Vindenergi och Rennäring i samverkan Bygget Det här kapitlet innehåller riktlinjer för bygget av vindkraft i renskötselområdet. Projektstart Samråd Överenskommelse MKB Bygge Drift Vindkraft Rennäring Påverkan Förändring Jobb Konsult: Enetjärn Natur AB, Illustration & Layout Enetjärn Natur AB KAPITEL 4 Version 2010-12-21
Om detta kapitel Kapitlet innehåller riktlinjer som kan användas när vindkraftanläggningar byggs inom renskötselområdet. Dokumentets status beskrivs i VindRens kapitel 0 Introduktion till VindRen. Här beskrivs även bakgrunden till VindRen, metoderna och hur rekommenderade riktlinjer ska tillämpas. Foto Enetjärn Natur AB KAPITEL 4 2
Innehåll Riktlinjer 4 Hur går bygget till? Hur lång tid tar det? 12 Hur stor yta tar vindkraftsanläggningen i anspråk? 14 Risker under byggtiden? 16 Referenser 16 Om du vill veta mer? 17 Detta är det fjärde av fem kapitel med riktlinjer som ges ut inom projekt VindRen. December 2010 3
Riktlinjer G. Generella riktlinjer för byggtiden G1. Samebyn och vindkraftprojektören bör utse varsin kontaktperson som ska ha ansvar för alla kontakter mellan parterna under byggtiden. G2. Om parterna är överens om att det finns ett behov av samordning gällande frågor under byggtiden är det viktigt att denna samordning kommer igång i ett tidigt skede, d.v.s. redan vid förberedande byggnadsarbete (exempelvis utstakning av vägar och anläggningsytor) och att samordningen fortsätter under hela byggtiden. G3. Parterna bör överväga hur stort behovet av samordning är under byggtiden. Behovet får styra hur ofta möten bör hållas, om de ska ske med regelbundenhet och om mötena ska ske per telefon, som fysiska möten eller som möten på plats vid bygget. Parterna bör också komma överens om samordningsmötena ska protokollföras. G4. Parternas samordning under byggtiden kan handla om följande frågor; tidplan för aktiviteter under byggnationen, lämpliga och olämpliga tider, planerade transporter och sprängningar, samebyns planer för nyttjande av området. Parterna kan även utvärdera projektets eventuella konsekvenser och åtgärder samt hur kommunikationen fungerar. G5. Parterna bör inom sin samordning ha utformat tydliga rutiner för kommunikation och åtgärder i syfte att snabbt kunna hantera eventuella störningar som uppstår för renskötseln till följd av bygget. Konsekvenser? VindRens sammanställning av vindkraftens konsekvenser på rennäringen under byggtiden beskrivs i VindRens kapitel 8 Hur påverkas rennäringen? Arbetstillfällen? I VindRens kapitel 10 Arbete med vindkraft beskrivs möjligheterna för medlemmar inom samebyn att få arbete i samband med vindkraftsutbyggnaden. KAPITEL 4 4
Förhandling om civilrättsligt avtal, se VindRens kap 2 Projektstart Samråd Överenskommelse MKB Bygge Drift Samråd enl kap 6 Miljöbalken, se VindRens kap 1 och 3 Samordningsmöten Det är viktigt parterna har en väl fungerande kommunikation under hela processen, d.v.s. från att de första kontakterna tas till det att vindkraftanläggningen har monterats ned. Vilka aktörer är inblandade? Byggandet av en vindkraftspark involverar en rad olika aktörer i olika skeden vilket ställer ett stort krav på koordinering, samarbetsförmåga och ledarskap. Projektledaren på vindkraftföretaget har ofta det yttersta ansvaret för att vindkraftprojektet följer budget och tidsplan. På plats finns det en byggledare som koordinerar arbetet, ansvarar för att arbetet går rätt till och är det projekterande företagets förlängda arm på plats. Olika entreprenörer ser sedan till att själva parken byggs utifrån ritningarna. Ibland utför en och samma entreprenör flera olika sysslor, exempelvis anlägger vägar och gjuter fundament. I andra fall används en specialiserad entreprenör för vartdera ändamålet. Kabelanslutningen till elnätet utförs ofta av nätägaren, liksom leverans av elutrustning såsom transformatorer och ställverk men kan även utföras av andra leverantörer. Vindkraftverken levereras i separata delar av ett åkeriföretag. Väl på plats monteras de vanligtvis med hjälp av tillverkarens egna folk och eller inhyrda specialister. För att resa tornen används kranföretag. Dessa företag kommer in i slutet av byggskedet. Även vaktbolag kan förekomma för att vakta kopparkablar och annat stöldbegärligt. 5
