Förskolans kvalitetsredovisning 2014 2015



Relevanta dokument
Blåsippans förskolas kvalitetsredovisning

Åshammars Förskola kvalitetsredovisning

Åshammars Förskola kvalitetsredovisning

Pinnhagens kvalitetsredovisning

Kyrkåsens kvalitetsredovisning

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Brukets förskolas kvalitetsredovisning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Vallhovskolan Förskoleklassens kvalitetsredovisning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Förskola. Kunskapsförvaltningen. Sätralinjens förskola - kvalitetsredovisning

Bullerbyns förskolas kvalitetsredovisning

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Förskola. Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Norum/Westerman- Annerborn

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Verksamhetsplan KÅSAN I UR OCH SKUR

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Lokala arbetsplan

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Kvalitetsredovisning för Fäbogårdens förskola 2012/2013

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN ULRIKEDAL

Kvalitetsredovisning

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :09 1

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Kvalitetsredovisning

Välkommen till förskolan Nyponbacken. Lokal arbetsplan Reviderad september 2013

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Bakgrund och förutsättningar

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

Lärande & utveckling.

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Kvalitetsredovisning SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA

Verksamhetsrapport 2016

Kvalitetsredovisning 2009 Ärlans förskola

Björkparkens kvalitetsredovisning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Arbetsplan Stockby Förskola

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

Arbetsplan

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Blästad friförskolor 2010/11

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE VINSBO FÖRSKOLA

ARBETSPLAN Förskolan Gomorronsol

Köpings kommun. Arbetsplan förmolnet. Läsår Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist Senast ändrat

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Innehållsförteckning

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

LOKAL ARBETSPLAN 2014

KVALITETSRAPPORT 2014

Förskolan Trollstigen AB

Björkparkens kvalitetsredovisning

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

Transkript:

Kulturförskolan Flygande Draken Handläggare Marie Bergquist Förskolechef Vårt diarienummer Datum Sidan 1(13) 20150622 Förskolans kvalitetsredovisning 2014 2015 1. Organisation Kulturförskolan Flygande Draken ingår i Sandvikens kommuns Kulturcentrum och ligger centralt placerad i en ombyggd gymnasieskola. Förskolan ingår i ett förskoleområde tillsammans med Björkparkens förskola. En förskolechef ansvarar för utbildningen på de två förskolorna. Kulturförskolan Flygande Draken består av 7 hemvister, s.k. Svansar med barn i åldrarna 1-5 år. Barnantalet har under hösten 2014 varit 92 barn för att utökas till 130 platser under våren 2015. Förskolan är fr.o.m. januari 2015 indelad i 4 yngre barns avdelningar och 3 avdelningar för äldre barn. Flygande Draken har under hösten bestått av 15 heltidstjänster samt en resursförstärkning till ett arbetslag på 75 %. Efter utökning med två äldrebarns avdelningar har en utökning skett till 21 heltidstjänster samt en resursförstärkning på 100%. Det arbetar 19 förskollärare, 2 lärare och 1 dramapedagog på Kulturförskolan Flygande Draken som ansvarar för undervisningen och de estetiska lärprocesserna i verksamheten. På Flygande Drakens förskola arbetar 21 kvinnor och 1 man. Alla som arbetar på Flygande Draken har ett stort intresse för estetiska lärprocesser. En del av förskollärarna har också utbildning inom bildpedagogik, dans och musik. Lokalerna är stora, fina och ljusa med ett nytänk i design och miljö. Stora gemensamma ytor finns för skapande, drama, teater, musik, dans och rörelse. Personalutrymmena utnyttjas till pedagogiska arbetsrum för personalen. Det är utrustade rum med olika hjälpmedel för skapande och planering av verksamheten. Utemiljön är en nyanlagd gård. Gården behöver ses över för ett bättre utnyttjande då förskolan har ökat från det ursprungliga antalet 76 barn till 130 barn. Samarbete sker med Konsthall, Trampolin, Kulturskolan och Biblioteket som ingår i Kulturcentrum. I närområdet finns även stadsparken, centrum och skogsparti. Förskolan är en mångkulturell förskola och har förmånen att ha ett stort antal familjer med annat modersmål än svenska. Under året har modersmålsstöd på kurdiska och arabiska deltagit i undervisningen 1dag/vecka. Flygande Draken har tillagningskök med egen kokerska och en matsal där lunchen serveras vid två olika matlags tider. Öppethållande/vecka: Flygande Draken har öppet mellan 6.30-18.30 måndag fredag. Det finns ett föräldrasamråd som har möte 2 ggr per termin tillsammans med förskolechef och personalrepresentanter från varje hemvist. Kunskapsförvaltningen

