Konkurrenskraft och Klimatmål

Relevanta dokument
Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Spanien. Storbritannien

Växjö

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Klimat och konkurrenskraft - stora utmaningar och smarta lösningar. INDUSTRIDAGEN 24/11 Fredrik Winberg, VD

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Energisituation idag. Produktion och användning

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet

Vindenergi till havs en möjlighet till ny energi, industri och export

Bioenergi mer än bara biogas

Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Ger vindkraften någon nytta?

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning

PRINCIP VÄGEN TILL KLIMATSMARTA ENERGILÖSNINGAR Lisa Bolin

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag?

Simulering av koldioxidutsläpp

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Energigaser bra för både jobb och miljö

Lönar det sig att gå före?

Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet

Nordic Energy Perspectives

Biogasutbildning i Kalmar län

Disposition. Åtgärder för ökad energieffektivisering. Globalt energibehov och -tillförsel. Arbetsgrupp:

Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid. Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Energiförbrukning 2009

Energiläget 2018 En översikt

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Energiläget En översikt

Övervakning och rapportering

Hållbara tankar om biogas

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen?

Kommer vi att nå energi- och klimatmålen till EU Naturvårdsverkets analys. Förslag till åtgärder för en mer hållbar konsumtion

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

Biogas i Sverige. Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen. 14 april 2009

EU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av el

Förslag till Energistrategi för Skåne

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Tidpunkt för godkännande av anläggning

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Finns det hållbara drivmedel?

Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör...

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Övervakning av Utsläpp

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Klimat- bokslut 2010

Färdplan Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Power to gas Karin Byman, ÅF

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft

Fossilfrihet på väg?

Mineralgo dselkva ve tillverkad av fo rnybara ra varor till det svenska jordbruket

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Förnybarenergiproduktion

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Ringhals en del av Vattenfall

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)

Vad händer i förhandlingarna om EU:s energiskattedirektiv?

BSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved * Pellets * 4

6. Energiomställning i det gotländska samhället

Handlingsplan, inkl. Nulägesanalys

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget Solenergi och gröna jobb

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

VÄTGAS. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Energibalans 2008 Kronobergs län. Energibalans Kronobergs län

LNG och LBG i Sverige - en översikt

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning. Vi kan hjälpa er att spara!

Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

Nya spännande användningsområden för skogen, men kommer råvaran att räcka till? Utmaningar och möjligheter för skogsindustrin i framtiden.

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning

Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid

Samrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun. Den 14/6 kl 18.00

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Transkript:

Industridagen 2008 Konkurrenskraft och Klimatmål 24/11 2008 Peter Gossas VD - Sandvik Materials Technology Ordf - Stål och Metall Arbetsgivareförbundet 0

Sveriges elproduktion TWh 2007 Kraftvärme bio Kraftvärme fossilt Övrigt fossilt Kraftvärme bio 3 0 Vindkraft 10 1 Vindkraft Kraftvärme fossilt Övrigt Fossilt Fossilbaserad produktion Vattenkraft 66 Vattenkraft Kärnkraft 64 15 TWh export (10 % av produktionen) 16 TWh import, varav 43 % fossilbaserad Källa: SCB; Energimyndigheten; UCTE; Nordel 1

Svensk industri är generellt mer CO 2 - effektiv än resten av världen Sverige Europa Världen 198 124 0.50 2.7 0.57 165 96 0.40 1.7 2.1 0.40 0.14 n/a 0.03 n/a Raffinaderi indexerat mot referensfall Papper & massa ton CO 2 e/ton papper el. massa Järn och stål ton CO 2 e/ ton råjärn (BOF) Elektricitet ton CO 2 e/mwh Personbilar g CO 2 e/km Källa: Industribenchmark, IVL; IEA; NIR; Miljörapporter; James F. King 2

Sverige har en CO 2 -effektiv startpunkt Sverige Växthusgasintensitet Ton CO 2 e per MWh 0,17 Energiförbrukning MWh per person Industri Övrigt 17 28 45 Växthusgasutsläpp Ton CO 2 e per person 7,4 Frankrike 0,27 6 26 32 8,6 EU27 0,34 7 23 31 10,5 Japan 0,33 9 23 32 10,7 UK 0,35 6 25 31 10,8 Tyskland 0,33 8 29 37 12,2 Norge 0,22 17 38 55 12,4 USA 0,39 11 51 62 24,1 Världen 0,42 4 10 14 5,6 Kina 0,58 4 6 10 5,8 Källa: IEA; NIR; Energimyndigheten 3

