Forum TD III Svenska PEFC MINNESANTECKNINGAR tisdagen den 3/3 kl 09.30 14.30 LRF Skogsägarna Franzéngatan 6 Stockholm Närvarande: Jan Åke Lundén, Johanna Fintling LRF Skogsägarna, Göran Karlsson Sågtjänst AB, Åke Mattson GS facket, Anders Karlsson GS facket, Gustaf Aulén Södra Skogsägarna, Bernt Söderberg EC Skog, Sven Hogfors Svenska trädbränsleföreningen, Johnny de Jong Centrum för Biologisk Mångfald, Åke Barklund KSLA, Per Sandberg Mellanskog, Lisa Jansson Korsnäs Skog AB, Mikael Olsson VSV Frakt AB, Alf Bergqvist Norrskog, Niklas Arvidsson, Bodel Norrby Svenska PEFC. Anmälda som fått förhinder: Jörgen Näslund SÅGAB, Ola Kårén SCA, Magnus Norrby Svenska PEFC. 1. Mötet öppnas Åke Barklund, forumets ordförande, hälsade välkomna och förklarade mötet öppnat. 2. Godkännande av dagordningen. Dagordningen godkändes med tillägg av två övriga frågor: Information om förnyelsedirektiv om hållbarhet för biobränslen (Sven Hogfors) och kort information om ansökan till PEFC International om förlängning av giltighetstid för nu gällande TD II. Avrapportering från arbetsgruppen Spårbarhetscertifiering utgår. 3. Information från möte med NEPCon om entreprenörsstandard Niklas Arvidsson informerade från mötet inom projektet CeFCo som hölls den 3 februari 2010 på svenska FSC:s kansli i Uppsala. Syftet med denna första svenska träff var att starta upp och förankra ett pilotprojekt gällande att ta fram entreprenörsstandard inom FSC. Forumdeltagare som närvarade på mötet var: Bernt Söderberg ECSkog, Anders Karlsson GS, Gustav Aulén Södra, Daniel Forsberg Stora Enso Skog samt Magnus Norrby och Niklas Arvidsson Svenska PEFC. Initiativtagare till projektet är NEPCon (en icke vinstdrivande organisation som främst sysslar med certifiering), ENFE (European Network of Forest Entrepreneurs) och internationella FSC. Budgeten är ca 800 000 och ska omfatta pilotprojekt i 4 länder (Sverige, Danmark, Bulgarien och Portugal). Målet med projektet är att ta fram en entreprenörscertifiering inom ramen för FSC för att underlätta certifieringsprocessen av små skogsägare. Tanken är inte att en helt ny standard ska utvecklas utan att den istället ska utgå från befintliga standarder genom att hitta en minsta gemensamma nämnare. Tanken med det svenska pilotprojektet är att konkurrensen mellan PEFC och FSC ska undvikas samt att totalkostnaden för certifiering ska minskas. Mötet resulterade i att en tillfällig arbetsgrupp bildades, bestående av: Kjell Owe Ahlskog NEPCon, Martin Lindgren Svea Skog, Mats Ågren SMF och Niklas Arvidsson Svensak PEFC. Arbetsgruppen
uppgift är att kartlägga angreppsätt samt att skapa ett utkast till projektplan som ska återrapporteras till deltagarna på mötet (referensgrupp). Tanken är sedan att det nya förslaget ska förankras hos styrelserna för svenska PEFC och FSC för att sedan, om förutsättningar finns, bilda en mer permanent arbetsgrupp. 4. Avrapportering från arbetsgruppen för den Sociala standarden 3.1 Lagar och arbetsmarknadsvillkor Till arbetsgruppen för spårbarhetsstandarden. Att foga in i de inledande allmänna delarna i den nya dokumentstrukturen. 3.2 Avtalsförhållanden Arbetsgruppen hade i läsanvisningen signalerat behov av hjälp från Forumet där gruppen kört fast. Diskussionen tydliggjorde ytterligare att formuleringen som anger vilka som utgör parter i ett anställningsavtal är svår att enas kring. Kärnfrågan som återstår att lösa är vem som bör bära ansvaret för att kontrollera att kollektivavtalet följs. Arbetsgruppen gör ett nytt försök att finna en framkomlig syn på saken och en skrivning som alla kan tåla. Till formuleringen drägliga levnadsvillkor kom ingen ny input, möjligen att den nu gällande skrivningen inte är så tokig ändå. En definition på vad vi avser kan tillföras i ordlistan. 3.3 Arbetsmiljö Arbetsgruppen jobbar vidare. 3.4 Arbetsorganisation Arbetsgruppen jobbar vidare och lyfter eventuellt punkten till en portal, 3.1, för punkterna 3.2 3.6. 3.5 Grundkompetens Åter till arbetsgruppen med kommentaren: Förtydliga genomförs minst vart femte år. 3.6 Kompetensutveckling Arbetsgruppens förslag godkändes. 3.7 Urkoppling av kriterierna 3.1 3.6 Arbetsgruppen fortsätter, stämmer av med de två andra arbetsgrupperna om vad som bör ligga var. 3.8 Samebefolkningen och rennäringen Arbetsgruppens förslag godkändes: Rubriken ändras till Skogsbruk och rennäring. Gråmarkerat exempel flyttas till skogsskötselstandarden.
