Artur Granstedt den 1 april 2016 1 Rapport från den nationella klimatkonferensen: Klimatforum 10 februari 2016 Sammanfattning -efter världstoppmötet om klimatet i Paris december 2015 Representanter från regering, kommuner, näringsliv, universitet, forskningsvärlden och civilsamhället var här samlade för samtal, diskussion och debatt om vägen framåt för Sverige, efter att det globala klimatavtalet undertecknades i december i Paris 2015. Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger, kallade i sin inledning klimatavtalet för slutet på början och att vi nu går in i en ny världsordning, det som kallas för kretsloppsekonomi. Anders Wijkman informerade om att samma dag, som vi nu möttes här så hade Miljömålsberedningen med representanter från alla riksdagspartier, förutom Sverigedemokraterna, publicerat konkreta förslag för den svenska klimatpolitiken. EUs chefsförhandlare Runge-Metzger framhöll klimatavtalets historiska betydelse. Nu ligger bollen hos alla undertecknade länder att förverkliga överenskommelsen att medeltemperaturen ej skall stiga över 2 grader och verka för en begränsning till 1,5 grader fram till år 2050. Framtidsminister. Kristina Persson beskrev Sverige som ett föregångsland gällande klimatmålens förverkligande. Totalt så har de svenska klimatutsläppen inom landet minskat med 24 procent de senaste 25 åren räknat från 1990, vilket är basåret vid internationella jämförelser. Men det finns ännu ingen anledning att tro att vi närmat oss klimatmålet. Emissionerna av växthusgaser fortsätter ännu att öka globalt. Den minskning som man lyckats med av växthusgaserna inom Sverige, syns ej då man ser på konsumtionens klimatbelastning, som ligger på en oförminskad hög nivå, genom att vi ökar importen av varor med en hög klimatbelastning i andra länder. Kristina Persson erkände detta. Priset på fossil energi måste öka genom en tillräckligt hög global koldioxid skatt, kanske den mest avgörande frågan som man helt tydligt inte klarade av att besluta om i Parismötet. Professor Johan Rockström vidhöll ändock att Parismötet innebar en avgörande vändpunkt jämfört med tidigare, ett genombrott för ansträngningarna att stoppa den globala uppvärmningen. Här var alla på plats, världens högsta politikiska makthavare, presidenterna Obama, Merkel, Hollande, Xi Jinping, Modi, Youseff och Putin, därutöver världens främsta inom forskning och teknik, samt näringslivets företrädare och alla delade insikten om att nu gäller det att rädda mänskligheten från en hotande klimatkatastrof. Miljöhandläggare Hanna Brolinsson på Naturvårdsverket redogjorde för den Svenska konsumtionens klimatbelastning och presenterade statistik som visar att ingen minskning har skett under de senaste 20 åren (figur 1). Livsmedel och transporter är de största orsakerna till klimatbelastningen och det är också dessa sektorer som ökat mest (figur 2). Miljöhandläggare Johanna Dicksson framhöll att, enligt de nationella miljömålen, så skall vi lämna över en värld till nästa generation, där de stora miljöproblemen är lösta, utan att detta leder till en ökad belastning i andra länder. Varken jordbruket eller inriktningen av vår matkonsumtion, fick det utrymme som man skulle kunna förvänta sig. En betydande del av det globala kolförrådet finns lagrat i jordens växtlighet och i själva odlingsjorden. Själva kapaciteten att åter binda kol utur atmosfären, minskar, genom vårt sätt att bruka jorden samtidigt som markförstörelsen och skogsskövlingen kraftigt bidrar till ökningen av koldioxid i atmosfären. Redovisningen av konsumtionens betydelse för klimatet pekar på att på klimatfrågan ytterst handlar om individens ansvar, våra val, vad och hur vi väljer som konsumenter, vilka signaler vi ger till producenter och näringsliv och vilka fullmakter vi ger till våra politiker.
