Ungdomars psykiska hälsa Skövde 2014 En rapport av Daniel Larsson, Utrednings- och forskningsservice vid Fakulteten för samhällsvetenskap, Linnéuniversitetet, i samverkan med Skövde kommun
Bakgrund Samtliga gymnasieungdomar Skövde Kvantitativ metod (enkäter) Cirka 2 200 ungdomar Svarsfrekvens 85% 2
Årskurs 32% 34% Årskurs 1 Årksurs 2 Årskurs 3 34% 3
Gymnasieskolor 4% 2% 7% 6% 5% 52% Skövde gymnasium Västerhöjd Skövde gymnasium Kavelbro IT-gymnasiet Volvogymnasiet Plusgymnasiet 24% Lichron teknikgymnasium Skövde praktiska gymnasium 4
Födelseland Drygt 90 procent av ungdomarna är födda i Sverige 85 procent har en mor och/eller en far som är födda i Sverige 5
Frukostvanor Varje dag 4-6 dagar i veckan 1-3 dagar i veckan Nästan aldrig 6 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Nätter utan tillfredsställt sömnbehov 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Ingen natt En natt 2-3 nätter Nästan alla nätter 7
Nattsömn den senaste månaden 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Mycket dålig Ganska dålig Varken eller Ganska god Mycket god 30% 20% 10% 0% 8
Allmäntillstånd (Hur mår du?) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Mycket dåligt Ganska dåligt Varken eller Ganska bra Mycket bra 30% 20% 10% 0% 9
Trivsel med livet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Mycket dåligt Ganska dåligt Varken eller Ganska bra Mycket bra 30% 20% 10% 0% 10
Rastlöshet Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer inte 11 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Koncentrationssvårigheter Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer inte 12 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Någon att prata med 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Ja, flera kamrater Ja, föräldrar eller syskon Ja, en kamrat Ja, lärare på skolan Ja, annan vuxen Ja, elevhälsan Nej, jag har ingen 13
Känner mig älskad Känner mig förstådd Har det bra hemma Föräldrarelation Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Varken eller Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt 14 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Nervös Känt dig nere Ont i magen Huvudvärk Besvär Sällan eller aldrig Ungefär en gång i månaden Ungefär en gång i veckan Mer än en gång i veckan I stort sett varje dag 15 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Totalt Årskurs 3 Årskurs 2 Årskurs 1 Trivsel i skolan Mycket bra Bra Varken eller Dåligt Mycket dåligt 16 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Brukar få beröm och uppskattning av mina lärare Det är bra stämning i min klass Skolarbetet känns meningsfullt Känner att lärarna bryr sig om mig Upplevelse av skolan Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt Vet inte 17 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Får den hjälp jag behöver Har kompisar att umgås med i skolan Känner mig trygg i skolan Upplevelse av skolan (forts.) Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt Vet inte 18 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Totalt Årskurs 3 Årskurs 2 Årskurs 1 Skolarbetsrelaterad stress Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid 19 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Totalt Årskurs 3 Årskurs 2 Årskurs 1 Självstudier Ingen 1-4 timmar 5-8 timmar 9-12 timmar 13 timmar eller mer 20 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Trivsel med fritid 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Mycket dåligt Dåligt Varken eller Bra Mycket bra 30% 20% 10% 0% 21
Summering och reflektion Genuint datamaterial Frukostvanor, lämnar en del i övrigt att önska Sömnvanor är likaså ett förbättringsområde Killar mår generellt bättre än tjejer (jfr. allmäntillstånd och trivsel med livet Fler uppger att de har någon att prata med (jfr. 2010) och att de inte har någon att prata med! er upplever mer besvär av psykosomatisk art jämfört med killar 22
Summering och reflektion (forts.) Trivselfaktorn i skolan är förhållandevis hög Tryggheten i skolan och kompisskapet fortsatt hög Skolarbetsrelaterad stress utbredd bland tjejer Stora skillnader i självstudier mellan killar och tjejer Trivsel på fritiden fortsatt god bland såväl killar som tjejer 23
Rekommendationer Att synliggöra och tydliggöra förbättringsområden ytterligare (t.ex. genom att möta och synliggöra ungdomarna för att se om bilden som resultatet målar upp stämmer överens med ungdomarnas) Bestämma vilken roll skolan ska spela/ta (t.ex. genom att diskutera hur resultatet ska medvetandegöras, implementeras och levandegöras) Sätt tjejers ohälsa under lupp (t.ex. genom att intervjua ungdomar och lärare etc.) Ställ frågan (till er själva): Vad överraskar, vad var väntat? 24