Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö Via e-post: anna.varg@employment.ministry.se 103 33 STOCKHOLM Ert dnr A2209/1877/ARM.



Relevanta dokument
VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola

Vägledning för tillämpning av arbetstidslagen vid en pandemi

BILAGA E INSTRUKTION FÖR ARBETSMILJÖOMBUD OCH HUVUDARBETSMILJÖOMBUD

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Promemorian Vissa ändringar i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

Riktlinjer systematiskt arbetsmiljöarbete - Bilaga 2. Fördelning av arbetsmiljöuppgifter samt returnering av arbetsmiljöuppgifter

RP 305/2010 rd. I propositionen föreslås att lagen om besvärsnämnden. intressen skyddas genom sekretessen. Besvärsinstansernas

Sammanfattning på lättläst svenska

FAQ Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring i ELSÄK-FS 2013:1

Svensk författningssamling

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Anvisning om arbetsgivaransvar enligt arbetsmiljölagen

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen

Ändrade regler om övertid och skyddskommitté

av arbetsmiljöuppgifter

Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik

Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

10 tips. - till dig som tar emot praktikanter

Bilaga L till AB I LYDELSE Särskilda bestämmelser för lägerverksamhet och tillfälligt utflyttad verksamhet

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Introduktion

Socialstyrelsens författningssamling

1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum

Arbetsmiljölagen Arbetsmiljöverket

Beslut för gymnasieskola

Repetitivt arbete ska minska

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)

Till dig som vill bli medlem i SEKO

1 LAGRÅDET. Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Förberedelser inför EU:s dataskyddsförordning

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Den nya inskrivningsmyndigheten

Läs mer: Policy arbetsmiljö, tillämpning hälsa i arbetslivet flik 1.

PBL om tidsbegränsade bygglov m.m

I promemorian föreslås ändringar i patientsäkerhetslagen (2010:659) när det gäller användandet av yrkestitlar för tillfälliga yrkesutövare.

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ändring av direktiv 2011/96/EU om ett gemensamt beskattningssystem för

LOs yttrande över Entreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid utstationering, Ds 2016:6

Avtal om samverkan inom Östersunds kommun

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Sammanfattning. Utgångspunkter

HFD 2016 Ref 52. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 20 juni 2016 följande beslut (mål nr ).

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

Rehabilitering. Arbetssätt vid rehabiliteringsärenden. Rehabilitering Sid: 1 / 6

Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

Fördelning. Angelholms kommun

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

ANMÄLAN om förvaltare enligt Föräldrabalken 11 kap 7

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

Fråga 1: Vilka analyser gör ni angående sjukskrivningsnivåerna?

Avgifter i skolan. Informationsblad

Åter till arbetet. Fackliga riktlinjer för förebyggande arbetsmiljöarbete, arbetsanpassning och rehabilitering

PROTOKOLL Svar på motion 2015:07 från Christer Johansson (V) om allmän visstidsanställning KS-2015/516

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Avtal om distansarbete

Lag om att vissa äldre sedlar ska upphöra som lagliga betalningsmedel

Medborgarförslag om möjlighet att kunna välja Falkenbergs kommun som utförare av personlig assistans. KS

FU 2000 Generella arbetsmiljökrav

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Yttrande över promemorian Förslag till ny lag om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet (Fi2016/01000/FPM)

Regeringens proposition 2007/08:162

912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik?

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar

Syftet med en personlig handlingsplan

Lärarförbundet Skolledare inom avdelningen

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Särskilt stöd i grundskolan

Avdelning 38 Hylte Bruk

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) uppföljning av ärende om Sverigedemokraternas medlemsregister

Lag och avtal. - Beatrice Rodin, förhandlare, SKL

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) uppföljning av ärende om Moderaternas medlemsregister

GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP

Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Som svar på remissen överlämnas och åberopas denna promemoria.

MBL-förhandling Vad gäller på HP

avseende god man eller förvaltare enligt föräldrabalken 11 kap 4 respektive 7 (egen ansökan).

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Förvaltningslagen. Offentlighet och sekretess. Miljöbalken - tillstånd, tillsyn

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

Tränarguide del 1. Mattelek.

Trygghet och studiero

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM46. Rekommendation om kvalitetskriterier för praktikprogram. Dokumentbeteckning.

KURS: Risk, säkerhet och arbetsmiljö 7,5 p

Nya lån ska amorteras ner till hälften av bostadens värde

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Preskription och information i försäkringssammanhang

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

REGLER. Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

Transkript:

Arbetsmarknadsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö Via e-post: anna.varg@employment.ministry.se 103 33 STOCKHOLM Vår ref /Karin Ekenger Ert dnr A2209/1877/ARM Stockholm, 2009-10-22 Remissyttrande Synpunkter på Arbetsmiljöverkets rapport 2009 betr. vissa dispensfrågor i arbetstidslagen Svenskt Näringsliv instämmer i huvudsak i förslagen till förenklingar i arbetstidslagens dispensförfarande. På två punkter har vi dock avvikande mening. Förslaget till formulering av under vilka förutsättningar det ska vara möjligt att ta ut extra övertid resp. extra mertid Svenskt Näringsliv avstyrker Arbetsmiljöverkets förslag till formulering under vilka villkor det ska vara möjligt att ta ut extra övertid resp. extra mertid, i de nya paragraferna 8a och 10a, under förutsättning att situationen inte gått att lösa på annat rimligt sätt. Det är tyvärr oundvikligt att förslaget i denna del kommer att leda till tvister och oklarheter vilket knappast kan vara förenligt med målsättningen om regelförenkling. Det bör enligt vår mening räcka med de villkor som uppställs inledningsvis i resp. dvs. oförutsedda händelser som tillfällig arbetsanhopning, sjukdom eller andra särskilda omständigheter.

