Du är AT-läkare och jour på ett ganska litet sjukhus. In kommer en femårig pojke med ont i magen. Han väger 25 kg. Du misstänker appendicit, och sätter upp honom på operationsprogrammet. Det kommer att dröja några timmar innan det är hans tur eftersom kirurgbakjouren och anestesiläkaren är upptagna med en svårt sjuk patient. Via telefon från operationssalen ber de dig ordinera vätskebehandling och smärtstillande. 1. Hur mycket vätska (ml/tim) och av vilken sort ordinerar du? Redovisa din uträkning. Antag att han inte har något deficit sedan tidigare. (3p) 2. Vilken smärtstillningsregim ordinerar du? (Inga doser, men administrationssätt) (2p) Sida 1 av 5
Du ordinerar 65 ml/tim (4,2,1 regeln) av 5% glukos med elektrolyter, du ordinerar tex paracetamol pr och morfin iv. Operationen som pågår tar längre tid och du får ett samtal där anestesijouren ber dig göra en premedicineringsbedömning av patienten. 3. Vad frågar du barnet och föräldrarna om? (ange sex relevanta frågor) 3p 4. Vad observerar du? (ange tre relevanta observationer) 1,5 p 5. Vilka labprover eller undersökningar beställer du? 0,5 p Sida 2 av 5
morfin iv. Vid premedicineringssamtalet frågar du om tex tidigare sjukdomar, allergier, tid anestesier, lösa tänder, fasta, gapförmåga. Du tittar tex på gapförmåga, synliga vener för pvk, tecken på dehydrering. Du vill inte ha några labprover eller undersökningar. Pojken ter ser helt frisk förutom buksmärtorna. Mån om att visa dina kunskaper fyller du även i ASA-klass, anestesiform och läkemedel. 6. Vilkan ASA klass är pojken? (1p) 7. Vad väljer du för anestesiform och vilka läkemedel för induktion och underhåll (ingen skillnad från vuxna)? (3p) Sida 3 av 5
morfin iv. Du frågan om tex tidigare sjukdomar, allergier, tid anestesier, lösa tänder, fasta, gapförmåga. Du tittar tex på gapförmåga, synliga vener för pvk, tecken på dehydrering. Du vill inte ha några labprover eller undersökningar. Pojken ter ser helt frisk förutom buksmärtorna. Han är en ASA klass 11, du ordinerar RSI (rapid sequence induction) med tex Fentanyl, Propofol, Esmeron i högdos och Sevofluran som underhåll förutom mer Fentanyl och Esmeron vb. När det äntligen är pojkens tur att sövas följer du med upp till operation. 8. Vilken monitorering plockar du fram? (2p) 9. I slutet av operationen lägger kirurgen ordentligt med lokalbedövning i såret. Du går oroligt igenom symptomen för toxiska effekter. Vilka är de? (3p) 10. Vid väckningen, innan extubation, kräks pojken. Vad förväntar du dig att ett kompetent team gör? (2p) Sida 4 av 5
morfin iv. Du frågan om tex tidigare sjukdomar, allergier, tid anestesier, lösa tänder, fasta, gapförmåga. Du tittar tex på gapförmåga, synliga vener för pvk, tecken på dehydrering. Du vill inte ha några labprover eller undersökningar. Pojken ter ser helt frisk förutom buksmärtorna. Han är en ASA klass 11, du ordinerar RSI (rapid sequence induction) med tex Fentanyl, Propofol, Esmeron i högdos och Sevofluran som underhåll för utom mer Fentanyl och Esmeron vb. När det äntligen är pojkens tur att sövas följer du med upp till operation. Du plockar fram saturationsmätare, EKG och blodtrycksmätare som monitorering. Tecken på toxisk effekt är tidiga CNS (metallsmak i munnen, tinnitus m fl (dessa märks ej på sövd patient), sena CNS: kramper och medvetandesänkning samt cirkulationsproblem: arrytmier, bradykardi och ev hjärtstillestånd. När barnet kräks behåller man tuben på plats med kuffen fylld, tippar ner huvudändan, lägger på sida och suger ut allt uppkräkt matrial. Extuberar först när patienten är mycket vaken. Ev ges medel mot illamående. Pojken mår bra på uppvakningsavdelningen, och du går ner till akutmottagningen igen då det har kommit nya patienter. Under tiden funderar du på om inte anestesiläkare är ett tänkbart framtidsval... Sida 5 av 5