Centralen för mediefostran. Handlingsprogram

Centralen för mediefostran och bildprogram Handlingsprogram i

Innehåll 1. Att främja en säker mediemiljö och god medieläskunnighet...2 2. MEKU:s verksamhet - lagstiftningsgrunden...4 3. Utgångspunkterna för MEKU:s verksamhet...6 3.1. MEKU:s vision, verksamhetsidé, värden och verksamhetsprinciper.. 6 3.2. De samhälleliga och politiska kontexterna för MEKU:s funktioner... 7 3.2.1. De samhälleliga och politiska kontexterna för mediefostran... 7 3.2.2. De samhälleliga och politiska kontexterna för klassificering och övervakning av bildprogram... 9 3.3. Aktörerna inom de nationella funktionerna - vem gör vad?...10 3.3.1. Aktörerna inom mediefostran...10 3.3.2. Aktörerna inom klassificering och övervakning av bildprogram...14 Bild 3. Aktörerna inom klassificering och övervakning av bildprogram...16 3.4. MEKU:s fostringsmässiga utgångspunkter...16 4. MEKU:s uppgifter...19 4.1. Delområdena för MEKU:s fostringsverksamhet...20 4.1.1. Myndighets- och strategiarbete...21 4.1.2. Främjandet av verksamhetskulturen inom mediefostran...23 4.1.3. Utredningar och främjandet av undersökning...24 4.1.4. Höjning av medvetenhet...24 4.2. Uppgifter förknippade med klassificering och övervakning av bildprogram...26 4.2.1. Myndighets- och strategiarbete...26 4.2.2. Klassificering, utbildning och övervakning...27 4.2.3. Övervakning av tillhandahållande...30 4.2.4. Höjning av medvetenhet...32 BILAGA 1. Målen i GMNR och åtgärder som berör MEKU...34 1

1. Att främja en säker mediemiljö och god medieläskunnighet År 2013 utarbetade undervisnings- och kulturministeriet kulturpolitiska riktlinjer angående främjandet av god medieläskunnighet bland barn och unga under namnet God Mediekunnighet. Nationella riktlinjer 2013-2016 (GMNR). Publikationens målgrupp är samtliga aktörer inom området mediefostran. Riktlinjerna utarbetades tväradministrativt och i samarbete med branschen. Målet med riktlinjerna är att stärka den gemensamma viljan att befrämja god medieläskunnighet bland barn och unga, och att förtydliga verksamhetsriktningarna för att uppnå de önskade målsättningarna. Syftet är också att starta och stöda processer i vilka olika aktörer såväl i samarbete som självständigt för vidare förslag. Centralen för mediefostran och bildprogram (MEKU) är ett ämbetsverk som lyder under undervisnings- och kulturministeriet, och följer dessa riktlinjer i sin verksamhet. Som myndighet inom mediefostran profilerar sig MEKU som nationellt centrum för mediefostran, vars viktigaste uppgifter innefattar myndighets- och expertuppgifter, samt olika former av samarbete med andra aktörer inom området. MEKU är den myndighet som utövar tillsyn över efterlevnaden av lagen om bildprogram. MEKU upprätthåller och utvecklar klassificeringssystemet för bildprogram, samt övervakar tillhandahållandet av bildprogram i syftet att främja en trygg mediemiljö för barn. 2

3 Som myndighet eftersträvar MEKU en förutsägbar och transparent verksamhet. MEKU:s handlingsprogram är en av de resurser som används för att främja en god medieläskunnighet och en trygg mediemiljö. I vårt handlingsprogram lyfter vi fram funktioner för åren 2013-2017 med målet att främja mediefostran och en trygg mediemiljö. Funktionerna överensstämmer med MEKU:s kärnverksamhet och GMNR. I slutet av år 2013 har MEKU 13 ordinarie anställda, varav två är deltidsanställda. Därtill totalt fem visstidsanställda, varav två arbetar på deltid. I MEKU:s budget för år 2013 är den beviljade finansieringen totalt 767 000 euro. Utöver budgetfinansieringen inbringar olika avgifter, i enlighet med förordningen om grunderna för avgifter, årligen mellan 300 000 och 400 000 euro. Från och med början av år 2014 sammanslås (MEKU) och Nationella audiovisuella arkivet (KAVA) till Nationella audiovisuella institutet (KAVI). MEKU:s uppgifter inom mediefostran och klassificering av bildprogram bevaras, men sköts i fortsättningen under styrning av det nya ämbetsverket KAVI.

