Regler för ickeinterventionsstudier. och ekonomiskt stöd till kvalitetsregister. Oktober 2010 Policy 2010:1

Regler för ickeinterventionsstudier och ekonomiskt stöd till kvalitetsregister Oktober 2010 Policy 2010:1

LIF policy 2010:1,Regler för icke-interventionsstudier och ekonomiskt stöd till kvalitetsregister Oktober 2010 SID 2 (16)

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 5 Skillnader mellan icke-interventionsstudie och klinisk läkemedelsprövning... 5 När gör man icke-interventionsstudier?... 6 Skillnader mellan icke-interventionsstudier och marknadsundersökningar riktade till patient... 6 Sammanfattning av skillnaderna mellan olika studier... 8 Förutsättningar för icke-interventionsstudier... 9 Ekonomiskt stöd till Nationella Kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården... 11 Bakgrund... 11 Förutsättningar för ekonomiskt stöd till Nationella Kvalitetsregister:... 11 Referenser... 12 Uppdateringen av LIF Policy om icke-interventionsstudier antogs av LIF:s styrelse den 21 oktober 2010. Alla LIF:s rapporter kan beställas från www.lif.se, under fliken LIF-publikationer. Det går även att prenumerera så att man automatiskt får ett mail när en ny rapport publicerats. I partnerskap med regering, landsting, statliga verk och centrala hälsovårdsaktörer förbättrar LIF:s medlemmar livskvaliteten för alla patienter i Sverige genom att utveckla det svenska sjukvårdssystemet och verka för utveckling av, tillgång till samt korrekt användning av innovativa läkemedel och vacciner. Om LIF LIF är branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag verksamma i Sverige. LIF företräder ca 75 företag vilka står som tillverkare för ca 80 % av alla läkemedel som säljs i Sverige LIF policy 2010:1,Regler för icke-interventionsstudier och ekonomiskt stöd till kvalitetsregister Oktober 2010 SID 3 (16)

Inledning Läkemedelbranschens regler för icke-interventionsstudier anger förutsättningarna för läkemedelsföretagens medverkan i genomförandet av icke-interventionsstudier. Reglerna uppmanar till transparens och är bindande för branschens medlemsföretag att följa. Reglerna för genomförande av icke-interventionsstudier ingår i Läkemedelsbranschens etiska regelverk (LER). Reglerna gäller för samarbete med medarbetare i den offentliga hälso- och sjukvården och privata vårdgivare med vårdavtal och personal inom Karolinska Institutet. Förutom LIF följer branschorganisationerna Innovativa Mindre Life Science Bolag (IML) samt Föreningen för Generiska Läkemedel (FGL) branschens etiska regler. Med icke-interventionsstudier avses alla läkemedelsstudier och projekt som inte är kliniska läkemedelsprövningar enligt Läkemedelsverket. Begreppet icke-interventionsstudier inbegriper således kvalitetsprojekt, uppföljningsstudier, observationssstudier etc. De nedan angivna regler gäller även för deltagande i eller stöd till upprättande eller drift av olika register (t.ex. kvalitetsregister). För de studier och projekt som omfattas av regler om ickeinterventionsstudier gäller att avtal måste tecknas med samtliga berörda huvudmän om medarbetare i den offentliga hälso- och sjukvården deltar, eller när det gäller privat sjukvård, om studien eller projektet kan medföra kostnader för huvudmannen (t.ex. i form av förskrivning av läkemedel). Icke-interventionsstudier ingår sedan den 1 mars 2009 i den särskilda överenskommelse om kliniska läkemedelprövningar, numera läkemedelsstudier, som LIF har haft med SKL under flera år. Till överenskommelsen hör en frivillig avtalsmall se www.lif.se. Alla studier som inte är kliniska läkemedelsprövningar enligt Läkemedelsverket men som läkemedelsföretag stödjer på något sätt omfattas av dessa regler och benämns ickeinterventionsstudier i detta dokument. LIF policy 2010:1,Regler för icke-interventionsstudier och ekonomiskt stöd till kvalitetsregister Oktober 2010 SID 4 (16)

