RIKTLINJER FÖR BELYSNING I KRISTINEHAMNS CENTRUM

RIKTLINJER FÖR BELYSNING I KRISTINEHAMNS CENTRUM

SYFTE Hur stadens belysning och ljussättning är planerad spelar stor roll för att skapa ett tryggare och mer attraktivt centrum. Genom belysning kan centrums karaktär och olika rumsbildningar framhävas och tydliggöras vilket gör att det blir lättare att orientera sig i staden samtidigt som det skapar identitet. Belysning har en funktion som vägvisare och kan skapa effekter då det kan betona byggnader, detaljer, vattenspeglar, konstverk med mera. Rätt ljussättning kan också bidra till att skapa överblick och på så vis bidra till att skapa trygghet och att fler vill vistas i centrum även under de mörka timmarna. Syftet med det här dokumentet, Riktlinjer för belysning i Kristinehamns centrum, är att se på belysningen i centrum från ett helhetsperspektiv. Att klargöra vilka värden och rumsligheter som är viktiga för centrum och lyfta fram övergripande riktlinjer för belysningen inom dessa olika stadsrum. Riktlinjerna kan sedan fungera som ett underlag både i fortsatta planering av centrum och för mer detaljerad belysningsplanering. Kommunledningsförvaltningen Planavdelningen 2014-09-05

INNEHÅLL Avgränsning av centrum 4 1. Övergripande riktlinjer för belysning 5 2. Belysningsrekommendationer inom olika stadsrum i centrum 8 2.1. Torget 9 2.2. Å-rummet 11 2.3. Kvarteret Vågen 13 2.4. Rutnätsstaden 15 2.5. Gröna rum 17

RESECENTRUM CENTRUM SVINVALLEN TORGET KYRKAN I det här dokumentet avgränsas Kristinehamns centrum i norr av resecentrum och i söder av Kungsgatans slut. I öster avgränsar kyrkan och slutet av den gamla rutnätsstadens struktur, i väster av parkområdet Svinvallen. Avgränsning av centrum. 4

1. ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR BELYSNING Samspel med miljön Planering av belysningen ska utgå från stadens identitet och karaktär och lyfta fram denna. Inom centrum finns olika stadsrum med olika karaktär. Dessa bör skiljas åt för att skapa identitet och orienterbarhet, att det är dynamik i staden och inte alltför monotont. Därför kommer nästa del i detta dokument att analysera centrums olika rumsligheter och vad som bör förstärkas där med hjälp av ljussättningen. Mänsklig skala I centrum ska belysningen vara stadsmässig och skapa en mänsklig skala. Här ska det vara behagligt att promenera och då spelar höjden på stolparna in och placeringen dem emellan. Stolphöjderna ska därför anpassas efter människan vid låg bebyggelse, på gågator, gångstråk och i parker. För höga stolpar kan ge ett otryggt intryck och det kan lätt kännas opersonligt. Mätningar visar att högre stolphöjd och högre ljusnivå ökar hastigheten på trafiken i förhållande till en lägre stolphöjd och en väl avvägd ljusnivå. Trygghet Att inte kunna utläsa vart man ska eller vad som finns runtomkring en leder till en känsla av otrygghet. Här kan stadens belysning hjälpa till att skapa orienterbarhet och göra omgivningen överblickbar för att öka känslan av trygghet. Med en ökad känsla av trygghet kan också fler människor vilja vistas mer utomhus även under de mörka timmarna. Det bidrar även till en ökad attraktivitet utav centrum. kopplas ihop. Själva föreställningen av att någonting kan hända gör att det känns otryggt och därför behöver inte bara platser med hög brottsstatisk belysas mer utan alla de stråk och platser där många människor rör sig. Kvinnor upplever även generellt en högre otrygghet än vad män gör vilket leder till att kvinnornas rörelse i det offentliga rummet blir begränsat. Det är därmed också en jämställdhetsaspekt i att skapa rätt ljussättning för att öka den upplevda tryggheten i centrum. - Skapa överblickbarhet och kontakt med omgivningen. Belys t.ex. inte bara själva gångvägen genom en park utan belys det som är runtom gångvägen. Detta för att få en uppfattning av omgivningen. - Se till stråken. När platser ska belysas sätt in dem i de stråk de befinner sig i och se även till helheten så det inte är brister mellan platserna som förväntas besökas mycket då det kan bidra till en minskad rörlighet utomhus, speciellt bland kvinnor. - Skapa orienterbarhet (se rubrik nedan) och belys alternativa vägar så att det går att se att det finns en möjlighet att vika av och ta en annan väg. - Allt ska inte lysas upp. Mörka partier kan finnas där folk inte vistas lika mycket. Alla gångvägar behöver inte heller lysas upp utan vissa stråk kan vara mer belysta och då blir det även fler som väljer dem vilket kan kännas tryggt. Det är viktigt att se till människors upplevda trygghet och inte enbart till platser där brott oftare begås då dessa inte alltid 5

