Flyktingbarnteamet Göteborg

Relevanta dokument
Flyktingbarnteamet Göteborg

Flyktingbarnteamet Göteborg

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

Flyktingbarnteamet Göteborg

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

Att möta nyanlända flyktingar

Flyktingbarnmottagningen Göteborg

- hur kan vi alla hjälpa till?

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Min plan. Plats för illustration om barnet / den unge själv önskar. Namn: (Barnet /den unge skriver själv om möjligt)

Psykisk hälsa, barn och unga

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU

Första linjens hälso- och sjukvård för barn och ungas psykiska hälsa. Anna Jonsson Regional samordnare för Första linjen och En väg in

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef

Skolsocial kartläggning

Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011

Traumamedveten omsorg

Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet

Positionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Interpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar

Förstudie återvändande ensamkommande

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

Folkhälsoplan för Laxå kommun

Verksamhetsrapport 2002

Frågeformulär sängsystemet Thevo Sleeping Star

UPP-centrum. Nätverkskonferensen, Monica Norrman

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar?

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka Nina M Granath Marie Haesert

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

HJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder

Utredning och diagnos/sering av barn med begränsade kunskaper i svenska, språkliga svårigheter och med en annan kulturell bakgrund.

Utforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig

Ansökan ambitionshöjning Ungdomshälsan

Kuratorer inom hälso- och sjukvården Anna Ihrfors Wikström

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker

Västbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

ADHD hos barn. Marcus Westin Specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant

FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Lightmottagningar för unga vuxna. Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v).

Flyktingsituation i världen

Tvärprofessionella samverkansteam

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Andelen trygga relationer i förskolan

Kris och Trauma hos barn och unga

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

Gemensam verkstad en modell för samverkansmöten. Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

FAKTA OM BUP TEMA. Tonåringar

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö Heljä Pihkala

Problemformulering och frågor

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Definition av våld och utsatthet

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Hälsa enligt WHO (1945)

Handlingsplan Datum Diarienummer HS Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015

Vi är anhöriga. Är du en av oss?

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

16 JANUARI Psykisk hälsa

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar

Riktlinjer för anhörigstöd

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Rapport Dagmarprojekt. När man mår dåligt. Om tidig upptäckt och tidiga insatser mot psykisk ohälsa i gymnasieskolan

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping april 2014

Lokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Barnhälsoplan Förskolan Citronen. Knivsta kommun

SKRIVELSE 1(3) LS Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna

Hur ska den ideella föreningen gå till väga om ett barn misstänks fara illa?

LÄNSGEMENSAM Öve ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMVERKANSRUTIN

Barn och ungdomars psykiska hälsa

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh

Samverkansprocess och första linje runt barn och unga för psykisk hälsa

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG

Flyktingbarnmottagning Göteborg

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Transkript:

UNHCR/M.Maguire Ett samarbete mellan: Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR UNHCR / B. Szandelszky UNHCR / F. Noy UNHCR UNHCR UNHCR / D. Lom UNHCR / B. Szandelszky

Att möta och samverka kring barn som varit på flykt

Vilka är flyktingbarnen? Ingen kategori, vi möter individer - barn. Kan finnas olika orsaker till psykisk ohälsa: Migrationsstress? Kulturkrockar? Utvecklingsavvikelse? Språksvårigheter? Trauma?

Vanliga reaktioner på skrämmande händelser Oro, rädsla och ångest Starka minnesbilder - återupplevande Sömnsvårigheter och mardrömmar Undvikandebeteende Koncentrationssvårigheter Utåtagerande, ilska Nedstämdhet Somatiska symtom

Vanliga somatiska frågeställningar Buksmärtor Huvudvärk Enures Skador Utveckling Inlärning Glöm ej det vanliga!

Exempel symtom Familj med PUT som ännu inte fått fast boende. Skolan uppmärksammar att ett av barnen inte mår bra. Det är trötthet, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, sömnstörning. Funderingar från skolan om det kan ha att göra med tidigare upplevelser eller svår social situation. Förslag på frågor att ställa till familjen?

Skyddsfaktorer Goda sociala relationer fungerande nätverk. God omsorgsförmåga hos omsorgspersoner, trygg anknytning. Tidigare gynnsamma livsvillkor, socialt och materiellt. Individuella faktorer: begåvad, härdig, lätt att tycka om. Att ha hög grad av kontroll eller aktivitet under händelsen. Det är bättre att kämpa emot

Vad behöver barnen i vardagen? Mat och sömn Lek och lärande Hög omsorg Trygg livssituation Organiserade fritidsaktiviteter/fysisk aktivitet Bästa omhändertagandet är hög omsorg med låg emotionell intensitet.

Utgå från barnet Försök få helhetsbild av hur barnet mår. Finns det svårigheter inom olika områden? Symtom kan ändra sig över tid, hur färsk är informationen? Barnen måste få styra vad de vill tala om. Tala med barn och vårdnadshavare om vad de vill. Stötta i olika områden, det finns alltid något att göra och alla kan göra något!

Vad är rätt vårdnivå? Basnivå Elevhälsa Vårdcentral (även för psykologstöd) Ungdomsmottagning Specialistnivå BUP/Flyktingbarnteamet Barn- och ungdomsmedicin Socialtjänsten

Insatser på basnivå Första linjens barnpsykiatri Nedstämdhet som inte behöver medicineras, depressionsbedömningar Sömnproblem Behov av psykosocialt stöd Hälsoundersökning av nyanländ

Exempel vårdnivå Ensamkommande barn 15 år med sömnproblem, nedstämdhet, oro för framtiden och svårt att aktivera sig. Socialsekreteraren känner till en del om patientens bakgrund, finns historia av våld i familjen.

När ska man ta kontakt med BUP? När det psykiska lidandet är så stort att det innebär allvarlig symtombild och allvarliga funktionsnedsättningar. Till exempel: Självskadebeteende Depression Suicidtankar Misstanke om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Insatser på specialistnivå Stabiliserande insatser Stöd till omsorgspersoner Traumafokuserad behandling Medicinsk behandling

Exempel vårdnivå Flicka med svåra sömnproblem sover ingenting, gråter mycket, har återupplevanden, upplevs som spänd, orolig, vågar inte vara ensam. Ont i mage och rygg. Svårt att ta sig till skolan och koncentrera sig när hon är där. Svårt att minnas saker, upplever att hon inte känner igen sig själv. Har sett familjemedlemmar dödas.

Västbus Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdomar med sammansatt psykiatrisk och social problematik. Reglerar barns rätt till insatser från skola, socialtjänst och sjukvård (BUP) Förtydligar ansvar mellan basnivå (förskola/skola, mödra-barnhälsovård, primärvård och ungdomsmottagning) och specialistnivå (socialtjänst, barnpsykiatri, barn- och ungdomsmedicin, habilitering)

Samverkan Västbus/SIP Syftet är att tillgodose barnets behov av skydd, stöd, skolgång och fritid, vård och behandling. Varje verksamhet runt barnet ska utföra sitt uppdrag. Barnets bästa i fokus. Barnet och dess omsorgspersoner ska få möjlighet att uttrycka sin åsikt och sina önskemål om insats.

Exempel samverkan Asylsökande familj med tre barn som saknar fast boende. Två av barnen har många symtom, både fysiskt och psykiskt. Mamma som inte mår bra fysiskt och inte orkar. Egenremiss som skrivs med hjälp av tolk som tagit sig an familjen.

Kontaktuppgifter: 0736 60 17 58 www.sahlgrenska.se/su/flyktingbarnteamet