STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER
Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118
Historik
Strålskyddets historia 1895 Röntgenstrålningen upptäcks 1896 Första dokumenterade strålskadan 1902 167 fall av brännskador 1911 94 registrerade fall av hudcancer 1928 ICRP bildas i Stockholm (Rolf Sievert)
Strålskyddets historia 1950 Maximalt tillåten dos 260 msv/år 1958 Helkroppsdos 50 msv/år 1998 Genomsnittlig effektiv dos 20 msv/år 2010 Södersjukhuset 1 msv/år
Strålskyddets historia mgy Absorberad dos msv Absorberad dos med hänsyn tagen till strålslag och organ
Strålmiljö
Strålmiljö
Strålmiljö Kalium-40 i kroppen Kosmisk strålning Mark/byggnad Övrigt Mat Radon inomhus Sjukvården 0,2 msv 0,3 msv 0,6 msv 0,02 msv 0,2 msv 0,8 msv 0,9 msv Naturlig bakgrundsstrålning ca 1 msv/år Totalt i Sverige ca 3 msv/år
Bilddiagnostik
Bilddiagnostik Röntgen Nuklearmedicin MR Ultraljud
Röntgen > röntgenstrålning skapas i röntgenrör > joniserande strålning > röntgenstrålarnas attenuering (dämpning) beror på vävnadernas täthet konventionell (slät-) röntgen datortomografi (DT)
Nuklearmedicin > radioaktivt ämne administreras i kroppen > ämnets fördelning i kroppen registreras av en gammakamera > joniserande strålning > patienten strålkälla
MR (magnet-resonans-undersökning) > MR-kamera med starkt magnetfält > vätejonernas svängning avbildas i kameran > ingen stråldos! > R står för Resonans
Ultraljud > ljudvågor som reflekteras > reflekterad signal beror på undersökta organets täthet > ingen stråldos!
Bilddiagnostik Röntgen Nuklearmedicin MR Ultraljud Joniserande strålning Stråldos Ingen joniserande strålning Ingen stråldos
Joniserande strålning
Joniserande strålning biologiska effekter Röntgentrålning Atom i kroppen Elektroner
Joniserande strålning biologiska effekter Deterministiska effekter - akuta (tidiga) strålskador - celldödande - tröskelvärden Stokastiska effekter - sena strålskador - DNA-förändringar (mutationer) - risk för att utveckla cancer - ingen nedre gräns
Deterministiska effekter Organ Testiklar Ovarier Ögats lins Benmärg Hud Helkropp Effekt Sterilitet Sterilitet Linsgrumling Störning av blodbildning Erytem Akut strålsjuka Tröskelvärde (dos) (mgy) 3500 2500 500-2000 500 2000 1000
Stokastiska effekter Elakartade maligniteter - Hiroshima och Nagasaki - latensperioder thyriodeacancer 5 år leukemi 7 år de flesta tumörtyper 20 år Risken? 5% per Sv Ärftliga förändringar - endast experiment på djur - inga förändringar har påvisats hos människor
Sena effekter adderas minimera alla dosbidrag!
Lagar och regler
Strålskyddslagen Strålskyddslagen säger bl.a. att den som bedriver verksamhet med strålning ska: Hindra eller motverka skada på människor, djur och miljö. Kontrollera och upprätthålla strålskyddet.
Strålsäkerhetsmyndigheten - SSM Utfärdar tillstånd att bedriva verksamhet med joniserande strålning Ger ut föreskrifter, författningssamlingar, råd att efterleva Utför inspektioner - tillser att strålskyddslagen efterlevs
SSMFS 2008:35 Allmänna skyldigheter gällande för varje röntgenundersökning: Nyttan ska vara större än den skada som strålningen beräknas förorsaka. Varje bestrålning begränsas till så låg stråldos som möjligt.
SSMFS 2008:35 Varje bestrålning skall på förhand ha bedömts vara berättigad med hänsyn till syftet med bestrålningen och den bestrålades individuella förutsättningar.
SSMFS 2008:35 Den remitterande läkaren eller den läkare som beslutar om den medicinska bestrålningen skall, om möjligt, inhämta tidigare erhållen diagnostisk information eller journal, och beakta dessa uppgifter i syfte att undvika onödig bestrålning.
SSMFS 2008:35 Den remitterande läkaren och den läkare som beslutar om medicinsk bestrålning skall tillfråga kvinnor i fertil ålder om de är gravida.
SSMFS 2008:35 Om graviditet föreligger eller inte kan uteslutas, skall särskild uppmärksamhet riktas mot skydd av det ofödda barnet.
Skydd av det ofödda barnet Mest risk Mindre Minst > missbildning av organ ~ vecka 3-8 > mental retardation ~ vecka 8-15 (25)
SSMFS 2008:35 I prövning om bestrålningen är berättigad skall hänsyn tas * till den förväntade dosen till fostret, * till hur brådskande bestrålningen är och * om det finns alternativa metoder för diagnostik eller behandling utan joniserande strålning.
Barn Barn är mer strålningskänsliga än vuxna Tänk efter extra noga!
Patientstråldoser
Patientstråldoser SÖS 2010 UNDERSÖKNING STRÅLDOS (msv) Buköversikt DT buköversikt DT buk DT buk med och utan kontrast Urografi DT njurar / stenfrågeställning DT njurar / urografi DT njurar / tumör Pulm DT = datortomografi DT thorax
Patientstråldoser SÖS 2010 UNDERSÖKNING Buköversikt DT buköversikt DT buk DT buk med och utan kontrast STRÅLDOS (msv) 1,5 3 7 14 Naturlig bakgrundsstrålning i Sverige ca 1 msv/år Urografi DT njurar / stenfrågeställning DT njurar / urografi DT njurar / tumör 1,6 2,5 8 18 Pulm DT thorax 0,04 4 100 gånger högre stråldos!
Risk? Risk för strålningsinducerad fatal cancer 5% per Sv 10 000 patienter DT buk (med och utan kontrast) à 14 msv 140 Sv 140 * 5% 7 st dvs 7 st extra dödfall i cancer
Strålskydd 118 För vem är riktlinjerna avsedda? Riktlinjerna är avsedda för alla yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården med rätt att remittera patienter till undersökning med diagnostisk radiologi. I sjukhussammanhang är det sannolikt nyligen utexaminerade läkare som har den största nyttan av riktlinjerna
Strålskydd 118
Strålskydd 118 SÖS idag / Sjukhusfysik / Patientstråldoser http://www.sos.sll.se/templates/normal.aspx?id=64267
http://ec.europa.eu/energy/nuclear/ radioprotection/publication/doc/ 118_sv.pdf Strålskydd 118