Orientering och vägledning Att skapa orientering och vägledning i staden genom belysning är viktigt för att skapa ökad trygghet, men det bidrar också till en ökad attraktivitet och identitet till staden när den görs tydligare. Detta kan göras genom att belysa och förstärka landmärken, vattendrag, rader av träd, fasader och övergångar mellan olika stadsrum. Det görs också genom att binda samman stråk som idag kan vara otydliga, men belysningen i sig kan också skapa nya stråk där människor kan röra sig enkelt. Siktlinjer kan förstärkas genom att belysa vertikala ytor, vilket ökar djupseendet och rumsuppfattningen. Trafiksäkerhet Inom centrum finns en del korsningar där olika trafikslag möts och för att skapa en trafiksäker miljö behövs belysning vid de här korsningarna, men belysning behöver även tillföras innan korsningen så att inte en bländande kontrast uppstår vid själva korsningen. Övergångsställen ska belysas och GC banor bör skiljas ut med annan ljusstyrka och höjd på belysningen. Stolpar och armaturers värden i stadsmiljön Stolpar och armaturer är ett viktigt inslag i stadsbilden även på dagtid varför val av dessa samt deras placering ska göras med tanke på omgivande arkitektur och karaktär så de passar in i sin omgivning. Det är en del av stadens möbler. Vid placering ska tillgängligheten för synskadade och funktionshindrade räknas in så de inte blir i vägen. På vissa gator där det är trångt kan de bli ett störande inslag och då är det bättre att sätta belysning på fasader eller hänga upp dem t.ex. Ljusnivå/Undvika bländning Då ögat anpassar sig till det starkaste ljuset vilket gör att allt runtom blir mörkt så ska inget ljus blända. Ljuset ska snarare fördelas för att skapa överblickbart. Ett mildare ljus men rätt placerat gör att det är lättare att se än bara det starkaste ljuset. 6 Inom stadskärnan rekommenderas väl avbländade armaturer, för att undvika bländning och besvärande ljus mot och in i bostäder. Ljus som hindrar ögat från att uppleva nattens stjärnhimmel och månljuseffekter bör också undvikas. Minska ljusföroreningar Ljusförorening är när ljuset lyser rakt upp i himlen, när armaturen alltså inte är avskärmad för att rikta ljuset mot det som är tänkt att lysas upp. Detta är ett slöseri med energi samtidigt som det gör att stjärnhimlen ses sämre. Annat onödigt spilljus och bländande armaturer är också ljusföroreningar. För att minska detta är det också viktigt att belysningen planeras i sin helhet så att den endast är där som den verkligen behövs. Ljusstyrkan behöver inte heller alltid vara så stark, bländning ska undvikas och armaturen kan skärmas av. Detta ska samspela med människans känsla av trygghet. Miljövänlig belysning På sikt ska alla belysningspunkter i centrum bytas ut till mer miljövänliga alternativ. Idag är mycket till stor del kvicksilver och en analys av befintlig belysningsanläggning och förslag på åtgärder för att uppnå en mer energieffektiv belysning inom kommunen pågår. Skötsel och underhåll Vid val av armaturer ska skötsel och underhåll av den spela in. Det ska vara lätt att byta ljuskälla i armaturen t.ex. och väl motiverat till varför just den armaturen ska användas om så inte är fallet. Vid planering av ny belysning ska det ske i kontakt med de som ska sköta anläggningen. Samverkan med fastighetsägare Butikernas belysning, både den som kommer inifrån och egen fasadbelysning, reklamskyltar o.dyl. påverkar stadsrummet och är en del av stadens totala belysning. Därför bör centrums offentliga belysningsplanering ske i samverkan med omgivande