H. Att tänka på för vindkraftprojektören H1. Utifrån vad som utlovats och skrivits fast under arbetet med MKB samt som villkor för tillståndet ska vindkraftprojektören genomföra åtaganden för byggskedet. H2. Den egna personalen bör på plats informeras om renskötseln i området, vilka åtgärder som projektören åtagit sig att genomföra i samband med bygget och hur den i övrigt avser ta hänsyn till rennäringen. Vindkraftprojektören ansvarar för att all personal som berörs får sådan information. Om möjligt kan samebyn medverka i detta. H3. Det är viktigt att vindkraftprojektören tar ansvar för samordning av all kommunikation med samebyn, även om projektören anlitar olika externa aktörer som kan vara på plats i området, t.ex. leverantörer, entreprenörer och nätbolag etc. För samebyn kan det vara värdefullt att veta vilka aktörer/personer som kommer vistas inom vindkraftsområdet, vilket kan redovisas i en enkel tabell (se exempel nedan) H4. Planeringen av vägar ska ha varit föremål för samråd redan i MKB-skedet (se VindRen kapitel 3 MKB ). Också i byggskedet bör samebyns synpunkter finnas med i de avväganden som ska göras kring vägarna, även om vägprojekteringen är förenad med höga tekniska krav. Det är svårt att ge generella rennärings-riktlinjer för vägplaneringen. I områden som används för bete bör man undvika att anlägga nya vägar längs med renens naturliga vandringsriktning eftersom det finns en risk att renarna då nyttjar vägarna och på så vis betar sig snabbare igenom området. H5. Oavsett områdets betydelse för rennäringen bör alltid planering och byggande av vägar och anläggningsytor utföras med inriktningen att så lite na- Vem (kontaktpersion) Vad Tidsperiod ex Kalle Karlsson, Karlssons åkeri AB (070-1234567) Vägbygge 1 sep - 31 dec 2010 Ett exempel på hur vindkraftprojektören kan tydligagöra för samebyn vilka de olika aktörerna är och vad de kommer arbeta med samt under vilken tidsperiod KAPITEL 4 6
turmark som möjligt tas ianspråk för anläggningen. Detta innebär bl.a. att schaktning för vägar och anläggningsytor inte ska göras på ytor som inte är nödvändiga för byggandet. H6. Planeringen av ledningsnätet bör ha varit föremål för samråd redan i MKBskedet (se VindRen kapitel 3 MKB ). Också i byggskedet bör dock samebyns synpunkter finnas med i avvägandena. I så stor utsträckning som möjligt bör markförlagda kablar användas för det interna nätet inom anläggningen men om möjligt också för anslutande ledningsnät (se textruta om svårigheten för projektören att bestämma detta i tidigt skede). H7. På känsliga platser för renskötseln bör bygget i första hand genomföras under tidpunkter som inte sammanfaller med renskötselns mest störningskänsliga perioder. Om anläggningen eller anslutningsvägar ligger i närheten av kalvningsområde bör anläggningsåtgärder inte ske under kalvningsprioden som pågår från 20 april till midsommar. Även perioden under mars/april när vårflytten sker kan vara en känslig tid för störning (från t.ex. tunga transporter och arbeten). H8. I det fall det är viktigt att samebyn håller renarna borta från området under byggtiden bör vindkraftprojektören vara beredd att ge samebyn stöd för merkostnader som uppstår till följd av detta (t.ex. extra personal, foder, bygge av tillfällig anläggning, transporter, drivning med helikopter, drivmedel etc.). Forskningsstudier visar att renar är mer störningskänsliga under kalvningsperioden. Foto Enetjärn Natur AB 7