Inledning Representanter från regering, kommuner, näringsliv, universitet, forskningsvärlden och civilsamhället var här samlade för samtal, diskussion och debatt om vägen framåt för Sverige, efter att det globala klimatavtalet undertecknades i december i Paris 2015. I Klimatavtalet så förband sig 195 av världens länder att begränsa den globala uppvärmningen till under 2 grader. Ambitionen är att medeltemperaturen ej skall stiga över 1,5 grader fram till år 2050 i jämförelse med förindustriell nivå. Målsättningen innebär en betydande utmaning med hänsyn till att jordens medeltemperatur redan nu har ökat med en grad. Klimatforum är ett årligen återkommande evenemang i samarbete mellan Naturvårdsverket och tidningen Miljöaktuellt. Inledningstalare var Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger och samtalsledare var Miljöpartiets tidigare språkrör Maria Wetterstrand. Omvärldsspaning hur skall målen bli verklighet Björn Risinger, kallade i sin inledning klimatavtalet för slutet på början och att vi nu går in i en ny världsordning, det som kallas för kretsloppsekonomi. Under förmiddagen så var alla deltagare samlade i plenum och hade som tema Omvärldsspaning. Frågor som behandlades var: Vad betyder resultatet och utfallet från de globala klimatförhandlingarna? Hur ser de nya ambitionerna och målen ut och hur ska de bli verklighet? Vilka blir konsekvenserna för Sveriges klimatstrategi, för samhället och för näringslivet? Hur ser vägen framåt ut? De som medverkade här var: Artur Runge-Metzger ; EU:s chefsförhandlare, Kristina Persson (s);framtidsminister och Johan Rockström; professor Stockholm Resilience Centre och Anders Wijkman; ordförande för Miljömålsberedningen. Anders Wijkman informerade om att samma dag, som vi nu möttes här så hade Miljömålsberedningen med representanter från alla riksdagspartier, förutom Sverigedemokraterna, publicerat konkreta förslag för den svenska klimatpolitiken. Beredningens förslag innefattar instiftandet av ett oberoende klimatpolitiskt råd, en åtstramning av tidsramen för noll nettoutsläpp inom Sveriges gränser till år 2045, samt en klimatlag för ett långsiktigt klimatarbete. Anders Wijkman framhöll den begränsning som ligger i ett sådant åtagande, om det inte samtidigt motsvaras av en minskning av den klimatbelastning även i andra länder, från vilka vi i en ökande utsträckning importerar våra konsumtionsvaror. EUs chefsförhandlare Runge-Metzger framhöll klimatavtalets historiska betydelse. Nu ligger bollen hos alla undertecknade länder att förverkliga överenskommelsen. Inför förhandlingarna lämnade samtliga in åtaganden för att minska utsläppen, men dessa är är långt ifrån tillräckliga för att nå tvågradersmålet. Avtalet är en dynamisk överenskommelse, där alla avtalsländer skall mötas vart femte år och stämma av hur långt man kommit, göra nödvändiga revideringar, för att driva på det fortsatta arbetet. Runge Metzger hävdade att erfarenheterna från ländernas klimatarbete visar att det till synes omöjliga är möjligt då man väl sätter igång med arbetet. Exempel på detta är nya initiativ, vad gäller elbilar och teknologier för förnyelsebar energi, nya transportsystem och en reformering av hela energisystem.. Framtidsminister Kristina Persson beskrev också det unika med en sådan här omfattande och bindande överenskommelse mellan världens länder. Ministern lyfte fram Sverige som ett 2
föregångsland gällande klimatmålens förverkligande. Totalt så har de svenska utsläppen inom landet minskat med 24 procent de senaste 25 åren räknat från 1990, vilket är basåret vid internationella jämförelser. En bidragande orsak är visserligen de varmare vintrarna, men man använder även mindre energi nu och oljeeldningen för uppvärmning har nästan helt fasats ut. I värmeverkan så används alltmer förnyelsebar energi och även utsläppen från trafiken har minskat, genom fler drivmedelssnåla bilar samt med de alternativa bränslena och som också redovisades senare under dagen, så har förbudet mot deponi, (som leder till minskade emissioner av växthusgaser) haft en stor betydelse. Åtgärder för att minska energianvändningen i industrin har haft effekt och energi från vindkraft har ökat. Framtidsministern beskrev Sverige som ett av de första länderna i världen som skulle kunna bli helt fossilfritt och hon välkomnade en konkurrens med andra länder om det målet. Men som Marianne Wetterstrand påpekade, så är vi gynnande av såväl mycket tillgång på vattenkraft och med kärnkraft