Noteringshäfte Noteringshä SVENSKA Årskurs 6 vuxna
Noteringshäfte Persouppgifter: Testpersonens namn:... Födselsdatum:... Norm:.. Skola/Institution:... Klass:.... Testledare:... Datum:.. Noteringar:........................... 2
1. Läsflyt och läsförståelse Bisamhället ØVINGSOPPGAVE: 1. Tusentals bin gör honung. Druv- och fruktsocker i honungen tas snabbt upp i blodet och ger oss energi. Fruktsockret har också en slemlösande effekt som är bra vid förkylning. Frågor: Svaralternativer: A Vad innehåller honungen? A Honungen innehåller druv- &fruktsocker. B Varför är fruktsocker bra vid förkylning? B Fruktsocker är bra mot förkylning eftersom det har slemlösande verkan. 1. Bikupan består av vaxkakor med sexkantiga kammare. Dessa kammare kallas celler. Här bevaras honungen. Ett bisamhälle består av en drottning, några hundra drönare och tusentals arbetsbin. Drottningen blir könsmogen vid 3-5 dagars ålder. Om vädret tillåter, kan drottningen flyga ut och para sig så fort hon blir könsmogen. Befruktningen är beroende av varmt väder. Om det inte varit bra väder, börjar drottningen lägga obefruktade ägg. De obefruktade äggen utvecklar sig till drönare. Befruktade ägg ger nya drottningar och arbetsbin. Frågor: Svaralternativer: 1. Hur ser vaxcellerna ut? 1. Vaxcellerna är sexkantiga utrymmen eller rum 2. Vad används cellerna till? 2. Cellerna används för att förvara honungen. 3. Vilken betydelse har vädret för befruktningen? 3. Befruktningen är beroende av varmt väder. 4. Vad händer med obefruktade ägg? 4. De obefruktade äggen utvecklas till drönare. 5. Vad händer med de befruktade äggen? 5. De befruktade äggen ger nya drottningar&arbetsbin. 2. Arbetsbina samlar nektar och pollen och gör annat arbete i bisamhället. Matsmältningskanalen består av en lång matstrupe som går från svalget till honungsmagen. I honungsmagen lagras honungen. Härifrån förs maten över till magsäcken. Där föregår det mesta av matsmältningen. De osmälta delarna av maten förs vidare till tunntarmen. Bina suger nektar från blommorna. En flygtur kan vara upp till 10 km lång utan vila. Bina samlar dessutom pollen som näring till larvproduktionen i kupan. Transporten sker med hjälp av pollenkorgarna på utsidan av binas bakben. 3
Frågor: Svaralternativer: 6. Vilka uppgifter har arbetsbina? 6. Arbetsbina samlar nektar&gör allt annat arbete i bisamhället. 7. Vad används honungsmagen till? 7. I honungsmagen (eller krävan) lagras honungen. 8. Var i binas kropp sker matsmältningen? 8. Det mesta av matsmältningen sker i magsäcken (mellantarmen). 9. Varför samlar bina pollen? 9. Bina samlar pollen som näring till larvproduktion i kupan. 10. Vilken nytta har bina av korgarna på utsidan av bakbenen? 10. De använder korgarna på utsidan av bakbenen för transport. 3. Binas vingar är glasklara. I rätt belysning skiner de i alla regnbågens färger. När biet flyger är vingarna hopfästade med små krokar. Under vila är vingarna åtskilda och ligger platt längs med ryggen. När de nya drottningarna är utvecklade, försöker den gamla drottningen döda dem. Hon vill hindra dem från att överta bikupan. Om bisamhället är stort, kommer arbetsbina att hindra henne från att göra detta. Den gamla drottningen lämnar då bikupan åtföljd av en skara med arbetsbin. Vi säger då att bina svärmar. Frågor: Svaralternativer: 11. Förklara hur binas vingar ser ut? 11. Vingarna på bina är glasklara. I rätt belysning skiner de i alla regnbågens färger. 