Mark- eller luftledning? Valet av mark- eller luftledning bestäms utifrån olika faktorer. Ibland är markens beskaffenhet sådan att det ena alternativet inte är möjligt, även om det vanligtvis är ekonomin som styr vilket det blir. Nätbolagen söker koncession hos energimarknadsinspektionen för att få bygga erforderliga elledningar och ansluta vindkraftparken till elnätet. Däremot kan koncession först styrkas efter det att vindkraftparken har fått sitt miljötillstånd. Detta kan leda till att man fastnar i sekventiella överklaganden, först en process gällande vindkraftanläggningen sedan en process gällande koncession. En annan sak som kan göra att frågan om elanslutning drar ut på tiden är de så kallade trappstegseffekterna, vilket innebär att vid anslutning till ett högre spänningsnät, kan det bli väldigt dyrt för den första aktören som vill ansluta sig ifall parken inte är tillräckligt stor vilket kan göra att man medvetet väntar med att söka koncession. För mer information om tillståndsprövning för elanslutning se VindRens kapitel 3 MKB. Markkabel är i regel mycket dyrare än luftledning. Enligt en tumregel är det 10 gånger dyrare med markledning på de högre spänningsnivåerna och mellan 2-5 gånger på de lägre nivåerna. Även om luftledningar innebär ett större intrång har framförallt markablar på högre spänningsnivåer inte visat sig vara mycket bättre eftersom det ändå alltid behövs en ledningsgata och att det uppstår diken längs med nedgrävda ledningar, om man inte förlägger den längs med en väg. Ju högre spänningen är desto bredare behöver ledningsgatan vara. Även ur miljösynpunkt är markförlagda kablar inte nödvändigtvis bättre än luftledningar 1. De har större inverkan på växtligheten än vad luftledningar har och magnetfältet över en markledning är i regel starkare än under en luftledning, i synnerhet för högre spänningsnivåer. Valet av luft- eller markledning bör därför utvärderas från fall till fall utifrån vad som är mest lämpligt i det aktuella området. Idag är det vanligaste att kablarna inom parken grävs ned och detta längs med vägarna och att anslutningen av vindkraftparken via transformatorstationen till det överliggande nätet görs med hjälp av luftledning. Byggnation av luftledningar. Foto Enetjärn Natur AB KAPITEL 4 8
I. Att tänka på för samebyn I1. För att utomstående ska få en så bra bild av rennäringen som möjligt är det viktigt att vindkraftbolaget redan tidigt i processen ges möjlighet att lära känna samebyn och eventuellt också delta i renskötselarbetet vid något tillfälle. Att aktivt delta, se och lära ute i fält är det bästa sättet att lära känna samebyn och skapa tillit och förståelse för varandras verksamheter vilket är nödvändigt inför det fortsatta arbetet. I2. Det är även viktigt att samebyn kan ställa upp och svara på frågor vid behov. Samebyn bör på ett för lekmän begripligt sätt kunna förklara om och i så fall hur olika anpassningsåtgärder bör vidtas. Foto Enetjärn Natur AB 9
Erfarenheter från samebyar och vindkraftprojektörer Citat från en vindkraftprojektör: Vi utförde ett antal åtgärder för att se till så att renskötseln ska kunna bedrivas på ett fortsatt rationellt sätt. Det blev bra eftersom vi identifierade problemen och löste dem. Det var inte bara en diskussion om pengar. Vi behöver information om lösningar från samebyarna för att kunna planera vindkraftanläggningen på ett bra sätt Citat från en renskötare Rennäringen är komplex och snabbt föränderlig till sin natur och det gör den svår att förklara på ett enkelt sätt. Det som skapar komplexiteten är att renen är ett strövande djur som är beroende av olika beten under olika delar av året. Därför behöver rennäringen stora arealer för att fungera. Många verksamheter som förläggs inom renens naturliga betesområden påverkar möjligheten för renen att nyttja sina områden. Det gör också skogsbruk, rovdjursförekomst, väder och vind samt betesförhållanden. Renen reagerar med flyktbeteende då den utsätts för faktorer som verkar främmande eller hotfullt. Vad som skrämmer renen eller hur den påverkas inför nya verksamheter är mycket svårt att förutse, därför har samebyn ofta stora svårigheter att ge klara och tydliga besked när exploatörer eller andra vill ha uppgifter om hur rennäringen påverkas av olika intrång. Då blir det också mycket svårt att för samebyn i ett tidigt stadium av processen föreslå hur olika skadelindrande åtgärder bör vidtas. Citat från en renskötare: Det är viktigt att försöka få projektörerna att förstå renskötselns komplexitet. Det går inte alltid att ge ett konkret svar på vindkraftprojektörens frågor, exempelvis -när kommer ni befinna er i området? Vi kan bara ge en