2. MEKU:s verksamhet - lagstiftningsgrunden I lagen om Centralen för mediefostran och bildprogram (711/2011) och lagen om bildprogram (710/2011) fastslås att: Centralen för mediefostran och bildprogram (MEKU): 1. Främjar mediefostran, barns mediefärdigheter och utvecklingen av en mediemiljö som är trygg för barn i samarbete med andra myndigheter och sammanslutningar i branschen. 2. Fungerar som sakkunnig när det gäller utvecklingen av barnens mediemiljö, främjar branschforskningen och följer den internationella utvecklingen i branschen. 3. Informerar i frågor som gäller barn och medier. 4. Svarar för utbildningen av och repetitionsutbildningen för klassificerare av bildprogram. 5. För ett register över godkända klassificerare och leverantörer av bildprogram. 6. Förvaltar och utvecklar ett klassificeringsprogramutbud och en offentlig förteckning över bildprogram. 7. Tar emot reaktioner från allmänheten. 8. Övervakar tillhandahållandet av bildprogram. 9. Klassificerar bildprogram. MEKU:s uppgift är att utöva tillsyn över efterlevnaden av lagen om bildprogram då ett bildprogram görs tillgängligt att ses av allmänheten. MEKU övervakar inte privata bildprogram (t.ex. framställda i hobbysyfte). MEKU övervakar tillhandahållandet av filmer, upptagningar, televisionsprogram, samt dator- och konsolspel, och upprätthåller ett system för åldersgränser av barnskyddslig anledning. 4

5

3. Utgångspunkterna för MEKU:s verksamhet 3.1. MEKU:s vision, verksamhetsidé, värden och verksamhetsprinciper MEKU:s vision I Finland har vi en engagerad och trygg mediemiljö med aktiva, ansvarsfulla och mediekunniga barn, unga och vuxna. MEKU:s verksamhetsidé MEKU främjar mediefostran, mediefärdigheter och en trygg mediemiljö för barn genom ett vittomfattande samarbete med olika aktörer inom området. MEKU är en nationellt och internationellt känd koordinator, främjare och proaktiv expertmyndighet då det gäller mediefostran i Finland. MEKU är en pålitlig och ansedd expert inom klassificering av bildprogram, utvecklare av klassificerarutbildning, samt övervakare av tillhandahållandet av bildprogram. Vår vision är en engagerad och trygg mediemiljö med aktiva, ansvarsfulla och mediekunniga barn, unga och vuxna. MEKU:s centrala värden och verksamhetsprinciper Som centralens viktigaste värden kan nämnas barnens välbefinnande, ett gott liv inom mediekultur, jämlikhet och delaktighet. Som utgångspunkter för alla våra funktioner och beslutsfattandet har vi opartiskhet, konsekvens, transparens och expertis. Vår sakkunnighet är grunden för all vår verksamhet. 6