fastighetsägare. Ljus inifrån byggnader, butiksfönster och entréer bidrar till att lysa upp marken även utanför vilket kan bidra till en ökad trygghet. Att lysa upp fasader kan bidra till att skapa rumslighet. Accenter För att bättre skapa orienterbarhet och lyfta fram stadens karaktär bör landmärken, accenter, belysas och lyftas fram. Det skapar också trygghet i staden och gör att den upplevs som mer spännande och levande. Det ska inte vara för många för då går värdet förlorat, utan de bör noga väljas ut. Det kan vara objekt som befinner sig i början eller avslut på en siktlinje såsom t.ex. stadens kyrka, eller fontänen på Svinvallen. Det kan vara brovalv eller fonder längs en gata såsom t.ex. Stadshotellet eller Wahlundsgården. Här behövs givetvis ett samarbete med fastighetsägare. Accentbelysningen kan bestå av strålkastare som monteras på gatubelysningens stolpar. Den kan vara styrd så att den bara går på på kvällen t.ex. och inte på natten när det inte är lika mycket folk i rörelse. Bländskydd på ljuskällan och starka färger bör undvikas. Belysning av fontänen, Helårsfontän på Svinvallen. Temporärt Att använda mer experimentell och konstnärlig belysning temporärt kan göras under vissa högtider, event eller festivaler. Genom att skapa enskilda belysningsprojekt kan även fokus sättas på olika platser i staden. Det kan skapa diskussion om stadsrum och de offentliga platserna i staden och vara ett sätt att testa nya idéer. Temporär belysning kan också användas som ett inslag i medborgardeltagande där testbelysning t.ex. kan få invånarna medvetna om sin egen närmiljö och hur den påverkas vid olika ljussättning. Där kan de delta och rösta på egen favoritbelysning t.ex. 7 Stadshotellet upplyst med tillfällig fasadbelysning under kulturkalaset, 2012.

BELSYNINGSREKOMMENDATIONER INOM OLIKA STADSRUM I CENTRUM 2. Rumslighet i centrum Kristinehamns centrum ordnar sig efter ett klassiskt rutnät med rektangulära kvarter, lätt anpassade till vattendraget Varnans sträckning. Staketgatorna markerar tydligt gränser för centrums början norrut, öster och söderut medan det är mer uppluckrat i väster. Det finns en tydlig axel och siktstråk i öst-västlig riktning från kyrkan till Svinvallen och den fontän som finns där. I nordsydlig riktning finns en tydlig axel och huvudstråk längs med Kungsgatan som i söder slutar i en rondell och i norr övergår i Järnvägsparken. Inom Kristinehamns centrum finns olika typer av stadsrum Torget är den centrala offentliga platsen. Å-rummet bildas kring vattendraget Varnan som binder ihop centrum i öst-västlig riktning. Kvarteret Vågen är en äldre del av centrum som präglas av träbebyggelse och en tät struktur. Rutnätsstaden där shoppningkvarteren återfinns. Gröna rum bestående av parker återfinns också till stor del i centrum. De följande sidorna kommer att rikta in sig på de olika stadsrummen där olika typer av belysning rekommenderas. Järnvägsparken börjar Staketgatorna fontän Staketgatorna kyrkan gröna rum å-rummet torget kv. vågen rutnätsstaden Staketgatorna Kungsgatans slut, rondell 8