ungefärlig tidsperiod. Vindkraftprojektören kan planera tiden för bygget men vi kan inte planera för renarna, vi måste hela tiden vara flexibla. Ett exempel från ett vindkraftprojektör där nära och täta kontakter bidragit till att hitta gemensam lösningar. Under anläggningstiden har ett protokollfört möte hållits varje år. Därutöver har veckovis möten per telefon hållits. Detta för att både vi och samebyn ska vara uppdaterade under byggtiden om det händer något som berör renskötseln under byggprocessen. Exempelvis kan samebyn ta kontakt med driftansvarig och fråga om det är mötande trafik på gång på vägen där samebyn ska köra sina rentransporter. Vi kunde då stoppa byggtrafiken så att den inte KAPITEL 4 10
förhindrade samebyns renskötselarbete. Vid ett annat vindkraftprojekt har vindkraftprojektören och samebyn samordnat sina helikoptertransporter. Citat från en renskötare: Det är viktigt att lära känna varandra och hålla täta kontakter om parterna snabbt måste tänja på något i överenskommelsen för att undvika problem eller störningar. Det är dock viktigt att påpeka att det inte är alla gånger som parterna kommer överens och detta ska också hanteras. Därför är det viktigt att samebyn ställer upp och deltar vid träffar och möten. Foton Enetjärn Natur AB 11
Hur går bygget till? Hur lång tid tar det? Hur lång tid det tar beror naturligtvis på projektets storlek, hur många vindkraftverk som ska byggas och till en del också på var parken ska placeras. För ett projekt med 10 vindkraftverk tar själva byggnationen cirka 6-9 månader, för ett större projekt med 40 vindkraftverk ca 1,5-2 år. Ju större parken är desto mer arbete kan normalt ske parallellt. Förarbetet inleds normalt genom s.k. geotekniska undersökningar. Genom dessa undersökningar tar man bland annat reda på vilken typ av fundament som är mest lämpligt att använda som fot till vindkraftverken. Sedan ska ytor skapas för att göra plats för vägar, fundament och kranplatser utifrån bestämda koordinater. Vissa ytor behövs för att tornen ska kunna sammanfogas med fundamenten och för att vindkraftverken ska kunna monteras och resas på plats. Ibland kan det även senare bli aktuellt med viss kompletterande avverkning av skog ifall t.ex. bladen behöver större svängrum än vad man först uppskattat. Nästa steg är att räta ut och förstärka befintliga vägar, samt bygga till nya vägar in till parken. Normalt sker detta 1-2 månader före det att fundamenten ska gjutas, men det kan även vara så att man arbetar med vägarna upp till ett år innan man börjar med fundamenten. Det beror alldeles på hur stor parken juni år 1 aug år 1 dec år 1 juni år 2 sept år 2 mars år 3 Förarbete Väg & mark Elanslutning Fundament Resning Inkoppling mot nätet, tester mm Drift Exempel på en tidplan för en större vindkraftanläggning. Notera att det inte pågår mycket byggarbeten under perioden november - maj. KAPITEL 4 12
är och på markens beskaffenhet. Ibland kan det även bli tal om sprängning ifall man stöter på ett berg som man inte kan runda på grund av restriktioner i miljötillståndet. Väg- och markarbetet utförs vanligtvis med hjälp av hjullastare, grävmaskiner och andra arbetsfordon. I det fall det blir aktuellt med bergsfundament kan det bli nödvändigt att genomföra sprängningar för att göra plats för fundamentet (se VindRens kapitel 6 Detta är vindkraft för mer information om fundamentstyper). När nödvändiga vägar och förberedande markarbeten är färdiga, börjar arbetet med att formgjuta fundamenten. Fundamenten bör gjutas minst en månad innan vindkraftverken monteras för att betongen ska få tid att härda. När fundamentet är besiktat återfylls utrymmet mellan den schaktade gropen innan montage av vindkraftverk kan påbörjas. Vindkraftverken transporteras i olika delar med hjälp av med speciella lastfordon och monteras ihop på plats med hjälp av lyftkranar. Först reser man tornen, därefter lyfter man maskinhuset på plats och slutligen rotorbladen. Att montera ett vindkraftverk tar cirka 2-5 arbetsdagar. Elledningar utförs ibland parallellt med vägbyggnation och i andra fall efter det att vägbyggnationen är slutförd, men det beror alldeles på hur tillgängligt det är. Det vanliga förfarandet är att elledningar förläggs i anslutning till vägen inom parken, vilket ger minst möjliga markpåverkan. Slutligen, när alla vindkraftverk är på plats, genomförs olika tester för att kontrollera att vindkraftverken fungerar som de ska och kan leverera el till nätet på önskat sätt. Dessa utförs av leverantören och eller av vindkraftföretagets egen driftpersonal. För mer information om byggnation av vindkraftsparker se VindRens kapitel 6 Detta är vindkraft. Foto Enetjärn Natur AB Foto Enetjärn Natur AB 13