3.2. De samhälleliga och politiska kontexterna för MEKU:s funktioner MEKU:s verksamhet och samhörande lagstiftning styrs av mediekulturen och förändringar i samhället. För att skydda barn i dagens medievärld förutsätts lagstiftning och myndighetsverksamhet som är anpassad efter den förändrade verksamhetsmiljön. Den rådande globala mediemiljön har blivit allt svårare att reglera, och endast en liten del av det medieinnehåll dagens barn och unga konsumerar är sådant material som staten traditionellt förhandsgranskat. En fundamental del av all form av uppfostran är det s.k. läskunnighetens dilemma, att välja mellan att förbjuda och att uppmuntra. I MEKU:s verksamhet uppstår denna motsättning då man å ena sidan fastställer och övervakar åldersgränser, och andra sidan eftersträvar att främja medieläskunnighet på ett engagerat, kritiskt och förståelsefullt sätt. Man bör stödja utvecklandet av medieläskunigheten bland barn, unga och vuxna, men samtidigt begränsa vissa åldersgruppers tillgång till visst material. Barn och unga har rätt till såväl skydd som yttrandefrihet, samt rätt att utveckla sina mediefärdigheter. Åldersgränser allena garanterar inte en trygg mediemiljö för barn. Därför betonas vikten av mediefostran. Även om mediereglering och fostran som främjar mediefärdigheter har avvikande utgångspunkter kan de i praktisk fostran fungera som stöd för varandra. Till exempel fungerar åldersgränserna som ett utmärkt stöd för mediefostran i hemmen. 3.2.1. De samhälleliga och politiska kontexterna för mediefostran I sin verksamhet inom mediefostran driver MEKU, som ämbetsverk under UKM, regeringens audiovisuella kulturpolitik, barn- och ungdomspolitik och andra riktlinjer som berör mediefostran. Den mest omfattande, God Mediekunnighet. Nationella riktlinjer 2013-2016, är utarbetad av undervisnings- och kulturministeriet. Verksamheten och relaterade dokument (Bild 1) styrs av lagstiftningen i Finland samt av internationella avtal, speciellt FN:s konvention om barnets rättigheter (1989) och politiskt samarbetet (främst Europeiska unionen). I en internationell jämförelse hör mediefostran i Finland till den nordeuropeiska mediefostringskulturen, i vilken man betonar utvecklandet av mediefärdigheter och fostran i syftet att skydda barn istället för att betona kontroll. 7

God mediekunnighet, nationella riktlinjer 2013-2016 Audiovisuell kultur i den digitala miljön FN:s konvention om barnens rättigheter strategiska verksamhetsmiljön Kulturpolitisk strategi 2020 UNESCO MIL Policy Guidelines Barn- och ungdoms politiska utvecklingsprogrammet Bild 1. Den strategiska verksamhetsmiljön för MEKU:s mediefostran Undervisnings- och kulturministeriets strategi 2020 beskriver ministeriets långsiktiga mål. Enligt strategin blir det allt viktigare att ha en viss allmänbildning i form av globalt ansvar och ansvar för miljön, förståelse för andra kulturer och kompetens att tillämpa denna kunskap. Moraliska värden och etik, livskunskap, hälsofrämjande och välmående, social kompetens och kommunikationsfärdigheter samt mediekunskap, -läskunnighet och tekniskt kunnande blir också allt viktigare. Även om endast mediekunskap och -läskunnighet är direkt förknippade till mediefostran, hänger samtliga samman med media i dagens samhälle. En vittomfattande mediefostran kan vara gynnsam då man möter dessa utmaningar. Centrala teman i strategin är bland annat främjandet av jämlikhet på individ- och regional nivå samt att stärka delaktigheten. De tre viktigaste målen 8

i barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet är å sin sida delaktighet, likställdhet och hantering av vardagen. Mediefostran kan fungera som stöd för att uppnå samtliga dessa mål. Medieläskunnighetens heltäckande stöd av livskompetensen har också uppmärksammats i de audiovisuella kulturpolitiska riktlinjerna. År 2012 konstaterades följande om mediefostran: Mediefostran stöder en omfattande och mångsidig läskunnighet som stärker barns och ungas färdigheter i fråga om livskompetens. År 2013 utarbetade undervisnings- och kulturministeriet kulturpolitiska riktlinjer angående främjandet av god medieläskunnighet bland barn och unga under namnet God Mediekunnighet. Nationella riktlinjer 2013 2016. Enligt riktlinjerna strävar man efter att främja bl.a. samarbete mellan aktörer inom mediefostran och diskussion gällande utvecklandet av medieläskunnighet. 3.2.2. De samhälleliga och politiska kontexterna för klassificering och övervakning av bildprogram I lagen om bildprogram (710/2011) föreskrivs att MEKU som myndighet bör utföra vissa uppgifter i syftet att skydda barn. Detta uppnås genom att utveckla klassificeringen av bildprogram, utbilda klassificerare och övervaka tillhandahållandet av bildprogram. Genom att utöva tillsyn över efterlevnaden av lagen om bildprogram förverkligas bl.a. barnens rätt till skydd, så som det förutsätts i internationella konventioner om de mänskliga rättigheterna och den i den finländska lagstiftningen. Å andra sidan innebär lagen om bildprogram begränsningar i MEKU jobbar med barnskyddsfrågor, och ser också till att barnens yttrandefrihet inte begränsas utan fog. yttrandefriheten, vilket också är en grundläggande rättighet för barn och unga. Därför är det MEKU:s uppgift att se till att yttrandefriheten inte begränsas utan fog och att bildprogram inte åläggs oskäligt höga åldersgränsers. Lagtolkningen bör vara yttrandefrihetsvänlig, och alla begränsningar skall vara nödvändiga med tanke på barnskyddet. Ur ett internationellt perspektiv råder det stora skillnader mellan länder i 9

praxisen för mediereglering med barnrättslig grund, eftersom åtgärderna och motiveringarna återspeglar det samhällets rådande kultur och värderingar. Samhällets moraluppfattning styr livet i alla människosamfund och bestämmer vad som är rätt och fel. Då man avgör huruvida ett bildprogram är skadligt eller inte, kan man inte i Finland utgå ifrån att det som är omoraliskt är opassande. Samma gäller de övriga nordiska länderna, men i många andra länder är skyddande av barns moral och främjande av gott uppförande viktiga motiv till åldersgränser. De åldersgränsmärkningar och innehållssymboler som används för bildprogram följer det alleuropeiska åldersgränssystemet för digitala spel: PEGI. PE- GI-systemet används även i Finland. Motsvarande myndigheter i andra länder, som bär ansvar för mediefostran och regleringar, är bl.a. Statens Medieråd i Sverige och Medierådet for Børn og Unge i Danmark. 3.3. Aktörerna inom de nationella funktionerna - vem gör vad? 3.3.1. Aktörerna inom mediefostran I Finland har en stor och mångsidig skara aktörer varit involverade i mediefostran under årtiondens lopp, men verksamheten har varit oenhetlig. Under en lång tid saknade branschen en ledande nationell myndighet som strukturerar verksamheten och förbättrar samarbetsmöjligheterna mellan de olika aktörerna. År 2012 inledde Centralen för mediefostran och bildprogram MEKU sin verksamhet, och blev då den första statligt styrda aktören med en i lagen bestämd uppgift i främjandet av mediefostran. Bild 2 presenterar det nationella fältet av aktörer. Riksdagen fattar beslut angående lagstiftning, finansiering och fastställer bl.a. kultur-, ungdoms- och undervisningspolitkens riktlinjer. Statsrådet, och undervisningsministeriet som en del av statsrådet, ansvarar för planering och verkställande av politiken som berör mediefostran och -läskunnighet. Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) fastslår de nationella riktlinjerna och strategin för mediefostran och -läskunnighet. UKM har tillsyn över den fostringsverksamhet som finansieras ur statens budget, samt bereder lagstiftning och statsrådets beslut som berör utbildning. UKM stöder också landsomfattande mediefostran genom resurs- och informationsstyrning. 10