Torget 2.1. Målet med belysningen ska vara att göra torget i Kristinehamn till en mer attraktiv plats i staden och en given målpunkt. Befintlig belysning på torget idag. Lägre stolpar i mänsklig skala bör eftersträvas. Globarmaturen bör vara kvar, speciellt bland träden på Norra torget smälter de fint in med vegetationen. Idag är torget uppdelat i norra och södra torget där vattendraget Varnan passerar mellan dem. De båda torgen fyller olika funktioner där det norra till stor del tas upp av parkering, medan det södra är ett öppet torg där olika tillfälliga aktiviteter och arrangemang kan ta plats. Bägge torgen sluttar ned mot Varnan där promenadstråk och grönska finns längs med vattnet. Rummet som bildas kring vattnet förenar också de bägge torgen. Över Varnan finns två broar i bägge kanterna av torgen vilka har befintliga äldre stolpar i svart med en globarmatur. I övrigt finns på Norra torget grå stolpar med två till tre globarmaturer på. De är placerade bland träden på torget medan det vid parkeringen och vägen även finns högre stolpar. På Södra torget finns svarta stolpar med tre globarmaturer på. De ramar in torget och finns i dess kanter. Den här typen av stolpar och armatur fortsätter sedan vidare in i stan och shoppinggatorna. På så vis hänger det södra torget bättre ihop med övriga staden i sin belysning. På södra torget finns också två mycket höga stolpar för att belysa Västerlånggatan. De tar bort den mänskliga skalan och bör ses över om de ska vara kvar. 9

Riktlinjer: Torgen ska ses som en helhet trots sin uppdelning i två delar och göras till en mer attraktiv plats. Här ska det finnas en dekorativ belysning som skiljer sig från gatorna runtom för att tydligare skapa en egen plats. Det är viktigt att den öppenhet som kännetecknar ett torg, och här speciellt det Södra torget, bevaras och förstärks. Belysningen bör därför vara i torgets kanter och bidra till att rama in platsen. Omkringliggande fasader och träd kan belysas för att bli tydliga väggar i rummet. Däremot kan accenter inom torget belysas med annat ljus, effektbelysning, för att skapa karaktär och lyfta fram detaljer till rummet vilket gör det mer intressant. Det kan vara paviljongerna vars fasader kan belysas, planteringsgruppen och bänkarna. Viktigt är att ljuset inte bländar och ljusnivåerna bör vara låga för att skapa stämning. Globarmaturerna bör gärna vara kvar då de är karaktäristiska för platsen, men om möjligt göras mer miljöeffektiva/rikta ljuskällan och kompletteras om det behövs. Vid torget bör belysningen även bidra till att förtydliga entréer, utgångar och stråk i anslutning till det. Sedan är å-rummet inom torget väldigt viktigt då det är en stor del av torgets karaktär, se nästkommande sidor, å-rummet. Den översta bilden visar befintlig belysning vid Varnan och Södra torget. Här skulle vegetationen, paviljongen och vattenytan kunna effektbelysas. Bilden längst ner är från Lights in Allingsås. Göra torget till en mer attraktiv plats i staden Se torget som en helhet Rama in och gör till en plats - behåll luftig känsla och öppenhet Dekorativ belysning, skilja sig från gatorna runtom för att skapa en plats Spara globarmaturen, men blända av/rikta ljuset och komplettera Förstärk entréer/utgångar till torget och stråk vidare öst-väst/norr-söder Belys å-rummet Entréen från Kungsgatan till norra torget bör förstärkas. 10