Förslaget om rätt för skyddsombud att ingripa med stöd av arbetstidslagen I Arbetsmiljöverkets författningsförslag till förändringar i arbetstidslagen återfinns en ny paragraf; 19 a, med innebörd att ett skyddsombud kan göra en framställan till arbetsmiljöverket om föreläggande eller förbud mot arbetsgivaren, för det fall skyddsombudet anser att åtgärder behöver vidtas för att säkerställa att arbetstidslagens 8 10 a efterlevs. Svenskt Näringsliv avstyrker att detta förslag genomförs, av nedanstående skäl. Onödig reglering I arbetsmiljölagens andra kapitel beskrivs hur arbetsmiljön ska vara beskaffad. För att uppnå en tillfredställande arbetsmiljö ska arbetsgivaren bl. a. utforma arbetsorganisationen så att inte arbetstagaren utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid ska även förläggning av arbetstid beaktas (2 kap. 1 fjärde stycket). Om ett skyddsombud anser att arbetsmiljön är otillfredsställande i detta avseende, kan skyddsombudet vända sig till arbetsgivaren och begära att åtgärder vidtas. Arbetsmiljöverket kan i sin tur grunda ett föreläggande på nämnda regler, enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen. Samma regel torde kunna åberopas av skyddsombud även vid ett överutnyttjande av övertids- och mertidsbestämmelserna. Vad frågan då ytterst handlar om är inte huruvida arbetsgivaren brutit mot reglerna i 8 a eller 10 a, utan om arbetsmiljön är tillfredsställande eller inte och om arbetsgivaren bör vidta vissa åtgärder som skyddsombudet kräver för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket har därtill enligt gällande arbetstidslag en rätt att meddela förelägganden eller förbud som behövs för att arbetstidslagen och med stöd därav utfärdade föreskrifter ska följas, enligt 22 arbetstidslagen. En skillnad mellan dessa två tillsynsregleringar, dvs. möjligheter för Arbetsmiljöverket att ingripa, är att den sistnämnda inte gäller då kollektivavtal träffats om undantag eller avvikelser från lagens regler. Då förutsätts istället arbetsmarknadens parter bevaka att reglerna och/ eller avtalen efterlevs. En utökad rätt för skyddsombuden att agera mot arbetsgivaren, direkt på grundval av regler i arbetstidslagen, torde mot ovannämnda bakgrund inte vara erforderlig. Förslaget innebär en onödig reglering, vilket i sig vore olämpligt när det är regelförenkling som i grunden eftersträvas i remissförslaget. Olämplig reglering Allvarligare är emellertid att den föreslagna regleringen i flera avseenden är olämplig och riskerar att leda till diverse tvister och tolkningsproblem på arbetsplatserna. Skälen är följande. Arbetstidslagen bygger inte på formaliserad samverkan I remissförslaget har lagts in rubriken Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare ovanför den föreslagna nya regeln 19 a ;. Man har på så sätt försökt över-