Statsrådet Undervisnings- och kulturministeriet Utbildningsstyrelsen MEKU Före tagen Föreningar Kommunerna Högskolorna Riksomfattande centren Regionförvaltningen Bild 2. Aktörerna inom mediefostran Centralen för mediefostran och bildprogram MEKU (KAVI från och med 1.1.2014), ett ämbetsverk som lyder under UKM, är en nationell myndighet inom mediefostran. MEKU fungerar som verkställande myndighet för undervisning- och kulturministeriets politiska linjedragningar och riktlinjer, samt främjar mediefostran i landet. MEKU är också en beredande myndighet i ärenden som gäller mediefostran och -läskunnighet. I mån av möjlighet samarbetar MEKU med branschens samtliga aktörer, även om myndighetsarbetet står i fokus. Inom området media och barn sköter, förutom MEKU, även en rad andra myndigheter ärenden som berör främjande, övervakning och informationsverksamhet. Av de organisationer som lyder under undervisnings- och kulturministeriet är det framför allt Utbildningsstyrelsen som utvecklar metoder för mediefostran. Konkurrensoch konsumentverket, som lyder under Arbets- och näringsministeriet, ansvarar å I mån av möjlighet samarbetar MEKU med branschens samtliga aktörer, även om myndighetsarbetet står i fokus. sin sida för ärenden som gäller barn och reklam. Mediefostran eller stödjande verksamhet främjas även inom Kommunikationsministeriets, Social- och hälsovårdsministeriets och Justitieministeriets förvaltningsområden. Även inom det nationella ungdomsarbetet utförs uppgifter förknippade med mediefostran. Till exempel Koordinaatti - Utvecklingscentret för ungdomsinformations- och rådgivningsarbete, Verke - Nationella utvecklingscentret 11

12 för ungdomsarbete på nätet, och Ungdomsforskningsnätverket utför betydelsefullt arbete. Regionförvaltningsverket främjar elevers rättsskydd genom att behandla besvär, begäranden om rättelse av elevbedömning och klagomål. Även landskapsförbunden har hand om regionala planerings- och utvecklingsuppgifter med fullmakt av kommunerna. Kommunerna står för bl.a. tjänster inom undervisning, uppfostran samt ungdoms- och kulturverksamhet. Inom dessa tjänster är mediefostran en del av det dagliga arbetet. I kommunerna genomförs också olika projekt inom mediefostran, både lokalt och i omfattande samarbete. Kommunernas verksamhet styrs genom mål i lagstiftningen och med hjälp av nationella dokument, t.ex. undervisningens läroplansgrunder. Kommunerna har dock friheten att själva bestämma det konkreta innehållet i tjänster de erbjuder. Yrkeshögskolorna och universiteten lyder under undervisnings- och kulturministeriet. Många enheter driver forskning, erbjuder undervisning och utbildar proffs inom området mediefostran. Även många läroanstalter på andra stadiet utbildar yrkesfolk som arbetar med mediefostran i praktiken. Medborgarorganisationerna stöder, utvecklar och främjar mediefostran bl.a. genom utvecklings- och försöksprojekt, genom att ordna kompletterande utbildning och erbjuda läromedel för yrkesutbildare, genom utredningar och undersökningar, samt genom att höja medvetenheten om mediefostran och delta i den samhälleliga diskussionen. En del organisationer fokuserar huvudsakligen på mediefostran, men majoriteten av aktörerna inom tredje sektorn med verksamhet inom området utför även många andra funktioner. En stor del av verksamhetsområdets medborgarorganisationer är i direkt kontakt med barn, unga och vuxna i frågor som gäller mediefostran. Många av branschens organisationer är medlemmar i Sällskapet för Mediefostran. Företagen utför och främjar mediefostran bl.a. genom att gå ut med information, utbilda yrkesfolk, erbjuda utbildningstjänster, erbjuda resurser och stöd för att främja mediefostran, samt genom olika utvecklings- och forskningsprojekt.

