Rättviks kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Rättviks kommun
Tillsyn i Rättviks kommun Beslut 2(10) har genomfört tillsyn av Rättviks kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen gymnasiesärskola. Måluppfyllelse och resultat I Skolverkets databas SIRIS registreras inte kunskapsresultat för skolformen gymnasiesärskola. Huvudmannen har inte gjort någon egen sammanställning över elevernas samlade måluppfyllelse och kunskapsresultat i gynutasiesärskolan. Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Föreläggande'. 2016-03-01 Föreläggande 2016-06-30 Ytterligare brister Föreläggande 2016-06-30 I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning s tillsyn visar att Rättviks kommun har brister när det gäller mottagande i gymnasiesärskolan. Inför mottagande granskas de underlag och beslut som legat till grund för mottagandet i grundsärskolan, men beslut om tillhörighet till gymnasiesärskolans målgrupp för elever som påbörjat utbildning i gymnasiesärskolan efter 30 juni 2013 har inte fattats. Detta innebär en bristande rättssäkerhet för eleverna och en risk att eleverna inte får sin rätt till utbildning tillgodosedd i rätt skolform.
3(10) Vidare framgår av tillsynen att huvudmannens systematiska kvalitetsarbete behöver förbättras. Huvudmannen har rutiner för att hålla sig informerad om verksamheten i gymnasiesärskolan i syfte att utveckla och förbättra verksamheten, men dokumenterar inte denna uppföljning eller vilka analyser som gjorts på huvudmannanivå. Bristfällig dokumentation innebär enligt s bedömning en svårighet att följa kvalitetsarbetet över tid och synliggöra vilka åtgärder som på bästa sätt utvecklar utbildningen i syfte att höja måluppfyllelsen. s tillsyn visar också att det vid tiden för tillsynen finns två rektorer som delar ledningsansvaret för gymnasiesärskolan. En av rektorerna ansvarar för elever på gymnasiesärskolans nationella program medan den andra rektorn ansvarar för elever på gymnasiesärskolans individuella program. Rättviks kommun måste se till att organisera det pedagogiska arbetet vid gymnasiesärskolan så att det leds och samordnas av en rektor. s beslut Föreläggande Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Rättviks kommun att senast den 1 mars 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Beskrivning av arbetsområdet Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i gymnasiesärskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser. Huvudmannen ansvarar även för att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs, och organiseras på ett ändamålsenligt sätt. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov.
4(10) Bedömning av brist konstaterar att Rättviks kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Hemkommunen prövar frågan om en sökande tillhör målgruppen, och ser till att ett beslut om mottagande föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. (för utbildning som påbörjats före 1 juli 2013 gäller 18 kap. 8 skollagen/för utbildning som påbörjats efter 30 juni 2013 gäller 18 kap. 5 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. - Inför mottagande i gymnasiesärskolan fatta beslut om att sökande elever tillhör målgruppen för gymnasiesärskola. - Motivera beslut om mottagande i gymnasiesärskolan så att besluten innehåller de skäl som har bestämt utgången. Motivering till bedömning av brist För de elever som påbörjar sin utbildning efter den 30 juni 2013 ska hemkommunen enligt skollagen pröva frågan om en sökande tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan. Beslutet ska föregås av en utredning motsvarande den som ska göras inför beslut om mottagande i grundsärskolan om utredning saknas eller det av andra skäl bedöms nödvändigt. Enligt 20 förvaltningslagen (1986:223) ska ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende innehålla de skäl som har bestämt utgången om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis bl.a. om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen (p. 1). Av tillsynen framgår att det finns elever i Rättviks kommun som är mottagna i gymnasiesärskolan efter den 30 juni 2013. Chefen för den centrala elevhälsan i Rättviks kommun, tillika rektor för grundsärskolan och för gymnasiesärskolans individuella program, är den person som på delegation har beslutanderätten för mottagande i grund- och gymnasiesärskolan. Av intervju med chefen för den centrala elevhälsan framgår att när en elev söker till gymnasiesärskolan i Rättviks kommun begärs underlag för mottagande i grundsärskola in från tidigare skola om inte underlagen finns hos den centrala elevhälsan. Om det finns behov att göra en ny bedömning av eleven görs detta.
