Läroplan 2010- Axxell Utbildning Ab Grundexamen inom maskinoch metallbranschen Utbildningsprogrammet för tillverkningsteknik, Verkstadsmekaniker, Plåtslagare-svetsare Karis Läroplanen är uppgjord enligt examensgrunderna för den grundläggandeyrkesutbildningen 2010, förverkligad som läroplansbaserad utbildning Fastställd av Axxells direktion 07.12.2010
Innehållsförteckning 1. Uppbyggnaden av examen... 3 1.1 Uppbyggnaden av grundexamen inom maskin- och metallbranschen... 3 Axxells utbud av utbildningsprogram och inriktning inom grundexamen inom maskinoch metallbranschen... 3 1.3 Examensdelar i examen samt deras indelning i kurser... 3 1.3.1 Yrkesinriktade examensdelar 90 sv... 3 1.3.2 Examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier) 20 sv... 5 1.3.3 Fritt valbara examensdelar i den grundläggande yrkesutbildningen, 10 sv... 5 2. Studiernas framskridande, tidsplanering och ordnande... 5 2.1 Periodisering av studieutbudet... 5 2.2 Indelningen av grundexamen inom maskin- och metallbranschen i moduler samt exempel på individuell studiegång.... 6 2.3 Modulernas kursinnehåll... 7 2.4 Följdschema för modulerna... 9 3. Utbudet av fritt valbara examensdelar... 9 4. Plan för hur examensdelar som fördjupar yrkeskompetensen eller individuellt breddar examen ordnas... 9 5. Plan för av examensdelar och metoder att bedöma kunnande... 10 5.1. Syfte och mål för en... 10 5.2 Identifiering och erkännande av kunnande... 10 5.3 Bedömningen av inlärningen och kunnandet... 11 5.4. Mål, kriterier och föremål för en... 12 5.5 Beslut om vitsord... 12 5.6. Omtagning av prov och yrkesprov samt höjning av vitsord... 12 5.7 Ny samt rättelse av... 12 5.8 Erhållande av examensbetyg... 13 5.9 Bedömning vid specialundervisning... 13 6. Plan för en av de yrkesinriktade examensdelarna... 13 6.1 Bedömningen av kunnandet i de yrkesinriktade examensdelarna... 13 6.2 Föremålen och kriterierna för en av de yrkesinriktade examensdelarna 13 6.3 Plan för genomförande och av yrkesprov... 14 7. Examensdelarna, deras krav på yrkesskicklighet, föremål för och skriterier... 15 1
7.1 Grundläggande arbeten i montering och automation... 15 7.1.1 Krav på yrkesskicklighet... 15 7. Bedömning... 15 7.2 Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning... 17 7.2.1 Krav på yrkesskicklighet... 17 7.2.2 Bedömning... 18 7.3 Grundläggande arbeten i plåtarbeten och svetsning... 20 7.3.1 Krav på yrkesskicklighet... 21 7.3.2 Bedömning... 21 7.4 Maskinell bearbetning... 24 7.4.1 Krav på yrkesskicklighet... 24 7.4.2 Bedömning... 25 7.5 Montering av pneumatik... 28 7.5.1 Krav på yrkesskicklighet... 28 7.5.2 Bedömning... 28 7.6 Plåt- och svetsningsarbeten... 31 7.6.1 Krav på yrkesskicklighet... 31 7.6.2 Bedömning... 32 7.7 Formsprutning (Examensdelar från yrkesinriktad grundexamen, Grundexamen i plast och gummiteknik)... 35 7.7.1 Krav på yrkesskicklighet... 35 7.7.2 Bedömning... 35 8. Examensdelarnas indelning i kurser, deras krav på yrkesskicklighet, föremål för och skriterier... 40 2
1. Uppbyggnaden av examen 1.1 Uppbyggnaden av grundexamen inom maskin- och metallbranschen Denna läroplan är uppgjord i enlighet med de examensgrunder för grundexamen inom maskin- och metallbranschen som Utbildningsstyrelsen godkänt 19.05.2010 genom sin föreskrift 39/011/2010. Vid uppgörandet har beaktats vad som om detta stadgas i lag om yrkesutbildning 630/1998 samt i Förordningen om yrkesutbildning 811/1998. Grundexamen inom maskin- och metallbranschen indelas enligt följande: 1. Yrkesinriktade examensdelar Examensdelar som är obligatoriska för alla 30 sv I examensdelarna Examensdelar enligt utbildningsprogrammet 20 sv ingår inlärning i Examensdelar som är valbara för alla 40 sv arbetet minst 20 sv 2. Examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier) Obligatoriska examensdelar Valfria examensdelar 17 sv 3 sv 3. Fritt valbara examensdelar i den grundläggande yrkesutbildningen Fritt valbara examensdelar 10 sv Axxells utbud av utbildningsprogram och inriktning inom grundexamen inom maskin- och metallbranschen Axxell erbjuder följande utbildningsprogram inom grundexamen inom maskin- och metallbranschen: Utbildningsprogrammet för tillverkningsteknik, Verkstadsmekaniker Utbildningsprogrammet för tillverkningsteknik, Plåtslagare- svetsare Utbildningsprogrammet för tillverkningsteknik, Maskinmontör 1.3 Examensdelar i examen samt deras indelning i kurser Grundexamen inom maskin- och metallbranschen 120 sv 1.3.1 Yrkesinriktade examensdelar 90 sv Examensdelar som är obligatoriska för alla 30 sv Grundläggande arbeten i montering och automation 10 sv Ritningsläsning och mätning Verktygslära El- och automationsteknik Monteringsteknik 2 sv 2 sv 4 sv 2 sv 3
Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning 10 sv Spånskärande bearbetning Rit- och mätteknik för verkstadsmekaniker Manuell svarvning Manuell fräsning 2 sv 2 sv 3 sv 3 sv Grundläggande arbeten i plåtarbeten och svetsning 10 sv Bänkarbeten Rit- och mätteknik för plåtslagare och svetsare Plåtteknik Svetsningsteknik 2 sv 2 sv 3 sv 3 sv Examensdelar enligt utbildningsprogrammet (up) 20 sv Maskinell bearbetning 20 sv Maskinritning, CAD Bearbetningsteknik NC-teknik Materiallära NC- svarvning och fräsning Tillverkning med verktygsmaskiner (IA) 2 sv 4 sv 1 sv 1 sv 5 sv 7 sv Examensdelar som är valbara för alla 40 sv Montering av pneumatik (yrkesval) Pneumatik Byggande av tryckluftnät 8 sv 2 sv 10 sv Plåt- och svetsningsarbeten 20 sv (Examensdelar från de obligatoriska examensdelarna för respektive examensbenämning) Metallarbeten och svetsning (IA) 6 sv NC- plåtbearbetning 2 sv Svetsarprövning 2 sv Svetsstandard 1 sv Tillverkning av stålkonstruktioner (IA) 7 sv NC-teknik och CAD i plåtarbeten 2 sv Formsprutning (Examensdelar från en yrkesinriktad grundexamina) Formsprutningsteknik Formsprutningsverktyg och kringutrustning Programmering av formsprutningsmaskin Tillverkning av formsprutningsprodukter Kvalitetssäkring vid formsprutning 2 sv 2 sv 2 sv 3 sv 1 sv 10 sv 4
