Frågor och svar om kastrering 2016-04-25 Bakgrund Den svenska lantbruksnäringen vill ha en lösning som ger reell välfärdsvinst för grisen och som är praktiskt genomförbar för grisbonden. Målet är att göra kastration obehövlig. I två årtionden har näringen följt och även bekostat delar av forskningen kring smärtlindring, bedövning och andra metoder, som till exempel att föda upp okastrerade hangrisar för att sedan upptäcka och sortera bort de med galtlukt vid slakt. Forskningen har gått framåt, även om vi tyvärr måste konstatera att man ännu inte har hittat en tillfredsställande lösning. Europeisk deklaration om alternativ till kirurgisk kastrering av grisar Sommaren 2010 samlade EU-kommissionen företrädare för europeiska jordbrukare, köttindustrin, detaljhandlare, forskare, veterinärer, regeringar och djurskyddsorganisationer i Bryssel för att diskutera frågan om kastrering av grisar och möjliga alternativ till obedövad kastration. I deklarationen anslöt sig dessa företrädare till följande: I ett första steg ska kirurgisk kastrering av grisar från den 1 januari 2012 utföras med långvarig bedövning och/eller smärtlindring med ömsesidigt erkända metoder. I ett andra steg bör kirurgisk kastrering av grisar upphöra senast den 1 januari 2018 förutsatt att vissa frågor då är lösta. Varför kastreras smågrisar? Anledningen till att smågrisar kastreras är att köttet från könsmogna okastrerade hangrisar kan lukta och smaka väldigt illa. Eftersom grisarna slaktas vid en ålder av 6 månader och könsmognaden inträder vid 4 till 5 månaders ålder är det ett problem. Under könsmognaden utvecklas grisarnas sexuella beteende. De får skador när de slåss och rider på varandra. Skadorna som uppstår är inte acceptabla från djurskyddssynpunkt. Dessutom kan livsmedelskvaliteten äventyras. Är det tillåtet att kastrera grisar obedövat? Nej det är inte tillåtet i Sverige sedan 1 januari 2016. Efter genomgången utbildning får djurägaren /medarbetare ge lokalbedövning vid kastrering. Detta måste göras innan grisen grisen är 7 dagar gammal Varför tar det så lång tid att hitta alternativ till obedövad kastration? Diskussionen om kastrering av obedövade smågrisar har förts under lång tid såväl i Sverige som inom EU. Forskningen inom EU har samordnats allt mer. Alternativ till obedövad kastration måste vara fungera väl för grisen, djurägaren, slakteriföretagen och konsumenterna.
Måste bonden kastrera, vilka metoder kan man annars använda? Fram till nästa år är det enligt Brysseldeklarationen möjligt att kastrera utan bedövning eller smärtlindring. Efter 2012 finns konkret tre alternativ i Sverige, som var och en har sina för- och nackdelar. Ge grisar lokalbedövning före kastrering. Ge lokalbedövning och smärtlindring (lindrar smärtan efter operationen men inte nämnvärt under själva ingreppet) Föda upp grisarna utan att kastrera dem alls. Vaccinera grisarna mot galtlukt. Jordbruksverket och branschen följer hela tiden forskningen om olika metoder, ur djurskydds- och djurhälsosynpunkt, samt ur en praktiskt och ekonomisk synvinkel. LOKALBEDÖVNING Jordbruksverket godkänner (från och med 