Väderskydd betonas i ByggaF, liksom i AMA AF 07 under AFH.51 Skydd av arbete: Arbete får inte utan betryggande skyddsåtgärder bedrivas under väder som kan orsaka skada. ByggaF Metod för fuktsäker byggprocess Byggherren har idag det yttersta ansvaret för att samhällets krav på fuktsäkra byggnader uppfylls. Som stöd för byggherrens fuktsäkerhetsarbete har SP tagit fram hjälpmedel, som bland annat ger förslag på kravformuleringar, på kontrollpunkter för fuktsäkerhetsprojektering och på vad en fuktplan för byggskedet bör innehålla. foto : e va s i k a n d e r E va S i k a n d e r o c h K r i s tina Mjörnell, Sv e r i g e s Teknisk a Fo r s k n i n g s i n s titut, S P Några av de viktigaste momenten i byggherrens arbete för fuktsäkra byggnader är att vara tydlig med vilken ambitionsnivå som gäller för projektet. Detta formuleras i krav, som byggherren kontinuerligt ska följa upp. Om kraven fastställts före upphandling har byggherren alla möjligheter att styra så att kraven uppfylls. Byggherren måste använda denna styrmöjlighet. Byggherren bör före upphandling också bestämma hur avvikelser från fuktsäkerhetskraven ska behandlas. Byggherrens kompetens Vår erfarenhet är att byggherrens och projektledarens kompetens, intresse, tid och förmåga att driva frågan är viktiga för hur framgångsrikt projektet blir ur fuktsäkerhetssynpunkt. Ibland kan projektledare ha begränsad tid att hinna med att även fokusera på fuktsäkerhet. Om krav ställs utan att följas upp och kontrolleras riskerar kraven att endast bli en hyllvärmare utan ökad fuktsäkerhet i praktiken. Sannolikt kan fuktsäkerheten i byggprojekt bli bättre om en fuktsakkunnig anlitas som driver och följer upp fuktfrågorna. Erfarenheter från byggherrens fuktsäkerhetsarbete Hjälpmedlen för byggherrens arbete har testats av byggherrar i ett antal byggprojekt. Erfarenheterna är följande: Aktörerna har börjat arbeta i rätt riktning vad gäller fuktsäkerhetsfrågorna. Dock återstår en bit för att kraven ska uppfyllas helt och fuktsäkerheten kunna anses vara fullgod. eva sikander Projektledare. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut kristina mjörnell Projektledare. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AMA-nytt Hus 2/2007 51
Planering Projektering Bygg Förvaltning Byggherre Projektörer Entreprenörer/ leverantörer Förvaltare Ställa krav och följa upp Fuktsäkerhetsbeskrivning Återkoppling Utföra fuktsäkerhetsprojektering Fuktsäkerhetsbeskrivning kompletterad Fuktsäkra byggmetoder Fuktmätning m m Fuktsäkerhetsdokumentation Fuktsäker förvaltning Metod för fuktsäkring i byggprocessen. Byggherren måste agera målmedvetet, tydligt och bestämt för att lyckas i sin styrning mot ett fuktsäkert byggande. De hjälpmedel som tagits fram kan ses som en början till kommande arbete där fuktsäkerheten i byggprocessen förbättras. är dock inte tillräckliga för att byggandet ska få betydligt större fuktsäkerhet än idag. För att lyckas fullt ut behövs även en förbättring av kompetensen kring fuktsäkert byggande liksom förändrade attityder inom byggsektorn i stort. De erfarenheter som dragits från projekten kan inte sägas gälla generellt, men erfarenheterna kan vara värda att beakta inför andra byggprojekt. Fuktsäkring i byggprocessen En förutsättning för att öka fuktsäkerheten i våra byggnader är att det i byggprojekten utförs ett systematiskt fuktsäkerhetsarbete där fuktfrågorna tidigt lyfts upp i projektet och fuktsäkerhetskraven inarbetas i programhandlingarna. Om fuktfrågorna finns med redan från början finns det chans att diskutera viktiga system- och materialval samt produktionsmetoder som kom- mer att påverka det slutliga utförandet. När konsulter och entreprenörer handlas upp är det viktigt att informera om vilka krav som ställs och vad som förväntas i form av dokumentation av fuktsäkerhetsarbetet under projektering och byggskede. Byggherrens fuktsakkunnige Byggherren bör ta hjälp av en fuktsakkunnig, med kompetens inom fuktområdet och erfarenhet från projektering och byggande, för att formulera krav och följa upp fuktsäkerhetsarbetet som utförs av olika aktörer i olika skeden. Den fuktsakkunnige följer upp arbetet genom regelbundna möten med projektörer och entreprenören och kan även följa upp fuktsäkerhetsarbetet på byggplatsen vid fuktronder tillsammans med entreprenören. Fuktsäkerhetsansvariga Både projektörerna och entreprenören bör utse en fuktsäkerhetsansvarig, som har ansvar för att fuktsäkerhetsarbetet genomförs och för att underlag till fuktskyddsdokumentationen tas fram. Vinsten med att upprätta fuktskyddsdokumentation är att alla fuktrelaterade åtgärder som utförs i projektets 52 AMA-nytt Hus 2/2007