och som innebär andra problem. Vad som kvarstår är utsläppen från våra transporter och svårast av allt, de diffusa utsläppen av klimatgaser från jordbruket. Såsom redan påpekats i inledningen av dagen, så finns det ännu ingen anledning att tro att vi närmat oss klimatmålet. Emissionerna av växthusgaser fortsätter ännu att öka globalt. Den minskning som man lyckats med av växthusgaserna inom Sverige, syns ej då man ser på konsumtionens klimatbelastning, som ligger på en oförminskad hög nivå, genom att vi ökar importen av varor med en hög klimatbelastning i andra länder. Kristina Persson erkände detta. Priset på fossil energi måste öka, något som man helt tydligt inte klarade av att besluta om i Parismötet. Dagens låga oljepriser driver istället på användningen av fossil energi, inte minst inom transportsektorerna, där inga beslut fattades under Parismötet, vad gäller flyget och de internationella fartygstransporterna. Professor Johan Rockström vidhöll ändock att Parismötet innebar en avgörande vändpunkt jämfört med tidigare, ett genombrott för ansträngningarna att stoppa den globala uppvärmningen. Här var alla på plats, världens högsta politikiska makthavare, presidenterna Obama, Merkel, Hollande, Xi Jinping, Modi, Youseff och Putin, världen främsta inom forskning och teknikvar också där, samt näringslivets företrädare och alla delade insikten om att nu gäller det att rädda mänskligheten från en hotande klimatkatastrof. Rockström hävdar att teknik och kunskap finns för att vända utvecklingen, samtidigt som världens befolkning ökar till 10 milliarder människor år 2050 och världsekonomin växer. Men transformeringen måste ske inom alla områden, sektor för sektor infrastruktur, transporter, flyg, stålindustri, jordbruk och så vidare. Rockström framhöll att man aldrig kan koppla bort de övriga miljömålen från klimatmålet. Ett förverkligande av klimatmålet, förutsätter ett förverkligande även av övriga miljömål, så som biologisk mångfald, ingen övergödning, ingen försurning osv,. Ekosystemen på land och i hav måste fungera. Räddar vi inte världens skogar, så kan vi inte rädda klimatet och omvänt. Artur Runge-Metzger, gav Rockström sitt fulla stöd, med att såväl klimatmålen som övriga miljömål, förutsatte genomgripande förändringar av vår livsstil inom livets alla områden. På frågan om relationen mellan industriländerna och utvecklingsländerna i syd, så framhöll Artur Runge-Metzger, Indien som ett gott exempel på det som nämnts i inledningen; kretsloppsekonomi; en mer lokal och självförsörjande ekonomi. Men hur detta kan lyckas i framtiden är starkt ifrågasatt. Indien vill lyfta levnadsstandarden för sina medborgare., genom att öka brytningen och användningen av kol, vilket innebär är ett allvarligt hot mot förverkligandet av Parisöverenskommelsen. 3
Konsumtionens klimatbelastning Under eftermiddagen så delades konferensen upp i olika parallella sessioner. Där bevakade jag den som behandlade konsumtionens betydelse för klimatet. Miljöaktuellts chefredaktör Mikael Salo var här ordförande och framhöll i sin inledning, att den totala konsumtionen betydelse inte tilldragit sig så mycket politiskt intresse, fokus har varit på utsäppen inom Sverige Miljöhandläggare Hanna Brolinsson på Naturvårdsverket redogjorde för den Svenska konsumtionens klimatbelastning och presenterade statistik som visar att ingen minskning har skett under de senaste 20 åren (figur 1). Figur 1. Konsumtionens klimatpåverkan(naturvårdsverket, 2016, https://www.naturvardsverket.se/sa-mar-miljon/statistik-a-o/vaxthusgaserkonsumtionsbaserade-utslapp-fran-total-slutlig-anvandning/ ) Den i sig framgångsrika minskade klimatbelastningen inom landet (minskad oljeeldning, minskad deponi, mer vindkraft mm) är mindre än den ökning av utsläppen i andra länder som orsakas av vårt ökande resande och ökande import av både råvaror och konsumtion. Detta senare gäller särskilt inom jordbrukssektorn där vi köper ökande mängder fodermedel, så som sojaprotein, utöver importen av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel, vilka belastar klimatet, men även övrig miljö och vår hälsa. Därutöver ökar nettoimporten av livsmedel, vars produktion belastar andra länder. I naturvårdsverkets redovisning, så saknas de emissioner av växthusgaser som en ökad avskogning och en förändrad markanvändning leder till och som också är orsakad av vår konsumtion, något som jag ansåg mig tvungen att påpeka. Den totala klimatbelastningen ligger på över 10 ton per person och år och den har inte minskat. Hanna Brolinsson framhöll att det är relativt komplexa beräkningar som krävs för att få fram dessa siffror, fördelade på olika områden, så som beskrivs i figur 2. Det kan förklara den eftersläpning som här råder för att vi ännu inte har uppgifter längre fram än till år 2013. 4