Bakgrund Idag utförs studier i sjukvården som inte är kliniska läkemedelsprövningar, men vilka kan stödjas av läkemedelsföretag på något sätt. Det kan t.ex. vara kartläggning av behandlingspraxis eller kostnader, kvalitetssäkring av att givna riktlinjer följs eller uppföljning av hur ett läkemedel används eller hälsoekonomiskt utfall av en given läkemedelsbehandling. Behovet av den information som dessa studier ger är stort och efterfrågas allt mer både på regional och nationell nivå. Läkemedelsverket eller EMA (den europeiska läkemedelsmyndigheten) kan ålägga läkemedelsföretagen att genomföra uppföljning av läkemedelsanvändning efter godkännande. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, ställer t.ex. krav på att läkemedelsföretagen ska kunna dokumentera kostnadseffektiviteten från en svensk behandlingssituation. Det är därför aktuellt för läkemedelsföretagen att för vissa läkemedel genomföra studier i samverkan med vården. Antalet sådana studier har också ökat de senaste åren. Vad man kallar dessa studier och även dess utformning varierar stort, men de har gemensamt att de inte är kliniska läkemedelsprövningar och därför inte regleras i läkemedelslagstiftningen. Exempel på benämningar som förekommer för dessa studier är observationsstudier, kartläggningsstudier, epidemiologiska studier, kvalitetssäkringsprojekt, uppföljningsstudier m.m. I detta dokument har vi valt att kalla dessa studier för icke-interventionsstudier, vilket innebär att inga ytterligare diagnostiska procedurer eller övervakningsprocedurer ska tillämpas på patienterna och att epidemiologiska metoder ska användas för analysen av insamlad data (LVFS 2003:6). Begreppet icke-intervention är svårdefinierat och synen på vad som är en icke-interventionsstudie eller inte varierar mellan olika instanser. I dessa studier ska dock alltid klinisk praxis följas, men även det kan variera mellan olika kliniker. Det är viktigt att informationen från icke-interventionsstudier återförs till vården för att höja kvaliteten i läkemedelsanvändningen och få ett effektivt utnyttjande av sjukvårdsresurserna. Skillnader mellan icke-interventionsstudie och klinisk läkemedelsprövning Designen på studien avgör om det är en klinisk läkemedelsprövning eller en icke-interventionsstudie. I en klinisk läkemedelsprövning studeras oftast en selekterad patientgrupp (patienter utvalda baserat på flera exklusions- och inklusionskriterier) under kontrollerade former. Patienterna randomiseras vanligen till en av flera behandlingar. Dessa studier är alltid prospektiva och tar ofta ganska lång tid att genomföra. I en icke-interventionsstudie inkluderas patienter baserade på ett eller flera urvalskriterier, t.ex. efter diagnos eller vilken behandling de står på. Därefter insamlas data retrospektivt eller prospektivt via formulär eller så kan data hämtas från befintliga databaser eller journaler. I en tvärsnittsstudie inhämtas uppgifter om förhållandena vid en viss tidpunkt. Ingen studierelaterad intervention genomförs. LIF policy 2010:1,Regler för icke-interventionsstudier och ekonomiskt stöd till kvalitetsregister Oktober 2010 SID 5 (16)