olika skeden kommer att dokumenteras på ett systematiskt och enhetligt sätt och finnas samlade på ett ställe. Förhoppningsvis leder det till att informationen inte försvinner mellan skedena och att dokumentationen finns lätt tillgänglig och är spårbar vid eventuella framtida problem. För byggherren blir fuktsäkerhetsarbetet ett sätt att verifiera att åtgärder utförs för att ställda krav ska uppfyllas under projektets gång. Fuktsäkerhetsdokumentationen som tas fram är ett kvitto på att dessa utförts. för fuktsäkerhetsarbetet En rad olika hjälpmedel i form av checklistor, rutiner och mallar har sammanställts och en del nya hjälpmedel har utvecklats. Byggherrekrav Det finns exempel på fuktsäkerhetskrav som kan ställas i program och administrativa föreskrifter, som: tekniska krav, som krav på väderskydd, högsta tillåtna fuktnivå i olika material och lufttäthet rutiner för uppföljning av fuktsäkerhet under byggskedet hur dokumentation av fuktsäkerhetsåtgärder ska ske. för projektering, byggande och förvaltning Det finns också en hel del hjälpmedel framtagna för projektering av fuktsäkra byggnader, fuktsäkring i byggskedet och uppföljning i förvaltningen. Mycket av det materialet finns samlat på Fuktcentrums hemsida www.fuktcentrum.se och består av checklistor, referenslitteratur och beräkningsprogram för att göra en fuktsäkerhetsbedömning. Exempel på hjälpmedel som har tagits fram för entreprenörer är: en mall för fuktrond en mall för fuktplan (kontrollplan för fuktkritiska moment) metoder för väderskyddat byggande rutiner för fuktmätning. För förvaltningsskedet har en rutin för fuktkontroll i driftsskedet tagits fram. Materialet finns sammanställt i rapporten ByggaF. Pilotprojekt Metoden med tillhörande hjälpmedel har använts i ett antal pilotprojekt runt om i landet. Ett av de första projekten där man utvecklade och arbetade med rutiner för fuktrond och uppföljning av fuktkritiska moment under produktionsskedet var Världskulturmuseet i Göteborg. Ett annat projekt där man redan i programskedet ställt krav på fuktsäkerhet och följt upp dessa under projektering och produktion är vid uppförande av en ny försörjningsbyggnad för Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Dessutom har flera bostadsprojekt använt sig av delar av den framtagna metoden ByggaF. I dessa projekt har krav på fuktsäkerhet och rutiner för uppföljning av fuktsäkerhetsarbetet formulerats i programhandlingar. Man har informerat projektörerna tidigt i projekteringsskedet om fuktsäker- Byggherrens krav, uppföljning och hjälpmedel för fuktsäkra byggnader De hjälpmedel för byggherren som finns formulerade har sin tyngdpunkt i de krav som byggherren måste ställa i samband med upphandling av aktörer inför en ny- eller ombyggnad. Även hjälpmedel för förvaltningsskedet finns redovisade. Följande gäller för kravförslagen: De tekniska kraven är utformade så att byggherren kan välja en av tre ambitionsnivåer för fuktsäkerhetsarbetet. Kraven som föreslås berör mikrobiologisk påväxt, fuktkvot i trä, fukttillstånd för andra material (exempelvis gips, isolering, betong, golvmaterial), lufttäthet, tryckskillnad över klimatskalet samt fukttillskott i inneluften. Kraven på aktörerna och deras aktiviteter behandlar bland annat kompetens, kommunikation, fuktsäkerhetsprojektering och aktiviteter för fuktsäker produktion. För varje krav finns angivet hur aktören ska verifiera att kravet uppfyllts. För varje krav finns också angivet hur eventuella avvikelser från kraven ska behandlas. AMA-nytt Hus 2/2007 53