1.3.2 Examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier) 20 sv Obligatoriska examensdelar 17 sv Modersmålet Det andra inhemska språket, finska Främmande språk, engelska Matematik Fysik och kemi Samhälls-, företags- och arbetslivskunskap Gymnastik Hälsokunskap Konst och kultur 4 sv 2 sv 2 sv 3 sv 2 sv 1 sv 1 sv 1 sv 1 sv Valfria examensdelar 3 sv Varje utbildning inom Axxell har ett eget utbud av valfria examensdelar till gemensamma studier. Dessa kurser kan vara studier inom ovanstående examensdelar eller inom följande examensdelar: Miljökunskap Information och kommunikation Etik Kulturkännedom Psykologi Företagsverksamhet Utbildningens utbud av valfria examensdelar godkänns av enhets-/platschef. Utbudet uppdateras årligen och presenteras för den studerande vid uppgörandet av den personliga studieplanen. 1.3.3 Fritt valbara examensdelar i den grundläggande yrkesutbildningen, 10 sv Varje utbildning inom Axxell har ett eget utbud av 10 sv fritt valbara examensdelar. Utbildningens utbud av fritt valbara examensdelar godkänns av enhets-/platschef. Utbudet presenteras för den studerande i samband med uppgörandet av den personliga studieplanen. 2. Studiernas framskridande, tidsplanering och ordnande 2.1 Periodisering av studieutbudet Examensdelarna är uppdelade i moduler som förverkligas i perioder. Varje läsår är uppdelat i 5 perioder. Modulschemats uppbyggnad utgår från en treårig utbildning för genomförandet av 120 sv. Studerande med tillgodoräknade studier kan välja en annan ordningsföljd för vissa moduler, så att studietiden kan förkortas. En annan ordningsföljd kan även väljas, förutsatt att den studerande uppfyller kraven på förhandsprestationer. 5
Förklaring till färgerna som användes för olika moduler: Examensdelar som är obligatoriska för alla Utbildningsprogrammet för tillverkningsteknik, Verkstadsmekaniker och Plåtslagare-svetsare Examensdelar som är valbara för alla Examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen Fritt valbara examensdelar Inlärning i arbete 2.2 Indelningen av grundexamen inom maskin- och metallbranschen i moduler samt exempel på individuell studiegång. Utbildningsprogrammet för tillverkningsteknik, Verkstadsmekaniker och Plåtslagaresvetsare Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 År 1 Verkstadsgrun Ritning och Bearbetning och Svetsning och A der automation montering YP1 plast YP 2, YP 3 År 2 Pneumatik YP 4 B Praktisk svetsning C Plåtbearbetnin g År 3 Stålkonstruktio ner YP5 Bearbetning YP6 D NC-teknik Tillverkning YP 7 Studerande som avlägger både grundexamen och studentexamen Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 År 1 Verkstadsgrun der Ritning och automation Bearbetning och montering YP1 Svetsning och plast YP 2, YP 3 Plåtbearbetnin g År 2 Stålkonstruktio ner YP5 Gymnasiet Praktisk svetsning Gymnasiet Tillverkning YP 7 År 3 Gymnasiet Bearbetning YP6 Gymnasiet NC-teknik Gymnasiet Studerande med annan grundexamen eller gymnasieexamen från tidigare År 1 År 2 År 3 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 Verkstadsgrund Ritning och Bearbetning och Svetsning och Plåtbearbetnin er automation montering YP1 plast YP 2, YP 3 g Stålkonstruktio Bearbetning YP6 Praktisk NC-teknik Tillverkning ner YP5 svetsning YP 7 Studerande som inleder sina studier vid annan tidpunkt än vid början av höstterminen. Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 År 1 C A År 2 Verkstadsgrun der Ritning och automation Bearbetning och montering YP1 Svetsning och plast YP 2, YP 3 Plåtbearbetnin g År 3 Pneumatik YP 4 Bearbetning YP6 Praktisk svetsning NC-teknik Tillverkning YP 7 År 4 Stålkonstruktio ner YP5 B D 6
2.3 Modulernas kursinnehåll Verkstadsgrunder: Ritningsläsning och mätning 2 sv Verktygslära 2 sv Spånskärande bearbetning 2 sv Bänkarbeten 2 sv Ritning och automation: El- och automationsteknik 4 sv Rit- och mätteknik för verkstadsmekaniker 2 sv Rit- och mätteknik för plåtslagare och svetsare 2 sv Bearbetning och montering: Monteringsteknik 2 sv Manuell svarvning 3 sv Plåtteknik 3 sv Yrkesprov 1 (YP 1) Svetsning och plast: Manuell fräsning 3 sv Svetsningsteknik 3 sv Formsprutningsteknik 2 sv Yrkesprov 2 och 3 (YP 2, 3) Pneumatik: Pneumatik 8 sv Yrkesprov 4 Praktisk svetsning: Metallarbeten och svetsning (IA) 6 sv Formsprutningsverktyg och kringutrustning 2 sv Sker delvis som inlärning i arbetet Plåtbearbetning: NC-plåtbearbetning 2 sv Svetsarprövning 2 sv Maskinritning, CAD 2 sv Programmering av formsprutningsmaskin 2 sv Stålkonstruktioner: Svetsstandard 1 sv Tillverkning av stålkonstruktioner (IA) 7 sv Sker delvis som inlärning i arbetet Yrkesprov 5 (YP 5) 8 sv 8 sv 8 sv 8 sv 8 sv 8 sv 8 sv 8 sv 7
Bearbetning: Bearbetningsteknik 4 sv NC-teknik 1 sv Tillverkning av formsprutningsprodukter 3 sv Yrkesprov 6 (YP 6) NC-teknik: Materiallära 1 sv NC-svarvning och fräsning 5 sv NC-teknik och CAD i plåtarbeten 2 sv Tillverkning: Tillverkning med verktygsmaskiner (IA) 7 sv Kvalitetssäkring vid formsprutning 1 sv Sker delvis som inlärning i arbetet Yrkesprov 7 (YP 7) 8 sv 8 sv 8 sv A: 8 sv Studieteknik 1 sv Arkielämän suomea 1 sv Enhet och ekvationer 1 sv Vardagsmotion 1 sv Valfria examensdelar, miljökunskap 1 sv Fritt valbar examensdelar 3 sv B: 8 sv Talprocessen 1 sv Information processing 1 sv Geometri 1 sv Kemi 1 sv Hälsokunskap 1 sv Fritt valbara examensdelar 3 sv C: 8 sv Skrivprocessen 1 sv Työelämän suomea 1 sv Fysik 1 sv Min kultur- vår kultur 1 sv Valfria examensdelar 1 sv Fritt valbara examensdelar 3 sv D: 8 sv Skrivteknik 1 sv Professional communication 1 sv Statistik och ekonomisk matematik 1 sv Samhällskunskap 1 sv Valfria examensdelar 1 sv Byggande av tryckluftnät (Examensdelar som är valbara för alla) 2 sv Fritt valbara examensdelar 1 sv 8
2.4 Följdschema för modulerna Följdschemat definierar ordningsföljden i vilken de olika modulerna kan avläggas. De moduler som saknar förhandskrav finns längst till vänster i uppställningen nedan. Pilarna anger vilka moduler som måste avläggas före moduler med förhandskrav inleds. A B Verkstadsgrunder Ritning och automation C Bearbetning och montering YP 1 Svetsning och plast YP2, YP3 Pneumatik YP 4 Praktisk svetsning Plåtbearb etning Bearbetni ng YP6 NC-teknik Stålkonstrukt ioner YP 5 Tillverkning YP 7 D Följdschemat för grundexamen inom maskin- och metallbranschen, Up för tillverkningsteknik, Verkstadsmekaniker och Plåtslagare-svetsare 3. Utbudet av fritt valbara examensdelar Varje utbildning inom Axxell har ett eget utbud av 10 sv fritt valbara examensdelar. Dessa examensdelar, fördelade på 1-3 sv, är placerade i samma moduler som de examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen. kan välja att avlägga studierna inom den egna utbildningen eller göra personliga val, t.ex. avlägga tidsmässigt tillgängliga studier inom andra utbildningar eller utföra ersättande studier på annat sätt. Utöver detta kan den studerande avlägga gymnasiestudier i ett gymnasium. kan även välja att inom ramen för fritt valbara examensdelar avlägga hela moduler från andra utbildningar. I detta fall planeras en extra modul in i den personliga studieplanen. 4. Plan för hur examensdelar som fördjupar yrkeskompetensen eller individuellt breddar examen ordnas Inom varje utbildning i Axxell har den studerande möjlighet att välja 10 sv studier som kan fördjupa eller bredda examen (yrkesval). 9