2011-04-01) att grisbönderna själva inom ramen för reglerna om villkorad läkemedelsanvändning, ska få möjlighet att utföra lokalbedövning efter godkänd utbildning. Det finns en kursplan framtagen av Gård och Djurhälsan, Lundens Djurhälsovård och DVO för att utbilda djurägare i lokalbedövning och säker injektionsteknik vid vaccination mot galtlukt. Jordbruksverket har godkänt kursplanen och det kommer att finnas möjlighet för djurägare att utbilda sig och sin personal i lokalbedövning vid kastration. Besättningen måste givetvis ha villkorad läkemedelsanvändning och den förskrivande veterinären skall finna det lämpligt att villkora lokalbedövningsmedel för kastration. För vaccination mot galtlukt krävs att en veterinär som känner besättningen väl förskriver vaccinet.. Från och med 1 januari är det förbjudet att kastrera utan bedövning i Sverige Varför använder inte svenska bönder vaccin mot galtlukt istället för att kastrera? Vaccination mot galtlukt innebär att djuren vaccineras två gånger med ett preparat som medför att könsmognaden fördröjs och att testiklarna minskar i storlek. I pågående svenska försök studeras och utvärderas olika vaccinationstidpunkter och rutiner för att kontrollera att vaccinationen utförts korrekt. Innan Svenska Djurhälsovården kan rekommendera metoden i stor skala för den konventionella uppfödningen, finns ett antal frågor som behöver besvaras: - Det finns arbetsmiljöaspekter som behöver diskuteras öppet. Den som utför vaccinationerna kan sticka och injicera sig själv. Risken är dock mycket liten om säkerhetsinjektorn används och om användaren får en korrekt utbildning. Enligt tillverkaren Pfizer finns en handfull fall rapporterade i världen där en person gjort en enstaka oavsiktlig självinjektion. Enligt uppgift från Pfizer har dessa personer inte påverkats. Då samma hormonella system som vaccinet påverkar hos grisen finns även hos människorna rekommenderar dock tillverkaren att gravida kvinnor eller de som eventuellt kan vara gravida inte ska hantera produkten överhuvudtaget. 1. Att injicera individuella grisar i grupp då de väger 80-90 och är mycket starka kan påverka arbetarskyddet. Personal kan t.ex. klämmas. 2. Det slakteriföretag som tar emot vaccinerade grisar behöver ha fungerande rutiner för att slakta dessa djur och för att ta bort de små och tillbakabildade testiklarna. Det pågår just nu försök som kommer att vara avslutade vid årsskiftet 2011/12 och det finns anledning att invänta resultaten för att vi ska kunna rekommendera väl fungerande rutiner för svenska förhållanden. 3. Slakterierna måste införa rutiner för att kontrollera testikelstorlek på vaccinerade djur för att på så vis kvalitetssäkra att vaccinationen har utförts på ett korrekt sätt. Metodutveckling pågår. 4. För att göra vaccinationsarbetet effektivt så krävs könssortering av grisarna vilket medför att kullen splittras och grisarna blandas. Sorteringen av grisarna ökar risken för slagsmål och stress och försämrar djurskyddet. Detta är ett av problemen med metoden på gården. Vaccinet skall förskrivas av en veterinär. Är vaccinet mot galtlukt ett vanligt vaccin?
