Hela staden socialt hållbar

Relevanta dokument
Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. - delrapport 2014

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar

Lågt socialt deltagande Ålder

En skola fri från mobbning och kränkningar

Mål och budget för Tomelilla kommun

Integration och tillväxt

Lägre kostnader och bättre hälsa samtidigt är det möjligt?

Om sociala skillnader i hälsa och levnadsvanor

Friskoleurval med segregation som resultat

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Välfärdsbilder i Göteborgsregionen

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott

En gemensam bild av verkligheten

Verksamhetsrapport 2010:01

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

Hur lever utrikes födda jämfört med inrikes födda i Sverige?

Social hållbarhet? Anders Trumberg. Örebro kommun

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Beslut för grundsärskola

Hållbart ledarskap och hälsofrämjande arbetsplatser. ISM Institutet för stressmedicin

Nyckeltal. Medborgarförvaltningen

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Vägarna till första jobbet. Vad säger SCB:s statistik om unga på och utanför arbetsmarknaden?

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Beslut för gymnasieskola

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014

Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19)

Beslut för förskoleklass och grundskola

Nya Perspektiv för värmlänningarnas bästa

Fritidshem och skola i samspel

Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014

Syftet med en personlig handlingsplan

Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Barn- och familjeplan

Varför arbeta med tobaksförebyggande insatser?

Långsiktigt reformprogram för minskad segregation

UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!

Food and Agriculture Organization of the United Nations

Barn- och ungdomsfotboll i Hälsingland Så spelar vi 11-mannafotoll

Avgifter i skolan. Informationsblad

Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund

KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Mark Särskilt boende

Budgetpropositionen Stora satsningar för ökad hållbarhet

Beslut för vuxenutbildning

Systematiskt kvalitetsarbete

BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ingrid Lööw (6)

Kommittédirektiv. En samordnad utveckling av validering. Dir. 2015:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015

Krishantering i Västmanland

J RIKSSKATTEVERKET - RIKS 2002 Sida 1

Kommentar om anställningstiden på arbetsplatsen: Förhållandevis låg personalomsättning. 29 år eller yngre 14,2% 47.

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

Medarbetarundersökning 2015

Skolinspektionen Nyanlända 2016

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Askim-Frölunda-Högsbo. Budget 2016 BUDGET.

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund Hemtjänst

Öppna jämförelser folkhälsa

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hallsberg Hemtjänst

Kvalitetsmätning Hemtjänst 2011

Högt barnafödande trots ekonomisk kris

Systematiskt kvalitetsarbete

Långtidsberoende av försörjningsstöd

Beslut för fritidshem

Begränsad uppräkning av den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Arbetsplan Årsunda förskola

ETT BÄTTRE STRÄNGNÄS FÖR ALLA. Valprogram för Strängnäs kommun FRAMTIDSPARTIET I STRÄNGNÄS KOMMUN

Kännedomsundersökning 2015

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016

Utredning av hyressättning i vård- och omsorgsboende för personer med funktionsnedsättning i Tyresö kommun

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Prognos för hushållens ekonomi i januari Både löntagare och pensionärer bättre ut på ett år

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11

En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader för följande län och drömmar:

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

FREDA-farlighetsbedömning

2. Ekonomiska konsekvenser av utökad rätt till omsorgstid från 20 tim till 25

ÅR KOMMUN! TERNA I HAGFORS 2014 HAGFORS V MODERA

Barn som anhöriga: Hur går det i skolan?

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Hallands arbetsmarknad. Källa: SCB

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Referensvärden samtliga undergrupper

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Referensvärden samtliga resultatenheter

mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland

Folkhälsorådets verksamhetsplan med budget 2015

Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering

Transkript:

Hela staden socialt hållbar

Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara oönskat ur ett etiskt perspektiv utan också för att det kan resultera i att tillväxten blir låg och ohållbar. Omfördelning (via skatt) transfereringar som medför minskning av ojämlikhet, är således förknippad med högre och mer varaktig tillväxt. (Internationella valutafonden)

Alla vinner på en mer jämlik stad De gemensamma resurserna kan användas till annat än att motverka de negativa effekterna av stora skillnader!