I grundexamen inom maskin- och metallbranschen har valts att förverkliga modulen Pneumatik för detta ändamål. kan välja att avlägga studierna inom den egna utbildningen. Genom att utföra studierna som inlärning i arbete kan den studerande göra andra val inom examensdelar som är valbara för alla. Alternativt kan den studerande välja moduler från grundexamen i plast- och gummiteknik, inom el- och automationsteknik, husteknik, bilbranschen och byggnadsbranschen. kan även välja andra moduler, som saknar förhandskrav, som fördjupar eller breddar yrkeskompetensen inom hela Axxell. Utöver detta kan den studerande välja att avlägga studier i någon annan läroanstalt eller gymnasiestudier i ett gymnasium under modulen. kan även välja att fördjupa eller bredda sin examen med examensdelar som går utöver de 120 sv som obligatoriskt hör till en grundexamen. och egenläraren/handledande läraren beaktar detta i den studerandes personliga studieplan. 5. Plan för av examensdelar och metoder att bedöma kunnande 5.1. Syfte och mål för en Bedömningen av den studerande är ett viktigt led i inlärningsprocessen. Syftet med en är att leda och sporra den studerande i studierna samt att utveckla den studerandes egna förutsättningar att kunna bedöma sig själv/sitt eget kunnande. Den studerandes inlärning, arbete och kunnande bedöms mångsidigt. Bedömningen fungerar som handledning, motivation och uppmuntran för den studerande att nå de egna målen och som förstärkning av utvecklingen av en positiv självbild och utvecklingen till yrkesmänniska. Bedömningen ger förutom information om kunnandet till den studerande själv, även information till läraren och till arbetsgivaren. Bedömningen utgör även underlag vid ansökan till fortsatta studier. 5.2 Identifiering och erkännande av kunnande I samband med antagningen till Axxell fyller den studerande tillsammans med målsman i en blankett, vars ändamål är att förmedla information om den studerandes inlärning. Informationen beaktas vid uppgörandet av den personliga studieplanen (PSP). Den personliga studieplanen görs upp under den första perioden i studierna tillsammans med egenläraren/handledande läraren. Vid uppgörandet beaktas erkännande av kunnande som kan förkorta studietiden, individuella studieval, t.ex. gymnasiestudier, behov av stöd för inlärningen eller behov av en individuell plan (IP) för hur utbildningen skall ordnas. som har förvärvat tidigare kunnande kan anhålla om att få kunnandet erkänt. Information om detta förfarande sker i samband med antagningen då den studerande får sig tillsänd blanketten för anhållan om erkännande av kunnande. Till anhållan fogas kopior på den dokumentation anhållan grundar sig på. Ifall det kunnande den studerande anhåller om att få erkänt inte är dokumenterat kan kunnandet beskrivas separat. Kunnande som erkänns skall ha en siffer. Om siffer saknas skall den studerande visa sitt kunnande för att erhålla. Fritt valbara examensdelar kan erkännas utan siffer. kan även anhålla om 10
erkännande av kunnande under studiernas gång. Anhållan görs till utbildningsansvariga och skall göras i god tid före ifrågavarande studier inleds. (Se rutinbeskrivning: Erkännande av kunnande) 5.3 Bedömningen av inlärningen och kunnandet I en skiljer man på en av inlärningen och en av kunnandet. Målet för en av inlärningen är att den studerande vet vad han eller hon kan och vad han eller hon ytterligare måste lära sig. Bedömningen av inlärningen sker dels tillsammans med lärarna i de olika ämnena och dels kontinuerligt med egenläraren/handledande läraren. Bedömningen av inlärningen sker inte som siffer utan som muntlig eller skriftlig respons. s självvärdering utgör en viktig del av denna. De behov av förändringar i den personliga studieplanen som en av inlärningen ger upphov till görs tillsammans med egenläraren/handledande läraren. Vid en av kunnandet erhåller den studerande vitsord som förs in i studieregistret och betyget. Bedömningsskalan är tredelad, där vitsordet 3 utgör berömlig, vitsordet 2 god och vitsordet 1 nöjaktig. Bedömningen av den studerande baserar sig på de kriterier som finns angivna i kapitel 7 och 8 i denna läroplan. Inlärningen och kunnandet jämförs alltid antingen mot kraven på yrkesskicklighet i de yrkesinriktade examensdelarna eller mot målen och skriterierna i de examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen. Yrkesprovet utgör en viktig del i en av samtliga yrkesinriktade examensdelar. Det kunnande i de yrkesinriktade examensdelarna som inte visas i yrkesprov bedöms på annat sätt t.ex. genom prov, arbetsuppgifter eller andra tillförlitliga metoder. Motsvarande smetoder används även vid en av examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen och fritt valbara examensdelar. Fritt valbara examensdelar kan, med studerandes samtycke, bedömas med godkänt. Studerande med inlärningssvårigheter kan bedömas med andra metoder än övriga studerande. De vanligaste metoderna är att den studerande ges längre tid vid provtillfället eller att den studerande avger muntliga prestationer. kan även ges möjlighet att använda skrivhjälpmedel. Schemat på följande sida anger examens uppbyggnad och en av de olika examensdelarna. I schemat synliggörs även fördelningen mellan annan och yrkesprov per yrkesinriktad examensdel. 11