5(10) Enligt elevhälsans chef görs det en bedömning av målgruppstillhörigheten inför mottagande i gymnasiesärskolan. Dock fattas det inga formella beslut inför mottagandet. har efter tillsynsbesöket ställt kompletterande frågor till huvudmannen angående kommunens rutin för mottagande av elever i gymnasiesärskolan. Huvudmannen bekräftar att man för de elever som tagits emot i gymnasiesärskolan efter den 30 juni 2013 inte har fattat några förnyade beslut om elevens tillhörighet till målgruppen. Enligt huvudmannen är kommunens rutin inte tillräckligt tydlig när det gäller elever som söker till gymnasiesärskolan. Kommunen har därför beslutat att revidera dokumentet med tillhörande rutin. s bedömning är att det finns brister när det gäller mottagande av elever i gymnasiesärskolan i Rättviks kornmun. Beslut om tillhörighet till målgruppen har inte fattats inför mottagande i gymnasiesärskolan. Beslut om tillhörighet till gynmasiesärskolans målgrupp innebär myndighetsutövning mot enskild och är ett överklagbart beslut som ska motiveras i enlighet med huvudregeln i förvaltningslagen. Även Skolverket uttalar, i Skolverkets allmänna råd med kommentarer om mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan (SKOLFS 2013:20), vikten av att sådana beslut motiveras. Syftet är att det på så sätt ska vara lättare att förstå beslutet och bedöma om det är riktigt. Av motiveringen ska det framgå vilka faktorer som beaktats i den sammanvägda bedömningen vad gäller elevens förmåga att nå kunskapskraven, hur faktorerna vägts samman samt vad som fällt avgörandet i tveksamma fall. Motiveringen är också viktig utifrån möjligheten att överklaga. Rättviks kommun behöver säkerställa att elever i gymnasiesärskolan är mottagna i rätt skolform. I detta ingår att se till att det för samtliga elever i gymnasiesärskolan finns beslut om elevens tillhörighet till gymnasiesärskolans målgrupp och att de skäl som legat till grund för beslutet anges. Motivering till föreläggande som ingripande Då verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Rättviks kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Rättviks kommun att senast den 30 juni 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till.
Beskrivning av arbetsområdet Beslut 6(10) Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen vid skolenheterna inom väsentliga områden, i syfte att främja ökad likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna, i förhållande till de nationella mål och riktlinjer som formuleras i gymnasiesärskolans läroplan. I arbetet ingår också att följa upp de förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan måluppfyllelsen och skolenheternas förutsättningar, beslutar om vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling etc.). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet. Bedömning av brist konstaterar att Rättviks kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmarinen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet. Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål). Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras.
7(10) Av förarbetena till skollagen (prop. 2009/10: 165 s. 306) framgår att huvudmannen har det yttersta ansvaret för utbildningen vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet. Kvalitetsarbetet ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen, t.ex. betygsstatistik och nationella prov. Huvudmannens styrning, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten bör analyseras särskilt. Enligt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) innebär systematiskt och kontinuerligt att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Varje huvudman och varje skolenhet måste därför hitta sina former och rutiner för kvalitetsarbetet. Utgångspunkten är alltid densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. har tagit del av Rättviks kommuns policydokument "Rutiner och riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet" daterad 2015-03-24. Av dokumentet framgår bland annat att kommunen bedriver det systematiska kvalitetsarbetet utifrån ett så kallat årshjul med regelbundna aktiviteter under året. Exempelvis genomförs en elevenkät i maj utifrån SKLs nationella enkät "Mjuka värden". I juni lämnar de olika verksamheterna sina resultatredovisningar till förvaltningen, i oktober har barn- och utbildningsförvaltningen dialogmöten med rektorer utifrån enheternas kvalitetsrapporter och förvaltningens uppföljning sker i februari. I dokumentet anges vidare kommunens övergripande mål för åren 2015-2017 och barn- och utbildningsförvaltningens strategiska mål för 2015-2017 vilka har sin utgångspunkt i de övergripande kommunala målen. Av dokumentet framgår att det finns prioriterade- och strategiska mål formulerade för gymnasieskolan. Motsvarande mål saknas dock för gymnasiesärskolan. Vidare framgår av dokumentet att ett antal nyckeltal efterfrågas från gymnasieskolan som underlag för redovisning av måluppfyllelse. Indikatorer för gymnasiesärskolan som underlag för redovisning av måluppfyllelse saknas. har även tagit del av Rättviks kommuns dokumenterade systematiska kvalitetsarbete benämnt "Kvalitetsrapport. Barn- och utbildningsförvaltningen lå 2013-2014. Uppföljning 2014". Under rubriken "Kunskapsutveckling (Grund-, grundsärskola samt gymnasiet)" redovisas uppföljning av insatser som genomförts under året. Insatser riktade till gymnasiesärskolan saknas i redovisningen. Vidare finns i dokumentet resultat och utvecklingsområden redovisade för olika skolformer i kommunen. I dokumentet finns inte skolformen gymnasiesärskola redovisad och det går inte att utläsa några resultat eller utvecklingsområden riktade till skolformen.
