vid ett tänkt framtida ingrepp i marken (vid boende eller anläggningsarbete) har beräknats till mindre än ca 0,8 mikrosievert per år. SSM bedömer att beräkningarna gjorts på ett omsorgsfullt sätt, att relevanta exponeringsvägar inkluderats och att beräkningsresultaten är rimliga. SSM konstaterar även att beräkningsresultaten stämmer överens med liknande beräkningar för förorenade markområden som SSM låtit göra (dnr SSM 2008/275). SSM konstaterar att de beräknade doserna är lägre eller i nivå med internationellt rekommenderade kriterier för friklassning av material. SSM bedömer doserna som försumbara både ur ett strålskyddsperspektiv och i förhållande till doser till följd av naturlig bakgrundsstrålning. Doskonsekvenser till följd av deponering på deponi för farligt avfall De beräkningar som RIC låtit göra av doskonsekvenser till följd av deponering på deponi för farligt avfall resulterar i en maximalt beräknad dos på ca 10 mikrosievert per år till arbetare och ca 0,3 mikrosievert per år till allmänheten (efter ca 100 000 år). Dosen vid ett tänkt framtida ingrepp i marken (vid boende eller anläggningsarbete) har beräknats till mindre än ca 10 mikrosievert per år. I beräkningarna inkluderas avfall från både sovringsverket och lakverket, varvid den huvudsakliga radioaktiva föroreningen uppskattas förekomma i avfall från lakverket. På SSM:s begäran har RIC låtit göra beräkningar även för det fall att tätskiktet på deponin skulle sluta att fungera. Beräkningarna visar att endast dosen till följd av naturligt förekommande kalium-40 påverkas. 1 Dessa nivåer är i enlighet med bland annat Europeiska Kommissionens rekommendation RP 122 del 1. I rekommendationen anges särskilt att för naturligt förekommande radionuklider som uranoch toriumisotoper med dotternuklider bör bedömningar göras från fall till fall. 2 miljondelar (parts per million)

Sida 5 (10) SSM bedömer att beräkningarna gjorts på ett för avfallet från sovringsverket tillräckligt omsorgsfullt sätt, att relevanta exponeringsvägar inkluderats och att beräkningsresultaten är rimliga. SSM konstaterar även att beräkningsresultaten stämmer överens med liknande beräkningar för förorenade markområden som SSM låtit göra (dnr SSM 2008/275). SSM konstaterar att de beräknade doserna är lägre eller i nivå med internationellt rekommenderade kriterier för friklassning av material. SSM bedömer doserna som försumbara både ur ett strålskyddsperspektiv och i förhållande till doser till följd av naturlig bakgrundsstrålning. Metallföremål och elutrustning med liten bedömd risk för radioaktiv förorening RIC ansöker om friklassning för fri användning av följande anläggningsdelar: Huvudtravers med transformator, cirka 23 ton (systemidentitet SV.10.4) Transformator på bottenplanet, cirka 2 ton (SV.9.1) Skåp och annan elutrustning i elcentraler, cirka 37 ton (SV.9.1) Värmepumpar installerade för 3 4 år sedan (SV.11) Yttre portar som installerats efter det att driften upphörde, cirka 8 ton (SV.12) Totalt handlar det enligt RIC om ca 30 ton metallföremål och ca 40 ton elutrustning. Graden av kontamination har bestämts med scintillationsmätningar och strykprov. Mätresultaten sammanfattas i bilaga 1 till detta beslut. Förutom för traversen bedömer SSM att RIC har gjort kontrollmätningar i tillräcklig omfattning. SSM konstaterar att mätningarna bekräftar antagandet att den radioaktiva föroreningen är liten i dessa delar av anläggningen. Mätresultaten ligger väl under gällande gränser för beta- och gammastrålande nuklider (jfr 11 SSMFS 2011:2) men överskrider i några fall gällande gränser med alfastrålande nuklider med upp till ca en faktor 2. SSM bedömer att detta kan accepteras eftersom nivåerna generellt är mycket låga och det handlar om fläckvis förekommande förorening med små mängder naturligt förekommande skiffer, vilket inte förväntas leda till några oacceptabla doskonsekvenser. För traversen bedömer SSM att även den kan friklassas för fri användning om RIC genomför kontrollmätningar som på ett liknande sätt bekräftar att den radioaktiva föroreningen