3.9 Rekreation och allemansrätt Arbetsgruppens förslag godkändes. Dock ej förslaget att flytta punkten till den allmänna delen. 3.10 Landsbygdsutveckling Åter till arbetsgruppen med kommentaren Välj ett annat ord än skogsbrukaren. 5. Avrapportering från arbetsgruppen för Skogsskötselstandarden 2.1 Aktivt, uthålligt skogsbruk Tillbaka till arbetsgruppen med kommentarna: Ändra till vetenskap och beprövad erfarenhet Se över texten som behandlar Grön skogsbruksplan då en sådan endast borde utgöra råd och tips för inför skötseln. 2.2 Skogsbränsle Oklart vad som menas med Generell hänsyn? Är det generell hänsyn till naturvården som menas? Hänsyn till kulturlämningar ingår väl i begreppet? Förslaget från forumet är att förtydliga denna mening samt att definiera generell hänsyn i ordlistan. Det är också viktigt att undersöka att begreppet inte kolliderar med annan text i standarden Forskare är oense om (ask)återföringens effekter, vilket gör att begreppet blir svår reviderat. Forumet menar att det borde finnas lagar och förordningar angående återföring av näring, exempelvis SVLs allmänna råd. Arbetsgruppen fick i uppgift undersöka saken. 2.3 Nya oprövade metoder och kemiska medel Infoga ordet risk i texten (med risk för negativa effekter på ) Sociala arbetsgruppen kollar på punkterna för att se vad som redan finns behandlat i den sociala standarden, många av punkterna känns som lagtext. Önskemål framkom att det är viktigt att tydliggöra kravet på rastvagn då det är ett stort problem i skogsbruket. 2.4 Främmande trädslag Främmande trädslag bör definieras i ordlistan Stryk följs upp noga
Texten känns pratig och svårreviderad. Texten skiljer sig mycket från FSC standarden då denna har tydliga krav arealer. 2.5 Skogshälsa Stryk risk och ersätt med bekämpningsområden eller bestämmelser Uttrycket saneringshuggning bör ses över Viltfrågan saknas i texten, borde inte denna beaktas? Fila på språket 2.6 Omvandling av skogsmark Texten har troligtvis tillkommit efter TPac utredningen och Forumet förstår syftet med punkten. Dock känns texten onödig att ha med i standarden med tanke på de förhållanden som råder i Sverige. Gruppen fick i uppdrag att undersöka om texten går att flytta till en mer allmän del av standarden. Kontakt tas med spårbarhetsgruppen i frågan. Miljöstandarden 4.1 Ansvar för naturvården Tillbaka till arbetsgruppen med kommentaren: Diskussion uppstod varför inte den nuvarande portalparagrafen till miljöstandarden finns med i utkastet. Denna berör samma bitar som textförslaget. Avsikten är troligtvis att portalparagrafen ska ligga i en mer allmän del av standarden. Viktigt att utreda frågan med spårbarhetsgruppen. 4.2 Områden med höga naturvärden Ändra i andra hand väljs områden med höga naturvärden till utvecklingsbara naturvärden. Synpunkter från forumet att SKS definition höga naturvärden inte är bra. Diskussion i forumet angående förslaget om 7 % eller mer avsätts kan andra lättnader i standarden accepteras Två tydliga läger i Forumet: o Tydligare att hantera med ett tal, 7 % rimligt. o Risken finns att systemet bidrar till att driva upp avsättningsnivån till 7 % för att skogsägaren ska kunna bedriva skogsbruk med produktionsintensiva metoder. o Övervikt bland Forumdeltagarna att återgå till ursprunglig text. Diskussion angående andel äldre skog i balanserad åldersfördelning. Textförslaget hänvisar till ett annat textförslag som i dagsläget inte behandlar äldre skog i balanserad åldersfördelning. Övervikt i forumet att ta bort lättnaden ur texten. Diskussion angående varför textförslaget inte innehåller 5 % inte behöver avsättas i fjällnära skog.