Åtgärder i Sverige utöver referensscenariot 2020 begränsad potential eftersom ny teknologi fortfarande relativt kostsam Reduktionskostnad Kronor per ton CO 2 e 6 000 4 000 2 000 0 2 000 4 000 Samla in deponigas Minskat Etanol kväveläckage (transport) 531 583 3 4 5 6 Förbättrat traktorunderhåll 50 kwh/m 2, nya Driftoptimering, och lokaler Not:CO 2 -pris hittills i EU ETS: 10 30 EUR/ton; EU förutspår 39 EUR/ton 2020, McKinsey 6 000 Torkning av biomassa Minskad motorfriktion Elektrifiering av kringutrustning i bil Uppvärmning -50%, befintliga lokaler Bergvärmepump, lokaler Värmeintegration Direktreduktion Rötning av gödsel Biobränsle i växthus Ersätt torv 5,5 miljoner ton CO 2 e utsläppsreduktion Ersätt olja, topplast Ersätt kol, kraftvärme Biobränsle, Metallåtervinning mesaugnar Mindre motorer Effektivare brännare Plaståtervinning Biproduktssynergier, raff/petrokem 7 Avfall/biobränsle cementindustrin CCS, stål 8 9 Biodiesel (transport) Biogas (transport) CCS, raff/ petrokem CCS, cement 10 Ersätt baslastolja, papper och massa Full bensinhybrid Full dieselhybrid Lätt hybrid: Bensinbil Dieselbil Lasbil/buss Biogas, kraftvärme 11 Råvarubyte, raff/petrokem Renovera 80 kwh/m 2 12 500 kronor per ton CO 2 e Reduktionspotential Miljoner ton CO 2 e 4

Begränsad reduktionspotential under 500 kronor per ton CO 2 e fram till 2020 Miljoner ton CO 2 e Energi Industri Bostäder och lokaler Transport Avfall 67,0 5,9 25,0 3,4 20,5 2,2 65,6 5,7 26,8 2,1 20,8 5,5 60,1 3,7 25,5 1,8 19,7 0,6 0,5-10% Ytterligare potential Ytterligare 5,5 miljoner ton till högre kostnad (under 2000 kr per ton CO 2 e) Ökad elexport vid elenergieffektivisering ger 11 miljoner ton CO 2 e-reduktion utanför Sverige Effektiv skogshantering binder 7-14 miljoner ton CO 2 e per år, men räknas inte in i den officiella rapporteringen Jordbruk 10,0 9,6 8,8 2005 2020 Åtgärder referens <500 kr per ton CO 2 e 2020 efter åtgärder 5

100 Lärkurvor för nya teknologier Kapitalkostnad 2004 USD/W 10 Solvärme 1985 91 Vindkraft 1981 2001 Etanol 1978 96 Solel 1975 2003 Historisk Historisk kostnads-reduktion per per dubblerad dubblerad ackumulerad ackumulerad kapacitet kapacitet 23 23 % för för solel solel 13 13 % för för vindkraft vindkraft 15 15 % för för etanol etanol Vad Vad blir blir reduktionstakten för för nya nya teknologier? 12 12% för för CCS? 10-15 10-15% för för elbilsbatterier? elbils- 1 Källa: 1 10 100 1,000 10,000 100,000 Ackumulerad installerad kapacitet MW UC Berkeley Energy Resource Group; Navigant Consulting 6

Potential att reducera utsläpp av CO 2 Genom att nu påbörja långsiktiga tekniksatsningar är det inte orimligt att reducera utsläppen med 25-40 % fram till 2030. Sverige kan bli en världsledande aktör i utvecklingen av ett hållbart samhälle med låga utsläpp. 7

Vad och hur Reduktionskostnad Kronor per ton CO 2 e Stor potential finns exempelvis med CCS, 2:a generationens biodrivmedel och elbilar. Dessa nya teknologier är inte ekonomiska idag. Teknikutveckling och kraftigt ökad skala krävs. För att ta intressanta teknologier utför lärkurvan krävs ekonomiska incitament kombinerat med F&U initiativ från industrin ( public-private partnerships ) Detta kan ge betydande effekt på utsläpp, svensk industri och sysselsättning på samma sätt som t.ex. vindkraft i Danmark eller solkraft i Tyskland 6 000 4 000 2 000 0-2 000-4 000-6 000 5,5 miljoner ton CO 2 e utsläppsreduktion Torkning av biomassa Minskad motorfriktion Elektrifiering av kringutrustning i bil Biobränsle Uppvärmning -50%, i växthus befintliga lokaler Ersätt torv Bergvärmepump, Samla in deponigas lokaler Minskat Etanol Värmeintegration kväveläckage (transport) Direktreduktion 531 583 Rötning av gödsel 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 CCS, raff/ Biobränsle, Metall- mesaugnar Ersätt olja, Avfall/biobränsle petrokem återvinning CCS, Råvarubyte, topplast cementindustrin Mindre motorer cement raff/petrokem Effektivare Ersätt kol, Biprodukts- Ersätt baslastolja, brännare kraftvärme synergier, papper och massa Plaståtervinning raff/petrokem Förbättrat traktorunderhåll 50 kwh/m Reduktionspotential 2, nya Miljoner ton CO 2 e Driftoptimering, och lokaler CCS, stål Renovera 80 kwh/m 2 Full bensinhybrid Full dieselhybrid Lätt hybrid: Bensinbil Dieselbil Lasbil/buss Biodiesel Biogas, (transport) kraftvärme Biogas (transport) 500 kronor per ton CO 2 e 8

Dialog mellan regering och industri behövs för att nå både klimatmål och konkurrenskraft Lärkurvan 9

Sverige en ledande grön innovatör med många potentiella områden för ännu starkare ledarskap! Energieffektiva processer, produkter och byggnader Andra generationens biodrivmedel och elbaserade transporter Effektivt skogsbruk och utnyttjande av biomassa Förenyelsebar energi, t ex sol? Vatten CCS för industriella applikationer? 10