Figur.2. Konsumtionens klimatpåverkan fördelat på konsumtionsområden. (Naturvårdsverket 2016. https://www.naturvardsverket.se/sa-mar-miljon/statistik-a-o/vaxthusgaserkonsumtionsbaserade-utslapp-fran-total-slutlig-anvandning/) Livsmedel och transporter är de största orsakerna till klimatbelastningen och det är också dessa sektorer som ökat mest. Vad som märkligt nog hittills helt saknades i naturvårdsverkets redovisning av konsumtionens klimatbelastning, är effekterna av avskogningen och en förändrad markanvändning. Något som jag framförde i den efterföljande diskussionen och även senare direkt till Hanna Brolinsson. Den globala avskogningen hänger direkt samman med vår matkonsumtion. Animalieproduktion som kyckling och svin fordrar import av sojaprotein och andra produkter som leder till avskogning och markförstöring och som sammantaget gör matens klimatbelastning till den avgjort största faktorn. Även vid överintensiv mjölkproduktion och nötkött användes koncentrerade fodermedel. Även om det här finns stora osäkerheter i beräkningarna så blir ett helt uteslutande av denna del av konsumtionens klimatbelastning helt missvisande. Vägen framåt Miljöhandläggare Johanna Dicksson framhöll att, enligt de nationella miljömålen, så skall vi lämna över en värld till nästa generation, där de stora miljöproblemen är lösta, utan att detta leder till en ökad belastning i andra länder..hur och vad vi konsumerar är i hög grad en fråga om våra vanor men också vilket utbud som erbjuds. I det senare fallet har handeln ett stort ansvar. En miljörelaterad marknadsföring, kan vara handelns bidrag till hur vi kan uppnå miljömålen. Vårt val i pensionssparandet har betydelse för miljö och klimat, där naturvårdsverket arbetar fram rekommendationer. Naturvårdsverket har också konkreta förslag på miljöskatter, vilka skulle kunna ändra vår konsumtion till förmån för klimat och 5
miljö. Resandets stora klimatpåverkan kan påverkas av tex flygskatt och som skulle kunna styra över till mer klimatsmarta alternativ. Ett sambruk av kapitalvaror och mer återbruk, skulle kunna gynna en minskning av en klimatbelastande konsumtion. Utbildningens stora betydelse framhölls också.. Våra ungdomar är dagens och morgondagens konsumenter. Naturvårdsverket har tagit fram dessa och andra förslag, rekommendationer och förslag till politiska styrmedel, i en särskild rapport, där man föreslår åtgärder så som en differentierad moms på mat med hänsyn till klimatkonsekvenser, en skattereduktion på reparationstjänster mm. (Naturvårdsverket, oktober 2015). Sådana åtgärder kan till synes stå i motsättning till målsättningen att gynna ekonomisk tillväxt. För att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och negativ miljöpåverkan, så krävs ett skattesystem, vilket främjar cirkulär ekonomi. Miljökrav i offentlig upphandling framhölls som ytterligare ett viktigt instrument i omställningsarbetet. Konsumtionsminister Per Bolund avslutade denna del av konferensen genom att visa på sambandet mellan besluten i COP 21 och de 16 nationella miljömålen och de 17 sustainable development goals, vilka beslutades på FN-nivå i New York, i september år 2015 och där mål nummer 12 handlar om en uthållig konsumtion. Formuleringen av dessa mål föregicks tidigare på året av FN-konferensen i Addis Abeba; Financing for development, med mål för en uthållig ekonomi och en social utveckling. Per Bolund vill hävda att Sverige visat världen hur det är möjligt att minska klimatbelastningen med 25 % sedan år 1990 och samtidigt ha en ekonomiska tillväxt med närmare 60 % (Något som alltså inte stämmer om vi beaktar konsumtionens klimatbelastning, enligt vad som tidigare här redovisats). Per Bolund hävdade att Sverige skall var ett av världens första fossilfria länder. Målet är ett 100 % förnyelsebart energisystem och en fossilfri fordonsflotta år 2030, där förnyelsebara bränslen förutsattes skulle kunna användas till den då änne befintliga äldre bilparken samtidigt med och en allt snabbare övergång till elbilar. Bolund framhöll också (i enlighet med vad som sagts tidigare under dagen) nödvändigheten av att kombinera klimatarbetet med ett förverkligandet