YOGA I SKOLAN. Projekt. En pilotstudie 10 veckor våren 1999 GÄVLE KOMMUN & ÄLVKARLEBY KOMMUN. En studie inom Gävle kommun & Älvkarleby kommun vt 1999



Relevanta dokument
Abstrakt. Resultat. Sammanfattning.

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Ledarskap , Såstaholm

Program Handledning Förutsättningar: Träningar Teori

Tränarguide del 1. Mattelek.

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4. spelare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Särskilt stöd i grundskolan

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)

Riktlinjer för medborgardialog

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Vi skall skriva uppsats

Systematiskt kvalitetsarbete

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.

Kärnan. Halmstad 29 augusti Hej!

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Intervjumall. Datum: Intervjuare: Kandidatens namn: Kandidatens uppgifter: Växel: (5)

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Gruppindelning JUNIOR

Kvalitetsrapport Så här går det

Två konstiga klockor

Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013

912 Läsförståelse och matematik behöver man lära sig läsa matematik?

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Fakta och förhållningssätt för professionella som möter utsatta barn

BARN- OCH UNGDOMSENKÄT 2015 KORTVERSION

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt

Systematiskt kvalitetsarbete

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Syftet med en personlig handlingsplan

Till dig som vill bli medlem i SEKO

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige

Dina tänder är viktiga. Du behöver dem varje dag.

Tillsammans för en idrott fri från Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Skövde kommun

P-02/03 säsongen 2016

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kvalitetsrapport Så här går det

Höjd arbetsgivaravgift för unga. Konsekvenser för detaljhandeln

Natur och samhälle Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Tranbärets månadsbrev augusti 2016

Presentation vid dialogmöte i Råneå av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist

Skriva B gammalt nationellt prov

MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2015

Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden

Hur du presenterar och marknadsför dig under själva intervjun är avgörande för att du ska bli en intressant kandidat.

En Single-Page Application för små barn, barnens föräldrar samt en och annan mormor

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

Utvärdering APL frågor till praktikant

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Likabehandlingsplan för läsåret

Lathund, procent med bråk, åk 8

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten Antal svar: 50

Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs.

Konsultation i förskolan

Vägledning. De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring

Statens skolverks författningssamling

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER

Kvaliteten i din hemtjänst Kungsholmen

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

VÄGLEDNING FÖRETAGSCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: (SBSC dok )

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

Hej! Mitt namn är Agota, och jag ringer från Smittskyddsinstitutet angående en telefonintervju om ditt deltagande i Sjukrapport. Pratar jag med XX?

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

8 European Foundation for Osteoporosis

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1

Styrgruppens uppföljning av Partnerskapsmötet den 10 november Närvarande: Lilian Eriksson, Andreas Jarud, Benth Jensen och Håkan Eriksson

Utbildningsplan för arrangörer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Angered Boendestöd

Brevutskick till väntande patienter

Träningsprogram - sommaren 2010

Rörelse ger dig mer energi, och du sover bättre.

KOMMUNIKATIONSBAROMETERN för företag ATT JOBBA HEMIFRÅN. Rapport september

Två rapporter om bedömning och betyg

Fritidshem och skola i samspel

ATT TALA OM DET MAN INTE TALAR OM

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

ELEV- HANDLEDNING (Ansökan via webben)

Frågor i ansökan om statsbidrag för läxhjälp år 2016 skolhuvudmän

Policy för bedömning i skolan

SKOLMATEN OCH ELEVINFLYTANDE

Föräldrapolicy

Skolplan för Svedala kommun

Transkript:

GÄVLE KOMMUN & ÄLVKARLEBY KOMMUN Projekt YOGA I SKOLAN En pilotstudie 10 veckor våren 1999 En studie inom Gävle kommun & Älvkarleby kommun vt 1999 Gunn-Britt Hult, projektledare

BAKGRUND Vi lever i ett samhälle där symptom på "utmattningsdepression" (stress och utbrändhet) nu även visar sig hos de allra minsta. Mellanstadiebarn som är oroliga och nervösa. Lågstadiebarn som sover dåligt och tappar aptit. Förskolebarn som har ont i magen. Vi ser hur samhällsutvecklingen tydligt och negativt påverkar våra barn. Naturligtvis skulle det vara önskvärt att vi genom lagstiftning och internationella överenskommelser kunde skydda dem mot all stress, men om detta alls är möjligt så det i så fall en lösning på mycket lång sikt och ingenting som akut hjälper dagens stressade barn och ungdomar. Skolan borde per definition vara en spjutspets mot framtiden, där barnen/eleverna får möjlighet att ta del av de verktyg som vuxenvärlden har att erbjuda. Livet bjuder på olika upplevelser för alla människor och för att vara bra rustad att möta detta behöver vi tidigt få möjlighet att träna både den mentala/emotionella såväl som den fysiska sidan av vår personlighet. Om skolan kunde erbjuda eleverna kunskap om sådana verktyg är det troligt att fler människor skulle inse sin betydelse och vi skulle bl.a. få ett tryggare samhälle att leva i. Avsaknad av insikt och självkännedom är i många fall vanligt förekommande i det moderna informationssamhället. Det finns en diffus, allmän uppfattning att allt går fortare idag och att vi är mer utsatta för stress och stressrelaterade sjukdomar. Yoga, vilket är den träningsmetod som använts i denna studie, är en fysisk och mental träningsteknik utprövad under minst femtusen år. Ett konkret verktyg där mjuka rörelser kombineras med koncentration och medveten andning. Enkla rörelser som på ett naturligt sätt anpassas efter utövarens egna fysiska kapacitet. Yoga är en metod som i olika sammanhang används mot stress. Det är en s.k. holistisk metod vilket innebär att den innehåller komponenter där både det fysiska och mentala tränas, i kombination. Fysiska rörelseövningar som kan anpassas individuellt, efter förmåga och fysisk kapacitet. Meditation är ytterligare en integrerad del i yogaövningarna, där koncentrationen fokuseras på tanke och känsla i syfte att skapa stillhet och balans i sinnet. SYFTE Syftet med denna pilotstudie är att ge barnen/eleverna yoga som ett enkelt och användbart verktyg mot stress och göra dem mer medvetna om kroppens signaler. Projektets avsikt är att beröra faktorerna: närvaro, koncentration, kunskapsnivå, trivsel i gruppen och ledarens trivsel. Under tio veckor skall eleverna (måndag - fredag) utöva ett tiominuters yogapass/dag. 2

Yogaövningarna valdes för att passa in i skolmiljön och då även i små utrymmen. Eleverna skulle kunna sitta på golv eller stolar. Så lite som möjligt, helst ingenting av den vanliga skolmiljön skulle behöva förändras för att yogaövningarna skulle kunna genomföras. FRÅGESTÄLLNING Syftet med studien är att undersöka huruvida yoga som metod är användbar i skolan, från 6 år till vuxna, som ett verktyg för att öka eller förbättra följande parametrar: 1. närvaro, 2. koncentration, 3. kunskapsnivå, 4. elevernas trivsel, 5. ledarens trivsel. METOD Eleverna genomför ett tio minuter långt yogapass/dag i tio veckor under handledning av Ledare, som i en journal redovisar hur arbetet fortskrider. Ledaren dokumenterar varje vecka i protokoll. FÖRBEREDELSE Lördagen den 13/3 1999 genomfördes en heldagsintroduktion med deltagande ledare. Med föreläsning av Göran Boll från Institutet för Medicinsk Yoga (IMY) i Stockholm där deltagarna teoretiskt och praktiskt fick lära sig yogans grunder och samtidigt gavs information om hur projektet praktiskt skulle kunna bedrivas i den dagliga undervisningsverksamheten. Deltagarantal: Tjugo personer ur olika personalkategorier inom skola och utbildning. Övriga som medverkade: var Lil-Marie Sandin och Barbro Albrektsson, yogalärare från Gävle samt Gunn-Britt Hult, projektledare. 3

Varje deltagare fick följande dokumentation: 1. Yogans grunder, ett kompendium på 60 sidor sammanställt på IMY. 2. Journal att dokumentera projektet, (bilaga 1) 3. Ett kassettband; Klassisk kundaliniyoga, korta yogapass för dagligt bruk. Producerat av IMY. GENOMFÖRANDE Yoga i klassrummet. Deltagarna från den 13/3 (ledarna) ledde under totalt tio veckor, tio minuter varje dag ett kort yogaprogram (bilaga 2) tillsammans med eleverna i klassen/gruppen i den egna skolan. Eleverna var i åldrarna från 6 år (förskolegrupp) upp till gymnasienivå samt en vuxengrupp inom Kunskapslyftet. Yogaträning för ledarena. Fortlöpande, vid åtta tillfällen á 1,5 tim (21/3, 22/3, 28/3, 29/3, 18/4, 19/4, 16/5,17/5) (söndagar och måndagar) under perioden fanns det möjlighet för deltagarna att personligen få ytterligare stöd och hjälp att genomföra yogapassen med eleverna, samt att ytterligare träna yoga för egen del tillsammans med Lil-Marie Sandin och Barbro Albrektsson, utbildade yogalärare verksamma i Gävle. RESULTAT Totalt skickade sju ledare in någon form av redovisning ; sex stycken redovisade i avsedd journal och en enbart kort redovisande personliga nedskrivna intryck p.g.a. att projektet hade genomförts i en vuxengrupp (inom Kunskapslyftet) med hög motivationsgrad och att kriterierna i deras fall inte stämde. Sex av ledarna som deltog på studiedagen den 13/3 var inbjudna som gäster och hade därför inte för avsikt att aktivt delta i projektet. Tre av ledarna arbetade i samma klass som annan deltagare och skickade därför inte in någon egen separat redovisning. Fyra ledare skickade ej in redovisning. Yoga i klassrummet Yogaövningarna skulle ha utförts fem dagar i veckan under sammanlagt tio veckor (femtio dagar), total femtio gånger per grupp. Av olika orsaker (p.g.a. studiedagar, utflykter mm.) genomfördes övningarna under färre veckor och dagar. I genomsnitt genomfördes programmet fyrtiotvå gånger (4,2 gånger/vecka) per grupp. Yogaträning för ledarna Några av ledarna utnyttjade möjligheten att få egen extraträning, "feedback" och tips angående yogaträningen av yogalärarna under projektets gång. 4