Å-rummet kring torget. Här finns mycket befintligt som skulle kunna effektbelysas för att skapa stämning såsom t.ex. brovalv, kanter, fontän och vegetation. 2.2. Å-rummet Varnan är ett centralt vattendrag i Kristinehamns centrum som sätter tydlig prägel på stadskärnan. Längs ån finns grönska, promenadstråk och bänkar för vila. Det är ett viktigt centralt rekreationsrum. Att det går mitt över torget förstärker dess centrala tyngd mitt i staden. Å-rummet som bildas längs med Varnan slingrar sig genom de mest centrala delarna av staden och blir en del av både grönområdet Svinvallen, hamnrummet vid Kvarteret Vågen, torget och Brogårdsparken. Idag finns belysningsstolpar med klotarmatur längs stora delar av stråket. Riktlinjer: Å-rummet ska behandlas som en helhet och ett stråk vid planering av belysningen. Det ska kännas tryggt att gå längs med vattnet i centrum även när det mörknar. Ljussättningen ska vara stämningsfull med en mild och avbländad belysning där vattnets kvaliteter och egenskaper framhävs. För att skapa trygghet ska de gröna områdena runt ån vara 11 överskådliga vilket skapas genom en kontrast mellan ljus och mörker. Buskar, träd och slänter t.ex. kan belysas. Vid vissa sittplatser kan låga stolpar finnas som inbjuder en att stanna upp. Att leka med vattnets spegling vid belysning kan vara effektfullt, likaså att välja ut träd som belyses. Detaljer såsom t.ex. brovalv, fontän, trappor, kanter och bänkar osv. kan även effektbelysas. Vid broarna är det viktigt att inte ha bländande ljus på dem utan att det ska finnas fri sikt över vattnet så att å-rummet blir ett öppet rum mot vattnet.

Bilden till vänster visar avsaknaden av befintlig belysning kring å-rummet idag intill ett av brovalven medan bilden till höger visar tillfällig belysning från kulturnatten 2012 i området. Genom effektbelysning av intilliggande vegetation skapas en tydligare överblick och stämning på platsen. Skapa ökad tillgänglighet och trygghet Stämningsfull ljussättning Skapa ett sammanhängande å-rum Framhäv vattnet med effektbelysning Belys de gröna områdena runtom Ljussätt detaljer brovalv, vegetation, trappor, kanter, bänkar Skapa fri sikt över ån Tillfällig ljusinstallation över Varnan, kulturnatten 2012. 12

Södra Hamngatan Hovslagargatan Befintliga belysnings stolpar på Hovslagargatan och fasadbelysning som passar bra in bland den äldre bebyggelsen. Öppna gårdar kan förstärkas med belysning. Kv. Vågen Kvarteret Vågen är en del av hamnrummet kring inre hamn och bebyggelsen här hör till de äldsta bevarade delarna av staden. Kvarteret Vågen skiljer sig på så vis från övriga centrum. Bebyggelsen är tät och med fina innergårdar. 2.3. Hovslagargatan upplevs idag som en mindre bakgata men som kan bli en än mer tydlig axel där kyrkan finns i den östra delen och fontänen på Svinvallen i den västra. Idag finns en äldre typ av belysningsstolpe och armatur på ena sidan av Hovslagargatan som väl passar in i miljön och ger en behaglig belysning. Det finns även en del belysning på några fasader i området. Längs med södra Hamngatan övergår den äldre belysningsstolpen till en mer modern typ. Riktlinjer: Befintliga stolpar och armaturer av äldre typ ska finnas kvar så länge de är i gott skick. Om de behöver bytas ut bör nytt vara av klassiskt historisk utformning så de smälter in i området. Belysningen i det här området kan gärna vara mer nedtonat och varmt. 13 Här bör också vissa objekt, detaljer och delar av byggnader effektbelysas för att framhäva karaktär och historia i området. Att belysa delar av innergårdar kan också ge en positiv effekt för upplevelsen av området då gårdarna också är en viktig del av rumsligheten. Det kan göras genom att belysa vissa träd och detaljer på gårdarna, detta fördjupar även upplevelsen av gatorna. Det ger längre siktlinjer in i området vilket i sig leder till överblickbarhet och en känsla av trygghet. Det blir ett sätt att undvika s.k. mörka hål i området.