Examensdelarnas Examensuppbyggnad 120 sv Grundexamen inom maskin- och Grundexamen inom maskin- och metallbranschen. Up för tillverkning, Verkstadsmekaniker och Plåtslagare- Yrkesinriktade examensdelar 90 sv Yrkesko Fritt Grundläg Grundläg Grundläg Maskinell Plåt- och mplettera valbara gande gande gande bearbetni svetsnin nde examens arbeten i arbeten i arbeten i ng 10 sv gsarbete studier delar 10 monterin maskinell plåtarbet n 20 sv 20 sv sv g och bearbetni en och automati ng 10 sv svetsnin on 10 sv g 10sv Monterin g av pneumati k 10 sv Formsprut ning 10 sv Annan bedömni ng Annan bedömni ng Yrkespro v 60 % Annan bedömni ng 40 % Yrkespro v80 % Annan bedömni ng 20 % Yrkespro v 80 % Annan bedömni ng 20 % Yrkespro v 95 % Annan bedömni ng 5 % Yrkespro v 90 % Annan bedömni ng 10 % Yrkespro v 100 % Yrkesprov 100 % Tabell: Bedömning av examensdelarna i grundexamen inom maskin- och metallbranschen. 5.4. Mål, kriterier och föremål för en För de yrkeskompletterande studierna anges mål för kunnandet samt skriterier som baserar sig på målen. För de yrkesinriktade examensdelarna finns definierat föremål för en d.v.s. vad som bedöms samt kriterier för de olika snivåerna. 5.5 Beslut om vitsord Beslut om vitsord i en enskild kurs där en sker på annat sätt än genom yrkesprov fattas av läraren. Yrkesprovet bedöms av arbetsplatsens representant tillsammans med den handledande läraren på det sätt som organet beslutat. Den studerandes självvärdering utgör en del av sprocessen. Beslut om vitsord för en examensdel fattas av utbildningsansvariga tillsammans med de lärare som bedömt de enskilda kurserna i examensdelen. Yrkesprovets påverkar vitsordet enligt den andel som definierats. 5.6. Omtagning av prov och yrkesprov samt höjning av vitsord har möjlighet att ta om prov och yrkesprov på det sätt som definieras i Axxells rutinbeskrivning: Omtagning av prov och yrkesprov samt höjning av vitsord. I samma rutinbeskrivning anges även förfarandet för höjning av vitsord. 5.7 Ny samt rättelse av kan anhålla om ny samt rättelse av på det sätt som definierats i Axxells besvärsanvisningar. Anvisningarna finns tillgängliga på läroanstaltens extranet eller kan erhållas från kansliet. 12
5.8 Erhållande av examensbetyg När den studerande har genomfört alla studier och de yrkesprov som hör till examen med godkänt resultat erhåller han eller hon ett examensbetyg över avlagd examen. Examensbetyget består av ett avgångsbetyg och ett yrkesprovsbetyg. Till examensbetyget bifogas även ett utdrag ur studieregistret. I det finns alla enskilda kurser registrerade. 5.9 Bedömning vid specialundervisning Studerande med individuell plan för hur undervisningen ordas har samma sförfarande som övriga studerande. Utgångsläget är att hela examen avläggs enligt läroplanen och med normal. Om detta inte är möjligt anpassas en. Då planen görs upp för den enskilde studerande kommer egenläraren/handledande läraren i samråd med utvecklaren av specialundervisning eller specialläraren alltid överens om huruvida en sker enligt normala skriterier eller om en anpassas. Om kurser och/eller examensdelar anpassas utformas skriterier för enskild kurs eller examensdel. En anpassning av enskilda kurser betyder inte automatiskt att examensdelens vitsord blir anpassat. Utbildningsansvariga avgör hur stor vikt olika sföremål har för helhetsvitsordet. Axxell har en utarbetad plan för förverkligande av specialundervisning, där mera ingående information och direktiv finns. 6. Plan för en av de yrkesinriktade examensdelarna 6.1 Bedömningen av kunnandet i de yrkesinriktade examensdelarna Yrkesprov avläggs i alla yrkesinriktade examensdelar och utgör en viktig del av deras. Yrkesprovet kan omfatta en examensdel eller vara gemensam för flera examensdelar. I det senare fallet särskiljs för varje examensdel en separat för det gemensamma kombinerade yrkesprovet. Ett yrkesprov för en examensdel kan även bestå av flera delar. Dessa delyrkesprovs sammanlagda utgör yrkesprovsen för examensdelen. Det kunnande i de yrkesinriktade examensdelarna som inte visas i yrkesprov bedöms på annat tillförlitligt sätt. Den andel av kunnandet i en examensdel som bedöms genom yrkesprov finns angiven i planen för genomförande och av yrkesprov. De perioder av inlärning i arbete i vilka kunnandet bedöms genom yrkesprov bedöms med G = godkänd. Denna visar att den studerande genomfört samtliga arbetsdagar samt de skriftliga eller övriga arbeten som ingår i avsnittet. Om innehållet i inlärningen i arbetet inte bedöms genom yrkesprov erhåller den studerande en siffer. 6.2 Föremålen och kriterierna för en av de yrkesinriktade examensdelarna För varje yrkesinriktad examensdel i examen finns definierat sföremål, dvs. vad man bedömer. Bedömningen gäller: behärskande av arbetsprocesserna 13
behärskande av arbetsmetoder, redskap och material behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet nyckelkompetenser för livslångt lärande I samband med varje examensdel har man närmare preciserat vad de olika föremålen betyder i just den examensdelen. För en finns angivet skriterier för alla sföremål på nöjaktig (1), god (2) och berömlig (3) nivå. På basen av kriterierna kan den studerande bekanta sig med kunnandet på olika nivåer och ställa egna mål för inlärningen och kunnandet. För varje examensdel finns angivet vilket kunnande som bedöms genom yrkesprov och vilket kunnande som bedöms med andra smetoder. Även andelen som yrkesprovet utgör av examensdelens definieras. I kapitel 7 framgår för varje yrkesinriktad examensdel vilka sföremål som bedöms i yrkesprovet och vilka som bedöms på annat sätt. 6.3 Plan för genomförande och av yrkesprov Grundexamen inom maskin- och metallbranschen Utbildningsprogram för tillverkning, Verkstadsmekaniker och Plåtslagare- Yrkesprovs nummer Typ av yrkesprov Examensdel Yrkesprovets andel av Bedömare Yrkesprov 1 Yrkesprov Grundläggande arbeten i montering och automation Yrkesprov 2 Yrkesprov Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning Yrkesprov 3 Yrkesprov Grundläggande arbeten i plåtarbeten och svetsning Yrkesprov 4 Yrkesprov Montering av pneumatik Yrkesprov 5 Yrkesprov Plåt- och svetsarbeten en 60 % Arbetslivets representant 80 % Arbetslivets representant 80 % Arbetslivets representant 100 % Arbetslivets representant 90 % Arbetsplatshandledaren Yrkesprov 6 Yrkesprov Formsprutning 100 % Arbetslivets representant Yrkesprov 7 Yrkesprov Maskinell 95 % Arbetsplatshandledaren bearbetning Tabell: Plan för genomförande av av yrkesprov Plats för genomförande Läroanstalten Läroanstalten Läroanstalten Läroanstalten Inlärning i arbetet Läroanstalten Inlärning i arbetet Yrkesprovens placering synliggörs i kapitel 2. na för varje examensdel och yrkesprov finns i kapitel 7. 14