När gör man icke-interventionsstudier? Vilken typ av studie som bör väljas, klinisk prövning eller icke-interventionsstudie, bestäms av vilken frågeställning det är som ska besvaras. Icke-interventionsstudier är aldrig ett substitut till klinisk prövning men kan vara ett komplement. Vi behöver den kunskap som genereras såväl från kliniska prövningar som från icke-interventionsstudier. Epidemiologiska data kan t.ex. inte studeras i en klinisk prövning. Internationellt sett har Sverige en fördel av att kunna använda nationella hälsodataregister för epidemiologisk data. Ett exempel är Socialstyrelsens nationella läkemedelsregister som samlar in läkemedelsdata från apoteken. Icke-interventionsstudier kan förutom att ge ökad kunskap om läkemedelseffekter vara en bra metod att ytterligare kartlägga risker i verkliga situationer. Så kallade Post Marketing Surveillance (PMS)-studier kan i vissa fall vara väsentliga för att studera biverkningar efter introduktion av en ny farmakologisk behandlingsprincip. Genom icke-interventionsstudier kan information samlas in om det aktuella användandet av ett visst läkemedel. Dessa studier kan också ge epidemiologisk information om en särskild sjukdom och eventuellt identifiera ej tillgodosedda medicinska behov. Skillnader mellan icke-interventionsstudier och marknadsundersökningar riktade till patient Det kan ibland vara svårt att veta var gränsen går mellan en icke-interventionsstudie och en marknadsundersökning riktad till patient när det berör studier av läkemedel. Båda två involverar patienten på något sätt vilket t.ex. kan ske genom att patienten får fylla i ett enklare formulär. Andra likheter är att en specifik patientgrupp väljs ut, att studien/undersökningen inte får vara förskrivningsdrivande, att patienten är anonym mot uppdragsgivaren, att ingen ansökan till Läkemedelsverket behövs och att uppdragsgivaren ska vara känd för den deltagande. I marknadsundersökningar önskar uppdragsgivaren veta vad mottagaren tycker om en speciell produkt eller tjänst. Det kan handla om färg, smak och konsistens på ett läkemedel likväl som åsikter om hur en förpackning ser ut eller hur en viss tjänst upplevs. Det kan även handla om betalningsvilja för en viss produkt eller tjänst. En väsentlig skillnad är att man aldrig i marknadsundersökningar får efterfråga effekt eller biverkningar av ett läkemedel eller göra en jämförelse med en konkurrerande produkt. Syftet med en icke-interventionsstudie är att samla och dokumentera vetenskaplig värdefull information om redan marknadsgodkända läkemedel. I marknadsundersökningar handlar det oftast om utveckling av nya produkter som inte finns på marknaden. Ersättning kan betalas ut till patienter i marknadsundersökningar men den måste då vara rimlig för den tid som patienten medverkat. I icke-interventionsstudier lämnas ingen ersättning till patienten eftersom genomförandet då följer klinisk praxis. För icke-interventionsstudier ska alltid en ansökan skickas in till regional etikprövningsnämnd. Eftersom det i majoriteten av studierna rör sig om hantering av känsliga personuppgifter (hälsa) omfattas studierna av Personuppgiftslagen och Patientdatalagen och de ska därmed LIF policy 2010:1,Regler för icke-interventionsstudier och ekonomiskt stöd till kvalitetsregister Oktober 2010 SID 6 (16)

etikgodkännas för att kunna genomföras, oavsett om patienten gett sitt samtycke eller inte. Etikprövningsnämnderna beslutar också om patienterna behöver ge skriftligt informerat samtycke eller ej. När det gäller marknadsundersökningar behöver ingen ansökan till etikprövningsnämnd skickas in då det varken rör sig om hantering av känsliga personuppgifter eller forskning/vetenskapligt arbete. Marknadsundersökningar riktade till patienter ger en ögonblicksbild vid ett specifikt tillfälle medan icke-interventionsstudier oftast följer ett händelseförlopp och kan då vara prospektiva eller retrospektiva eller en kombination av dessa. För mer information finns det internationella riktlinjer för marknadsundersökningar; 1. European Pharmaceutical Market Association (EphMRA), www.ephmra.org 2. ESOMAR, www.esomar.org LIF policy 2010:1,Regler för icke-interventionsstudier och ekonomiskt stöd till kvalitetsregister Oktober 2010 SID 7 (16)

Sammanfattning av skillnaderna mellan olika studier Ickeinterventionsstudie Marknadsundersökning till patient Klinisk läkemedelsprövning Urval av patient Ett eller flera urvalskriterier En eller flera patientgrupper väljs ut Selekterad grupp baserat på inklusions- och exklusionskriterier Randomisering av patienter till behandling Nej Nej Ofta Retrospektiv/prospektiv Retrospektiv eller prospektiv Ger en ögonblicksbild Prospektiv Krav på monitorering Nej Nej Ja Ansökan till Läkemedelsverket Nej Nej Ja Ansökan till etikprövningsnämnd Ja Generellt nej om man inte vill publicera Ja Skriftligt samtycke från patient Ja, om inte etikprövningsnämnd godkänt annat Nej Ja Tillåtet att följa biverkningar Tillåtet jämföra sig med konkurrent Ja Nej Ja Ja Nej Ja Publicera resultat Ja, krav för läkemedelsföretag Ja Ja, krav för läkemedelsföretag Studera patienter med känslig diagnos Ja Ja, under vissa förutsättningar Ja Huvudmannaavtal mellan företag och sjukvård Ja Nej Ja Källa: Hermansson Eva, Var går gränsen mellan icke-interventionsstudier och marknadsundersökningar riktade mot patienter? Examensarbete 2007 Biomedicinarprogrammet, Uppsala Universitet. LIF policy 2010:1,Regler för icke-interventionsstudier och ekonomiskt stöd till kvalitetsregister Oktober 2010 SID 8 (16)