Upplyst fasad i området under kulturkalaset 2012 som ger en behaglig stämning. Att byggnaden även är belyst inifrån ger en känsla av närvaro. Exempel på hur en innergård i området skulle kunna belysas med flera mindre ljuskällor. En variation av högre och lägre ljuspunkter ger liv i miljön. Lights in Allingsås. Detaljer i området kan med fördel effektbelysas. Här en kran, från Lights in Allingsås. Stolpar och armatur som passar till den historiska miljön Nedtonad belysning Effektbelysa detaljer Belysa innergårdar 14

2.4. Rutnätsstaden Kristinehamns centrum präglas av rutnätsstrukturen som delar in området i rektangulära kvarter. Denna struktur håller ihop centrum. Kungsgatan är huvudgatan som går i nord-sydlig riktning. Här ligger de flesta affärerna och här är det mest rörelse i staden. Kungsgatans karaktär skiljer sig dock åt på olika sträckor, främst då den blir bilfri först söder om Södra torget. Där är Kungsgatan en klassisk gågata där fotgängare och cyklister samsas. Befintlig belysning söder om Södra torget, både på Kungsgatan och korsande tvärgator, är svarta stolpar med 3 stycken globarmaturer på. Kungsgatan norr om Södra torget skiljer sig åt då belysningen där hänger ovan gatan. Ljus kommer också från butikerna och deras skyltfönster vilket är med och bidrar till helhetsbilden när det gäller upplevelsen av rummet när det är mörkt. Ett samarbete med fastighetsägare behövs därför i planering av ljussättningen mitt i centrum. Riktlinjer: Inom rutnätsstaden ska gatorna vara belysta enligt samma princip för att framhäva strukturen och skapa en helhet. Den ska vara Kungsgatan med befintlig globarmatur. anpassad efter den mänskliga skalan med låga stolpar och en fri sikt ska finnas in på tvärgatorna så det t.ex. inte finns någon stark belysning som bryter av den sikten. Ljuset ska inte vara bländande. Befintlig globarmatur kan med fördel vara kvar i stadskärnan, men eventuella åtgärder/avskärmning och tillägg kan behövas. Även utvalda detaljer och karaktärsskapande byggnader kan belysas i området så som t.ex. Frälsningsarméns byggnad som är ett tydligt riktmärke. Idag är Kungsgatan den stora huvudgatan, men det är också viktigt att belysa tvärgatorna på ett attraktivt sätt för att ge bra förutsättningar för handel och kulturliv att utvecklas i centrum. Däremot kan en viss hierarki finnas mellan huvudgatan och tvärgatorna. Rutnätsstaden avgränsas av staketgatorna vilka blir entréer in i stadskärnan. Dessa gränser skulle kunna markeras med en avvikande belysning. 15

Tillfällig belysning under jul på Kungsgatan bidrar till stämning. Här syns också hur belysning från skyltfönster påverkar helhetsbilden. På norra Kungsgatan hänger belysningen ovan mark vilket inte ger samma mänskliga skala som längre söderut på samma gata. Rondellen i slutet av Kungsgatan skulle kunna effektbelysas. Sammanhängande belysning inom rutnätsstaden Markera gränsen, entréerna till centrum, staketgatorna Kungsgatan ska vara ett tydligt nord-sydligt stråk Hierarki mellan huvudgatan och tvärgator Fri sikt in på tvärgator Samarbete med fastighetsägare Tillfällig belysning och effektbelysning inom kvarteren 16