7. Examensdelarna, deras krav på yrkesskicklighet, föremål för och skriterier Den del av skriterierna som är färgade med grått i tabellen bedöms med yrkesprov. Axxell arbetar för ett certifierat ledningssystem och för hållbar utveckling. Som ett led i detta synliggörs de sföremål som berör hållbar utveckling med en myra. 7.1 Grundläggande arbeten i montering och automation De som har avlagt examensdelen kan med hjälp av monteringsritningar och kopplingsscheman montera maskindelar och komponenter samt små verksamhetssystem och kopplingar för motorer och manöverorgan. 7.1.1 Krav på yrkesskicklighet De som avlägger examensdelen kan läsa monteringsritningar läsa elektriska, pneumatiska och hydrauliska kopplingsscheman läsa arbetsinstruktioner samt bruks-, service- och monteringsanvisningar maskiners och manöverorgans funktionsprinciper, konstruktion och maskinelement använda handverktyg tryggt och sörjer för att de är i skick utföra monteringsmätningar för anordningar med rull- och skjutmått samt kan använda maskinvattenpass identifiera vanliga gängor med hjälp av mätning och tabeller samt kan göra gängor manuellt montera rullningslager, kedjor och remmar samt tätningar baskomponenters konstruktion och funktion samt ritsymbolerna för dem, samt funktionsprinciperna hos hydrauliska och pneumatiska system montera pneumatiska system de elektriska grundstorheterna och deras matematiska och fysikaliska grunder och beroendeförhållanden, såsom Ohms lag, samt grunderna i lik- och växelström grunderna gällande maskiner och anordningar och tillhörande elinstallationer om vilka bestäms i direktiv gällande el-arbetssäkerheten har baskunskaper och -färdigheter om den allmänna arbetsskyddsutbildningen såsom den fastställs i el-arbetarskyddsstandaren SFS 6002 grunderna i elektriska system och instrumentering utföra grundläggande eltekniska mätningar med multimeter försäkra sig om att arbetsobjektet är spänningsfritt och skyddsjordat göra enkla elektromekaniska styrningar enligt scheman har kunskaper och färdigheter att ge första hjälpen enligt EA1 följa kvalitetssystem och kan principerna för kvalitetsövervakning av montering 7. Bedömning I tabellen har skriterier för tre olika kunskapsnivåer samt föremålen för sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. 15
1. Behärskande av arbetsprocesserna Planmässigt arbete behöver handledning behöver handledning för att komma i gång Behärskande av arbetshelheten utför mekaniska monteringar och installationer med litet handledning. utför monteringens/ installationens basuppgifter enligt ritningar och instruktioner. arbetar självständigt enligt planen monterar/installerar anordningshelheten av delar och komponenter. 2. Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material Mekaniska installationer Elinstallationer Användning av redskap/verktyg Behärskande av material gör gängförband installerar maskindelar för rotationsrörelse utför installationsmätningar installerar komponenter installerar pneumatiska för effektöverföring kopplingar på övningsunderlag enligt schema installerar elanordningar installerar ledningar och och elkomponenter rätt kablar enligt ritningar använder multimeter använder godkända installationssätt för kablar och ledningar använder givna redskap ändamålsenligt så att de inte skadar komponenterna identifierar materialet som används i konstruktioner, kablar och ledningar i anordningarna. väljer ändamålsenliga redskap känner till valkriterierna för material behandlar material rätt. installerar hydrauliska och pneumatiska komponenter i maskiner eller anordningar samt tillhörande rör och slangar tolkar elscheman åstadkommer självständigt rätta och snygga apparat- och ledningsinstallationer underhåller sina arbetsredskap och håller dem i skick klarar av materialval förutser materialbehovet. 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Förståelse av ritningar och instruktioner kan läsa enkla del- och monteringsritningar och skapa sig en bild av delarna och helheten i ritningarna kan tolka del- och monteringsritningar i olika projektioner kan självständigt läsa del- och monteringsritningar 16
Kvalitetskontroll Matematik och naturvetenskaper kan läsa enkla funktionsscheman och kan de vanligaste komponentsymbolerna behöver handledning i identifieringen av kvalitetskraven förstår betydelsen av de fysikaliska storheterna i anslutning till arbetet. kan de pneumatiska och hydrauliska ritningssymbolerna och kan läsa kretsscheman identifierar kvalitetskraven som ansluter till arbetet gör slutledningar om följderna av förändringar i de fysikaliska storheterna i arbetsobjektet. kan ritningssymbolerna för komponenter och kan också läsa elektriska kretsscheman åstadkommer ett slutresultat med god kvalitet granskar vid behov med matematikens hjälp olika storheters inverkan på funktionen. 4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga Lärande och problemlösning Interaktion och samarbete Yrkesetik iakttar arbetarskyddsbestämmelser ber om råd vid behov arbetar ergonomiskt rätt kan bedöma sitt eget arbete sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen förbättrar sin arbetsprestation vartefter arbetet framskrider beaktar andra arbetare fungerar interaktivt är aktiva klarar sig också på ett främmande språk i interaktiva situationer som ansluter sig direkt till arbetet sörjer för arbetsredskapen och arbetsmiljön. klarar sig också på ett främmande språk i interaktiva situationer sörjer för underhållet av arbetsredskapen. sköter interaktiva situationer också på ett främmande språk följer kvalitetssystemet. Tabell: för Grundläggande arbeten i montering och automation 7.2 Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning De som avlägger examensdelen kan enligt arbetsritningar tillverka delar (grovt noggrannhetskrav) som innehåller ytor framställda med enkla bearbetningar med manuella verktygsmaskiner, såsom svarvning av cylinderytor, fräsning av plana ytor, borrning och gängning. De kan göra arbetsritningar för enkla maskindelar genom att rita för hand och med CAD-program, finputsa arbetsstycken och kontrollmäta färdigt tillverkade detaljer. 7.2.1 Krav på yrkesskicklighet De som avlägger examensdelen kan rita en enkel maskinritning standarderna för teknisk ritning, behärskar vändningarna av projektioner i teknisk maskinritning och dimensionerar maskinritningar som de ritar skalorna i maskinritning 17