12. Hur är vingarna hopsatta när bina flyger? 12 Under flygningen är vingarna fästa med små krokar. 13. Varför försöker den gamla drottningen döda de nya drottningarna i bikupan? 13. Den "gamla" drottningen kommer att döda de nya drottningarna för att hindra att de övertar bikupan. 14. Varför måste den gamla drottningen ofta lämna bikupan? 14. Om bisamhället är stort kommer arbetsbina att hindra den "gamla" drottningen att kämpa mot de nya drottningarna&den "gamla" drottningen måste lämna kupan. 4
15. Vad betyder det att bina svärmar? 15. Bina svärmar när den gamla drottningen lämnar bikupan med en svärm arbetsbin. 4. Den här svärmen av bin hänger som regel i ett träd en tid eller under takskägget på en byggnad i väntan på ett nytt eget hem. Den som har sitt arbete bland bina kallas biskötare. En av biskötarens uppgifter är att skaka ner bisvärmen i en låda och ge bina en ny kupa. Efter svärmningen blir drönarna utkastade ur bikupan. När de försöker tränga sig in igen, blir de ihjälstuckna av arbetsbina. Bara arbetsbina och drottningen överlever vintern. Arbetsbina, som kryper ut ur cellerna på sensommaren eller tidigt på hösten, kan övervintra. Deras levnadsålder är upp till 8-9 månader. Drottningen däremot kan bli 4-5 år gammal. Frågor: Svaralternativer: 16. Var uppehåller sig bisvärmen innan den hittar en ledig bikupa? 16. Svärmen hänger som regel en tid i ett träd eller under takskägget på en byggnad i väntan på ett nytt eget "hem". 17. Vilken uppgift har en biskötare? 17. En av uppgifterna som biodlaren har är att skaka ner bisvärmen i en kartong&ge bina en ny bikupa. 18. Vad händer med drönarna efter svärmningen? 18. Efter "svärmningen" blir drönarna utkastade ur bikupan. 19. Vilka bin kan övervintra? 19. Drottningen&arbetsbina kan övervintra 20. Hur gammal kan en bidrottning bli? 20. Drottningarna kan bli 4-5 år gamla. Källor: Hansen H. (1982). Bisygdomme og deres behandling. Biavlernes etiketkontor. Villumstad E. (1992). Birøkt som hobby og næring. Landbruksforlaget. Holm E. (1995). Lærebog i biavl. Rosendahls Bogtrykkeri Aschehoug og Gyldendal Store Ettbindsleksikon (2002). Oslo: Kunnskapsforlaget. 5
2. Hörförståelse Kimbrernas vandring: ÖVNINGSUPPGIFT För ca 2000 år sedan bodde det ett folk på Jylland i Danmark som kallades kimbrer. Det område de bebodde var inte stort, och till slut hade de blivit så många att det inte längre fanns mat nog till alla. Kimbrerna bestämde sig därför för att lämna Jylland och se sig om efter nytt land längre söderut i Europa. Frågor: Svaralternativer: A Var bodde kimbrerna? A Kimbrerna bodde på Jylland i Danmark. B Varför gav de sig av från Danmark? B De hade blivit så många att det inte fanns tillräckligt med mat till alla. 1. Det måste ha varit ett underligt följe av människor och djur som drog iväg. Några gick, andra red, och i vagnar hade de med sig allt som de kunde få plats med av redskap och utrustning. Männen bar vapen, för de måste vara beredda på kamp. I detta följe fanns det också husdjur som skulle vara med till det nya landet. Fort gick det inte. Ibland slog de läger och stannade ett tag. Sen bröt de upp igen och drog vidare söderut mot gränsen till Romarriket. Längs gränsen hade romarna byggt vakttorn och dessa var också bostäder för soldaterna. Frågor: Svaralternativer: 1. Vad hade kimbrerna med sig i vagnarna? 1. Kimbrerna hade med sig redskap&utrustning i sina vagnar. 2. Varför bar männen vapen? 2. Männen bar vapen för att de skulle vara förberedda på strid. 3. Vart var de på väg? 3. De drog söderöver mot gränsen till Romarriket. 4. Varför hade romarna byggt vakttorn längs gränsen? 4. Vakttornen var till för att vakta gränsen&användes även som bostäder för soldaterna. 6
