Hälsoprojektet på Södermalm The Capital of Scandinavia
Hälsoprojektet Hälsoperspektiv för anställda.(-10) Hälsoperspektiv för klienter.(-13/14) Hälsoprojektet. Undersöka Erbjuda insatser Utvärdera The Capital of Scandinavia Sid 2
Undersöka Inhämta kunskap Forskning Klienters egna erfarenheter/önskemål Profession Samverkan med brukarorganisationer Sid 3
Erbjuda insatser Projektplan. Hälsoinriktade samtal och aktiviteter med klienter Utveckla hälsodagbok Upprätta kontakt med vårdcentral Hälsoanalys för 100 klienter och uppföljning av 30-50 Erbjuda möjlighet att sluta röka. Sid 4
Resultat Hälsoinriktade aktiviteter och samtal integreras i ordinarie verksamhet Hälsodagboken erbjuds och används Kontakt upprättad med Rosenlunds VC som fortsätter Uppföljning hälsoanalys av 37 klienter Rökavvänjning erbjuds som integrerad del av verksamheten Sid 5
Rökavvänjning Egna Hem Inger-Marie Schyman Kollektivboende Tony Asfaha Sid 6
De flesta klienter träffar jag i deras hem och några i kommunens lokaler. Att göra en bedömningsintervju med våra klienter tar ofta en lång tid och det måste det få göra. Oftast uppdelad på två tillfällen. Många gånger måste man arbeta med existentiella frågor. Några blir deprimerade OCH förvånade över att cigaretten har så stor betydelse i deras liv. Sid 7
Några utrycker att de känner att de lever när abstinensen sätter in, de känner sig inte bara blanka eller tomma. Vissa klarar bara 15-20 minuter eller mindre tid för att sedan ta en paus och därefter återkomma igen. Ibland får man börja med att klienten bara ska minska med rökningen för att sedan sluta ett tag och därefter försöka förlänga rökuppehållet. Sid 8
Mötena är ofta olika. Man måste använd fingertoppskänsla för att sätta igång med tobaksintervjun och även när man fortsätter med träffarna framöver i rökavvänjningen. Sid 9
En del klienter har svårt med registrering av cigarett att kartlägga varje cigarett de röker. När man träffas efter registreringen av cigaretterna har en del klienter varit tunga till sinnet och ser bara svårigheterna med att sluta eller skära ner på rökningen. De har inte kunnat fullfölja registreringen, kanske bara en till två dagar. Det krävs då att man motiverar mycket och försöker stärka deras tilltro att kunna sluta röka. Sid 10
Genomgång av vilka cigaretter som är viktiga och vilka som är mindre viktiga och vilka man kan avhålla sig från. Då är det lättare för klienten att kunna besluta vilka cigaretter som de kan ta bort och hur många som får rökas per dag under nedtrappningen. Det går oftast bra med nedtrappningsschemat där man ser klar och tydligt minskningen. Några måste dock förlänga antalet cigaretter per dag eftersom de röker flera cigaretter än vad som finns plats till på schemat. Sid 11
Klienten har ofta lite pengar och det kan vara knepigt att få klienten att köpa receptfria nikotinläkemedel i stället för cigaretter, men med hjälp av rätt motivation brukar några köpa sugtabletter eller munspray. Svårigheter att härbärgera abstinens. Tränar mycket på olika strategier som kan vara bra att använda sig av. Att bryta rutiner och mönster är viktigt. MEN det tar tid. Sid 12
Många har inte lätt för att göra andra saker t.ex. promenader där en del kan ha fysiska hinder eller att de inte har något mål att gå till. För en del är det svårt att bara gå runt i området där de bor utan något mål. Sid 13
Klienterna känner en trygghet i att snabbt få hjälp och det är av samma person som de känner. Därför ger jag extrastöd, att dom kan ringa korta samtal på mobilen eller skicka sms när det är svårt i veckorna. Sid 14
Konsumtionen på cigaretter är ca 1½ till 2 paket per dag. Flera röker på natten och några använder i tillägg snus och e-cigaretter. Vi börjar först med att minska vanliga cigaretter och e- cigaretter, snuset får oftast vänta till ett senare datum att arbeta med. Sid 15
Några klienter vill inte berätta om sina psykiska sjukdomar/problem och vilka mediciner de tar för detta. De vill hålla det hemligt eller skäms över det, därför måste man tydligt förklara varför man frågar. Frågar även alltid om det är OK att kontakta psykiatrikontakten. Sid 16
Vid fysiska/ psykiska sjukdomar som gör att klienter har svårt att ta sig ut, delar vi upp hemmet i rökfria zoner och ändrar på rutiner som måste göras i hemmet innan cigarrettrökning för att bryta vanor och få så långt uppehåll som möjligt till nästa röktillfälle. Sid 17
Några klientfall. Tvångsmässig rökning Paranoid rökning Sid 18
RESULTAT. Har haft kontakt med 8 klienter. Två har varit rökfria 5 resp. 10 månader. Övriga varit rökfria 1 3 månader. Återfall berott på: Fysisk sjukdom Psykisk skov Svårighet att härbärgera abstinens Sid 19
I höst ska vi starta upp en grupp i rökavvänjning. Jag hoppas att det kommer att ge bra resultat. Sid 20
Kulltorp Kollektivboende 14 boende. Allvarlig och långvarig psykisk sjukdom. 10 storrökare. 4 icke-rökare. Sid 21
Tobaksprojektet primärt riktat till ungdomar. Vi såg ändå ett stort behov hos vår målgrupp, då det initialt var tillåtet att röka i de boendes lägenheter. Vi testar. Påbörjade i februari 2014. Beslutade självsvåldigt att det från och med 28/3 var slut med att röka inne, informerade de boende och övrig personal. Sid 22
Sedan informerades chefen. (Vad var det värsta som kunde hända??) Näst intill rökfritt i 3 veckor. Gjordes en månad innan utbildningen med Barbro. Sid 23
RESULTAT Alltid rökfritt i allmänna utrymmen En boende har helt slutat röka. Några har med hjälp, kraftigt minskat rökningen. De övriga röker mindre, då de måste gå ut. Några glömmer tyvärr bort sig ibland. Nu för tiden räcker det med påminnelser. Förut möttes man av en rök vägg, nuförtiden känns det knappt. Sid 24