Vågkraft och tidvattenkraft
Källor: Sida 1: http://www.el.angstrom.uu.se/forskningsprojekt/wavepower/lysekils projektet.html Sida 2: http://www.el.angstrom.uu.se/forskningsprojekt/wavepower/vagkraft.html Sida 3: http://link.springer.com/article/10.1007%2fs10712-008-9047-x Sida 4: Johnny Frid, Läroboken Sida 5: http://www.el.angstrom.uu.se/forskningsprojekt/wavepower/lysekils projektet.html Sida 6: http://www.el.angstrom.uu.se/forskningsprojekt/wavepower/lysekils projektet.html Sida 7: http://www.second-opinion.se/energi/view/2628
Historia Lysekilsprojektet är en svensk satsning på vågkraft. Projektet började planeras tidigt våren 2002 av forskare på uppsala universitet. syftet med projektet är att testa linjärgeneratorer i en naturlig miljö. Projektet får använda 10 generatorer som plaseras ut under perioden 2005-2010 man har valt att placera kraftvärken på västkusten för att det blåser för lite på östkusten. Sida 1
Hur funkar det? En version av vågkraft kan vara den linjära generatorn. En sådan generator går ut på att en boj flyter och följer vattenytans rörelse och driver på så sätt en linjär generator och generatorn genererar el. den här sorten av vågkraft brukar man sätta ut i parker - en samling av många på samma yta. Bilden visar hur det kan se ut Sida 2
Energiomvandlingar: De energiomvandlingar som sker är: Strålnings energi skapar vindar, av vindar skapas vågor och sen får bojen rörelseenergi som driver en generator som skapar elektrisk energi. Generatorn ligger på havsbotten med en lina från bojen vid ytan. Elektriciteten transporteras via ledningar på havets botten till fastlandet som sen går ut till elnätet. Sida 3
Tidvattenkraft Enligt Johnny Frid så kan man utnyttja tidvatten för att få elektrisk energi. Man bygger dammar i mynningen på en vik som har stor skillnad mellan ebb och flod. Man sätter en turbin som genererar el och släpper in vatten i viken när det är flod och vattennivån utanför viken är högre än den inuti. När det senare på dagen blir ebb så sjunker nivån utanför viken och då rinner vattnet ut, generatorn genererar också då ström. Sida 4
Energiomvandlingar: Vågkraft Strålningsenergi från solen skapar vindar som sedan blåser över haven och skapar vågor som är en form av rörelseeenergi. Den energin tas upp av bojar som flyter på havsytan och genom en lina går ner till en generator och den genererar el. Strålningsenergi > Rörelseenergi > Elektrisk energi
Tidvattenkraft Månens och solens dragningskraft gör så att havsnivån stiger under en del av dagen och sjunker senare samma dag. När havsnivån är på sin högsta nivå skapar vattnets tryck mot "muren" lägesenergi som sedan släpps genom en turbin då får vattnet rörelseenergi. En generator genererar elektricitet av vattnets rörelseenergi Gravitation > Lägesenergi > Rörelseenergi > Elektrisk energi Sida 5
Tidvattenkraft kan inte användas i Sverige. Det beror på att vi inte har så stor skillnad mellan ebb och flod. Men utomlands i tex: Frankrike, England eller Danmark kan Tidvattenkraft användas. Vågkraft kan användas överallt det finns vatten. Men för att det ska bli effektivt placeras kraftverken i hav där vågorna är störst.
Vågkraft har inga nämnvärda negativa effekter på miljön. Tidvattenkraft släpper inte ut några växthusgaser eller miljöfarligt avfall. Det som kan komma till att bli ett problem är när man bygger igen stora vikar som de lokala djuren och fiskarna behöver för att hitta mat och ta sig fram. Djuren tvingas flytta och en del dör. Sida 6
Framtiden för Vågkraft ser mycket ljus ut. Med extremt liten miljöpåverkan och inget skadligt avfall så är det en bra och effektiv metod att skapa elektricitet. Tidvattenkraft har också en ljus framtid men kanske inte lika ljus. De lokala miljöskadorna som sker är inte stora, om man väljer noga plats för kraftverken kan Tidvattenkraft vara en bra energikälla. Den släpper inte ut några farliga eller giftiga ämnen heller. Sida 7