av de övriga miljömålen, som t.ex. en giftfri miljö. Bolund sammanfattade med att beskriva den nya konsumentpolitiken, vilken skall leda till en social och miljömässig hållbar konsumtion. Den konsumentpolitiken motsvaras väl av den utveckling vi ser i vår svenska konsumtion. Sju av tio konsumenter vill konsumera mer hållbart och regeringen lägger nu också grunden för en offentlig upphandling. Avslutningsvis så lyftes de stora områden fram, där vi måste få en omställning för ett hållbart klimat och för att skydda miljön: boende, transporter och livsmedel. Omställningen till cirkulär ekonomi är en väg som enligt Bolund: bygger på att återanvända, lagra och betrakta avfall som en resurs strävar efter mer hållbara produkter som lättare kan återvinnas kan stimulera en innovation, allt från en förnyelsebar och en återvinningsbar materialhantering, till nya affärsmodeller Målsättningen bör vara att byta konsumtion av fysiska resurser och varor, till tjänster och kultur vilka ej förbrukar ändliga resurser och skonar miljön. Konsumtionsministern talade varmt för en delningsekonomi där vi samsas om bilar (tex bi pol) och lär oss att reparera och återvända, istället för köpa nytt (Bolund tog avslutningsvis upp begreppet Nudging som handlar hur man kan ändra sina vanor. Det rätta valet skall vara det lätta valet, då det gäller 6
att lägga sig till med nya vanor och attityder, det finns nu ett gap mellan vilja och handling. Trots allt så är nog ekonomiska styrmedel, så som en tillräckligt hög koldioxidskatt, kanske det effektivaste av allt det erkände även konsumtionsministern. Avslutande personliga kommentar. De största och mest avgörande frågorna för att kunna uppnå klimatmålet och stoppa den globala uppvärmningen, behandlades föga under konferensen. Varken jordbruket eller inriktningen av vår matkonsumtion, fick det utrymme som man skulle kunna förvänta sig. En betydande del av det globala kolförrådet finns lagrat i jordens växtlighet och i själva odlingsjorden. Det är endast genom fotosyntesen som kol åter binds utifrån atmosfären, utöver den utjämnande effekten för koldioxidhalten, som försiggår i världshaven. I dag minskar arealen av världens skogar och odlingsmarken förstörs på ett förödande sätt. Själva kapaciteten att åter binda kol utur atmosfären, minskar, genom vårt sätt att bruka jorden, samtidigt som markförstörelsen och skogsskövlingen kraftigt bidrar till ökningen av koldioxid i atmosfären. Det av den Franske miljöministern lanserade s.k. 4 promille initiativet, fick en stor uppmärksamhet under Pariskonferensen. Här restes den avgörande frågan - hur kan vi vända utvecklingen och återuppbygga världens jordar och jordarnas stora förråd av humus och organiskt kol. En årlig ökning av det organiska mullförrådet i världens jordar med 4 promille, skulle förenklat kunna rädda klimatet. Varje steg i en sådan riktning skulle få en stor betydelse. Detta upprop skrevs under av över 100 länder, däribland även Sverige, men detta viktiga initiativ nämndes inte under klimatforum konferensen, utöver ett kort påpekande av undertecknad. I dag är vi många som är medvetna om jordbrukets helt avgörande betydelse för vårt framtida klimat, både som ett klimathot men också som en potentiell resurs för att kunna rädda vårt klimat. Frågorna om kostens betydelse för klimatet skulle också kunnat gets större utrymme under konferensen. Ändå vet många att en minskad köttkonsumtion skulle väsentligt bidra till en minskad klimatbelastning och också skapa förutsättningar för en tryggad matförsörjning åt fler människor. Redovisningen av konsumtionens betydelse för klimatet pekar på att på att klimatfrågan ytterst handlar om individens ansvar, våra val, vad och hur vi väljer som konsumenter och också vilka fullmakter vi ger till våra politiker. Litteratur Naturvårdsverket, februari 2016- Från ord till Handling. ISBN 978-91-620-6703-8 Naturvårdsverket, oktober 2015. Styr med sikte på miljökvalitetsmålen ISBN 978-91-620-6665-9 Naturvårdsverket, maj 2015. Mål i sikte, Volym 1. Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering 2015 (Volym 1) av rapport 6662. ISBN 978-91- 620-6683-3 7
Naturvårdsverket, maj 2015. Mål i sikte, Volym2, Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering 2015 (Volym 2) av rapport 6662. ISBN 978-91- 620-6684-0 Samtliga Naturvårdsverkets rapporter kan dels köpas men också gratis laddas ned från Naturvårdverket hemsida www.natuvardsverket.se/om-naturvardsverket/publikationer 8