Förutsättningar för icke-interventionsstudier 1. Studien sker inom ordinarie sjukvård. a. Förskrivningen av eventuella läkemedel som studeras är klart åtskild från beslutet att ta med patienten i studien. b. Läkemedel förskrivs på sedvanligt sätt och i enlighet med villkoren i godkännandet för försäljning. Läkemedelskonsulentens medverkan får endast vara av administrativ karaktär och under tillsyn från medicinska avdelningen som även skall tillse att konsulenten har relevant utbildning. Konsulentens medverkan får inte vara kopplad till förskrivning av läkemedel. c. Studien skall genomföras i sådana former att parterna bibehåller full trovärdighet och en oberoende ställning i förhållande till varandra. Studien skall inte medföra åtagande eller förväntning ifråga om förskrivning eller användning av läkemedelsföretagets produkter. d. Ekonomisk ersättning för extraresurser för genomförande av icke-interventionsstudier ska endast utgå i de fall arbetsbelastningen inom ramen för studien, uppenbart övergår personalens ordinarie ansvars-/arbetsuppgifter i den dagliga verksamheten. 2. Ansvarig sjukvårdshuvudman. Studien skall vara godkänd av ansvarig sjukvårdshuvudman. Avtal skall tecknas mellan sjukvårdshuvudman, ansvarig prövare och läkemedelsföretag. Detta gäller även studier som prövaren genomför på sin fritid, dvs. utanför betald arbetstid hos sjukvårdshuvudmannen eller privat vårdgivare med vårdavtal. I det fall ekonomisk ersättning utgår skall den vara skälig i relation till arbetsinsats och specificeras i avtalet. 3. Regional etikprövningsnämnd. Ansökan skall vara inskickad till regional etikprövningsnämnd för bedömning. Studien skall inte genomföras om den regionala etikprövningsnämnden motsätter sig detta. 4. Studieplan/protokoll. Det skall finnas studieplan/protokoll som godkänts och övervakas av läkemedelsföretagets medicinska avdelning och som innehåller: a. Bakgrund. Motivering varför studien genomförs. b. Syfte och frågeställning. Beskrivning av vad som ska studeras (det vetenskapliga syftet). c. Motivering av antalet patienter. Totala antalet patienter samt antal patienter per prövare. LIF policy 2010:1,Regler för icke-interventionsstudier och ekonomiskt stöd till kvalitetsregister Oktober 2010 SID 9 (16)