understiger 20 kbq/m 2. Dispenser från säkerhetskrav RIC har enligt ovan på ett godtagbart sätt visat att den kvarvarande radioaktiva föroreningen i sovringsverket är mycket liten. RIC har även gjort beräkningar av de förväntade stråldoserna till rivningspersonal. Mot bakgrund av detta bedömer SSM att de radiologiska riskerna med den planerade rivningsverksamheten är så små att det finns skäl att ge dispens från ett flertal av de krav som gäller kärnteknisk verksamhet. De krav som även fortsättningsvis ska gälla framgår av detta beslut. Tillämpningen av dessa krav bör dock ske med hänsyn till de små radiologiska riskerna. Av samma orsak kan dispens även ges från kärntekniklagens krav gällande anlitande av uppdragstagare. RIC:s ansvar som tillståndshavare gäller dock oförändrat och omfattar även den verksamhet som uppdragstagare bedriver på anläggningen. Sammanfattande bedömning RIC har vidtagit omfattande åtgärder för att sanera och kontrollmäta sovringsverket. SSM bedömer att saneringsåtgärderna är tillräckliga med tanke på den lokala, naturliga förekomsten av uran och det planerade omhändertagandet av avfall från saneringen. Den kvarvarande radioaktiva föroreningen i sovringsverket är enligt SSM:s bedömning så liten att det, efter planerat omhändertagande, inte längre är motiverat att reglera och kontrollera det avfall som uppkommer vid rivningen från säkerhets- eller strålskyddssynpunkt. Det finns därmed skäl att ge dispenser från tillämpning av krav enligt kärntekniklagen och strålskyddslagen.

Sida 6 (10) RIC har även visat att den kvarvarande radioaktiva föroreningen inte förväntas leda till annat än försumbara doser till arbetare och allmänhet vid rivning av sovringsverket och omhändertagande av rivningsavfallet på det sätt som framgår av ansökan. Doserna är även små jämfört med eventuella doser till följd av materialets innehåll av naturligt förekommande radionuklider. Dispenserna kan därmed ges utan att syftena med kärntekniklagen och strålskyddslagen åsidosätts. Med stöd av 4 strålskyddsförordningen (1988:293) får SSM ge dispens från strålskyddslagen om inte syftet med lagen åsidosätts. Som framgår av redovisningen ovan är den radioaktiva föroreningen så liten att det inte behövs några strålskyddsåtgärder efter det att avfallet omhändertagits på det sätt som framgår av detta beslut. Med stöd av 15 a förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet får SSM i fråga om kärnavfall ge dispens från lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet om det finns särskilda skäl och om inte syftet med lagen åsidosätts. SSM bedömer att den radioaktiva föroreningen i det avfall som uppkommer vid rivningen är så låg att det finns särskilda skäl att medge dispens och att det kan ske utan att syftet med kärntekniklagen åsidosätts. Med stöd av 10 kap 1 SSMFS 2008:1 får SSM medge dispens från samma föreskrifter om det finns särskilda skäl och om inte syftet med föreskrifterna åsidosätts. Som framgår ovan bedömer att den radioaktiva föroreningen i sovringsverket är så liten att det finns särskilda skäl att medge dispens från stora delar av SSMFS 2008:1och att det kan ske utan att syftet med föreskrifterna åsidosätts. Med stöd av 8 kärntekniklagen respektive 27 strålskyddslagen får SSM besluta om de villkor som behövs med hänsyn till säkerheten respektive strålskyddet. De villkor som framgår av detta beslut innebär dels att traversen friklassas enligt de rutiner som gäller för övrig friklassning av material och dels att SSM får nödvändig information om hur arbetena fortskrider. Hur ett beslut överklagas Hur beslutet överklagas, se bilaga 2. I detta ärende har generaldirektören Mats Persson beslutat. Utredaren Henrik Efraimsson har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också avdelningschefen Johan Anderberg, miljörättsexperten Tomas Löfgren, enhetschefen Svante Ernberg, utredaren Heléne Wijk och utredaren Stig Wingefors deltagit. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN Mats Persson Henrik Efraimsson Kopia: Skövde kommun Länsstyrelsen i Västra Götaland SAKAB AB SVAFO

