Mellan publiceringshets och Open Access-mandat: peer review-processen problematiserad i kölvattnet av John Bohannons Sting i Science Magazine JUTTA HAIDER & FREDRIK ÅSTRÖM
Den vetenskapliga tidskriften som kunskapsinstitution Vilka mekanismer finns för att vetenskapliga tidskrifter ska uppfattas som en kunskapskälla att lita på? Vad händer med tidskrifterna och mekanismerna när tidskriften digitaliseras och görs fritt tillgängliga genom s.k Open Access-publicering (OA)?
Peer review Grundläggande mekanism för kvalitetsgranskning av vetenskaplig forskning Kollegor inom samma ämne bedömmer: Ansökningar om projektmedel Vetenskapliga texter inför publikation Etablerad, men inte okontroversiell Jäv- och biasfrågor kopplade till projektansökningar Skillnader mellan olika granskares utvärderingar Fingerade artiklar som publicerats efter kvalitetsgranskning
Open Access Offentligt finansierad forskning bör vara offentligt tillgänglig Under senare år, i ökad utsträckning krav från t ex forskningsfinansiärer på OA-publicering av forskningsresultat Digitalisering ökad möjlighet för att sprida forskningsresultat Publiceringsavgifter en vanlig finansieringsmodell för OAtidskrifter Krav + möjlighet till enkel spridning + publiceringsavgifter: mindre nogräknade aktörer som publicerar artiklar med liten eller obefintlig kvalitetsgranskning, predatory publishers
Who s afraid of peer review? a.k.a The Sting John Bohannon, Science Magazine, september 2013 Undersökning Fingerad artikel inskickad till ca 300 OA-tidskrifter Accepterad av mer än hälften Kritik mot peer review-processer i OA-tidskrifter Stor uppmärksamhet Uppmärksamma problemet Kritik mot Bohannons undersökning Men: problem med peer review i OAtidskrifter, eller peer review generellt?
Tillit till forskningen och digitaliseringen av det vetenskapliga kommunikationssystemet Hur etableras tillit till vetenskapliga tidskrifter; och vad händer när mekanismer som ska garantera tillit ifrågasätts? Empiriskt material: reaktionerna på Bohannons artikel Ett 80-tal reaktioner identifierade online Generella källor (The Guardian -> Huffington Post -> National Geographics) Fr a källor relaterade till frågor kring vetenskaplig kommunikation (individer och organisationer, vetenskaplig kommunikation generellt och mer specifikt OA-orienterade) Kvantitativa och kvalitativa analyser
Kvantitativ analys Identifiera teman i reaktionerna Problem med OA-tidskrifter Problem med peer review och vetenskaplig publicering generellt Problem med Bohannons undersökning
Kvalitativ analys: Tre dimensioner av tillit Personliga erfarenheter & informell kunskap Personlig kännedom: tidskrifters rykte och personer i t ex redaktionskommittéer» Personliga nätverk» Kännedom om forskningsfältet» Men vad händer när fälten expanderar och i ökande grad består av personligt obekanta forskare (ex expansion av forskning från Asien) Erfarenhet som grund för att bedömma kvalitet» Forskare kan själva bedömma tidskrifters trovärdighet och artiklars kvalitet ett argument mot behov av peer review (jfr Björn Brembs, MOA 2014)» Dock: en kvalitetsstämpel som är viktig i utvärderingssammanhang; och för läsare utanför det egna fältet (ex vetenskapsjournalister)
Systematiska mekanismer för organiserad kontroll Rutiner för administration av redaktionella och kvalitetsgranskande processer, inte minst peer review Ökad uppmärksamhet kring problem med peer review» Övertro på peer review-processer» Överbelastat publikations- och granskningssystem» Kritik mot utvärderingskulturen
Formatrelaterade kriterier Publikationernas form & utseende» Trots digitaliseringens möjligheter, I hög grad en remedialisering av traditionell tidskriftsartikel» Ett format som är lätt att reproducera (och utnyttja) Tidskrifterna indexerade i välkända databaser, ex PubMed eller Web of Science
Avslutningsvis Digitalisering: gör öppen spridning möjlig, men också lättare att göra producera och sprida tidskrifter som ser ut som vetenskapliga tidskrifter utan kvalitetsgranskning OA-mandat vs Publish or perish Format: igenkännbart men också imiterbart Kvalitetsgranskning: Brister uppmärksammas Onödigt för forskare för att bestämma om det är något att citera och bygga vidare på Men: nödvändig kvalitetsstämpel i utvärderingssammanhang och gentemot omvärld