2. Romarna var medvetna om faran som hotade. Men de litade på soldaterna vid gränsen. De skulle nog ha vett att jaga de främmande tillbaka dit där de kom ifrån. De var stolta över sina krigare som var väl utrustade med vapen. Det första mötet slutade med seger för kimbrerna. En ny romersk här sändes ut mot inkräktarna, men också denna blev slagen, och nu började romarna bli oroliga. Kimbrerna måste stoppas. Romarna hade två duktiga härförare: Marius och Sulla. Förhållandet mellan dessa två var inte gott, för båda ville vara den bäste härföraren. Nu blev Marius utsedd till ledare för en ny här som skulle försöka stoppa kimbrerna. Frågor: Svaralternativer: 5. Varför var inte romarna rädda när kimbrerna närmade sig Romarriket? 5. Romarna var inte rädda för kimbrerna eftersom de förlitade sig på soldaterna&de var väl utrustade med vapen. 6. Hur gick det i det första mötet mellan kimbrerna och romarna? 6. Det första mötet slutade med 7. Vad var orsaken till det dåliga förhållandet mellan de två härförarna? seger för kimbrerna. 7. De ville båda vara den bästa härföraren. 8. Vem fick i uppdrag att stoppa kimbrerna? 8. Marius blev vald til ledare&skulle stoppa kimbrerna. 3. De romerska soldaterna flydde för kimbrerna. De sades om kimbrerna att de hade ljust hår och skägg. Männen var väldiga kämpar, och när de skulle slåss, var de sammanbundna med varandra, så att ingen skulle få för sig att fly. De måsta segra eller dö. Värst var ändå de förskräckliga krigsvrål som kimbrerna utstötte när de gick till angrepp. Marius tog hänsyn till allt detta, och han gick taktiskt tillväga när han skulle planlägga angreppet. Han förstod att de romerska soldaterna måste vänja sig vid synen av de ljushåriga kämparna. Därför slog han läger i närheten av kimbrerna. Frågor: Svaralternativer: 9. Varför var de romerska soldaterna rädda för kimbrerna? 9. De De fruktade kimbrerna eftersom de hade hört att de var kämpar&att de utstötte hemska krigsvrål (stridsrop). De var också sammanbundna så att de inte skulle kunna fly. 10. Varför skrek kimbrerna så högt när de gick till angrepp? 10. De vrålade för att skrämmas. 11. Hur planerade Marius angreppet mot kimbrerna? 11. Han tog hänsyn till kimbrernas skräckinjagande vrål&han gick planmässigt (strategiskt) tillväga för att vinna. De slog läger i 7
närheten av kimbrerna. 12. Var slog de romerske soldaterna läger? 12. De slog läger i närheten av kimbrerna. 4. Marius och kimbrernas hövding enades om tid och plats för det avgörande slaget. För kimbrerna fanns det ingen väg tillbaka. Skulle de ha hopp om att erövra nytt land, måste de slå romarna. Kimbrerna ställde upp sig till strid i god tid, men Marius lät med avsikt kimbrerna vänta en stund, innan han kom med den romerska hären. Solen stekte, och värmen tog på kämparna från norr som hade ställt upp sig ute på slätten. Marius hade ordnat det så att kimbrerna hela tiden hade solen i ansiktet. Så började kampen. Kimbrerna var inte lika väl organiserade som romarna, och dammet från den torra marken hindrade dem från att vråla lika skräckinjagande som de gjort under tidigare slag. Frågor: Svaralternativer: 13. Varför var det så viktigt för kimbrerna att vinna över romarna? 