8(10) I intervju med ordförande i barn- och utbildningsutskottet samt ordförande i kommunstyrelsen uppger de att kommunstyrelsen tar del av den förvaltningsövergripande kvalitetsrapporten och att barn- och utbildningsutskottet kommer att ta kontakt med rektorerna och föra en dialog kring verksamheternas kvalitetsrapporter. Vidare uppges att kommunstyrelsen behöver förtydliga vilka mål de vill att gymnasiesärskolan ska följa upp. Kommunstyrelsen har inte formulerat specifika åtgärder för gymnasiesärskolan utöver åtgärder utifrån ett övergripande trygghetsperspektiv. Representanter för kommunstyrelsen och barn- och utbildningsutskottet uppger att de har fört dialog om att eleverna efter gymnasiesärskolan ska ges möjlighet till en meningsfull sysselsättning. De uppger vidare att det låga elevantalet i gymnasiesärskolan gör det svårare att särskilja verksamheten från gymnasieskolan och att den största utmaningen är att upprätthålla god kvalitet i gymnasiesärskolan trots det låga elevantalet. Barn- och utbildningsförvaltningens chef uppger i intervju att kvalitetsrapporten som tagit del av är upprättad enligt en tidigare process för det systematiska kvalitetsarbetet. Processen har under innevarande år arbetats om och målet är, enligt förvaltningschefen, att det ska finnas en ny kvalitetsrapport i november 2015 med ett tydligare dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete för alla verksamheter. Underlag från gymnasiesärskolan har i år rapporterats in på ett sätt som ska göra det lättare för förvaltningen att följa upp verksamheten. Rutinen med dialogmöte med rektorerna för gymnasiesärskolan utifrån skolenhetens kvalitetsrapport är också ny för året. Rektorerna uppger i intervju att förvaltningschefen har regelbunden kontakt i frågor som rör gymnasiesärskolans verksamhet och om elevernas måluppfyllelse. Rektorerna anser att förvaltningen har god kännedom om verksamheten i gymnasiesärskolan och att det finns en uttalad ambition att ha en gymnasiesärskola i kommunen. Det framgår också att huvudmannen efterfrågar uppgifter om måluppfyllelse och om verksamhetens arbete mot kränkande behandling. Rektorerna efterfrågar dock tydligare formulerade mål för gymnasiesärskolan. Det mål som finns är att behålla kommunens elever i kommunen, och gymnasiesärskolan är en del av det målet. Av utredningen framkommer att huvudmannens dokumenterade kvalitetsarbete saknar mål som är riktade till gymnasiesärskolan. Det saknas också indikatorer för gymnasiesärskolan som underlag för redovisning av måluppfyllelse. Det framkommer i utredningen att huvudmannen i dialog med skolans rektorer håller sig informerad om gymnasiesärskolan och följer upp och utvecklar verksamheten. Utredningen visar dock att denna uppföljning och analys samt vidtagna åtgärder inte dokumenteras. Eftersom det saknas dokumentation av kvalitetsarbetet gör bedömningen att det
9(10) försvårar huvudmannens möjligheter att följa kvalitetsarbetet över tid och synliggöra vilka åtgärder som på bästa sätt utvecklar utbildningen i syfte att höja måluppfyllelsen. Motivering till föreläggande som ingripande Då verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Rättviks kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Ytterligare brister Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Rättviks kommun att senast den 30 juni 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Beskrivning av brister Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Författningar 2 kap. 9 skollagen Åtgärder Säkerställa att ledningsansvaret för gymnasiesärskolan åvilar endast en rektor. Motivering till bedömning av brist Av skollagen framgår att det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. I förarbeten till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 251) anges att det inte får råda någon oklarhet om vem som har det övergripande ansvar som regleras i skollagen, läroplanerna och övriga förf attningar. Ledningsansvaret får därför inte delas av flera. Rättviks gymnasiesärskola utgörs av en skolenhet med verksamhet som bedrivs i olika lokaler. Undervisningen på gymnasiesärskolans nationella program bedrivs i Stiernhööksgymnasiets lokaler och undervisningen på det individuella programmet bedrivs i en friliggande lokal i nära anslutning till Stiernhööksgymnasiet. Vid tillsynen framkommer att gymnasiesärskolan vid tiden för tillsynen leds av två rektorer. En av rektorerna har ansvar för elever på gymnasiesärskolans nationella program och den andra rektorn har ansvar för elever på gymnasiesärskolans individuella program och verksamhets-
10 (10) träning. Denna ansvarsfördelning mellan rektorerna framkommer i samtliga intervjuer. I intervju med förvaltningen framgår att organisationen med två rektorer på gymnasiesärskolan är ny från augusti 2015 och föremål för översyn, men vikten av att kunna säkerställa den särskilda kompetens som krävs kring elever på gyrrinasiesärskolans individuella program betonas. konstaterar att gymnasiesärskolan i Rättviks kommun leds av två rektorer. Motivering till val av verktyg Då verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Rättviks kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. På s vägnar Krist-ine Brosjö Beslutsfattare Susanne Smith Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Rättviks kommun
Bilaga Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymrtasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
Bilaga Bilaga 2: Fakta om Rättviks kommun Gymnasiesärskolan i Rättviks kommun ingår i kommunstyrelsens ansvarsområde. Åtta elever är mottagna gymnasiesärskolan varav fyra elever läser gymnasiesärskolans individuella program. Gymnasiesärskolan leds av två rektorer.