2.5. Svinvallen Gröna rum Järnvägsparken Torget Å-rummet Torget Kristinehamns centrum innehåller mycket grönska och större parker såsom Järnvägsparken och Svinvallen. Grönområdet längs med Varnan, vilket är en del av å-rummet, är också en viktig del av centrums grönstruktur. Järnvägsparken är en klassisk stadspark som går från resecentrum och vidare mot tingshuset. Som pendlare och besökare är parken bland det första som möter dig om du går in till centrum och den agerar därför som en viktig entré in till staden. Järnvägsparken blir därmed en plats som många passerar även under kvällstid. Det finns en väg bredvid parken som många går snarare än att ta sig genom parken (den röda linjen i kartan bredvid). Inom parken finns idag en variation av stolpar och armaturer som ger ett spretigt intryck. o Resecentrum Brogårdsparken Planeringsavdelningen resecentrum 1:2 257 augusti 25, 2014 Credits not available. 50 0 50 100 150 [m] 17 Svinvallen, i den västra delen av staden, finns ett parkområde som just nu är under planeringsstadiet att gestaltas om och få fler centrala stråk med cykel och gångvägar, samt mer aktivitetsytor som ska locka fler människor till området. Belysning där ska planeras i samband med omgestaltningen av platsen. Riktlinjer: Målsättningen är att centrums parker och grönområden ska vara mer tillgängliga och trygga kvälls- och nattid. För att uppnå det är det generellt bra att inte enbart belysa parkens gångstigar då kontrasten till den mörka omgivningen då blir stor och det inte går att få en överblick över vad som finns runtomkring en. Det ska inte heller finnas bländande armatur då ögat fokuserar på ljuset och omgivningen då uppfattas som mörkare än vad det egentligen är. Ljusnivån ska därför vara mild och belysning ska finnas både på gångvägar (avskärmad) och omgivande närområde då det blir det en mjukare övergång och inte så skarp mellan ljus och mörker. Utvalda träd och buskar belyses för att skapa stämning i grönområdena. Att belysa stammar och lövverk underifrån kan ge en vacker effekt. Detta kan göras med strålkastare fästa under armatur på lyktstolpar t.ex. Med tanke på risken för vandalisering kan det vara att föredra istället för att ha markbelysning. Det blir också viktigt att tänka på samspelet mellan grönska och belysning där växtligheten kan behövas beskäras och underhållas för att inte komma i konflikt med belysningen. Järnvägsparken spelar stor roll som entré till staden för många varför dess belysning också spelar stor roll. Entréerna sätter nivå för vad man kan förvänta sig av resten av staden. Därför kan med fördel mer temporär och konstnärligt gestaltande belysning få finnas i Järnvägsparken. Denna borde då ses från intilliggande gata, Tullportsgatan, som många tar ner vidare mot staden. Det skulle kunna ge en positiv bild av staden. I Järnvägsparken finns även en populär lekplats som med bättre belysning skulle kunna användas mer, även under de mörka timmarna. Denna, och gångväg till den bör belysas bättre än idag.

Att belysa vegetationen runtomkring en gång- och cykelväg skapar överblick och trygghet. Bildexempel från Lights in Allingsås. Cykeltunneln vid Svinvallen upplevs idag som mycket otrygg och bör t.ex. ses över med mer tilltalande belysning. Lekplatsen i Järnvägsparken bör belysas för att fler ska kunna använda den under en längre tid om dygnet och året. Även gångväg till lekplatsen bör belysas. Exempel från Lights in Allingsås. Låga ljuspunkter kan komplettera högre för att skapa variation och ge liv åt miljön. Mer konstnärlig belysning skapar effekt i parker. Här upplysta klot från Lights in Allingsås. Se de gröna rummen som ett sammanhängande stråk vilka ges en liknande belysning Belys så det blir överskådligt och inte bara belysa gångvägar Undvik bländning Samverka med växtligheten Färgåtergivningen viktig Belys vegetation Belys lekplatsen och gångväg till den Använd konstnärlig belysning 18