13. De måste vinna över romarna för att erövra nytt land. 14. Vem bestämde tid och plats för det avgörande slaget? 14 Marius&kimbrernas hövding enades om tid&plats för det avgörande slaget. 15. Vilken fördel hade romarna av att kimbrerna under kampen fick solen rakt i ansiktet? 15. Kimbrerne kunne ikke se skikkelig når de hadde solen i ansiktet. 16. Varför vrålade inte kimbrerna under angreppet? 16. Dammet från slagplatsen hindrade dem från att utstöta sina skräckinjagande vrål. 5. Allt var till fördel för romarna. Även om kimbrerna var många fler, var det romarna som segrade denna gång. Många tusen kimbrer stupade, och de som överlevde blev tillfångatagna. Små och stora, kvinnor och män blev förda till Rom som fångar, och i långa tider var det ett överflöd av ljushåriga slavar på slavmarknaden i staden. Det sista och avgörande slaget mellan kimbrerna och romarna ägde rum år 110 före Kristi födelse. Då hade kimbrerna varit på vandring i över 20 år. Frågor: Svaralternativer: 17. Vem vann kampen? 17. Romarna vann kampen över kimbrerna. 18. Vad gjorde romarna med fångarna? De 18. som togs till fånga fördes till Rom&hamnade på slavmarknaden där. 8
19. När ägde det sista och avgörande slaget rum mellan kimbrerna och romarna? 19. Det sista&avgörande slaget mellan kimbrerna&romarna inträffade 110 före Kristi födelse. 20. Hur länge hade kimbrerna varit på vandring? 20. Kimbrerna hade varit på vandring i 20 år. 9
3. Ordidentifikation Det er två övningsuppgifter. TESTORD: SVAR: TESTORD: SVAR: Ö1 abetet 20 procent Ö2 fängelse 21 avig 1 rätt 22 faktiskt 2 bra 23 flat 3 rart 24 skriftlig 4 norska 25 kapitel 5 experterna 26 anledning 6 filosofi 27 politiker 7 omtala 28 favorit 8 likaså 29 igen 9 henne 30 chanser 10 rusk 31 tunnel 11 svar 32 länge 12 vänner 33 unge 13 genom 34 sky 14 dräptes 35 smyckena 15 kanske 36 polisen 16 bita 37 sunt 17 skepsis 38 tvål 18 medförde 39 papperet 19 djärv 40 tillbaka 10
TESTORD: SVAR: 41 tappar 42 blå 43 teatern 44 sant 45 kar 46 patienten 47 knä 48 lika 49 sagt 50 första 51 inne 52 text 53 trycka 54 själ 55 fick 56 pris 11
4. Fonologisk läsning Det er två övningsuppgifter. TESTORD: SVAR: TESTORD: SVAR: Ö1 krö 20 lemfät Ö2 anski 21 tjorhös 1 eru 22 skif 2 kly 23 fry 3 reidårö 24 pintås 4 skroble 25 gratusk 5 repak 26 ritmalit 6 trinsk 27 plif 7 ponåset 28 guv 8 rys 9 jen 10 skiluröski 11 öpyli 12 ukt 13 trymery 14 fok 15 klyfist 16 tubör 17 skjåluto 18 trun 19 kait 12
5. Ortografisk läsning Det er två övningsuppgifter. TESTORD: SVAR: TESTORD: SVAR: Ö1 Ö2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 ofta 20 varför 21 här 22 geni 23 genom 24 raps 25 falsk 26 viss 27 stabilitet 28 bilden 29 farligaste 30 självklart 31 gick 32 segrat 33 land 34 skugga 35 hem 36 kyrkan 37 hobby 38 yttersta 39 miljoner 40 känna makt rikt kanske varsel kärlek fortsatt situation gett skillnader gäst strålande glad sköter skepp frid tro bränt skjorta schack hjul 13
41 42 43 44 45 46 47 48 TESTORD: fjärrkontroll kaptenen fjär restaurang lust spränga framtiden sjuk SVAR: 14
6. Fonemisk medvetenhet Det er två övningsuppgifter. Ö1 Ö2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 TESTUPPGIFTER: lära ute gnu slok pris före brus rop film hans sår klart helst mars text spåra danska RIKTIG SVAR: ära ut nu lok ris öre rus ro fil han så klar hest mas, masch test såra dansa 15