Bild: Rapporter från FoU väst. Bild: Rapporter från FoU väst. Rapporter från FoU väst. het och bland annat presenterat hjälpmedel i form av checklistor, mallar och förslag på litteratur och beräkningsprogram som kan användas för fuktsäkerhetsarbetet i projekteringsskedet. Fuktsäkerhetsarbetet i dessa projekt har följts upp och erfarenheter och synpunkter från de inblandade finns beskrivna i ByggaF. Några erfarenheter från pilotprojekten Här följer några erfarenheter från pilotprojekten där ByggaF använts. ByggaF-metoden anses ge en kvalitetshöjning i projektet. Många är positiva till metoden och kommer att fortsätta att använda den i kommande projekt. Man vill dock anpassa den till företagets egna rutiner. Metoden verkar öka intresset för att diskutera och lägga mer vikt vid att öka fuktsäkerheten. Ansvarsfördelningen är i vissa fall oklar och företagen har sällan tillgång till en person som har specialistkompetens inom fukt. Man har etablerat speciella möten som avhandlar fukt eller fört in fukt som en punkt på dagordningen. Det krävs att samtliga aktörer i projektet är motiverade och delaktiga i fuktsäkerhetsarbetet och vet vad det handlar om. Uppföljning och återkoppling till aktörerna kan bli bättre och är kanske ett sätt att öka motivationen. De flesta upplever kraven som relevanta och bra men något tuffare än normalt, vilket kräver både information och motivering från byggherren. Endast entreprenören upplever att det finns incitament eller påföljder, men det borde man kunna införa för att höja motivationen att göra ett bra jobb. De flesta är ganska nöjda med sin kompetens, men är samtidigt positiva till att gå fler kurser. De flesta är positiva till en vidareutveckling av metoden och hjälpmedlen. Frågan är om man kan göra hjälpmedlen enklare och mindre omfattande utan att tumma på kvaliteten på resultatet. Det är mycket viktigt att introducera metoden och hjälpmedlen på ett sådant sätt att aktörerna inte upplever att man ifrågasätter deras seriositet och kompetens utan att de ska vara till för att underlätta deras arbete. ByggaF innehåller ett antal hjälpmedel för olika aktörer Exempel på hjälpmedel är: Fuktbegrepp Tjänstebeskrivning för fuktsakkunnig Byggherrens arbete för fuktsäker byggnad Sammanfattning av lagar, förordningar och regler om fuktsäkerhet Formulering av krav på fuktsäkerhet i administrativa föreskrifter Mall för avvikelserapport Mall för fuktsäkerhetsbeskrivning Rutin för fuktsäkerhetsprojektering Checklista för fuktsäkerhetsprojektering Mall för redovisning av fuktsäkerhetsprojektering Checklistor från VASKA-projektet Byggherrens checklista för fuktgranskning Information om väderskydd Checklista för identifiering och hantering av fuktkritiska moment och konstruktioner Checklista för upprättande av fuktplan för byggskedet Rutin för mottagningskontroll Mall för fuktrondsprotokoll Innehållsförteckning för fuktsäkerhetsdokumentation Fuktinventering i befintlig byggnad Rutin för att genomföra en innemiljöenkät Rutin för hantering av innemiljöproblem. 54 AMA-nytt Hus 2/2007
Förslag till formulering av krav i anslutning till AF AMA 98 AMA Krav på fuktsäkerhet i objektet kan anges i de administrativa föreskrifterna. I rapporten ByggaF ges förslag till formulering av krav i anslutning till AF AMA 98. I den nya AMA AF 07 kan följande koder och rubriker med underordnade koder och rubriker vara aktuella. Den nyligen utkomna boken Få bukt med fukt kan vara till god hjälp i fuktsäkerhetsprojekteringen. AFH.51 AFC.21 respektive AFD.21 AFC.22 respektive AFD.22 AFC.24 respektive AFD.24 AFC.27 respektive AFD.27 AFC.34 AFC.35 respektive AFD.35 skydd av arbete Kvalitetsangivelser Kvalitets- och miljöarbete Tillhandahållande av handlingar Underrättelser om avvikelser o d arbetsledning och anställda respektive AFD.34 Projekteringsledning, arbetsledning o d Kontroll och provning Finansiering Det inledande projektet där grunderna till byggherrens hjälpmedel togs fram finansierades av Formas och SBUF. Tillämpningen av hjälpmedlen på tre byggprojekt har finansierats av SBUF samt företag inom FoU-Väst. Projektet Fuktsäkerhet i byggprocessen har finansierats av Formas BIC, SBUF, ARQ och Tyréns AB. Referenser Sikander, Eva, Byggherrens krav, uppföljning och hjälpmedel för fuktsäker byggnad., Rapport utgi- ven av FoU-väst, 2005. Materialet finns att ladda ner på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstituts hemsida (www.sp.se). Mjörnell, Kristina, Fuktsäkerhet i produktionsskedet, Statens Fastighetsverk, intern rapport, 2004. Rapporten kan laddas ned från SFVs hemsida (www.sfv.se). Mjörnell, Kristina, ByggaF Metod för fuktsäker byggprocess, FoU väst Rapport 0702. Materialet finns att ladda ner från Fuktcentrums hemsida (www.fuktcentrum.se).