13

3.3.2. Aktörerna inom klassificering och övervakning av bildprogram Före år 2012 var det Statens filmgranskningsbyrås uppgift att förhandsgranska och klassificera bildprogram som visas offentligt, eller sprids som upptagningar eller genom beställ-tv, samt att föra register över bildprogram som befriats från granskning. Det var Kommunikationsverkets uppgift att övervaka TV-program i syftet att skydda barn. Att övervaka leverantörer av bildprogram hörde inte till filmgranskningsbyråns uppgifter. Arbetet utfördes av polisen. Lagen om bildprogram (710/2011) trädde i kraft den 1.1.2012. I samband med det upphävdes lagen om granskning av bildprogram (775/2000). I samma väva ersattes Statens filmgranskningsbyrå (775/2000) av Centralen för mediefostran och bildprogram MEKU (711/2011). Sammanslagningen av MEKU och KAVA (nytt namn Nationella audiovisuella institutet KAVI) har ingen praktisk inverkan på innehållet i lagen om bildprogram. MEKU:s uppgift är att utöva tillsyn över efterlevnaden av lagen om bildprogram då ett bildprogram görs tillgängligt att ses av allmänheten. MEKU övervakar inte privata bildprogram (t.ex. framställda i hobbysyfte). Lagen om bildprogram innehåller bestämmelser om begränsningar i tillhandahållandet av bildprogram i syfte att skydda barn. Att skydda barn från innehåll som kan anses vara skadligt sker huvudsakligen genom åldersgränser, innehållsmärkningar i samband med programmet och begränsningar i tillhandahållandet av program med åldersgräns. Lagen om bildprogram är en s.k. medieneutral lag, vilket innebär att samma bestämmelser gäller alla bildprogram oberoende av distributionskanalen eller programformatet. Riksdagen fattar beslut angående lagstiftning, finansiering och fastställer bl.a. kultur-, ungdoms- och undervisningspolitkens riktlinjer. Statsrådet, och undervisningsministeriet som en del av statsrådet, ansvarar för klassificeringen av bildprogram, samt för planering och verkställande av politiken som berör klassificering och övervakning av bildprogram. Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) fastslår riktlinjerna och strategin för klassificeringen och övervakningen av bildprogram. Som ett ministerium med resultatorienterad styrning håller UKM uppsikt över klassificering och övervakning av bildprogram, samt bereder lagstiftningen som berör bildprogram. Ämbetsverket Centralen för mediefostran och bildprogram MEKU (KAVI från och med 1.1.2014) lyder under undervisnings- och kulturministeriet. Förutom att främja mediefostran fullgör MEKU de uppgifter inom klassificering 14

15 och övervakning av bildprogram som föreskrivs i lagstiftningen. På begäran av UKM deltar MEKU i beredningen av ärenden som berör klassificering och övervakning av tillhandahållandet av bildprogram, samt samarbetar tväradministrativt med frågor som berör branschen. Klassificeringen av bildprogram sköts av oberoende klassificerare av bildprogram, som är utbildade och godkända av MEKU. Beslut om klassificering som fattats av MEKU får överklagas genom besvär hos bildprogramsnämnden. Bildprogramsnämndens beslut får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Inom Centralen för mediefostran och bildprogram verkar en av undervisnings- och kulturministeriet tillsatt delegation, vars uppgift är att stödja och utveckla centralens verksamhet samt att göra motioner och främja samarbetet inom branschen. MEKU samarbetar med Konkurrens- och konsumentverket, speciellt i frågor som berör reklam och marknadsföring riktad till barn. MEKU samarbetar regelbundet med Kommunikationsverket, t.ex. då det gäller frågor om lagtillämpning för TV- och beställ-tv-tjänster. Kommunikationsverket utövar tillsyn över att utövare av programverksamhet följer de bestämmelser som föreskrivs i lagen om televisions- och radioverksamhet. MEKU övervakar bildprogramsleverantörernas verksamhet, men gör också informationssamarbete och strävar efter att främja branschens interna samarbete i barnskyddsfrågor. MEKU samarbetar med de nationella Tv-bolagen, leverantörer av beställ-tv-tjänster, aktörer inom biografverksamheten, aktörer inom försäljning och uthyrning av upptagningar, samt med dessa aktörers intresseorganisationer. Till branschens intresseorganisationer hör bl.a. Finlands Filmkammare RF (centralorganisation för filmbranschens föreningar), Suomen Asiakkuusmarkkinointiliitto ASML ry. (representerar bl.a. många nätbutiker) och Finlands Dagligvaruhandel RF (en stor del av medlemmarna tillhandahåller bildprogramsupptagningar).