4.3 Nyckelbiotoper o Texten är struken med bakgrund av att enskilda områden inte behandlas på något annat ställe i standarden. Det blir därför konstigt att just fjällnära skog väljs ut. Om den ska vara kvar bör även andra områden med mycket avsättningar tas med. o Övervikt i Forumet om att texten bör vara kvar med tillägget att Nyckelbiotoper självklart inte avverkas i dessa områden. Forumet tyckte att textförslaget var mycket bra och godkände skrivningen. Dock bör gruppen diskutera med spårbarhetsgruppen om virkesköparens ansvar ska vara kvar under denna punkt. 4.4 Områden med höga naturvärden i skog som brukas Förslaget är bra, ger flexibilitet att definiera genom att definiera höga naturvärden i ordlistan. Poängterades att det är viktigt att skilja på begreppet Grön skogsbruksplan och PEFCcertifiering. Certifieringens krav är att minst 5 % ska avsättas i NO och/eller NS. En certifierad skogsägare behöver inte sätta av mer än 5 % inom ramen för certifieringen även fast planläggaren har identifierad högre andel NO och/eller NS i den gröna skogsbruksplanen. Jämförelsen kan göras med att det finns möjlighet för en PEFC certifierad skogsägare att avverka nyckelbiotoper. Poängterades också att textförslaget innebär en pedagogisk kullerbytta samt ett hot mot varumärket grön skogsbruksplan. Pedagogiken bakom en grön skogsbruksplan bygger på att alla områden med höga naturvärden ska klassas som NO eller NS. Att klassa dessa områden som PF (skötsel med förstärkt hänsyn) innebär i praktiken en avvikelse för PEFC certifierade företag. Gustav Aulén tillsammans med Per Sandberg inkommer med ett förslag på lösning till arbetsgruppen. 4.5 Blöt skogsmark, torvmark och dikning. Ändra nya diken får inte anläggas till markavvattning får inte ske Gustav Aulén skickar Södras formuleringar kopplade till blått körkort till arbetsgruppen. 4.6 Skydd av mark och vatten Inte lämpligt att flytta texten från skogskötselstandarden. Nuvarande skrivning i 6.4 innebär att skogsägaren har det slutgiltiga ansvaret för miljöstandarden. En flyttning av denna text till miljöstandarden måste i så fall diskuteras med spårbarhetsgruppen eftersom den har koppling till fördelning av ansvaret. Kommentar om att fördelning av övergripande ansvar bör beskrivas i en annan del av standarden.
Kommentar om att det finns en poäng att ha kvar texterna i skogsskötselstandarden då denna behandlar teknik, utrustning mm. Miljöstandarden behandlar främst faktiska åtgärder i skogsbruket. Skogforsk arbetar med att definiera vad en körskada är, arbetsgruppen kollar upp detta. Ta bort öringsfisk och sätt punkt efter vandringshinder. Utveckla gör mer skada än nytta, bör vara en klar positiv effekt om drivningsvägar ska årgärdas. Trycka mer på planeringen, eventuellt återinföra texten Transportvägar i samband med skogsbruksåtgärder förläggs så att betydande körskador minimeras 4.7 Kant och skyddszoner Forumet godkände texten med kommentarerna att definitionerna bör omarbetas. Gustav Aulén skickar förslag på definitioner till arbetsgruppen. 4.9 Död ved Forumet godkände texten efter det att arbetsgruppen ändrar från andra gallring till sista gallring. Gustav Aulén skickar kommentarer på definitioner av målklasserna till arbetsgruppen. 4.10 Lövträd Forumet inkom med kommentarer till det icke färdiga textförslaget. utgör minst 5 % i beståndet borde vara utgör minst 5 % av volymen i beståndet. Skrivningen innebär att mindre krav än tidigare för små skogsägare, detta bör undvikas, FSC har mycket hårdare krav. 4.11 Bränning Forumet godkände texten med önskemålet att tätortsnära skog bör definieras. (Dan Rydberg SKS har eventuellt koll på detta) 4.12 Landskapsekologi Forumet inkom med kommentar till den icke färdiga textförslaget: Det blir pedagogiskt tydligare att flytta upp det som gäller alla skogsägare överst i texten. 4.13 Kulturmiljö Ändra forn och kulturlämningar samt fornlämningsområden till fornlämningar och övriga kulturlämningar Imperativ bör undvikas då det inte återfinns någon annanstans i standarden 6. Information om förlängning av giltighetstid för TD II Bodel Norrby informerade om att Sv PEFC inom kort lämnar in en ansökan till PEFC International om förlängd giltighetstid för nu gällande standard. Anledningen är en uppmaning från Int. PEFC att göra
så mot bakgrund av att processtiden för att granska och godkänna nationella standardrevisioner har förlängts. 7. Information om förnyelsedirektiv för biobränsle Sven Hogfors informerade om EU direktiv gällande hållbarhetskriterier för biobränslen. Sven uppmanades att för Forumets räkning hålla sig och arbetsgruppen uppdaterad och om tid medges integrera resultatet i skrivningarna i skogsskötselstandarden. 8. Nästa Forum möte Bestämdes till måndagen den 7 juni 2010. 9. Mötet avslutades av Jan Åke Lundén, som fått ta ordföranderollen under mötets sista minuter.