Preparatet Improvac är ett registrerat vaccin. Ett traditionellt vaccin skyddar mot sjukdomar, medan Improvac skyddar mot kroppsegna hormoner. Den grundläggande verkningsmekanismen är däremot densamma. Är vaccinering en hormonbehandling? Nej, den aktiva substansen i preparatet liknar ett hormon, men har i sig själv ingen hormonell effekt. Preparatet påverkar dock det kroppsegna hormonella systemet hos grisen som vaccinerats. Är det farligt att äta köttet? Det är inte farligt att äta kött från vaccinerade grisar. Karenstiden är noll dagar. Påverkas köttkvaliteten? Det finns inget som tyder på att köttkvalitén påverkas hos grisar som vaccinerats jämfört med dem som inte vaccinerats. Hur kan vaccinet påverka dem som hanterar vaccinet? Det saknas (av förklarliga skäl) studier på effekten hos människa. Det finns dock inget som tyder på att effekten skulle vara annorlunda än den hos gris. Tillverkaren har tagit fram en säkerhetsinjektor (automatspruta) som skall användas. Hur förväntas konsumenterna reagera på kött från vaccinerade grisar? Detta är svårt att förutse. Vi vet att konsumenter inte vill att djuren ska lida. En norsk studie visade att metoden är acceptabel om myndigheterna godkänner den. En svensk undersökning visade att de som svarade ställde sig positiva till kött från grisar som vaccinerats mot galtlukt jämfört med om de var kirurgiskt kastrerade. En schweizisk studie visade däremot att konsumenterna var skeptiska. Vilka positiva effekter har vaccinet? Problemet med galtlukt försvinner. Obedövad kirurgisk kastration behöver inte utföras. Så länge vaccinerade grisar inte fått sin andra spruta kan fördelar för galtar vad gäller tillväxt och foderomvandlingsförmåga utnyttjas. Växer vaccinerade hangrisar bättre än kastrerade? Vaccinerade grisar har större aptit än kastrerade, vilket grisen kan utnyttja för bättre tillväxt. En studie med restriktiv utfodring (det vill säga ej fri tillgång) visade ingen skillnad jämfört med kastrerade, medan en annan studie med fodertilldelning efter aptit visade högre tillväxt hos de vaccinerade grisarna. När det gäller köttigheten var grisar som vaccinerats med andra sprutan 4-6 veckor före slakt köttigare än kastraterna i båda studierna. I den enda svenska studie som genomförts (Kerstin Lundström, SLU) konstaterades att det ekonomiska resultatet inte var bättre för de grisar som vaccinerats mot galtlukt. Vilka negativa effekter har vaccinet? Behandlingen kostar (cirka 26 kr per djur i vaccinkostnad, utöver eventuell extra kostnad för att veterinären förskriver preparatet). Till det ska läggas extra arbetstid bland annat. Vaccinerade grisar orsakas snabba hormonväxlingar, vars betydelse för djuret inte är känt. Några negativa konsekvenser finns dock inte rapporterat, så vitt vi vet. Den verkliga konsumentreaktionen i Sverige (när köttet de facto ligger i köttdisken) är okänd. System på slakteri för kontroll att avsedd effekt uppnåtts måste etableras och innebär ökade kostnader för slakteriföretagen. Arbetsmiljön påverkas negativt då det finns viss risk att självinjicera och vaccinet rekommenderas ej att hanteras av eller att vaccination utförs av kvinnor i fertil ålder. Att injicera individuella grisar i grupp då de väger 80-90 och är mycket starka kan påverka arbetarskyddet. Personal kan till exempel.klämmas. Vaccinet blev godkänt av EU 2009 varför används inte preparatet mer? Av dokumentationen, som ligger till grund för registreringen, framgår att preparatet fungerar väl. Det är viktigt att vaccinet utvärderas under svenska uppfödningsförhållanden. Många grisar plockas ut för slakt tidigt under uppfödningen och vaccinet måste ge full effekt både för de grisarna och för de grisar som slaktas sent. Dessutom blir det svårare att hålla samman kullsyskonen, vilket är positivt från djurskyddssynpunkt, då könssortering kan komma att krävas. I ett pågående försök som SLU driver och där Svenska Djurhälsovården deltar, studeras dessa praktiska
