Varför använder LFV PMB i flygplatsbeläggningar
Hur det började Nedbrytning av asfaltbeläggning uppmärksammades under 1996 1997 på bl.a. Stockholm-Arlanda, Göteborg-Landvetter, Sundsvall-Härnösand och Oslo-Fornebu flygplatser Nedbrytningen antogs bero på de nya halkbekämpningsmedel som börjat användas på rull- och taxibanor Från 1992 började Urea fasas ut som halkbekämpningsmedel av miljöskäl. LFV startade ett utvecklingsprojekt för att komma till rätta med problemen LFV Teknik ledde projektet och Norska LFV var samarbetspartner tillsammans med universitet och forskningsinstitut
Utvecklingsprojekt inverkan av banavisningsmedel på asfaltbetong Man testade olika halkbekämpningsmedel och avisningsmedel för flygplan, för att se - påverkade på asfaltbeläggningen - påverkan på bitumen Utarbetade två provningsmetoder, för att bedöma kemikaliernas påverkan på bitumen och asfaltbeläggning, en av metoderna är fastställd som standard LFV Metod 1-98, (pågående SAE AMS Specifikation) LFV Metod 2-98, SS-EN 1427:2007
Projekt ramp Rudolf 1998-1999 Arlanda
Projekt ramp Rudolf Test av tre stycken PMB (polymermodifierat bitumen) och en standard bitumen B85 (B70/100) som referens
Projekt ramp Rudolf
Projekt ramp Rudolf Resultat av testerna Två av PMB påverkades inte av avisningsmedlet, det tredje PMB hade en mindre påverkan än referens bitumen B85 där man fick en stor påverkan Mindre permanenta deformationer i asfaltbeläggningen om man använder sig av PMB PMB beläggningar har erhållits lägre styvhetsmoduler vid temperaturer mellan 5 C - 20 C än referensbeläggningen men uppvisar betydligt mindre temperaturkänslighet
Projekt ramp Rudolf, Bana 3 Stockholm - Arlanda Inför byggande av bana 3 på Stockholm-Arlanda gjordes det nya kravspecifikationer för PMB PMB användes alltid i det översta asfaltlagret och på ytor med förväntade stora trafiklaster användes PMB i de två översta lagren
Projekt ramp Rudolf, Bana 3 Stockholm - Arlanda Exempel på åtgärder och krav för bana 3 Krav enligt SHRP Superpave-specifikationen (PG 64-28), med tillägskrav: Elastisk återgång Lagringsbeständighet Beständighet mot banavisningsmedel Polymertyp och polymerhalt Redovisning av vidhäftningsegenskaper med aktuellt stenmaterial Kontroll av asfaltmassans egenskaper sker på prov från beläggningen
Användning av PMB inom LFV Stockholm - Arlanda 1999-2001 Totalt 570 000 ton asfalt Varav 190 000 ton asfalt med PMB Efter 1999 har samtliga LFV flygplatser som omtoppats eller byggts ut har försetts med PMB i slitlager De senaste åren används det lika stor mängd PMB som standard bitumen PMB, enligt LFV:s specifikation, har handlats upp av LFV för alla LFV flygplatser och avtal tillhandahållits entreprenören
Därför använder LFV PMB Om ställda krav uppfylls ger PMB Ingen påverkan från halkbekämpningsmedel eller avisningsmedel för flygplan Mindre eller inga sprickor i asfaltbeläggningen orsakade av köld eller utmattning Asfaltbeläggningen klarar flera överfarter Livslängden för ett slitlager förlängs med ca:5 år normalt är livslängden för ett slitlager 10-15 år
Publication VTI notat 73-1999 Polymermodifierade slitlagerbeläggningar på Arlanda Ramp Rudolf. En jämförande laboratorieundersökning. Y. Edwards, S. Said m fl. 1999. VTI notat 24-1999 Beständighetsproblem på nordiska flygfält Inverkan av banavisningsmedel på asfaltbetong. Ett samarbetsprojekt mellan svenska och norska Luftfartsverket, VTI, SINTEF och BYGGFORSK. Y. Edwards, J. Rollén, G Lange m fl. 1999.
Beläggningstekniska detaljer för LFV Maskinstyrning Högpackande skrid
Beläggningstekniska detaljer för LFV Klistring av fogar (B180) Försegling av fogar
Beläggningstekniska detaljer för LFV Kantpackare används vid utförande av slitlager