Statsrådet Högsta förvaltningsdomstolen Undervisnings- och kulturministeriet MEKU Bildprogramsnämnden Klassificerare Tillhandahållare av bildprogram Intresseorganisationer Bild 3. Aktörerna inom klassificering och övervakning av bildprogram 3.4. MEKU:s fostringsmässiga utgångspunkter Enligt MEKU:s resonemang är målet med all fostran ett gott liv. För att uppnå ett gott liv behövs förmågan och möjligheten att delta i formandet av sitt eget liv, vilket i dagens samhälle bland annat innebär ett övergripande agerande i förhållande till medierna. MEKU:s uppdrag för mediefostran innefattar mediernas olika delområden, allt från traditionella tryckta medier till digitala medier. Detta trots att uppgiften som tillsynsmyndighet endast berör audiovisuellt innehåll. I dagens mediemiljö förenas olika medieverktyg och -innehåll på så mångskiftande sätt att det inte i praktiken vore meningsfullt att binda uppgiften för fostran till enbart vissa former av medier. Mediefostran är fostran till mediekultur och i mediekultur. Det är svårt att bestrida mediekulturens fostrande verkan. Den kultursociala makten har allt mera övergått till de globala aktörerna inom mediekulturen. Transnationaliseringen och centraliseringen av mediebranschens aktörer är en utmaning för den nationella mediekulturen. Målet för mediefostran kan alltså ses även som en kulturell och bildningsmässig medieläskunnighet, som innefattar förståelse, 16

17 färdigheter, erfarenhet, delaktighet, deltagande och en kritisk förmåga att bedöma den omgivande mediekulturen. Med kritisk förmåga menas nyfikenhet, ifrågasättande, sanningsenlighet och samhällstillvändhet. Även det nuvarande åldersgränssystemet stöder bättre än förr delaktighet och ett kritiskt förhållningssätt till media bland medborgare i alla åldersgrupper. Väl motiverad respons från åskådare kan leda till att ett bildprogram klassificeras på nytt. Åldersgräns- och innehållssymbolerna ger dels information om motiveringarna till klassificeringen, och uppmuntrar dels till diskussion om medieinnehåll och framställningssätten. Med hjälp av mediefostran kan man stärka och påverka individerna till aktiva aktörer för det egna livet i samhället. Barns och ungas delaktighet i den egna mediekulturen är en viktig kanal för delaktighet och aktivitet. Med hjälp av mediefostran är det också möjligt att förmedla kulturtradition och social, historisk, tyst kunskap. I all fostran ska respekten för barndomen som ett skede i livet beaktas så att man inte ställer upp mål enbart med tanke på framtiden, utan barnen ska stödjas till att handla i nuet i enlighet med sin ålders- och utvecklingsnivå. Inom mediefostran bör man beakta barnets medieförhållande här och nu. Genom åldersgränsreglering av medieinnehåll strävar man efter att erbjuda barn möjligheter till medieupplevelser och utveckling av mediefärdigheter i en trygg miljö som tar barnets ålder i beaktande. Målen och åtgärderna för MEKU:s mediefostran ses över med hjälp av forskningsinformation samt den kunskap vi insamlat om barns, ungas och vuxnas erfarenheter. För att kunna styra och verkställa mediefostran på ett modernt, slagkraftigt och effektivt sätt, samtidigt som man tar barnens och ungdomarnas rätt i beaktande, är detta nödvändigt. Utan kritisk reflektion och fungerande processer för insamling av information sker det lätt att utvecklingen och informationen man publicerar halkar efter.

18

4. MEKU:s uppgifter Uppgifterna för Centralen för mediefostran och bildprogram kan illustreras med hjälp av figuren nedan. Den gemensamma målsättningen för MEKU:s verksamhetsområden är en säker mediemiljö. Klassificering och övervakning av bildprogram samt mediefostran och informering är våra viktigaste åtgärder. Mediefostran och informering Trygg mediemiljö Bild 4. En säker mediemiljö Den gemensamma målsättningen för MEKU:s verksamhetsområden Klassificering och övervakning av bildprogram 19