Sida 7 (10) Referenser: 1. Ansökan om dispens som medger villkorad friklassning av sovringsverket, RICKU12-037, 2012-06-10 2. Anläggningen i Ranstad - Avveckling och rivning av sovringsverket - Förslag till regelverk för villkorad friklassning, OVKON 12-02 rev 0, 2012-06-09 3. Beräkning av doskonsekvens vid bortskaffning av uranhaltigt avfall från rivning av sovringsverket i Ranstad, Kemakta AR 2012-35, december 2012 4. Demolition of sovringsverket at Ranstad Inhalation dose estimates for demolition workers, Kemakta AR 2012-16, juni 2012 5. Ranstad Aktivitetsinventering inför rivning av sovringsverket, Dok 11-0057R rev 3, 2013-01-21 6. Analys av osäkerheter i uppmätta medelaktiviteter e dyl i sovringsverket, Tommy Norberg, 2012-06-19 7. Modell för beräkning av doskonsekvens vid återvinning och deponering av radioaktivt avfall Modelldokumentation DOS2U Version 3, Kemakta AR 2012-17, juni 2012 8. Beräkning av doskonsekvens från uranhaltigt avfall från rivning i Ranstad vid deponering på SAKAB, Kemakta AR 2012-28, november 2012 9. Information om kompletterande mätningar i sovringsverket, Tjänsteanteckning SSM2012-2498-12, 2012-09-24 10. Verksamhetsbevakning av sovringsverket den 21 nov 2012, Tillsynsrapport SSM2012-2498-18, 2013-03-07 11. Anteckningar från telefonmöte den 18 dec 2012, Mötesanteckning SSM2012-2498-21, 2013-01-11

Sida 8 (10) Bilaga 1 Genomförande och resultat av den radiologiska kartläggningen av sovringsverket Vid kartläggningen har sovringsverket delats in i ett antal systemidentiteter med förväntat likartad förorening. Redovisningen av mätresultat har gjorts utifrån denna uppdelning, se tabell 1.1 nedan. Kartläggningen har främst gjorts genom avsökning med handinstrument av slumpvis valda rutor med storleken 0,25 m 2, varvid förekomsten av betastrålande nuklider registrerats. Även strykprover har tagits för att kontrollera förekomsten av lös kontamination. Dessutom har materialprover tagits för analys vid laboratorium, huvudsakligen gammaspektrometriska men i några fall även alfaspektrometriska. Laboratorieanalyserna bekräftar antagandet att den radioaktiva föroreningen i sovringsverket utgörs av skiffer eller annat material med naturligt förekommande uran, torium och kalium-40. RIC har även låtit göra gammaspektroskopiska mätningar med ISOCS-utrustning på ett antal platser i sovringsverket. Resultatet av mätningarna indikerar att huvuddelen av den uppmätta aktiviteten utgörs av naturligt förekommande radionuklider i byggnadsmaterialet (främst kalium-40 men även nuklider i torium- och urankedjorna). Mätningar på borrprover från sovringsverket visar enligt underlaget till ansökan på en naturlig uranhalt i byggnadsmaterialet på upp till ca 2 ppm och en toriumhalt på ca 7 ppm. I delar av byggnaden förekommer även blåbetong med högre halt av naturligt förekommande radioaktiva ämnen. SSM har vid prövningen av denna dispens endast beaktat den radioaktiva förorening (kontamination) som finns kvar till följd av kärnteknisk verksamhet. Bestämningen av sådana föroreningar baseras främst på mätresultaten vid avsökning med handinstrument, med hänsyn tagen till bakgrundsnivån och instrumentets respons vid den aktuella nuklidsammansättningen. Statistisk analys har gjorts för att aktiviteten vid en enskild mätning ska vara bestämd med 95 % konfidensnivå. Resultaten av samtliga mätningar på respektive systemidentitet har därefter utvärderats statistiskt för att med 95 % konfidensnivå bestämma ett medelvärde för förekomsten av aktivitet på systemidentiteten. Detta värde har sedan använts för att beräkna doskonsekvenserna av den föreslagna hanteringen av materialet. Även högsta förväntade enskilda mätresultat vid en ytterligare hypotetisk mätning har bestämts med 95 % konfidensnivå. Enligt underlaget till ansökan understiger kontaminationen i sovringsverket med 95 % konfidensnivå de värden som anges i tabell 1.1 nedan. Kontaminationen utgörs enligt underlaget till ansökan av naturligt förekommande radionuklider i alunskiffer med 300 ppm uran, 12 ppm torium och 4 % kalium.