d. Genomförande av datainsamling. Hur data samlas in, patientinformation, enkät m.m. e. Databearbetning och sammanställning. Vem ansvarar för databearbetning, hur sker det och när. f. Biverkningsrapportering. Rapportering till Läkemedelsverket/företaget. g. Studierapportering. En sammanfattning av rapporten/publikationen skall analyseras och inom skälig tid delges läkemedelsföretagets medicinska avdelning. Den medicinska avdelningen skall föra en förteckning över sådana rapporter vilka skall behållas under en skälig tid. Rapport/publikation skall vara klar senast 12 månader efter avslutad studie och delges deltagande kliniker och i förekommande fall berörd myndighet. Om studien visar på ett resultat som är viktigt ur risk- eller nyttosynpunkt, skall sammanfattningen av rapporten/publikationen omgående sändas till berörd myndighet. Såväl studieplan/protokoll som studierapport skall på begäran göras tillgänglig för IGM* och NBL* samt LIF:s compliance officer*. 5. Personuppgiftslagen (PUL). Patienterna skall i tillämpliga fall få skriftlig information (inkluderande relevanta bestämmelser i Personuppgiftslagen, PUL) och ge sitt skriftliga samtycke till att delta i studien såvida inte regional etikprövningsnämnd medgivit annat. De kan i vissa fall med tillämpning av 19 PUL godkänna att samtycke inte behöver inhämtas från patienter. 6. Ägande av data. I avtalet mellan parterna skall bl.a. frågor som vem som äger databasen och vem som har publiceringsrätt regleras. 7. Företagets interna process. Företaget skall ha riktlinjer som beskriver den interna processen för genomförande av icke-interventionsstudier. Den medicinska avdelningen på företaget skall godkänna dessa studier. 8. Kvalitetssäkring. ICH Good Clinical Practice skall följas i lämpliga delar och sedvanlig vetenskaplig metodik ska följas. Monitorering (källdataverifiering) eller auditering skall normalt inte ske, men det ska finnas en process för kvalitetssäkring. 9. Läkemedelsverket. Ansökan skickas normalt inte till Läkemedelsverket. Om oklarhet råder skall Läkemedelsverket kontaktas. 10. Offentliggörande. I likhet med motsvarande bestämmelser vid kliniska prövningar ska läkemedelsföretag offentliggöra sådana uppgifter som anges i sammanfattningen av rapporten/publikationen även för icke-interventionsstudier. * Se LER under Referenser LIF policy 2010:1,Regler för icke-interventionsstudier och ekonomiskt stöd till kvalitetsregister Oktober 2010 SID 10 (16)

Ekonomiskt stöd till Nationella Kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården Bakgrund Nationella Kvalitetsregister innehåller data som samlas in av vårdpersonal från olika kliniker runt om i Sverige. Registren innehåller individbundna data om problem eller diagnos, behandlingsåtgärder samt resultat. Att registren är nationella innebär att data kan sammanställas för samtliga patienter och analyseras på patient-, verksamhets- och nationell nivå. Sjukvårdshuvudmännen har huvudansvaret för registrens utveckling, drift, finansiering och att Personuppgiftslagen och Patientdatalagen följs. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samverkar med Socialstyrelsen på central nivå och stöder ekonomiskt och på andra sätt användningen av de Nationella Kvalitetsregistren och under år 2010 fick 71 register ekonomiskt stöd från dem. Det finns ett kvalitetsgranskningssystem för registren där årligen återkommande rapporter krävs inklusive verksamhetsberättelse där det bl.a. ska beskrivas hur registrets verksamhet har bidragit till lokal kvalitetsutveckling. Ett flertal Nationella Kvalitetsregister får idag ekonomiskt stöd av läkemedelsföretag. Sammanlagt utgör industrins stöd ca en femtedel av det totala stödet som registren får. En rekommendation är att det stödjande läkemedelsföretaget ska få tillgång till avidentifierad och sammanställd registerdata om företagets egna produkter ur det aktuella registret. Det är viktigt att samarbetet mellan parterna är öppet och en möjlighet är att anmäla samarbetet till LIFs samarbetsdatabas sektion Hälso- och sjukvårdspersonal. Anmälan sker på www.lif.se. Förutsättningar för ekonomiskt stöd till Nationella Kvalitetsregister: 1. Det skall finnas ett skriftligt samarbetsavtal mellan parterna (huvudman, registeransvarig och företag) där det ska anges parternas rättigheter och skyldigheter samt samarbetets varaktighet. 2. Samarbetsavtalets innehåll ska vara öppet och tydliggöras i alla sammanhang där registret presenteras t.ex. via hemsidor, publikationer, årsrapporter m.m. LIF policy 2010:1,Regler för icke-interventionsstudier och ekonomiskt stöd till kvalitetsregister Oktober 2010 SID 11 (16)