7. Fonologiskt korttidsminne Det er två övningsuppgifter. Ö1 Ö2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 TESTORD: 3-1-8 4-2-7-9 6-9- 1 7-2- 4 9-2- 8 3-5- 9-1 4-6- 7-2 8-3- 9-5 7-1- 4-6- 3 9-2- 8-5- 1 4-7- 6-3- 2 2-5- 1-9- 4-6 2-8- 7-2- 5-4 1-5- 3-6- 9-8 SVAR: 16
8. Arbetsminne Det er två övningsuppgifter. Ö1 Ö2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 TESTORD: snö - by man sten - år björn - hem väg - klass arbete skola stad ting fjäll - barn brann häst pojke hand vikt mor vecka hår film kvinna - mars mat- fisk natt mus båt juni klocka far elev krig lampa vänner buss höst byn mål svar skida stjärna tidning flicka - resa SVAR: 17
9. Att skilja mellan ord och homofona nonord Det er två övningsuppgifter. TESTORD 1: TESTORD 2: KOMMENTAR: Ö1 ge je Ö2 mällan mellan 1 jör gör 2 viktit viktigt 3 såll soll 4 hjälpa jelpa 5 slepte släppte 6 mej mäj 7 kom kåm 8 åffer offer 9 jilla gilla 10 lakt lagt 11 runt runnt 12 järna gärna 13 hjärta järta 14 nårsk norsk 15 slekt släkt 16 jur djur 17 land lann 18 åffta ofta 19 jelm hjälm 20 hurdan hurdann 18
21 tagt takt 22 soppa såppa 23 gjenom genom 24 dock dåck 25 skje ske 26 tjäna käna 27 somna såmna 28 fålk folk 29 kött kjött 30 vilken villken 31 jifte gifte 32 nämt nämnt 33 lobby låbbi 34 tilråda tillråda 35 lungt lugnt 36 regera rejera 37 girig jirig 38 ljord jord 39 jäss gäss 40 geni sjeni 19
10. Snabb benämning av siffror Det er 1 övningsuppgift och 1 testuppgift. Kommentarer/observationer: 20
11. Visuellt korttidsminne Det er två övningsuppgifter. Ö1 Ö2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 TESTORD: R H S B F P T L T P C M F R H G S K B M D B N D W T P S H D K F R G N W L T H R K D P M F C N H B S G T L K B F P C D M B F N S T H C K L R SVAR: 21
12. Begreppsförståelse Det er två övningsuppgifter. TESTORD: SVAR: ELEVEN SITT SVAR: Ø1 Ø2 ålder engagerad hur gammal man är, tid som någon har levat vara delaktig i, blanda sig i, vara starkt intresserad av, vara anställd under en viss tid (t ex som artist), upptagen 1 kapitel del, avsnitt i bok eller liknande 2 oförmögen ur stånd, inte kunna 3 röra 4 meny 5 jonglör 6 dirigent 7 penicillin flytta, skälva, darra, begeistra, göra intryck på, gälla, oordning, ta på matsedel, matlista, lista över valmöjligheter i program en som är bra på att jonglera, kasta, med många föremål, t ex bollar ledare för kör eller orkester, den som styr medicin, bakteriedödande läkemedel 8 kamera fotoapparat, filmapparat 9 scen spelplats på en teater, avsnitt som en film eller en akt i ett teaterstycke består av, situation, uppträde, uppgörelse, gräl, försenad, inte vara i tid 10 producera göra, odla, prestera, tillverka 11 koncentrerat 12 tradition sammandraget, förtätat, samlat, har samlat sina tankar om något bestämt, uppmärksamt, inte utspätt muntlig tradition, berättelse, seder&bruk, hävdvunnen sedvana, folkminne 13 komplett fulltalig, fullständig, hel 14 rapport meddelande, referat, redogörelse 22