rita snittvy konstruktionen hos borrmaskin, svarv och fräs bearbetningsrörelserna för olika maskinella bearbetningsmetoder och kan namnge dem för olika bearbetningsmetoder typerna av skär och skärmaterial samt deras användning och betydelse vid bearbetning räkna bearbetningsdata för snabbstål- och hårdmetallskär, och kan grunderna i definierandet av skärens ytor, kanter och hörn svarva cylinderytor och avfasningar som har små krav på noggrannhet använda centrum- och spiralborrar, gängtappar och gängbackar i svarven välja rätta bearbetningsdata och skär enligt arbetssituationen och montera skäret rätt i en svarv placera ett skruvstycke på fräsens bord och fästa arbetsstycket däri så att det inte skadas fräsa plana ytor med fräs välja rätta bearbetningsdata och skär enligt arbetssituationen för en fräs och montera skäret rätt använda olika borrmaskiner och borrningsverktyg dimensionera och ritsa lägena för hål på en plåt enligt arbetsritning fästa ett arbetsstycke som ska borras i maskinskruvstycket identifiera olika gängtyper och gänga hål enligt arbetsritning välja rätta borrar och bearbetningsdata för en borrmaskin enligt arbetssituationen, och montera borren rätt vässa en borr för hand med slipmaskin göra gängor med gängtapp och gängsnitt välja rätt borr för gänghål finputsa arbetsstycken som de har gjort mäta med rullmått, skjutmått och mikrometerskruv kunskaps- och färdighetsmässigt de saker som förutsätts för arbetssäkerhetskort, så att de har beredskap att skaffa arbetssäkerhetskort. 7.2.2 Bedömning I tabellen har skriterier för tre olika kunskapsnivåer samt föremålen för sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. 1. Behärskande av arbetsprocesserna Planmässigt arbete behöver handledning behöver handledning för att komma i gång Behärskande av arbetshelheten behöver handledning för att identifiera bearbetningsmetoder känner till olika bearbetningsmetoder, men behöver handledning för att använda dem arbetar självständigt enligt planen behärskar självständigt olika bearbetningsmetoder 18
Lärande och problemlösning ber om råd vid behov. kan bedöma sitt eget arbete. förbättrar sin arbetsprestation vartefter arbetet framskrider. 2. Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material Teknisk ritning Svarvning Borrning och gängning Vässning av borr Fräsning Mätning kan med litet handledning rita projektioner och dimensionera en arbetsritning kan använda svarv känner till svarvens axelsystem och kan förse svarven med skär som behövs kan använda olika typer av borrmaskiner och identifiera gängor vet när en borr bör vässas och kan med litet handledning vässa den kan använda fräs, känner till fräsens axelsystem och kan förse fräsen med skär som behövs väljer rätt mätinstrument och behärskar användning av skjutmått och rullmått. kan rita projektioner och dimensionera en arbetsritning kan använda svarvens mättrumma och kan ställa in bearbetningsdata i svarven kan välja bearbetningsdata för borrning och välja lämplig borr för gänga kan vässa en borr för hand kan använda fräsens mättrummor och ställa in behövliga bearbetningsdata i fräsen utför mätningar självständigt med skjutmått och rullmått. ritar självständigt en arbetsritning rätt så att också dimensioneringen är rätt kan använda svarv mångsidigt, och självständigt tillverka detaljer med svarv i överensstämmelse med ritningen kan självständigt tillverka en detalj som de ritsat på plåt enligt ritning. Detaljen ska ha gänghål och hålens läge vara definierade på en maskinritning vässar en borr så att det borrade hålet uppfyller toleranserna kan montera och ställa in ett maskinskruvstycke med mätklocka på fräsens bord, och självständigt tillverka detaljer i överensstämmelse med ritning och som har plana ytor utför mätningar självständigt också med mikrometerskruv. 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet 19
Läsning av arbetsritningar Maskinell bearbetning Kvalitetskontroll kan läsa arbetsritningar och skapa sig en bild av arbetsstycket som ska bearbetas kan välja bearbetningssättet (borrning, svarvning, fräsning) behöver handledning för identifieringen av kvalitetskraven förstår arbetsritningarnas projektioner, kan läsa toleransbeteckningar och känner till ytbeteckningar kan välja verktygsmaskin enligt precisionskraven och arbetshastigheten identifierar kvalitetskraven kan läsa arbetsritningar och förstår alla yt- och toleransbeteckningar kan genom inspektion av en tillverkad detalj avgöra med vilken bearbetningsmetod den är gjord kan korrigera sitt arbete i enlighet med kvalitetskraven Matematik och naturvetenskaper förstår betydelsen av de fysikaliska storheterna i anslutning till arbetet. gör slutledningar om följderna av förändringar i de fysikaliska storheterna i arbetsobjektet. granskar vid behov med matematikens hjälp olika storheters inverkan på funktionen. 4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga iakttar arbetarskyddsbestämmelser arbetar ergonomiskt rätt sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen Lärande och problemlösning Interaktion och samarbete Yrkesetik ber om råd vid behov kan bedöma sitt eget arbete förbättrar sin arbetsprestation vartefter arbetet framskrider beaktar medarbetarna fungerar interaktivt är aktiva i par och i grupp använder arbetsredskap rätt. Tabell: för maskinell bearbetning arbetar ansvarsfullt och sörjer för arbetsredskapen och arbetsmiljön. arbetar omsorgsfullt och noggrant, sörjer för underhåll och reparation av maskiner och anordningar. 7.3 Grundläggande arbeten i plåtarbeten och svetsning De som avlägger examensdelen kan enligt arbetsritning utföra någon enkel arbetshelhet med tunnplåt och därtill anslutande arbeten med basplatta, gasskärning och sammanfästning av plåtar med olika metoder samt svetsning med gas, elektroder och MAG. Dessutom kan de göra arbetsritningar av plåtstycken genom att rita för hand och med CAD-program samt finputsa arbetsstycken och kontrollmäta dem. 20
7.3.1 Krav på yrkesskicklighet De som avlägger examensdelen kan läsa arbetsritningar för plåtstycken, skapa sig en bild av arbetsstycket utifrån projektionerna och förstå dimensioneringsbeteckningarna och vanliga svetsningsbeteckningar rita projektioner av enkla plåtdelar, vända projektioner, rita snittvyer och dimensionera ritsa och behärskar de centralaste mät- och ritningstekniska lösningarna i anslutning till ritsning, såsom delning av en sträcka mitt itu, ritning av räta vinklar samt delning av vinklar och cirklar i flera delar klippa plåtar med den plåtsax, figursax och nibblingsmaskin som bäst lämpar sig för varje arbete, enligt ritsning klippa plåtar med gradsax, utföra grundinställningar och placera och fästa plåtar enligt mått kant- och rundbocka plåtarbetsstycken använda olika slip- och borrmaskiner i de vanligaste slip-, kapnings- och borrningsarbetena finputsa de bearbetade arbetsstyckena med både handverktyg och maskiner använda pelar- eller radialborrmaskin och borra hål i plåtar göra skruv- och popnitförband skära plåtar med gas för hand enligt ritsning svetsa med gassvets grunderna i elektrodsvetsning grunderna i MAG-svetsning fästa samman plåtdelar med en lödmetod mäta längd- och vinkelmått kunskaps- och färdighetsmässigt de saker som förutsätts för certifikat i heta arbeten, så att de har beredskap att skaffa detta certifikat. 7.3.2 Bedömning I tabellen har skriterier för tre olika kunskapsnivåer samt föremålen för sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. 1. Behärskande av arbetsprocesserna Behärskande av arbetshelheten Initiativförmåga och företagsamhet behöver handledning i början av arbetet ber om råd vid behov. behöver litet handledning vid övergång från ett arbetsmoment till ett annat strävar efter att arbeta självständigt. arbetar självständigt arbetar på eget initiativ. 21
2. Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material Ritsning och skärning av plåt, kapning av stänger Klippning av plåt med plåtsax och skärare kan grunderna i ritsning, men behöver handledning Användning av gradsax behöver handledning för att ställa in saxen och placera och fästa plåten som ska klippas Kant- och rundbockning av plåt Slipning Borrning Gasskärning Svetsning ritsar självständigt gör ritsningen på en gång enligt mått kan använda redskapen klipper enligt ritsning klipper/skär med snyggt kan justera saxar och skärare enligt materialet som ska skäras resultat gör grundinställningar av gör inställningarna och saxen fäster plåten enligt måtten självständigt behärskar den grundläggande användningen och de grundläggande inställningarna av kantoch rundbockningsmaskin kan använda handverktyg tryggt kan använda pelaroch/eller radialborrmaskin kan skära plåt med gas för hand enligt ritsning kan använda MAG-svets och dess tillbehör kan använda gassvetsutrustning tryggt kan placera och fästa plåten med litet rådgivning kan självständigt kantoch rundbocka arbetsstycken av tunnplåt kan använda kant- och rundningsmaskin ändamålsenligt kan välja slip- eller kapningsskiva som är lämplig för arbetet vet betydelsen av inställningen av varvtal och matning borrar hål enligt mått på rätt plats kan ställa syreacetylenskärnings- och gassvetsningsutrustning en i bruksklart skick kan på eget initiativ utföra behövliga inställningar och uppgifter som hör till underhållet av utrustningen ställer självständigt in spänning och trådmatning kan svetsa fogar mellan plåtar gör kant- och rundbockningar enligt materialtjockleken till rätta mått kan välja slip/kapningsskiva även med beaktande av egenskaperna hos materialet som ska slipas/kapas borrar snygga hål med exakta mått gör gasskärning med snyggt resultat ställer vid behov på eget initiativ in spänning och induktans gör enhetliga och snygga fogar mellan plåtar Lödning åstadkommer lödförband gör vattentät lödfog gör snygga lödningar kan vid behov välja tillsatsämnen för fogen 22
Mätning kan använda rullmått, skjutmått och passare. utför självständigt mätningar med skjutmått och rullmått. gör mätningarna omsorgsfullt och noggrant samt kan bedöma mätresultatets riktighet. 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Förståelse av ritningar Materialkännedom Behärskande av plåtbearbetningsmaskin er Gasskärning och gassvetsning Svetsning Matematik och naturvetenskaper 4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande kan läsa projektioner och skapa sig en bild av ett arbetsstycke utifrån ritningen identifierar stål, RST- och aluminiummaterial och deras beteckningar startar och stannar tryggt och sörjer för skyddsanordningarna känner till gasskärningens och gassvetsningens principer, deras typiska bruksområden och lämplighet för olika grundmaterial kan läsa beteckningar enligt standarden för tillsatstrådar kan utifrån diametern räkna ut längden på arbetsstycken som ska rundbockas. kan läsa projektioner och svetsningsbeteckningar känner till stålets beteende vid gasskärning och svetsning kan göra alla behövliga inställningar självständigt kan självständigt välja den utrustning med tillhörande delar som arbetsobjektet och tjockleken på materialet som ska skäras och svetsas kräver känner till grunderna i stålets beteende vid svetsning kan räkna ut rundningen och längden på arbetsstycken som ska rundbockas. kan självständigt läsa arbetsritningar och förstår dimensioneringarna och beteckningarna känner till olika materials beteende vid kant- och rundbockning arbetar självständigt med maskinerna så att han/hon visar sig känna till maskinernas konstruktion och funktion känner till stålets och smältans beteende vid gasskärning och gassvetsning kan vid behov välja tillsatsmaterial kan dimensionera rundningen och de rundade ställenas läge med beaktande av materialtjockleken. Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga iakttar arbetarskyddsbestämmel serna sörjer för säkerheten vid heta arbeten kan självständigt välja de tryggaste arbetssätten använder gaser tryggt håller sin arbetsplats snygg och i ordning 23
Lärande och problemlösning Interaktion och samarbete Yrkesetik kan agera rätt vid slangbrand kan hantera gasflaskor tryggt kan använda gaser för gasskärning på ett tryggt sätt behöver handledning och kan vid behov be om råd löser problem i exempel anslutning till arbetet beaktar medarbetarna. fungerar interaktivt är aktiva i arbetet arbetar ansvarsfullt och sörjer för att redskapen är i skick. Tabell: för Grundläggande arbeten i plåtarbeten och svetsning arbetar omsorgsfullt och noggrant. 7.4 Maskinell bearbetning De som har avlagt examensdelen behärskar mångsidigt de maskiner och anordningar som används vid spånskärande bearbetning, principerna för maskinell bearbetning, skär och skärens material, skärvätskor och råmaterial så att de kan tillverka detaljer i många former enligt arbetsritning och som fyller industrins mått- och kvalitetskrav. 7.4.1 Krav på yrkesskicklighet De som avlägger examensdelen kan förstå en maskinritnings projektioner, snittvyer, dimensioneringar samt toleranser och ytbeteckningar i anslutning till dem maskinritning med CAD-program CNC-teknikens grunder grunderna i materialteknik och värmebehandling av stål välja material och arbetsmån enligt ritning samt bestämma rätt arbetsföljd använda olika mätverktyg samt kontrollera och justera mätverktyget före användningen använda supportsvarv, fräsmaskin, planslipmaskin och olika borrmaskiner tryggt med användning av skyddsutrustning fästa arbetsstycket så att dess form- och måttnoggrannhet samt ytkvalitet bibehålls enligt ritningen utföra hjälpbearbetningar som behövs för fastspänningen bestämma ekonomiska bearbetningsdata för olika skär och råmaterial svarva arbetsstycken med yttre och inre ytor i flera former: plana, cylindriska och koniska ytor, avfasningar, rundningar och svarvade gängor matematik och mätteknik i anslutning till koniska ytor iståndsätta skär och vid behov göra profilskär av snabbstål tillverka mångformade detaljer genom fräsning, som har plana ytor, ansatser, avfasningar, kilspår och hål mäta fästdon med klocka använda delningsapparat i en fräs göra måttexakta hål och försänkningar med borrmaskin iståndsätta snabbstålborrar med hjälp av borrvässningsmaskin 24