Vi börjar med: 3 tydliga indikatorer

Förväntad medellivslängd Kortast för kvinnor i Bergsjön, Norra Angered och Mariaplan. Längst i Stora Sigfridsplan. Kortast för män i Bergsjön, Mariaplan och Kortedala. Längst i Stora Askim. 5

Medelinkomst utifrån förvärvsinkomst 700 000 600 000 1992 2011 2011: Långedrag 639 000 kr 1992: Långedrag 325 200 kr 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 2011: Östra Bergsjön 128 200 kr 1992: Hjällbo 138 300 kr 0 Primärområden Jämförelse av medelinkomsten baserad på förvärvsinkomst oavsett kön (25-64 år) för 1992 och 2011 uppdelat efter primärområden och enligt 2011 års penningvärde. 6

Kariesfria 6-åringar 90% 89% 80% 70% 60% 50% 40% 39% 30% 20% 10% 0% Bergsjön Södra Angered Norra Angered Västra Biskopsgården Nya Frölunda Centrala Angered Kortedala Centrala Tynnered Östra Biskopsgården Litteraturstråket Tuve Centrala Lundby Gamlestaden/Utby Mariaplan Södra Centrum Nya Högsbo Norra Centrum Stigbergstorget Östra Angered Kärrdalen/Slättadamm Övre Hisingen Stora Delsjökroken Stora Sigfridsplan Linnéplatsen Södra Skärgården Stora Bagaren Norra Älvstranden Södra Västkusten Nya Askim Torslanda Kariesfria 6-åringar 2010-2013 7

Utgångspunkt sociala gradienten 8

Makt Kontroll Resurser

Sämre livsvillkor och hälsa Att bara rikta in sig till de mest utsatta kommer inte att reducera ojämlikheten i hälsa tillräckligt. Bättre livsvillkor och hälsa Generella insatser som vänder sig till alla men som ges i större doser till dem med störst behov är ett effektiv arbetssätt Hög status Låg status 10

Vilka kommer få framtida problem? 11

Att jobba effektiv och hållbart Gemensamma tidiga, generella och långsiktiga insatser

Fyra fokusområden 1. Ge varje barn en god start i livet 2. Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren 3. Skapa förutsättningar för arbete 4. Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen För ett framgångsrikt och genomförbart arbete behövs även: Strukturella och övergripande förutsättningar 13

Ge varje barn en god start i livet 7. Se till att hälsofrämjande arenor för barn och föräldrar håller hög och likvärdig kvalitet 8. Tillhandahålla likvärdig barnomsorg och förskolor av hög kvalitet till alla 9. Vidta åtgärder för att minska antalet barn som lever ekonomiskt utsatt 10. Motverka avhysningar och vräkningar av barnfamiljer

Risk för fattigdom låg ekonomisk standard 70% 60% Under 60% av medianen Högst andel: Östra Bergsjön 60 % 50% 40% 30% 20% Ett relativt fattigdomsmått. 10% 0% Lägst andel: Björlanda 2 % Primärområden 60 procent av medianinkomsten motsvarar 111 300 kr eller lägre. Andel (%) barnhushåll med disponibel inkomst per konsumtionsenhet under 60 procent av medianinkomsten (per konsumtionsenhet) för samtliga hushåll i Göteborg, uppdelat efter primärområde 2011. 15

Andel barn i hushåll med långvarigt försörjningsstöd 25% Andel barn som ingår i ett hushåll med långvarigt försörjningsstöd 22,5% 20% 15% 10% Ett absolut fattigdomsmått. 5% 0% Östra Angered Stora Sigfridsplan Stora Askim Södra Västkusten Södra Skärgården Torslanda 0,5% 0% Linnéplatsen Norra Älvstranden Övre Hisingen Gamlestaden/Utby Norra Centrum Stigbergstorget Mariaplan Kärrdalen/Slättadamm Stora Bagaren Södra Centrum Stora Delsjökroken Nya Högsbo Tuve Centrala Lundby Östra Biskopsgården Litteraturstråket Centrala Angered Kortedala Centrala Tynnered Västra Biskopsgården Norra Angered Nya Frölunda Södra Angered Bergsjön Långvarigt försörjningsstöd är att erhålla stödet i 10 månader eller längre. Andel (%) barn som ingår i ett hushåll med långvarigt (> 10 månader) ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) uppdelat efter mellanområden, 2012. Uppgifterna är avrundande till närmaste halva procent. 16