4.1. Delområdena för MEKU:s fostringsverksamhet MEKU är en nationell myndighet för mediefostran och har som främsta uppgift att främja mediefostran i landet. Sakkunnande, inflytande och samarbete står som grund för den främjande verksamheten. Mediefostrans fyra grundläggande helheter inom MEKU är: 1) myndighets- och strategiarbete, 2) ökning av medvetenhet, 3) främjandet av verksamhetskulturen inom mediefostran, 4) utredningar och befrämjandet av undersökning. (Bild 5) Som mediefostrande myndighet i Finland är MEKU den enda aktören med en lagstadgad uppgift att främja mediefostran. Som mediefostrande myndighet i Finland är MEKU den enda aktören med en lagstadgad uppgift att främja mediefostran. Som statligt ämbetsverk främjar MEKU mediefostran nationellt och internationellt genom samnordiskt, alleuropeiskt och globalt samarbete. Nedan granskas de verksamhetsområden och -former (Bild 5) som MEKU förverkligar inom ramen för sin uppgift som mediefostrande myndighet. Målsättnigstabellerna i publikationen God Mediekunnighet Nationella riktlinjer 2013 2016 som berör MEKU, och relaterade centrala funktioner, presenteras närmare i bilaga 1. Myndighets- och strategiarbete Myndighetssamarbete Beredning av strategiska och administrativa dokument Internationellt samarbete Främja Samarbete verksamhetskulturen Främja samarbete som överskrider sektorsgränserna Transparent, förutsägbar och öppen samarbetskultur Sakkunnighet Påverkan Höjning av medvetenhet Informering Proaktiv diskussion Undersökningar och utredningar Utredningar och kartläggningar Arbete i styrningsgrupper Popularisering Bild 5. Delområdena för MEKU:s fostringsverksamhet 20

4.1.1. Myndighets- och strategiarbete Myndighetssamarbete och rollen som beredare Myndigheten inom mediefostran profilerar sig som nationellt centrum för mediefostran, bedriver mångsidigt samarbete med andra myndigheter och aktörer, samt tar hänsyn till branschens aktörer och funktioner. Ämbetsverkets strategi, och andra offentliga dokument som styr verksamheten, gör myndighetens verksamhet inom mediefostran förutsägbar och transparent. (Mål 3 i GMNR) MEKU:s fostringsverksamhet innefattar att verka som expert och påverkare, t.ex. genom beredning och kommentering av strategiska och administrativa dokument, myndighetssamarbete, informering och deltagande i den offentliga debatten. Målet ovan fullföljer MEKU bl.a. genom att utarbeta detta handlingsprogram och genom regelbunden uppdatering av programmet. I och med handlingsprogrammet är planerna om främjandet av samarbete offentliga och föremål för allmän dialog. MEKU fungerar som sakkunnig i utvecklingen av barnens mediemiljö även i förhållande till andra myndigheter. Vi samarbetar med andra myndigheter, speciellt i frågor relaterade till undervisnings- och kulturministeriets verksamhetsområde, men även allmänt med saker som berör barn och media. MEKU:s långsiktiga målsättning är att aktörerna inom kultur- och undervisningspolitiken idkar nära samarbete i förmån för mediefostran och de gemensamma målen om en god medieläskunnighet. Detta kan uppnås om bl.a. mediekunnighetspolitiken, läroplansarbetet, barnkulturpolitiken och politiken för audiovisuell kultur förverkligas så att de olika verkställande organisationerna har samma grundläggande utgångspunkter i förhållandet till mediefostran. MEKU fungerar som sakkunnig myndighet i frågor som gäller mediefostran och eftersträvar ett närmare samarbete med branschens aktörer. Nationellt och internationellt nätverksarbete Vi planerar och genomför mediefostran i brett samarbete med olika kombinationer regionalt, lokalt och på riksnivå. (Mål 3 i GMNR) Som myndighet inom mediefostran arbetar MEKU:s representanter som sakkunniga medlemmar i olika arbets- och styrningsgrupper. Grupperna behandlar frågor och funktioner som sammanhänger med mediefostran eller barn och media. MEKU:s experter deltar i styrningen och genomförandet av projekt och 21