Datum Sidan 2(13) Förskolans stöd och utvecklingsteam: Vid förskolan arbetar utbildad specialpedagog. Den yrkesprofessionen utgör tillsammans med förskolechefen förskolans stödteam. Specialpedagogen delas mellan flera av kommunens förskolor. Specialpedagogens arbete riktar sig framförallt mot förskolans arbetslag. Specialpedagogen kartlägger och observerar undervisningen, därefter handleds arbetslagen för att vidareutveckla utbildningen. På förskolan följs kommunens arbetsplan, och dess rutiner, för barn med särskilda behov. I kommunen finns även tillgång till talpedagog som arbetar på liknande sätt som specialpedagogen. Vid behov finns lekarbetsrum på förskolan. Förskolan har vid behov tillgång till de olika yrkeskompetenserna vid kommunens centrala elevhälsa. 2. Systematiskt kvalitetsarbete Plan för systematiskt kvalitetsarbete Kulturförskolan Flygande Draken VAD NÄR TILL VEM ANSVAR Arbetsplan augusti Kvalitetssamordnare Förskolechef Arbetslag Medarbetarsamtal september Förskollärarna Förskolechef Krisplan revideras augusti Personalhandläggare Förskolechef Krisgrupp Likabehandlingsplan september Förskollärarna, barn, vårdnadshavare Förskolechef Arbetslag Medarbetarenkät sept-okt 2016 Personalkontoret Föräldramöte Höstterminen september Vårdnadshavare Arbetslag, Förskolechef Pedagogisk revision september Skolformschef, kval.samordnare Förskolechef LOK-grupp Skyddsrond psykosocial oktober Personalhandläggare Förskolechef Skyddsombud Utvecklingssamtal, barn Erbjuds i november Vårdnadshavare Ansvarig förskollärare Barnkonferens okt-nov Specialpedagog Förskolechef Arbetslag Utvecklingsdag Uppföljning arbetsplanen 3 dgr/termin Förskolechef LOK:are +arbetslag Arbetslag samt individuellt APT 2,0 h 1ggr/månad Förskollärarna Förskolechef Arbetslagsmötereflektion och uppföljning av arbetsplan LOK:are 2,0 h 1ggr/månad Förskolechef LOK:are Arbetslag Föräldrasamråd 2ggr/termin Vårdnadshavare Förskolechef LOK - möte 1halvdag/månad Arbetslagen Förskolechef LOK:are Synpunkstshantering 31 december Kunskapsförvaltningen Förskolechef Brukarenkät januari Vårdnadshavare Förskolechef Uppföljning Brukarenkät Mars-april Se särskilda rutiner Förskolechef LOK:are arbetslag Servicedeklaration 30 mars Vårdnadshavare Förskolechef Skyddsrond Barnsäkerhetsrond mars HR Förskolechef Skyddsombud Arbetsutvärdering Mars-april Förskollärarna Förskolechef Lönesamtal Utvecklingssamtal/ April- maj Vårdnadshavare Ansvarig 2

Datum Sidan 3(13) Uvt.samtal Barn senast 15 april förskollärare tillförskoleklass Barnkonferens Mars-april Specialpedagog Förskolechef Arbetslag Överlämning till fsk.klass och fritidshem Enligt plan för hela kommunen Mottagande skola Förskolechef Förskollärare Specialpedagog Synpunktshantering 30 juni Kunskapsförvaltningen Förskolechef Ansvar och organisation: Ansvarig för det systematiska kvalitetsarbetet är förskolechef. Förskolechef och LOK representanter från varje avdelning bildar en LOK grupp med syfte att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Möten för LOK-gruppen sker en halvdag per månad. Arbetslagsmöte och Pedagogisk utvecklingstid: Lokarna ansvarar för respektive arbetslagsmöten. Dagordning med fastställd struktur. Minnesanteckningar sparas på Edwise. Verksamhetsrapport skickas till förskolechef. Föräldrasamråd. Förskolechef ansvarar. Två gånger/termin träffas föräldrarepresentanter, förskollärare och förskolechef. Syftet är att delge information om verksamheten och belysa frågor från föräldragruppen. Dagordning och minnesanteckningar. Utvecklingsdagar 6 st. per år. Förskolechef ansvarar. Syfte är att utveckla verksamhetens innehåll genom att göra kontinuerlig uppföljning och utvärdering samt fastställa nya mål. Förskolechef och LOK:are ansvarar för att alla aktuella styrdokument finns på varje avdelning. Syftet är att alla dokument ska vara lätt tillgängliga och kända för alla. Delaktighet och kommunikation: Medarbetare: APT/arbetsplatsträff/ sker en gång i månaden utifrån FAS-avtalet. Ansvarig är Förskolechef. Ett öppet dokument finns tillgängligt för aktuell dagordning. Minnesanteckningar sparas på Edwise. