Innehåll. Dykningens historia sida 3-9. Ordnings och Säkerhetsregler sida 10-15. Fridykarutrustningen sida 15-22

FRIDYKARBOKEN FRIIDYKARBOKEN -- 1 -- FRIIDYKARBOKEN

Innehåll Dykningens historia sida 3-9 Ordnings och Säkerhetsregler sida 10-15 Fridykarutrustningen sida 15-22 Hur kroppen fungerar undervatten sida 23-32 När olyckan är framme sida 33-34 Dyk - fysik sida 35-40 Hur djupt kan man fridyka sida 41-45 Knopar sida 46-52 Allemansrätten sida 53-54 Lagar sida 55 Fridyknings teknik sida 56-57 Hand signaler sida 58 Fridykarregler sida 59 FRIIDYKARBOKEN -- 2 -- FRIIDYKARBOKEN

Dykningens historia Allting började för flera miljoner år sedan när våra förfäder sökte sig ner till stränderna, med tiden förstod de även vilken mattillgång havet utgjorde. Fridykning utan hjälpmedel har förekommet i flera tusen år när man har fångat fisk, plockat pärlor och svamp (tvätt svamp), hur många tusen år är svårt att veta men forskare tror det är minst 7000 år tillbaka i tiden. 885 f.kr. Den äldsta bilden av en dykare under vattnet. 400 f.kr. De första kända dokumenten är skrifterna efter den grekiske historikern herodotus. Han skriver bland annat om dykaren scyllis som anställdes hos Xerxes av Persien för att bärga skatter. 332 f.kr. Alexander den store använde dykare till att muddra hamnen vid Tyros. 100 f.kr. vid den här tiden var det många och stora bärgningsuppdrag runt Medelhavet. Denna industri var så utvecklad att dykarnas löner reglerades i lagen och lönesystemet var baserat på dykdjupet. Dykarna dök genom att hålla andan och man började träna när de var små. Dessa antikens dykare utvecklade en mycket bra kondition och fick så småningom en enorm lungkapacitet. Det var vanligt att man knöt en lina runt dykarens midja så att medhjälparen som stod på land kunde dra upp dykaren tillsammans med det han bärgade. Dykdjupet låg ofta på 20-30 meters djup. 375 e.kr. De första teckningarna på en snorkel ritades av en man som hette Vegetius. 1300-talet upptäckte en marockansk resenär pärldykare i Persiskaviken som använda dykarglasögon som var gjorda av polerad sjöpadd. Denna mask bestod av två separata glas som ej täckte näsan, problemet med dessa masker var att man såg dubbelt efter som de två glasen sällan låg i samma plan,och det gick inte heller att tryckutjämna masken eftersom näsan inte var täckt. 1929 uppfanns fenorna av en fransman vid namn Louis de Corlieu, fenorna var gjorda av gummi. 1930 då löstes problemet med maskerna då man gjorde så stora masker att även näsan var täckt. Man har utövat fridykning sen ca 5000 f.kr. men det är först på 1930-talet som man uppfinner vad vi idag kallar fridykar utrustning. FRIIDYKARBOKEN -- 3 -- FRIIDYKARBOKEN

Tidig teknisk dykning Hur länge människan skulle kunna stanna under vattnet längre tid än vad våra lungor tillåter. Det var något som forskare och uppfinnare försökt lösa i många tusen år, oftast med dödlig utgång för försökspersonen. Under 1500-1600 talet fanns det uppfinnare som arbetade med att konstruera apparater som gick att andas med under vattnet. flera ritningar kom fram under den här tiden konstruktionerna var mycket dåliga och människan dröm att vara under vattnet blev just en dröm. Här är en dykare från 1600-talet luft pump i händerna och påse på huvet,det här var en av dom dåliga konstruktionerna. Under 1500-talet började man bygga dykarklockor som var avvägda och som kunde sänkas ner i vattnet och på så sätt stänga inne luften inuti klockan. Dykaren kunde antingen stanna inne i klockan eller simma ut, så länge han kunde hålla andan. Dykarklocka År 1580 Dykarklocka År 1676 Dykarklocka År 1775 FRIIDYKARBOKEN -- 4 -- FRIIDYKARBOKEN

Under 1600-1850 talet användes dykarklockor för att bärga material från förlista fartyg. Det var fram för allt kanonerna på vraken man var intresserade av, ett exempel är regalskeppet Wasa som förliste 1628 där man med hjälp av dykarklocka 1660 lyckades bärga 51 kanoner av 60 under ledning av svensken Hans Albrecht von Ttreileben. Ett annat exempel är stora kronan som förliste 1676, i slaget utanför Ölands södra udde hon ansågs vara 1600 talets största skepp bestyckad med ca 126 kanoner, 63 av dessa kanoner bärgades av dykare i dykarklockor 1680-1686 på 27 meters djup. Men hur var det att vara dykare på den här tiden? Antagligen väldigt kallt, blött och väldigt riskfyllt för det fanns inga dykardräkter på den tiden. Luft påfyllning gjordes via trätunnor som sänktes ned i vattnet Och dykaren kunde släppa ut dålig och skämd luft i toppen av klockan. Bilden till vänster är Mårten Triewalds dykarklocka ca.1722. 1692 bildades Helsingborgs södra dykerikompaniet som fick kungliga privilegium att bärga gods ut med hela västkusten. Trettio år senare bildades norra dykerikompaniet som fick privilegium på bärgningar ut med östersjökusten. Dykerikompanierna ställdes under amiralitetskollegium och deras uppgift var att ta vara på skeppsvrak och sjunket gods. De fick monopol på vrakbärgning som tidigare varit ett av Kyrkans och adelns privilegium. Och dykerikommissarier placerades ut längs dom svenska kusterna. Under den här tiden var det väldigt begränsade dyktider för dykaren, men 1715 tillverkade engelsmannen John Lethbrigde en fullständig lyckad dykardräkt. Som han med stor succé lyckades dyka ner till ett djup av 22m och dyktider upp till 34 minuter. Dykardräkten var en luftfylld läder påse som omgav dykaren. Dräkten hade ett fönster av kraftigt glas och två vattentäta ärmar som gjorde att man kunde arbeta under vattnet se bilden nedan. FRIIDYKARBOKEN -- 5 -- FRIIDYKARBOKEN

Den första ubåten kom 1775 den hette Turtle (sköldpadda) men såg ut som en valnöt,det var Irländaren David Bushnell som uppfann denna skapelse som ni ser på bilden ovan. Ubåten var 2,6 m lång och 1,6 m bred den var tillverkad i ekplank som hölls samman med järnband, upptill fanns en vattentät ventil, så att man kunde pumpa in frisk luft innan man dök. Eftersom alla styrmekanismer var handdrivna var det ett jobb för en riktig kraftkarl att vara kapten på en enmansubåt Turtel. Man använde ubåten till att sänka skepp med, men eftersom man bara kunde vara under vattnet i 30 minuter, så skulle kaptenen hinna ut och borra hål i fiendeskeppet, fästa en mina och åka därifrån innan det exploderade. Detta provades 1776 i ett anfall mot det Brittiska flaggskeppet Eagle, men det misslyckades på grund av att kaptenen inte kunde borra hål i skrovet, man försökte två gånger till men misslyckades igen, kaptenen kunde inte manövrera ubåten och fästa minor samtidigt, han hade för få armar till att både manövrera, navigera och fästa en mina. FRIIDYKARBOKEN -- 6 -- FRIIDYKARBOKEN

Nu förflyttar vi oss fram till början av 1800 talet då de två bröderna John och Charles Daene tog patent på en rökandnings apparat för brandmän. Efter ytterligare fem år 1826 hade dom utvecklat en dykardräkt som bestod av en kraftig dräkt med blyinfattad hjälm som bars på axlarna. Hjälmen var som en upp och nervänd hink som var sammankopplad med luften från land problemet med en sådan hjälm var att man inte kunde titta upp eller ramla omkull för då rann det in vatten. 1840 utvecklade engelsmannen August Siebe en tung dykarutrustning som inte skiljer sig så mycket från dagens tungdykarutrustningar blyskor, dykhjälm och luft från ytan. Den största nackdelen var att man var tvungen att veva runt luftpumpen så att dykaren fick luft Bilderna nedan ser ni en handdriven kompressor (luftpump) och en tungdykare från denna tid. FRIIDYKARBOKEN -- 7 -- FRIIDYKARBOKEN

Utvecklingen av scuba Trots att man ville slippa den luftförsörjande slangen hade man ännu inte tekniken att utveckla en undervattensapparat med inbyggd luftförsörjning (scuba= self contained underwater Breathing apparatus Svenska= inbyggd luftförsörjnings undervattens apparat). Det fanns tre problem, det första var att man inte hade tekniken att komprimera den mängd luft som krävdes. Och att man inte kunde tillverka formbar lättmetall till bärbara tuber. Och för det tredje att man inte kunde sänka trycket i flaskan till andningsbart tryck. Utvecklingen till vad vi idag kallar sportdykarutrustning började 1878 med att H.A Fleuss utvecklade ett slutet självförsörjandesystem (rebreath),den här andnings apparaten fungerar genom att man andas 100% rent syre i ett slutet system, på ryggen har man en låda som innehåller kalk som gör att det förbrukade syret som nu är ca. 70% rent syre och 30% koldioxid omvandlas till 100% syre. Men när man andas, så tar kroppen upp en viss del syre så man är tvungen att fylla på med mer syre därför har man en tub och en säck på magen, när säcken på magen börjar bli tom fyller man på med rent syre från tuben. Eftersom det är ett helt slutet system blir det inga bubblor efter dykaren, det här systemet användes fortfarande av attack dykare i marinen som vill vara tysta och osynliga, på senare år har även undervattens fotografer använd sig av denna metod bara för att komma så nära fiskarna som möjligt utan att störa dom. Men det är ett problem, rent syre blir giftigt vid 8-10 meters djup, man kan göra enstaka nerdyk till 16 meter men man får inte stanna för länge för då blir man förgiftad. På bilden nedan ser ni ett rebreath system som används idag. Modern rebreath utrustning Andningsregulator Kalkfilter Luftsäck Syrgastub FRIIDYKARBOKEN -- 8 -- FRIIDYKARBOKEN

Under första världskriget hade man utvecklat ventiler och dykflaskor som nu kunde fyllas med gas upp till 200bar. Kapten Jacques-yves Cousteau och Emile Gagnan arbetade under svåra förhållanden under andra världskriget eftersom Frankrike var ockuperat av Tyskland. Tillsammans samlade man flera hundra års framsteg inom undervattenstekniken och utvecklade den första dykapparaten detta lyckades de med 1943 the Aqualung was born. Man använde inte rent syre utan komprimerad luft, efter kriget blev aqualungan snabbt en succé och sportdykningen var född, Cousteau lyckades senare ta sig ner till ett djup av 60 meter. Vanlig luft innehåller 21% syrgas och 78% kväve även denna lilla mängd syre gör att den blir giftig på ca. 80 meters djup men en sportdykare ska inte dyka djupare än 60 meter. Kvävet är det stora problemet, därför att det bildas kväve bubblor i blodet som expanderar när man går upp eller gör för långa dyk och då får man dykarsjuka, därför bör man följa dyktabeller och uppstignings tiden. Ett annat problem är lungsprängning som uppkommer genom att man inte andas ut tillräckligt med luft när man går upp, 4 liter luft expanderar fort till 12 liter när man går upp från 30 meter djup. Detta gäller bara när man använder komprimerad luft en fridykare har alltid samma luft när dom går ner, som när dom kommer upp. En fridykare ska aldrig andas ut luft under dykningen. FRIIDYKARBOKEN -- 9 -- FRIIDYKARBOKEN

Ordnings och Säkerhetsregler Fridyk alltid två och två Det är alltid roligare att vara två eller flera när man dyker. Och framförallt om det händer en olycka. T ex. att man fastnar i något på botten. Om den andra blir medvetslös, Eller att man får kramp, m.m Dykflagga Signalflagga A betyder att förbipasserande fartyg eller båtar ska passera på stort avstånd och med minskad fart. Maskin drivna fartyg eller båtar ska om det är möjligt passera med stoppad propeller. Signalflagga A betyder dykare i vattnet visa hänsyn. Signal flagga A ska placeras på en plats där den bäst syns för båttrafiken. När dykningen är slut måste man ta ner signalflagga A FRIIDYKARBOKEN -- 10 -- FRIIDYKARBOKEN

Ordnings och Säkerhetsregler Dyk alltid säkert det kan gälla livet! Dyk alltid två och två och ha gärna någon person på land. Fridyk inte där det finns omfattande båttrafik, strömt vatten, fiskeredskap eller andra hinder. Avsluta dykningen innan du blir trött eller avkyld. Lär dig hantera en nödsituation träna till exempel på att bärga en kamrat. Hyperventilera ALDRIG. Flera djupa andetag (hyperventilering) före nedvinkling kan medföra att man inte känner behov av att andas. Dyk aldrig i trafikerade vatten utan att markera dykplatsen med dykflagga. Dyk alltid med välvårdad utrustning. Utöver den viktigaste utrustningen som vi beskrivit här ökar säkerheten om du också har en ordentlig dykarkniv med både slipad och tandad sida. Har man otur kan man fastna i ett nät eller annat fiskeredskap. visselpipa är bra att ha om man skulle driva bort från dykplatsen. Dyk aldrig med förkylning eller nästäppa eftersom det kan medföra problem vid tryckytjämning av mellanörat. Tryckutjämnar gör man för att utjämna det undertryck som uppstår mellan örat och masken. Undertryck kan skada blodkärl i ögon och öron. Det är av denna anledning man inte ska dyka med simglasögon. De går inte att tryckutjämna. Dra aldrig av någon masken under vattnet undertryck som uppstår kan skada blodkärl i Ögonen. Försök aldrig att sätta några djuprekord. Det kan medföra stora skador på lungorna. Dyk med omdöme. Följer du råden om utrustning, teknik och säkerhet kommer du att få många fina dykupplevelser simma lugnt! FRIIDYKARBOKEN -- 11 -- FRIIDYKARBOKEN

Ordnings och säkerhetsregler Lär känna din egen kropp Håll dig alltid varm! Normalt skall kropps temperaturen inne i kroppen vara + 37 C.Efterhand som kroppstemperaturen sjunker förändras kroppens funktioner och slutligen leder det till medvetslöshet. Det första tecknet på nedkylning är att man huttrar och skakar, vidare får man blåa läppar och marmoreringar i huden. När man försöker få kontakt med en nedkyld person kan hon/han visa tecken på att vara frånvarande och inte vilja inse situationens allvar. Tillslut leder nedkylning till medvetslöshet, se tabellen nedan. 37 grader C Normal kroppstemperatur vid vila 36 grader C 35 grader C Nedsatt arbetsförmåga 34 grader C 33 grader C Fara!!!! 32 grader C Kramper 31 grader C 30 grader C Omtöcknad 29 grader C Medvetslöshet För att förhindra nedkylning! Värm upp ordentlig innan på land och i vattnet. Använd dräkt när du dyker utomhus. Avsluta dyket innan du börjar frysa. FRIIDYKARBOKEN -- 12 -- FRIIDYKARBOKEN

Ordnings och säkerhetsregler Kolla alltid vädret innan ni dyker det kan ändra sig fort! FRIIDYKARBOKEN -- 13 -- FRIIDYKARBOKEN

FRIIDYKARBOKEN -- 14 -- FRIIDYKARBOKEN

Fridykarutrustningen Snorkel Mask Dräkt Viktbälte Djupmätare Dykarur Dykarkniv Fenor FRIIDYKARBOKEN -- 15 -- FRIIDYKARBOKEN

Fridykar utrustningen Masken är i marken men dykare har den i ansiktet Mask Glaset i masken vara av härdat glas. På glaset ska det vara märkt med Tempered glass eller bara T (Tempered=härdat). Det betyder att om glaset går sönder blir det inga vassa glas bitar som kan skada ögonen eller ansiktet. Och det vet ni hur lätt det är och ramla eller halka när man ska i och upp i vattnet. Masken ska innesluta näsan så att det går att tryckutjämna masken och mellanörat utan problem. skvalpskydd Bitmunstycke ventil Snorkel Snorkel finns i två storlekar vuxen & junior (junior5år-14år). Har man för stor snorkel kan man inte ventilera ut gammal luft (koldioxidförgiftning). På de flesta snorklar finns en ventil den gör att det är lättare att blåsa rent snorkeln på vatten. När man blåser till går vatten ut den vägen inte allt men mycket. Det brukar även sitta skvalp skydd i toppen på snorkeln detta skyddar mot att man får in vatten i snorkeln från vågor och annat skvättande. Snorkel mått Längd: vuxen högst 400 mm (40 cm ). junior högst 300 mm (30 cm ). Diameter: vuxen minst 18 mm (1,8 cm ). junior minst 15 mm (1,5 cm). Volym: vuxen högst 2,0 dl.junior högst 1,2 dl. Junior är ett barn under 50 kg (kroppsvikt) FRIIDYKARBOKEN -- 16 -- FRIIDYKARBOKEN

Fridykarutrustningen Fenor Om man använder våtdräkts sockor måste man också ha större fenor eller hälrems fenor Fenor Det finns inga krav på hur fenor ska se ut. Men dom ska sitta bra och bör vara gjorda av mjuk material. Om man inte vill köpa nya fenor varje år när man växer, kan man köpa lite större fenor, och använda tjocka strumpor. Fenor Ungefär 15 grader vinkel 15 Monofena Monofena används vid fensims tävlingar. Om man vill pröva ska man tänka på att det är en helt annan simteknik. Och det krävs att man använder andra muskelgrupper än vad man gör när man använder vanliga fenor. När man kan så går det fortare och smidigare och ta sig fram i vattnet. FRIIDYKARBOKEN -- 17 -- FRIIDYKARBOKEN

Fridykar utrustning Döda hajar, döda hajar yeah yeah yaeh!!!!!!! Nej!!! Nej!!! Nej!!! Dykarkniv Nej man ska inte döda hajar eller andra fiskar med kniven. Den är till för att man snabbt ska kunna skära sig loss från t.ex. fisknät eller rep som man kan fastna i. Kniven ska ha en vass och en tandad egg. FRIIDYKARBOKEN -- 18 -- FRIIDYKARBOKEN

Fridykar utrustningen Dräkt Våtdräkt eller halvtorr(semi dry) Om man ska fridyka i nordiska vatten bör dräkten vara grövre än 5mm. Det finns dräkter från 2,5mm - 7mm, ju tunnare dräkt man har ju fortare fryser man, ju tjockare dräkt man har,desto mer otymplig blir man. En Våtdräkt fungerar genom att vatten tränger in och det värms upp av kroppen till kropps temperatur har man en för stor dräkt cirkulerar kallt vatten hela tiden och man blir nerkyld. Så tänk på att prova ut våtdräkten ordenligt innan ni köper den. En halvtorrdräkt (semi dry) fungerar som det som det hörs på namnet, det kan komma in lite vatten. Det är inte vatten som värms upp utan luft och den är lite tjockare en än våtdräkt så den isolerar värme bättre,en halvtorrdräkt kan man dyka med när det är kallt i vattnet men den är också otympligare än en våtdräkt. Våtdräkter och halvtorra dräkter är gjorda av neopren ett värmeisolerande material som inte släpper igenom vatten. Innan jag började använda våtdräkt så kunde jag bara vara i vattnet kortare stunder innan jag började frysa. Nu med min nya fina våtdräkt kan jag dyka och bada i flera timmar, det är lite kallt i början när vattnet rinner in i dräkten men det blir fort varmt. Torrdräkt Torrdräkt används av sportdykare och den fungerar genom att man klär på sig varma kläder under dräkten. Torrdräkter är ganska otympliga men man är alltid torr och varm. Och dräkten är kopplad med en slang från dykapparaten. På så sätt kan man trycka in mer luft i dräkt och där med reglera viktlösheten på olika djup. Om man inte fyller på luft i dräkt när man går ner trycks dräkten ihop och om man inte släpper ut luft när man går upp mot ytan, blir man som en ballong och det går för fort, man kan få både dykarsjuka och lungbristning. Torrdräkten ska vara vatten och gas tät. FRIIDYKARBOKEN -- 19 -- FRIIDYKARBOKEN

Fridykar utrustningen Hur man sköter om sin våtdräkt Det är viktigt att man sköter om sin dräkt både hygieniskt och slitage, det gäller att reparera om den går sönder ( ju mer noggrann man är desto längre håller dräkten) Skölj och tvätta Så fort ni tar av er dräkten ska ni skölja av den i vattnet. Det är viktigt att man sköljer både in och utsidan. Man börjar med utsidan och sen vränger man den ut å in och tar insidan, därefter hänger man upp den så att insidan torkar först, då är insidan torr till nästa dykning. Var noga med skölja och tvätta, tänk på hygienen. Det blir svett och hud avlagringar i dräkten och det är lätt hänt att man inte hinner upp och kissa i tid. Dyker man i saltvatten måste man tänka på att man sköljer och tvättar av dräkten i vanligt vatten, det gäller hela utrustningen. Om dräkten blir för skitig så kan man oftast tvätta den i tvättmaskin på 40grader. Man ska inte köra den i tvätt maskin för ofta för det blir mer slitage på dräkten. skötsel av dräkt Tänk på att ni hänger upp och torkar dräkten ordentligt när ni kommer hem från en dykdag glömmer man en halv blöt dräkt i väskan så surnar den och luktar illa. Lägg aldrig dräkten än längre tid i solljus och den ska alltid förvaras mörkt och torrt t.ex. i en garderob. Luktar dräkten illa be era föräldrar att tvätta den i tvätt maskin 40 grader. Om man har otur kan det bli en reva eller ett hål i dräkten då ska man reparera den så fort som möjligt, det finns special lim till detta som man köper på dyk affären. FRIIDYKARBOKEN -- 20 -- FRIIDYKARBOKEN

Fridykarutrustningen Jaha jag som trodde att det var till för att göra kråkhopp med viktbälte hi hi hi Viktbälte Viktbälte är till för att man ska ta sig ner under ytan när man har dräkt på sig, dräkten gör att flytkraften ökar. Har man en tunnare dräkt eller en shorty är det inte säker att man behöver viktbälte För att testa hur mycket vikter man behöver gör man en avvägning i simhallen med hjälp av en instruktör. Det är viktigt det är snabbspänne på bältet för att man ska kunna dumpa viktbältet om man kommer i en nödsituation. äääääääääääääääääää ääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääää Dumpa alltid viktbältet om ni kommer i en nödsituation det kostar inte så mycket och ni känner alltid någon sportdykare som kan hjälpa er att plocka upp det! ääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääää Jag ska vara uppe och äta kl 12 Och mamma har sagt att jag inte får dyka djupare än 5m Djupmätare och dykarur Djupmätare är till för att sportdykare ska kunna veta vilket djup dom varit på så att dom inte får dykarsjuka. Det kan vara bra för fridykare att ha djupmätare så att man inte dyker onödigt djupt för man ska ju upp också. Dykarur är också till för sportdykare men att ha en vattentät klocka är bra så att man kan komma hem i tid. Det finns dykarur som har inbyggd djupmätare, ett bra alternativ till fridykare. FRIIDYKARBOKEN -- 21 -- FRIIDYKARBOKEN

Fridykarutrustningen Märk upp dina fridykar utrustning ordentligt. Förnamn & efternamn Var du bor Telefonnummer Det är viktigt att märka upp sin utrustning, det är många som har exakt samma märke så det är lätt att förväxla sina saker med andras. Och framför allt om dom kommer bort ska det vara lätt att hitta ägaren till upphittade saker. Här ska märkas upp ordentligt! Var rädd om din fridykarutrustning! Tvätta alltid av dina dykargrejer när du kommer hem från dykningen framför allt om ni dykt i saltvatten. Tänk på att klorvatten i simhallen sliter på utrustningen så tvätta alltid av dykargrejerna när ni går in i duschen FRIIDYKARBOKEN -- 22 -- FRIIDYKARBOKEN

Hur kroppen fungerar undervattnet Örat Stigbygeln Båggångar Öronmussla Städet Hammaren Hörsel- och balansnerver Snäcka Hörselgångar Trumhinna Trumhålan Otolitsäckarna Öron trumpet (har förbindelse med näsan därför kan vi tryck utjämna) Öronen är en känslig mekanism med små detaljer som lätt kan skadas, tänk på att ni inte ska dyka när ni förkylda eller täppta i näsan. När man är förkyld har man svårt för att tryckutjämna örat och följden kan bli att trumhinnan brister och vatten strömmar in. När trumhinnan brister strömmar det in vatten till snäckan, där balans organet sitter och man vet inte vad som är upp eller ner, det har hänt att dykare har simmat ner på djupet men som tur är dyker man alltid två och två så att man kan hjälpa den andre till att komma till ytan. 1.Normalt är örontrumpeten öppen och trycket är lika på båda sidor av trumhinnan. 2.vid ner dykning stängs örontrumpeten och vattnets ökande tryck får trumhinnan att bukta inåt 3.om man inte tryckutjämnar örat brister trumhinnan och vatten strömmar in mellanörat FRIIDYKARBOKEN -- 23 -- FRIIDYKARBOKEN

Hur fungerar kroppen undervatten Tryckutjämning av örat För att man inte ska råka ut för trumhinnebristning tryckutjämnar man. Nyp till om näsan med tummen och pekfingret och försök pressa upp luft i näsan tills det hörs ett litet klick i örat. Det är viktigt att du hela tiden ligger lite före med tryckutjämningen vid en neddykning. Tryckutjämnar du för sent kan det bli svårt att klara av det. Man pressar luft genom örontrumpeten och buktar tillbaka trumhinnan till normalt läge. Dyk aldrig om du är förkyld eller att du märker att det inte går att tryckutjämna. Bihålor Om man får ont i pannan eller kinden under neddykning, har man antagligen en liten förkylning eller bihåleinflammation på grund av att det är stopp i kanalerna till bihålorna. Om det gör ont ska man avbryta dykningen och uppsöka doktorn om inte värken släpper. Om man fortsätter att dyka släpper förstoppning i bihålorna och blod kommer ut i näsan, det är inte så bra, men det är inte livsfarligt. FRIIDYKARBOKEN -- 24 -- FRIIDYKARBOKEN

Hur kroppen fungerar undervattnet Ögat Tänk på att när ni dyker med cyklop ser allt större ut under vattnet, en liten gädda blir lätt en otäckt stor hemsk varelse. Om man har synfel kan man slipa maskens glas eller använda linser. Dom bästa dykarna är blinda, dom använder händerna att se med och det har ingen betydelse hur skitigt och mörkt vattnet är. Tryck utjämning av masken Ögonsqueeze= röda små blodbristningar i ögat. Inte roligt att komma hem till mamma och se ut som en polkagris i ögat Tryckutjämna alltid masken när den börjar kännas spänd. Det är bara att blåsa ut lite luft genom näsan, man känner direkt att masken lättar och trycket försvinner. Tryckutjämna masken lika ofta som du tryckutjämnar öronen. Ryck inte av masken på någon och dyk aldrig med simglasögon. Om man inte gör detta kan man råka ut för ögonsqueeze, man får små röda bristningar i ögonvitorna som är små blödningar. Om man råkar ut för detta ska man prata med en ögonläkare. FRIIDYKARBOKEN -- 25 -- FRIIDYKARBOKEN

Hur fungerar kroppen undervatten Lungor och andningsvägarna Andningsvägarna börjar i ansiktet med mun och näsa, som via svalget står i förbindelse medluftstrupen. Denna delar sig strax i de båda bronkerna, en till vardera lungan. Bronkerna delar sig åter och åter, ända till 23 gånger. De har då blivit så små, att de bara syns i mikroskåp. Här nere vidtar lungblåsorna, de så kallade alveolerna. Det är här gasutbytet äger rum. Koldioxiden som är en restprodukt från all förbränning och den andas vi ut och friskt syre tar plats, för att förbränningen i kroppen ska kunna fortsätta. Alveolerna är rikligt omgivna av små blodkärl, kapillärer. Det finns 300 miljoner alveoler i lungorna. Runt lungorna har vi revben som skyddar lungorna mot stötar. Andningsreglering I vanliga fall sköter andningen sig självt utan att vi medvetet behöver tänka på den, liksom hjärtat slår automatiskt. Vi har dock möjlighet att andas eller hålla andan, med avsikt. När vi håller andan kommer vi efter en stund till ett läge, där vi är tvungna att börja andas igen, det går inte att hålla emot. Vanligen tror man att det är brist på syre, som tvingar igång andningen igen, men det är det inte. Det som styr andningen är koldioxidnivån i blodet. FRIIDYKARBOKEN -- 26 -- FRIIDYKARBOKEN

Hur fungerar kroppen undervattnet Hyperventilering FRIIDYKARBOKEN -- 27 -- FRIIDYKARBOKEN

Hyperventilering Vid hyperventilering, överdriven ventilering av lungorna mer en 3 djupa ande tag, kan den normala regleringen av andningen bringas ur funktion. Ventilationen medför att koldioxidens partialtryck sjunker långt under de normala 0,05 bar. Kroppen tillföres däremot inte extra syre under hyperventileringen. bilden på föregående sida visar händelseförloppet vid normal andning och hyperventilering. Vid normal andning fås andningsreflexen vid PCO2 =0,05bar och då man håller andan tvingas man att andas vid PCO2=0,07bar med betryggande säkerhet vad beträffar syrets partialtryck. Vid hyperventilering minskas koldioxidens partialtryck, vilket medför att andningspulsen kan komma efter, på grund av att syrets partialtryck sjunkit till en farlig nivå (ca 0,08bar). Det innebär att medvetslöshet inträffar utan förvarning! Koldioxidförgiftning Detta inträffar när man andas syrefattig och koldioxidrik luft. Oftast beror detta på att man har för stor snorkel och att man inte kan ventilera ut gammal eller att man flåsandas (väldigt korta små snabba andetag). De rätta måtten på snorkel hittar ni på sida 16. Första stadiet av koldioxid förgiftning är att dykaren känner ångest detta kan leda till panik, ökar CO2 halten ytterligare uppkommer kraftigare symtom, såsom huvudvärk pendelandning, illamående och kräkningar efter det medvetslöshet och död på grund av syre brist. Syrebrist Kan beror på många orsaker. För lite syre når lungorna ( t ex drunkning ). För lite syre når vävnader ( t ex hjärtstopp ). Lättare syre brist upp kommer när man håller andan en längre stund, titta på dykkamraten när ni är ute och dyker, mjölksyra i musklerna och blåa läppar är det första tecknet. Då är det dags och ta det lite lugnare. Nedan ser ni de olika symtomerna i ordning och tänk på att den som råkar ut för detta inte märker något av det, det är du som dykkamrat som får hålla koll på detta. 1. Blåfärgning av läppar, mjölksyra i muskler 2. Blåfärgning av öron snibbar och nagelband 3. Medvetslöshet eller att man får en LMC ( loss of motor control ) innan man blir medvetslös 4. Död LMC= loss of motor control även kallad samba. Detta innebär att motoriken sätts ur spel. Du darrar, skakar, och till och med spasmer. Talet blir obegripligt och oftast mins du inget av detta. Detta är en syrebrist i hjärnan och detta ska man verkligen undvika. När detta inträffar sjunker man automatiskt till botten. Därför ska man aldrig fridyka ensam! FRIIDYKARBOKEN -- 28 -- FRIIDYKARBOKEN

Shallow water blackout Vid fridykning kan man drabbas av shallow water blackout (SWB). Det innebär att man under uppstigning blir medvetslös utan förvarning. Risken för att råka ut för drunknings tillbud är stor. SWB inträffar när man fridyker djupare än 10m och att man inte går direkt till ytan eller att man blåser ut luft under uppstigningen. För att undvika detta gå direkt till ytan efter ett djupt dyk och blås inte ut luft under uppstigningen. Ha god översikt över din dykkamrat och fridyk inte djupare än vad din dykkamrat klarar av. Det som händer är en syrebrist i kombination med ett djupt dyk och förändring i tryck. Under dykningen ökar trycket, under uppstigning minskar det. Detta innebär att även koldioxidtrycket, som styr andningen sjunker. Det leder till att lufthungern minskar. När trycket minskar, minskar dock även syretrycket. Det fortsätter att sjunka om man fortsätter att fridyka på grunt vatten (inte går direkt till ytan). En följd av detta blir syre brist och medvetslöshet. Deep water blackout Djupvattens blackout är väldigt svårt att råka utför om man är en duktig fridykare. Dom som råkar ut för detta brukar vara outbildade fridykare som försöker att dyka djupt, som inte är tillräckligt tränad. En bryggdykare som ska slå rekord utan att vara tränad i fridykning. Lågt blodtryck och hyperventilering är även bidragande orsaker till DWB. Blackout Är när fridykaren blir medvetslös på grund av syrebrist i hjärnan, förmodligen också hypoxin (låga syrenivåer i hela kroppen). Tryckfallssjuka (dykarsjuka) En fridykare kan inte få dykarsjuka, eftersom man använder samma luft när man går ner som man har när man kommer upp. Råka utför dykarsjuka som fridykare är svårt. Man måste tjuvandas en längre tid i regulatorn. Detta är strängt förbjudet! Om man sportdyker på dagen bör man inte fridyka efter åt, på grund av kväve överskott i kroppen man kan råka ut för dykarsjuka. Orsaken till dykarsjuka är kvävet i luften vi andas och det det är samma luft i dykapparaten, men den är komprimerad till 200bar eller 300bar, luft innehåller Syrgas(O2) 20,93%, Kvävgas(N2) 78,09%,Koldioxid(CO2) 0.03 resterande 1% är ädelgaser och vatten ånga. Eftersom luften är komprimerad expanderar den när den går mot ytan 1liter luft på 10m är 2liter vid ytan. Det som händer med kvävet, är att det stannar i blodet och bildar små bubblor som expanderar när man går mot ytan ju längre tid man är nere på djupet desto mer kväve bildas det i blodet. FRIIDYKARBOKEN -- 29 -- FRIIDYKARBOKEN