använda maskinbrotsch i svarv, fräs och borrmaskin samt bestämma arbetsmånen för maskinbrotsch använda slipmaskin och känner till de vanligaste typerna av skivor för dessa göra plana ytor och avfasningar genom slipning och känner till principen för rundslipning fästa en slipskiva rätt och välja rätt rotationshastighet för skivan vid behov iståndsätta en slipskiva finputsa och mäta detaljen som de har tillverkat och vid behov göra korrigeringar för att kostnadseffektivt åstadkomma en detalj som fyller verkstadsindustrins kvalitetsoch noggrannhetskrav räkna arbets-, maskintids- och materialkostnader grunderna för produktiv verksamhet och kostnadskalkylering benämningar och begrepp på engelska i anslutning till verktygsmaskiner, arbetsredskap och arbetsmetoder klara av arbetssituationer på engelska. 7.4.2 Bedömning I tabellen har skriterier för tre olika kunskapsnivåer samt föremålen för sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. 1. Behärskande av arbetsprocesserna Planmässigt arbete Behärskande av arbetshelheten Initiativförmåga och företagsamhet 2. Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material Svarvning behöver handledning för att komma i gång åstadkommer den bearbetade delen, men behöver tidvis handledning ber om råd vid behov. kan planera fastspänningen av arbetsstycken, arbetsföljden och valet av skär behärskar bearbetningshelheten, men behöver råd i problemsituationer eftersträvar sparsamhet och snabbhet i arbetet. arbetar planmässigt tillverkar självständigt den bearbetade delen enligt planen arbetar på eget initiativ och kostnadseffektivt. kan svarva inre och yttre cylinderytor och ansatser under handledning kan svarva cylinder- och konytor, avfasningar och rundningar men kräver emellanåt handledning kan självständigt svarva olika konytor, avfasningar, rundningar och yttre gängor 25
Fräsning Slipning Användning av arbetsredskap kan under handledning fästa arbetsstycken och fräsa plana ytor kan fästa slipskiva och slipa plana ytor under handledning kan använda verktyg kan fästa arbetsstycken och behövliga verktyg, men kräver handledning för mer mångformade arbetsstycken kan slipa plana ytor och avfasningar väljer arbetsredskap ändamålsenligt och sörjer för redskapens skick Mätning kan använda mätverktyg utför behövliga mätningar och sörjer för mätverktygens skick Bearbetningsdata kan bestämma bearbetningsdata, men behöver tidvis handledning. bestämmer bearbetningsdata rätt, men måste ibland be om råd. kan självständigt fräsa mångformade arbetsstycken, som har bl.a. plana ytor, avfasningar och kilspår, och kan planera fastspänning som bearbetningen kräver kan självständigt välja rätt skivtyp och iståndsätta en slipskiva, kan använda olika fastspänningssätt för arbetsstycken, kan slipa plana ytor och avfasningar sörjer självständigt för att arbetsredskapen är i skick och i god ordning utför behövliga mätningar och kan beakta mätningens osäkerhetsfaktorer, sörjer för mätverktygens skick och förvaring bestämmer självständigt ekonomiska bearbetningsdata för olika skär och material. 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Förståelse av ritningar och anvisningar Kvalitetskontroll Materialteknik kan läsa enkla maskinritningar och skapa sig en bild av föremål utifrån ritningen behöver handledning för att åstadkomma den kvalitet som krävs behöver handledning för att identifiera olika material och deras bearbetningsegenskaper kan tolka en maskinritnings projektioner, snittvyer och dimensioner samt toleranser och ytbeteckningar i anslutning till dem kan tillverka produkter enligt kvalitetskraven identifierar olika material och strävar efter att självständigt ta reda på deras bearbetningsegenskape r kan självständigt läsa och rita maskinritningar, förstår arbetsanvisningar och kan rapportera om sitt arbete kan tillverka produkter enligt kvalitetskraven och förstår kvalitetens betydelse behärskar självständigt vanliga material och deras bearbetningsegenskaper 26
Matematik och naturvetenskaper Färdighet i engelska utnyttjar under handledning matematik i arbetet kan de vanligaste termerna och begreppen på engelska i anslutning till arbetet. använder matematikoch fysikkunskaper i arbetet kan de vanligaste termerna och begreppen i anslutning till arbetet och förstår det centrala av anvisningar. kan tillämpa matematik och fysik i användningen av olika material, redskap och maskiner kan läsa engelska anvisningar som eventuellt behövs i arbetet. 4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga Lärande och problemlösning Interaktion och samarbete Yrkesetik iakttar säkerhetsbestämmelser och -anvisningar använder personlig skyddsutrustning och maskinspecifika skyddsanordningar vid behov behöver handledning och exempel kan bedöma sitt eget arbete beaktar andra arbetare klarar av interaktiva situationer som ansluter sig direkt till arbetet även på ett främmande språk inser när det är något de inte kan och förstår då att be om hjälp använder arbetsredskap omsorgsfullt. Tabell: för Maskinell bearbetning försäkrar sig alltid om fastspänningen av arbetsstycken och skär före bearbetningens början sörjer för skyddsutrustning och - anordningar ändamålsenligt i alla situationer söker information och löser problem under handledning gör inte samma fel två gånger är flexibla och har samarbetsförmåga klarar av interaktiva situationer även på ett främmande språk samarbetar och agerar jämlikt arbetar ansvarsfullt och sörjer för arbetsredskapen och arbetsmiljön. håller sin arbetsplats, maskiner och arbetsredskap snygga och i ordning arbetar ergonomiskt rätt löser självständigt problem i anslutning till arbetet förändrar sina tillvägagångssätt under arbetets gång så att arbetsresultatet förbättras är aktiva och initiativtagande sköter interaktiva situationer även på ett främmande språk främjar arbetslagets välmående arbetar omsorgsfullt och noggrant samt sörjer för underhåll och reparation av maskiner och anordningar. 27