Referenser LER- Läkemedelsbranschens etiska regelverk www.lif.se Läkemedelsbranschen har ett stort och omfattande egenåtgärdssystem för att upprätthålla en hög säkerhet och trovärdighet. Egenåtgärdssystemet innefattar såväl interna regler som avtal med de parter som ofta samarbetar med läkemedelsföretag. LIF:s Compliance Officer följer upp och svarar på frågor om Läkemedelsbranschens etiska regelverk samt LIFs samarbetsdatabaser. Regelverkets efterlevnad övervakas fortlöpande av Läkemedelsindustrins Informationsgranskningsman (IGM) samt Nämnden för Bedömning av Läkemedelsinformation (NBL) i vissa fall. Samtliga NBLs och IGMs utslag är offentliga. Läkemedelsverket www.lakemedelsverket.se Klinisk prövning (LVFS 2003:6): Varje undersökning på människa som syftar till att upptäcka eller verifiera de kliniska, farmakologiska och/eller farmakodynamiska effekterna av ett eller flera försöksläkemedel, och/eller identifiera eventuella biverkningar av ett eller flera försöksläkemedel och/eller att studera absorption, distribution, metabolism och utsöndring av ett eller flera försöksläkemedel i syfte att säkerställa dessas säkerhet och/eller effekt. Klinisk prövning kan genomföras på en eller flera platser, i en eller flera av medlemsstaterna i EU. Icke-interventionsstudie (LVFS 2003:6): En studie där läkemedlet/läkemedlen förskrivs på sedvanligt sätt och i enlighet med villkoren i godkännande för försäljning. Den specifika behandlingen som patient tilldelas bestäms inte i förväg i ett prövningsprotokoll utan faller inom ramen för gängse praxis och förskrivningen av läkemedlet är klart åtskild från beslutet att ta med patienten i studien. Inga ytterligare diagnostiska procedurer eller övervakningsprocedurer ska tillämpas på patienterna och epidemiologiska metoder ska användas för analysen av insamlad data. Patientdatalagen (2008:355) www.riksdagen.se Denna lag tillämpas vid vårdgivares behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården. Personuppgifter ska utformas och i övrigt behandlas så att patienters och övriga registrerades integritet respekteras. Dokumenterade personuppgifter ska hanteras och förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. Personuppgiftslagen, PuL (1998:204), www.riksdagen.se Personuppgifter är all information som direkt eller indirekt kan spåras till en levande person. Känsliga personuppgifter inkluderar t.ex. uppgifter om hälsotillstånd. 19 : Känsliga personuppgifter får behandlas för forskningsändamål om behandlingen godkänts enligt lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. LIF policy 2010:1,Regler för icke-interventionsstudier och ekonomiskt stöd till kvalitetsregister Oktober 2010 SID 12 (16)

Regional etikprövningsnämnd www.epn.se Det finns en lag om etikprövning av forskning som avser människor - Etikprövningslagen (2003:460) ). Den 1 juni 2008 trädde vissa ändringar i Etikprövningslagen i kraft, bl.a. har lagens tillämpningsområde utvidgats så att all forskning som innefattar behandling av s.k. känsliga personuppgifter ska etikprövas, oavsett om forskningspersonen lämnat sitt uttryckliga samtycke eller inte. De regionala etiknämndernas uppgift är att godkänna forskning som ingår i lagens tillämpningsområde. Socialstyrelsen www.socialstyrelsen.se Socialstyrelsen är utsedd av regeringen att vara ansvarig för den officiella statistiken inom hälso- och sjukvårdsområdet och socialtjänstområdet. Bl.a. ansvarar de för de s.k. hälsodataregistren, däribland det nationella läkemedelsregistret. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV www.tlv.se TLVs uppgift är att besluta om ett läkemedel, eller andra varor som kan ingå i läkemedelsförmånerna, ska vara subventionerade. Myndigheten kan ge villkorade beslut till företagen som kan förutsätta att icke-interventionsstudier genomförs för att få fram dokumentation om kostnadseffektiviteten från en svensk behandlingssituation. LIF policy 2010:1,Regler för icke-interventionsstudier och ekonomiskt stöd till kvalitetsregister Oktober 2010 SID 13 (16)

Läkemedelsindustriföreningens Service AB The Swedish Association of the Pharmaceutical Industry AB Box 17608, SE-118 92 Stockholm Tel: +46 8 462 37 00 Fax: +46 8 462 02 92 E-mail: info@lif.se www.lif.se www.fass.se LIF policy 2010:1,Regler för icke-interventionsstudier och ekonomiskt stöd till kvalitetsregister Oktober 2010 SID 16 (16)