Förklarande text till VHU resultat 160427 Detta grafiska verktyg ger dig möjligheten att själv interaktivt gå in och ta del av de undersökningsresultat som Västerbottens Hälsoundersökningar (VHU) har genererat på gruppnivå. I listen över diagrammen väljer du vad du vill se genom att klicka på en flik, till exempel Blodtryck. Genom att klicka på pilen längs till höger öppnas fler resultat Data presenteras på olika sätt: Stapeldiagram. Årtalet för varje stapel står längst ner. o För vare grupp i staplarna visas antalet deltagare. o Andelen i olika grupper visas när man klickar på resp grupp och varje år summeras dessa grupper till 100 %, dvs alla VHU deltagares resultat respektive år. Linjediagram. Då en linje visas är det genomsnittligt värde (medelvärde) för alla deltagare för varje år. Medelvärdet för tre år beräknas och detta tre-års fönster flyttas framåt ett år i taget, så kallad glidande medelvärde. På så sätt utjämnas den slumpmässiga variation som ses från år till år. Linjerna binder samman värdena så att man ser hur till exempel BMI utvecklats. Följande val kan göras: Deltagande för varje år uppdelat på åldrar. Angående 30-åringar har de inte ingått i det ordinarie arbetet efter 1995, därför är antalet mycket lågt på senare år och av den anledningen visas 30-åringar ej förutom för deltagande. Adderat deltagande visar sammantagna antalet genomförda VHU-undersökningar från starten 1990. 2014 hade sammanlagt 159 687 undersökningar genomförts. Kroppsmasseindex, BMI (Body Mass Index). Beräknas genom att dividera antalet kg personen väger med längden i kvadrat, d.v.s. vikt/(längd x längd). Vikten anges i kilo t.e.x. 65 kg och längden i meter tex 1,70 meter, i detta fall blir BMI 29,4. Kroppsmasseindex vikt klasser. För varje år visar stapeln alla som deltagit i VHU det året och tillsammans bilder de olika grupperna 100 % varje år. Varje färgfält visar andelen för varje grupp. Undervikt: BMI mindre än 18,5 (nederst, rosa) Normalvikt: BMI 18,5 24,9 (grönt) Övervikt: BMI 25 29,9 (orange) Fetma: BMI 30 eller högre (överst, rött) Blodtryck. Vi visar systoliskt blodtryck ofta kallat övertrycket. Kurvorna visar genomsnittligt systoliskt blodtryck. Övertrycket indelas i följande grupper: Normalt: Under 130 Högt normalt: 130 139 (se blodtrycksklasser) Högt blodtryck (hypertoni): 140 eller högre. Bklodtrycksklasser Indelningen grundas på det uppmätta blodtrycket, systoliskt (så kallat övertryck) och diastoliskt (undertryck) och om man har läkemedel mot högt blodtryck, dvs redan diagnos högt blodtryck Normalt: Under 130 systoliskt och under 85 diastoliskt och ingen blodtrycksmedicin
Högt normalt: 130 139 systoliskt och 85-89 diastoliskt och ingen blodtrycksmedicin, se nedan Uppmätt högt blodtryck : minst 140 systoliskt eller minst 90 systoliskt OCH har ej blodtrycksmedicin Kontrollerat högt blodtryck: Under 140 systoliskt och under 90 diastoliskt och har blodtrycksmedicin. Ej kontrollerat blodtryck: Över 140 systoliskt eller över 90 diastoliskt och har blodtrycksmedicin Personer med Högt normalt blodtryck har ökad risk att trycket stiger ytterligare till Högt blodtryck framför allt vid fetma eller vid viktuppgång. Det är därför angeläget att personer med högt normalt blodtryck undviker viktuppgång eller minskar i vikt vid övervikt/fetma, är fysiskt aktiv, håller nere saltintaget, och håller nere alkoholkonsumtionen. Vid Högt blodtryck kan sjukvården sätta diagnosen Hypertoni. Hälsofrämjande levnadsvanor är alltid basen även i behandling av högt blodtryck och om det även ska behandlas med läkemedel beror på en mängd andra faktorer som sammanvägs. Ju högre tryck och om andra riskfaktorer samtidigt finns, ökar indikationen för läkemedelsbehandling. Faste