föra arbetsmiljölagens modell till arbetstidslagen. Men en sådan parallell mellan de två lagarna är både inkorrekt och olämplig. Arbetsmiljölagen är en offentligrättslig lagstiftning som reglerar förhållandet staten arbetsgivaren och vilka krav som staten kan ställa på arbetsgivaren. Den är tvingande och kan inte avtalas bort. En viktig grundprincip i arbetsmiljölagen är att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka i arbetsmiljöarbetet, vilket tydligt kommer till uttryck i lagtexten. Denna grundprincip gäller däremot inte alls enligt arbetstidslagen. Arbetstidslagen är visserligen också en offentligrättslig lag, med den stora skillnaden att den är dispositiv och kan avtalas bort genom kollektivavtal. Dessutom kan enskilda arbetstagares rättigheter göras gällande på grundval av lagens bestämmelser. Lagen anger genom exakta bestämmelser ramarna för arbetsgivarens förläggning av arbetstid för arbetstagare. Någon formaliserad samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare i arbetet med att förlägga arbetstiden föreskrivs däremot inte i arbetstidslagen. Det kan därför ifrågasättas om det står i överensstämmelse med lagens syfte och innehåll att ge skyddsombud rätt att övervaka och ingripa mot vissa bestämmelser i arbetstidslagen och att rubricera denna rätt som samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Risk för motsättningar mellan skyddsombud och enskilda arbetstagare Att införa en övervakningsrätt för skyddsombud vad gäller vissa av arbetstidslagens bestämmelser förefaller mot denna bakgrund klart olämpligt. Så som Arbetsmiljöverket konstaterat i sin rapport skulle det kunna medföra att skyddsombud blir inkopplade i individärenden, vilket torde vara främmande för arbetsmiljölagstiftningen och skyddsombuden, med åtföljande risk för motsättningar mellan arbetstagare och skyddsombud. Det är inte ovanligt att arbetstagare själva har starka önskemål om att arbeta mycket övertid och skulle kunna uppleva skyddsombudens agerande som hindrande för deras möjligheter att tjäna extra pengar eller inarbeta längre ledigheter. Det kommer säkerligen att uppkomma fall där arbetsgivare och arbetstagare är överens om att det finns skäl att ta ut extra övertid enligt 8 a, men där skyddsombudet anser att sådana skäl inte är för handen, dvs. att sådana särskilda omständigheter inte föreligger eller att situationen gått att lösa på annat rimligt sätt. Oklart vilka åtgärder som avses Det kan vidare ifrågasättas vilka åtgärder som skyddsombuden kan tänkas anse att arbetsgivaren behöver vidta. Att överföra arbetsmiljölagens text på detta sätt låter sig inte göras så enkelt. Här handlar det inte om att arbetsgivaren skall vidta åtgärder för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö, utan för att säkerställa att arbetstidslagens krav enligt 8-10 a efterlevs. Några åtgärder är väl då knappast erforderliga, annat än att arbetsgivaren helt enkelt ser till att följa reglerna. Remissförslaget förefaller inte genomtänkt i denna del. Skyddsombudens uppdrag överskrids Det förtjänar slutligen i denna del att framhållas att skyddsombudens uppdrag, så som det definieras i 6 kap. 4 arbetsmiljölagen, är att företräda arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. I detta syfte skall ombudet inom sitt skyddsområde vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall samt över att arbetsgivaren uppfyller kraven i 3 kap. 2 a. Att övervaka reglerna i arbetstidslagen måste anses gå utöver detta uppdrag.

Skyddsombudens kompetens och utbildning Även om det kan invändas att skyddsombuden redan med dagens lagstiftning, besitter en möjlighet att göra framställan om missförhållanden i arbetstidshänseende, skulle det onekligen innebära ett avsevärt större ansvar för skyddsombud om det formellt infördes en rätt att övervaka de föreslagna arbetstidsreglerna. Skyddsombud har idag inte tillräcklig kompetens för att agera utifrån paragraferna i arbetstidslagen. Skyddsombudsrollen har formats med avseende på arbetsmiljölagen. Remissförslaget innebär att det blir ytterligare en lag som skyddsombuden i vissa delar ska vaka över. Om skyddsombudens roll utvidgas till att även innefatta övervakning av att arbetsgivaren följer arbetstidslagen i vissa delar, måste också krävas att skyddsombuden har tillräcklig kompetens i dessa frågor. Det skulle emellertid knappast räcka med vissa utbildningsinsatser, vilket Arbetsmiljöverket skriver i sin rapport. Det kan inte uteslutas att de fackliga organisationerna kommer att kräva en allmän utökning av den grundläggande skyddsombudsutbildningen, eftersom det dels kommer vara opraktiskt att ha olika innehåll i skyddsombudsutbildningarna, dels kan vara vanskligt att på förhand avgöra vilka skyddsombud som kommer att behöva kunskaper i arbetstidslagstiftningen. En utvidgad skyddsombudsutbildning kommer givetvis att innebära en ökad kostnad för arbetsgivaren, vilken kan bli betungande särskilt för små arbetsgivare. Även om den utökade utbildningen rent praktiskt skulle kunna begränsas till de som arbetar på företag utan kollektivavtal, så kommer detta till största delen att handla om just de mindre arbetsgivarna, eftersom de större företagen i allmänhet har träffat kollektivavtal om arbetstidsreglerna. Möjligheten att avtala bort arbetstidslagen riskerar att påverkas Att införa en rätt för skyddsombuden att göra framställan enligt arbetstidslagen skulle därtill kunna få den olyckliga konsekvensen att det skulle påverka de fackliga organisationernas benägenhet och vilja att träffa kollektivavtal om undantag från arbetstidslagen i sin helhet, eller i valda delar. Detta eftersom ett sådant kollektivavtal skulle undandra skyddsombuden denna övervakningsrätt. Förslaget riskerar därmed att förhindra framväxten av branschanpassade lösningar i arbetstidsfrågor, något som är mycket viktigt och näst intill oumbärligt i många branscher. Övriga konsekvenser Det är givetvis svårt att säkert förutspå vad som skulle hända om skyddsombuden ges denna utvidgade övervakningsrätt. Ett troligt scenario är dock att skyddsombuden på ett helt annat sätt än vad som idag är fallet börjar engagera och aktivera sig i arbetstidsfrågor. Det kan i sin tur leda till åtskilliga nya framställningar till Arbetsmiljöverket om överträdelse av arbetstidsbestämmelser. Det skulle i så fall förta en del av den arbetsbesparing som borttagandet av dispensförfarandet förväntas medföra. SVENSKT NÄRINGSLIV Christer Ågren