Tabell 1.1. Uppmätt kontamination och sammanställning av data för systemidentiteter i sovringsverket. Uppmätt Beräknad System- Beskrivning kontamination Antal mätningar Area Volym Vikt urankontamination identitet (kbq/m 2 ) (m 2 ) (m 3 ) (ton) (g) (ppm*) SV.1.1 Betonggolv-markyta, ej bandtunnlar 29,4 277 mätrutor 3200 2365 5438 950 0,17 SV.1.2 Betonggolv-plan ovan markyta 18,3 470 mätrutor 3646 1255 2887 680 0,24 SV.2 Väggar och pelare, ej blåbetong 8,5 201 mätrutor 14304 2392 5502 1200 0,22 SV.3 Innertak 12,5 10 mätrutor 3049 431 991 390 0,39 SV.4.1 Golv i bandtunnel-södra kulverten Golv 62,4 13 mätrutor 104 41 95 66 0,69 SV.4.2 Golv i bandtunnel-norra kulverten Golv 26,6 19 mätrutor 148 59 136 40 0,29 SV.4.3 Vägg i bandtunnel-södra kulverten 47,0 5 mätrutor 300 69 159 140 0,88 SV.4.4 Vägg i bandtunnel-norra kulverten 14,6 8 mätrutor 233 54 123 35 0,28 SV.5 Väggar, blåbetong max 0,9 9 strykprov 390 45 27 - - SV.6 Asbestinklädda rörkrökar i processhallen 10,0 21 mätningar 86 4.3 1,5 8,8 5,9 SV.8.1 Ventilationsutrustning ingående (på taket) 4 (max 5) 10 mätningar 1920 2 15 88 5,9 SV.8.2 Ventilationsutrustning utgående (under plan 1) 5 (max 25) 7 mätrutor 255 2 12 13 1,1 SV.9.1 Elutrustning i slutna utrymmen bakgrund (max 12) 99 mätningar 4477 4 35 - - SV.9.2 Elutrustning i processhallen 39 (max 80) 20 mätningar 349-2,8 140 51 SV.10.1 Metallföremål, mindre 7 (max 33) 250 mätningar 22166 33 261 1600 6,1 SV.10.2 Metallföremål, Fickan 18,0 520 mätningar 7 1 5,0 1,3 0,26 SV.10.3 Metallföremål, Silos 20,0 336 mätningar 150 14 109 31 0,28 SV.10.4 Metallföremål, Travers 3 (max 2) 4 mätningar 33 3 24 - - SV.11 Luftvärmepumpar bakgrund 8 mätningar 4-0,04 - - SV.12 Portar bakgrund (max 12) 240 mätningar 306 1 4,5 - - * räknad som medelvärde över systemidentitetens vikt 15829 ton 5383 g Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Tel:+46 8 799 40 00 E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax:+46 8 799 40 10 Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

Bilaga 2 Hur ett beslut överklagas Strålsäkerhetsmyndighetens beslut, i de delar som grundas på kärntekniklagen, kan överklagas hos regeringen. De delar i detta beslut som grundas på strålskyddslagen kan överklagas hos Förvaltningsrätten. Överklagandet ska göras skriftligt och inges till Strålsäkerhetsmyndigheten, 171 16 Stockholm. Besöksadress: Solna strandväg 96, Stockholm. Ange i skrivelsen beslutets diarienummer, vilken ändring ni vill ha i beslutet samt skälen till ändringen. Överklagandet ska ha inkommit till Strålsäkerhetsmyndigheten inom tre veckor från det att ni fick del av beslutet, annars kan överklagandet inte prövas. Strålsäkerhetsmyndigheten sänder överklagandet vidare till regeringen/förvaltningsrätten för prövning om inte Strålsäkerhetsmyndigheten själv ändrar beslutet på det sätt ni har begärt. Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE-171 16 Stockholm Tel:+46 8 799 40 00 E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax:+46 8 799 40 10 Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se