Hälsofrämjande arenor Förslag 7: Se till att hälsofrämjande arenor för barn och föräldrar håller en hög och likvärdig kvalitet A) Värna om och utveckla befintliga hälsofrämjande arenor som att utveckla metoder och arbetet på t.ex. familjecentraler B) Erbjud samordnat föräldrastöd C) Utveckla familjecentrerat arbetssätt D) Etablera familjecentraler

Hälsoekonomi och föräldrastöd Betalar för sig själv efter ett år Varje satsad krona ger i genomsnitt två kronor tillbaka Föräldrastödsprogram kostar kommunen i genomsnitt 3 000 kr/barn. Samhällskostnaderna för varje avvärjt kliniskt fall av utagerande beteende med hjälp av ett föräldrastödsprogram: 39 000-185 000 kr/år. Om inget görs kostar ett barn med utåtagerande beteende samhället 88 000 kr/år. 18

Tidiga insatser är mest lönsamma

Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren 11. Vidta åtgärder som stärker skolans likvärdighet 12. Förhindra elevers skolavhopp 13. Utveckla skolans samarbete med föräldrarna 14. Utföra ett hälsofrämjande och förebyggande arbete i skolan 15. Främja en likvärdig elevhälsovård 16. Organisera och planera för elevers delaktighet och inflytande 17. Arbeta aktivt för att främja en blandad elevsammansättning 18. Vidta åtgärder som främjar barns lärande 19. Erbjud alla barn tillgängliga kultur- och fritidsaktiviteter

Gymnasiebehörighet 100 99 90 80 70 60 61 80 93 50 40 49 30 20 10 0 Bergsjön Södra Angered Västra Biskopsgården Östra Biskopsgården Norra Angered Centrala Lundby Kortedala Centrala Angered Nya Frölunda Centrala Tynnered Kärrdalen/Slättadamm Litteraturstråket Mariaplan Övre Hisingen Tuve Nya Högsbo Stora Delsjökroken Gamlestaden/Utby Stigbergstorget Norra Centrum Östra Angered Torslanda Gymnasiebehörighet utifrån boendeområde, oavsett kön Södra Skärgården Norra Älvstranden Södra Centrum Stora Bagaren Stora Askim Linnéplatsen Södra Västkusten Stora Sigfridsplan Föräldrarnas utbildningsnivå Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning

Ojämlikhet i kognitiv utveckling hos barn 22

Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen Stärk invånarnas delaktighet, inflytande och trygghet Planera för en hälsofrämjande närmiljö Planera för en minskad boendesegregation Öka tillgången till bostäder Öka användningen av aktiva och kollektiva transportmedel Erbjuda och samordna hälsofrämjande insatser 23

Mellanmänsklig tillit 60% 50% 50% 40% 36% 30% 30% 20% 10% 11% 17% 0% Norra Angered Södra Angered Bergsjön Västra Biskopsgården Nya Frölunda Kortedala Centrala Tynnered Östra Biskopsgården Centrala Angered Litteraturstråket Centrala Lundby Gamlestaden/Utby Tuve Nya Högsbo Kärrdalen/Slättadamm Övre Hisingen Stora Delsjökroken Norra Centrum Norra Älvstranden Östra Angered Södra Centrum Stora Bagaren Stigbergstorget Mariaplan Stora Askim Linnéplatsen Torslanda Stora Sigfridsplan Södra Skärgården Södra Västkusten 2010-2014 Kort utbildning Medellång utbildning Lång utbildning Lågt tillit till andra människor (socialt kapital)

Social isolering tidstrend 20% 18% 18% 16% 14% 12% 10% 12% 15% 8% 6% 4% 5% 5% 7% 2% 0% 2% 2% 2004-2006 2007-2009 2010-2014 2% Kort utbildning Medellång utbildning Lång utbildning Andel (%) vuxna (30 64 år) som bedöms vara socialt isolerade uppdelat efter utbildningsnivå (2004 2014) 25

Barn som vill flytta från sitt område 30% 25% 20% 15% 10% 5% % Skolgrupp 1 - låg socioekonomisk status Skolgrupp 2 - medellåg socioekonomisk status Skolgrupp 3 - medelhög socioekonomisk status Skolgrupp 4 - hög socioekonomisk status Vill flytta så fort som möjligt från mitt område 26

Förstärk det positiva 27

Tack! Läs mer på: www.socialhallbarhet.se/helastaden

Var hittar du mer? Snart på www.goteborg.se www.socialthallbar.se/helastaden Intranätet YouTube: Göteborg hela staden socialt hållbar 29