glukos Mäts i kapillär plasma. Normalt: under 6.1 mmol/l Förhöjt fasteglukos: 6.1 6.9 mmol/l Diabetes: 7.0 mmol/l eller högre. Förhöjt fasteglukos är blodsockervärden som i fasta ligger mellan normalt värde och diabetes och det medför ökad risk att utveckla diabetes. Risken minskas genom viktnedgång för den som är överviktig eller har fetma, medan ytterligare viktökning ökar risken ytterligare. Även för personer med normalvikt medför viktstabilitet mindre risk att få diabetes än viktökning. Ökad fysisk aktivitet och rökstopp minskar även risken. Vid diabetesvärde är det viktigt att följa upp med ytterligare kontroller och behandling. 2-timmar glukos Mäts i kapillär plasma. Normalt: 8.9 mmol/l Nedsatt sockertolerans: 8.9 12.1 mmol/l Diabetes: 12.2 mmol/l eller högre. Nedsatt sockertolerans är blodsocker värden som 2 timmar efter intag av 75 gram glukos vid sockerbelastning ligger mellan normalt värde och diabetesnivå. Nedsatt sockertolerans medför ökad risk att utveckla diabetes. Risken minskas genom viktnedgång för den som är överviktig eller har fetma medan ytterligare viktökning ökar risken ytterligare. Även för personer med normalvikt innebär viktstabilitet mindre risk än viktökning. Ökad fysisk aktivitet och rökstopp minskar även risken. Vid diabetesvärde är det viktigt att följa upp med ytterligare kontroller och behandling. Fysisk aktivitet anger graden av fysisk aktivitet där tre frågor i enkäten vägts ihop: Hur man tar sig till och från jobbet, promenad, cykling, bil eller buss, samt avståndet om man går eller cyklar; Om och hur ofta man promenerar eller cyklar på fritiden; Om man gör träningspass ombytt i träningskläder. Färgfälten visar andelen i de olika grupperna för varje år, sammanlagt 100 %.
Fysiskt inaktiv: Genomför aldrig träningspass, och/eller cyklar/går på fritiden mindre än 2-3 gånger per vecka och/eller åker buss/bil eller cyklar/går mindre än 2 km till och från och från arbetet. Måttligt fysiskt aktiv: Gör träningspass men inte regelbundet, och/eller cyklar/går på fritid minst 2-3 gånger per vecka, och/eller cyklar/går till arbetet 2-5 km. Fysiskt mycket aktiv: Träningspass minst 2-3 gånger per vecka, eller cyklar/går mer än 5 km till och från arbetet. Kolesterol Kurvorna visar kolesterolnivå för alla som deltagit i VHU. Önskvärt värde är: Lägre än 5 mmol/liter Midjemått. Midjemåttet ger ett mått på bukfetman och mäts med måttband. Har mätts i VHU från 2004. Det redovisas med antal centimeter på bukomfånget, mätt med personen i stående efter en lugn utandning. Bukfetma har stark koppling till flera andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom såsom högt blodtryck, höga blodfetter och diabetes, även om personen inte har fetma mätt som BMI. Rökning Snus Normalt bukomfång: under 94 cm för män och under 80 cm för kvinnor Lätt bukfetma (ökad risk för fetmarelaterad sjukdom): 94 101 för män och 80 87 för kvinnor Bukfetma (påtagligt ökad risk för fetmarelaterad sjukdom): 102 cm eller mer för män och 88 cm eller mer för kvinnor. Aldrig rökt Före detta rökare, omfattar både de som tidigare rökt dagligen och de som tidigare rökt men inte varje dag Röker, omfattar både de som röker varje dag och de som röker, men inte varje dag Aldrig snusat Snusade tidigare men har slutat Snusar nu (oavsett hur mycket/ofta man snusar) Frukt och grönt Högt intag av grönsaker, frukt och bär är endast en aspekt av hälsosamma matvanor, men kan anses vara en indikator på hälsosamma matvanor (se http://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/rad-om-bramat-hitta-ditt-satt/. Resultaten här baseras på VHU-enkätens frågor om hur ofta man äter olika livsmedel. Här har sex olika frågor använts och räknats ihop. Tre frågor om