frågor. Det är rimligt att invänta resultaten från detta (beräknas klara vid årsskiftet 2011/2012) innan vi går ut på bred front med nationella rekommendationer. Ställer Sverige högre krav på vaccinet än vad EU gör? Nej. Det är dock viktigt att till exempel arbetsmiljöfrågor, praktiska frågeställningar för hantering av vaccinerade grisar samt hur handel och konsumenterna ställer sig till vaccination mot galtlukt innan metoden kan rekommenderas. Vidare är det viktigt att i första hand nå en samsyn i kastrationsfrågan inom EU, vilket det finns en plan för. Hur påverkar vaccinet livsmedelssäkerheten? Utifrån den dokumentation som finns, liksom försök och studier, finns det inga påvisade risker beskrivna. Övriga kastrationsmetoder fram till 2018: Narkos med koldioxid före kastration Metoden används i Nederländerna. Används inte i Sverige. Grisen upplever ingen smärta vid kastreringen. Koldioxid är starkt retande i luftstrupe och lungor och ger ångest. Grisar kan dö vid narkos om tekniken används felaktigt. Smärtlindring efter kastration(nsaid-preparat) Metoden (NSAID) används i Tyskland och Danmark. Används i Sverige i vissa besättningar, dock inte allmänt. Nu finns en branschöverenskommelse om att från den 19/4 införa detta allmänt. Behandlingen är enkel. Ger smärtlindring efter ingreppet och påskyndar läkningsprocessen. För att smärtlindringen ska få full effekt bör sprutan ges en stund innan kastrationen. Nya svenska studier visar en minskad frekvens smärtrelaterade beteenden dagen efter kastration. Inga negativa effekter eller biverkningar sågs vid försöken. Ger ingen eller mycket ringa smärtlindring vid själva ingreppet. Separation av sperma för att välja bort hangrisar För låg kapacitet och tar för lång tid. Inget realistiskt alternativ idag. För- och nackdelar olika metoder Kirurgisk kastrering vill EU-kommissionen ska upphöra från 2018. Redan 2012 är det förbjudet med kirurgisk kastrering utan bedövning eller smärtlindring. Lokalbedövning före kastration. Metoden används i Norge Tillåten i Sverige för djurägare som gått utbildning sedan 2011-04-01, har villkorad läkemedelsanvändning och har en förskrivande veterinär som finner detta lämpligt.
Rätt utförd minskar lokalbedövningen grisens smärta vid kastreringen. Lokalbedövningsmedlet är förhållandevis billigt. Grisen behöver hanteras och lyftas två gånger, vilket sannolikt medför ökad stress och ökar tidsåtgången. Enligt tidsstudien från SLU-försöket tar det minst dubbelt så lång tid som obedövad kastration. Utbildning för djurhållare behövs för att de ska kunna bedöva själva. Utbildning behöver genomföras, vilket tar tid. Okastrerade grisar slaktas vid lägre ålder, innan de blivit könsmogna Metoden används i England med flera länder och har prövats i Sverige och Danmark. Grisarna behöver inte utsättas för kastrering. Vissa grisar hinner ändå bli könsmogna. Det innebär att en stor andel kött med galtlukt måste sorteras bort eller användas som särskilt kryddat eller anrättat livsmedel. Galtar som hinner bli könsmogna kan skada andra grisar genom sitt aggressiva och sexuella beteende och betäcka gyltgrisar vilket leder till oönskade dräktigheter. Vaccinering mot galtlukt Metoden används i Australien, Nya Zeeland, Brasilien och i liten utsträckning i Schweiz. Tillåten i Sverige och EU, men används så vitt vi vet inte i större skala i något annat EU-land. Grisarna behöver inte utsättas för kirurgisk kastrering. Två injektioner ges, första gången från det att grisarna är 9 veckor och ytterligare en gång cirka 4 veckor före slakt. Om den som vaccinerar råkar sticka sig själv mer än en gång kan en tillfällig kastreringseffekt uppstå även på människa. Risken för detta är liten då särskilda säkerhetssprutor skall användas som tillverkaren tagit fram. En person som en gång råkat injicera sig får aldrig mer av säkerhetsskäl hantera vaccinet. Metoden ny för Sverige och det kan finnas en oro för att konsumenter ska reagera negativt på metoden och det finns idag inget uttalat marknadsmässigt stöd. Det finns endast en tillverkare av preparatet. Kommer tillverkaren att alltid kunna tillhandahålla vaccinet? Finns beredskap i det fall vaccinet tar slut? Alternativet är mycket kostsamt, ca 10 gånger dyrare än lokalbedövning (27-30 kr per gris i preparatkostnad).