Hur stor yta tar vindkraftsanläggningen i anspråk? När en vindkraftpark är färdigbyggd finns det ytor täckta av exempelvis vindkraftverk, vägar och kraftledningar som blir kvar även under driftfasen. Dessa ytor utgör endast ca 1-2 procent av vindkraftparkens totala markyta. Det finns även vissa ytor som endast är nödvändiga under bygget för att arbete ska kunna utföras på plats. Exempel på sådana ytor är ytor runt om vindkraftverken som har behövs för att gjuta fundamenten. Normalt är dessa ytor cirka 20*20 meter per vindkraftverk vid arbete med fundamenten men reduceras när arbetet är klart till att endast utgöras av den cylinderformade sockel som tornet fästs vid. Se figur nedan. Det behövs även ytor intill vindkraftverken för att de ska kunna resas och mon- Omlagrade jordmassor & bergskross Armerad betong Bergstag Bildserie som visar steg för steg bygget hur ett vindkraftverk byggs upp. Foton Enetjärn Natur AB KAPITEL 4 14
teras. Dessa har en yta på cirka 1500 m 2 per verk. 2 Se figur nedan. Observera att storleken på uppställningsytan kan variera mycket beroende på lokala förhållanden och valet av vindkraftverk. Ytan kan ibland vara dubbelt så stor som detta exempel. Beroende på markförhållanden kan ytorna dessutom hårdgöras och förstärkas. För vissa typer av vindkraftverk krävs dessutom en yta för nätstation, något som inte visas i bilden. Frågan om de s.k. upplagsytorna täcks över med ny jord och återvegeteras skiljer sig från fall till fall. Utöver dessa ytor förekommer även tillfälliga arbetsbodar och kontor som monteras ned efter byggtiden och som lämnar ringa spår efter sig. För mer information om vindkraftens markanspråk, se VindRens kapitel 6 Detta är vindkraft. 15
Risker under byggtiden? När en vindkraftpark byggs, betraktas den som en arbetsplats dit obehöriga inte får vistas. En arbetsmiljöplan upprättas av arbetsgivarna som de anställda ska följa under byggets gång. I denna regleras arbetet så att risker för skador minimeras. Om någon obehörig skulle komma in till parken och råka ut för en skada är det rimligt att det är verksamhetsutövaren som bär det yttersta ansvaret. 3 Hittills har inget sådant fall förekommit och skulle det ske, måste det utredas i det enskilda fallet och prövas i miljödomstolen. När samebyn bedriver arbete i anslutning till och har renar vid vindkraftanläggningen är det viktigt att det inte uppstår risker för renskötare och renar till följd av tung trafik. I vissa situationer kan det således vara aktuellt att stänga av byggtrafiken tillfälligtvis. Detta är något som samebyn och projektören bör komma överens om i enlighet med vad som sägs i riktlinje G5. Referenser 1. K. Burges, Brakelman H., Maher M., et al. 2008, Study on the comparative merits of overhead electricity transmission lines versus underground cables, Department of Communications, Energy and Natural Resources 2. Järdrås Vindkraft AB 2008. Jädrås MKB Vindkraftpark. 3. Miljöprövningsdelegationen, pers. komm., 2010-11-25. KAPITEL 4 16
Om du vill veta mer? - Tips på hemsidor Statens Energimyndighet www.energimyndigheten.se Svensk Vindenergi www.svenskvindenergi.org Nätverket för vindbruk www.natverketforvindbruk.se Vindlov www.vindlov.se Om du vill veta mer? - Tips på rapporter Elforsk rapport 2010. Nytt och trendigt inom vindkraften. Elforsk rapport 10:49. Trafikverket 2010. Transporter till Vindkraftsparker en handbok. Publikation: 2010:033 RenewableUK 2010. Guidelines for onshore and offshore wind farms- Health & Safety in the Wind Energy Industry Sector 17