bär och frukt (Bär, färska eller djupfrysta; Äpplen, päron, persikor, apelsin, mandarin, grapefrukt; Banan) och tre om grönsaker (Rotfrukter, morötter; Tomat, gurka; Sallad, salladskål, vitkål, spenat, grönkål, broccoli). o Ja (grönt)= andel som äter bär/frukt minst 2-3 ggr/dag och även grönsaker/rotfrukter minst 2-3 ggr per dag. Detta är en sammanvägning som motsvarar sammantaget minst 500 gram per dag vilket är aktuell rekommendation från Livsmedelsverket. o Nej (rött)= Äter bär/frukt och grönsaker/rotfrukter mindre än 2 gånger dagligen Alkohol resultatet baseras på flera frågor om alkoholkonsumtion som funnits i enkäten sedan 2005, AUDIT-formuläret. Svaren räknas ihop och deltagarna delas in i tre grupper
Ej riskabla alkoholvanor Riskfylld/skadlig alkoholkonsumtion Missbruk/alkoholberoende Självskattad hälsa Enkätfrågan Hur tycker Du att Ditt hälsotillstånd varit det senaste året? Omfattande forskning visar att Självskattad hälsa är en sammanfattande hälsodimension. Personer som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som sämre än ganska gott eller mycket gott har ökad risk för sjukdom och förtida död. Låg självskattad hälsa kan ses som en indikator på att även andra riskfaktorer bör tas omhand genom mer hälsosamma levnadsvanor, ibland även genom läkemedel. Mycket eller ganska gott Någorlunda Dåligt eller tämligen dåligt Deltagit i föreningsverksamhet Enkätfrågan Hur ofta ägnar du dig åt föreningsverksamhet, klubbverksamhet, studiecirkel etc tillsammans med andra? Socialt stöd och sociala nätverk har betydelse för hälsotillståndet och möjligheten att välja mer hälsosamma levnadsvanor och motverka konsekvenserna av ohälsa Grönt= Ja Rött= Nej Till höger kan du välja alla som deltagit eller vissa grupper. Grupperna baseras på svar i VHU-enkäten och de mätningar som görs. Man kan på det sättet kombinera flera olika val. Ju fler val man gör och om man väljer mindre grupper än Alla, desto mindre antal personer blir det i varje vald grupp. Detta medför att statistiken då blir osäkrare och siffrorna mindre stabila eftersom resultaten kan påverkas av ett fåtal personer om de har mycket avvikande värden. Det synliga resultatet är då att staplar och linjer hoppar upp och ner. Kön o o K= Kvinnor M= Män Område o Umeå kommun o Skellefteå kommun o Lycksele kommun o Landsbygd kust (Nordmaling, Vännäs, Vindeln och Robertsfors) o Landsbygd inland (Åsele, Bjurholm, Dorotea, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman och Vilhelmina) Utbildningsnivå högsta utbildningsnivå anges o Kort= grundskola, o Medel= gymnasium, o Lång= universitet/högskola Ålder I VHU inbjuds länets 40-, 50- och 60-åringar. Tom 1995 inbjöds även 30-åringar men därefter bara vid enstaka hälsocentraler periodvis. Från 2014 pågår försöksverksamhet med VHU för 30-31-åringar och föräldrar till barn på 1 ½ år i tre mindre inlandskommuner. Övriga val: Se ovan
Exempel: Välj BMI och 2014 i rullisten till vänster, då visas BMI-utvecklingen 1990-2014 med data från alla VHU-undersökningar. Genom att välja ålder till höger kan du jämföra BMI-utvecklingen i olika åldrar, eller beroende på var deltagaren bor, eller utbildningsnivån, eller beroende på hur ofta man gör träningspass, röker, snusar eller beroende på vanor att äta frukt och grönt. OM du inte vill se specifika grupper väljer du alla (all). Hänvisning i vetenskaplig artikel till VHU resultat: Svenska: Västerbottens Läns Landsting. Resultat från Västerbottens Hälsoundersökningar. https://www.vll.se/default.aspx?id=75309&refid=75310 Engelska: Västerbotten County Council. Results, Västerbotten Intervention Programme [Resultat från Västerbottens Hälsoundersökningar]. https://www.vll.se/default.aspx?id=75309&refid=75310