Redovisade resultat och sammanställning 1. Mycket bättre Något bättre Något sämre Mycket sämre Närvaro ----------------- 11 % 2 % ------------------ Koncentration ----------------- 23 % 6 % ------------------ Kunskap ----------------- 4 % ------------------- ------------------ Trivsel i grupp ----------------- 18 % ------------------- ------------------ Ledarens trivsel ----------------- 18% 2 % ------------------ 20 15 10 5 0 Serie1 Närvaro Koncentra... Kunskap Trivsel i gr. Ledarens tr. Diagrammet ovan visar medelvärdet i %. 2. Den vuxengrupp som deltog redovisade sina resultat utifrån egna slutsatser och andra kriterier än de efterfrågade. Som anledning angavs gruppens stora motivation. Förbättringar som redovisades där var; andning, kroppsuppfattning, "några har fått bättre fart på magen etc. (bilaga 3). SLUTSATSER Analys och diskussion. Detta är en pilotstudie, den första av sitt slag i Sverige och resultatet av studien visar: En något bättre koncentrationsförmåga hos eleverna En något bättre trivsel i gruppen En något bättre trivsel hos ledaren 5

Övriga faktorer (närvaro och kunskap) visar en förändring på < 10 %. Inom vuxengruppen finns andra kriterier redovisade t.ex. förbättrad andning, bättre kroppsuppfattning, färre magproblem. Faktorer som sannolikt har betydelse för resultatet är projektets omfattning i tid (begränsad till tio veckor) samt att endast ett litet antal ledare tog del i den erbjudna löpande handledningen av yogalärare. Resultatet visar dock att de förändringar som redovisas i denna studie är tillförlitliga. Att ett enkelt dagligt tiominutersprogram med yoga i skolan snabbt ger mätbara förbättringar avseende koncentrationsförmåga hos eleverna och trivsel hos både elever och lärare. Avslutningsvis bör dock också sägas att ytterligare, mer noggranna undersökningar, utifrån ett bredare underlag behövs innan det är möjligt att slutgiltigt dra en mer bestämd slutsats i dessa avseenden. Bilagor: 1. ledarjournal 2. tiominuters yogaprogram 3. redovisning vuxengrupp 4. för mer information 6

JOURNAL VECKOVIS Bilaga 1 7

YOGAPROGRAMMET Bilaga 2 8

REDOVISNING - VUXENGRUPP Bilaga 3 En av de deltagande grupperna var en vuxengrupp inom Kunskapslyftet. Gruppen som förutom ledaren bestod av sjutton personer tränade yogaprogrammet tre gånger per vecka under testperioden. I stället för att skicka in ett ifyllt testformulär vilket de av olika anledningar upplevde inte fungerade på dem som vuxengrupp skickade de in en kortfattad rapport, återgiven här nedan: "Vi skickar inte in frågeformuläret p.g.a. att frågorna inte fungerar på en vuxengrupp som dessutom arbetar med mental träning, Qi gong och massage samtidigt med yogan. Hoppas ni ändå kan använda våra intryck. Alla i gruppen upplever att andningen går lättare och att kroppsuppfattningen förbättrats. Några har fått bättre fart på magen. Samtliga är positiva till yoga och många vill ha mer. Alla var glada över att vi har fått vara med i projektet. " 9

FÖR MER INFORMATION: Bilaga 4 De skolor inom Gävle och Älvkarleby kommuner som deltog i projektet var: Andersbergsskolan i Gävle Björsjöskolan i Gävle Stenebergsgårdens skola i Gävle Strömsbro skola i Gävle Rotskärsskolan i Skutskär Vasaskolan i Gävle Ulvsätersskolan i Gävle För dig som är intresserad av mer information om projektet, vill veta mer om den yoga som användes eller av annan anledning önskar kontakt med de ansvariga för detta projekt är du välkommen att höra av dig till: Göran Boll, Institutet för Medicinsk Yoga, Stockholm Yogaansvarig Tel: 08 21 03 30. www.lifeforce.nu Gunn-Britt Hult, Gävle Projektansvarig Tel: 026 65 16 44, 0706 85 33 34 Barbro Albrektsson, Gävle Yogalärare Tel: 026 61 58 98 Lil-Mari Sandin, Gävle Yogalärare Tel: 026-19 66 87 10

11