15 desperat 16 invitera 17 pinsam 18 dokument 19 kanal 20 kampanj 21 risk 22 spendera 23 elegant 24 magnet 25 kombinera 26 skeptisk 27 stress utom sig av raseri, förtvivlad, rasande, ostyrig, vild inbjuda, be obehaglig, genant, besvärande text, skriftlig handling, beskrivning, urkund, faktapapper konstgjord vattenväg, stor vattenledning,, luftkanal fälttåg, rörelse, agitation, intensivt arbete för en sak, specialerbjudande, marknadsföra fara, vågspel, förlust, ansvar bekosta, ge, bjuda på, offra, använda smakfull, stilig, välklädd, fin, flott föremål som drar till sig andra föremål, överförd betydelse: något tilldragande sätta samman två eller flera, samordna tvivlande, misstrogen, förbehållsam psykisk press, belastning, slitage, jäkt 28 teoretisk tänkt, tänkbar, hypotetisk 29 generad blyg, skygg, förlägen 30 strejk arbetsnedläggelse 23
13. Muntlig reaktionstid Det er två övningsuppgifter och 15 testuppgifter. Kommentarer/observationer: 24
14. Manuell reaktionstid Det er två övningsuppgifter och 15 testuppgifter Kommentarer/observationer: 25
15. Diktamen Övningsuppgifter A. Jag har köpt en ny mobiltelefon. Skriv mobiltelefon B. Den är lätt att använda. Skriv använda Testuppgifter 1. Gustav var färgblind. Skriv färgblind 2. Rektorn hade ett ärende till posten. Skriv ärende 3. Just där vägen svängde. Skriv svängde 4. Smöret måste vara bredbart. Skriv bredbart 5..Den som hoppar högst vinner. Skriv högst 6. Alla skrattade åt den roliga historien. Skriv historien 7..Många växter föredrar halvskugga- Skriv halvskugga 8..Berget var väldigt högt. Skriv väldigt 9..Bonden spred gödsel på åkern. Skriv spred 10..Ficklampan hade en kraftig ljusstråle. Skriv ljusstråle 11..Jordbävningen drabbade många. Skriv drabbade 12..Robin Hood sköt med pilbåge. Skriv pilbåge 13..Det var en skogsbacke full av vitsippor. Skriv skogsbacke 14..Blyertspennan var vässad. Skriv vässad 15..Linnéa hade fått en ny kjol. Skriv kjol 16..Många arbetar i verkstad. Skriv verkstad 17..Han var praktiskt taget alldeles ensam. Skriv praktiskt 18..Han kunde skjuta hårda skott. Skriv skjuta 19..Blåvalen är vårt största däggdjur. Skriv däggdjur 20..Johannes ville absolut gå på festen. Skriv absolut 21..Behandlingen hade liten effekt. Skriv effekt 22..Polisen hade fartkontroll. Skriv fartkontroll 23..Kan Du räkna till tjugosju på engelska? Skriv tjugosju 24..Felix ville gärna komma på festen. Skriv gärna 25..Läste Du annonsen i tidningen? Skriv annonsen 26..Båten var insmord med tjära. Skriv tjära 27. De hälsade hjärtligt på varandra. Skriv hjärtligt 28..På tåget ville Peter åka sovvagn. Skriv sovvagn 29..Det fick han naturligtvis. Skriv naturligtvis 30..Hon gjorde det mycket kontrollerat. Skriv kontrollerat 31..Jag älskar att åka karusell. Skriv karusell 32..Man kan gjuta tennsoldater i formar. Skriv gjuta 33..Grusvägen har blivit en asfaltsväg. Skriv asfaltsväg 34. Per kittlade sin lillasyster. Skriv kittlade 35. Det var klassen som arrangerade festen. Skriv arrangerade 26
15a. Svarsark Det er två övningsuppgifter. SVAR: Ö1 Ö2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 27
22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 28
15b. Analys av stavfel Testuppgifter* 1. färgblind 2. ärende 3. svängde 4. bredbart 5. högst 6. historien 7. halvskugga 8. väldigt 9. spred 10. ljusstråle 11. drabbade 12. pilbåge 13. skogsbacke 14. vässad 15. kjol 16. verkstad 17. praktiskt 18. skjuta 19. däggdjur 20 absolut 21. effekt 22. fartkontroll 23. tjugosju 24. gärna 25. annonsen 26. tjära 27. hjärtligt 28. sovvagn 29. naturligtvis 30. kontrollerat 31. karusell 32. gjuta 33. asfaltsväg 34. kittlade 35. arrangerade SUMMA FEIL Fonologisk ljudenlig stavning Ej fonologisk ljudenlig stavning Morfologiska stavfel Dubbel/ enkel konsonantfel Andra stavfel 29
30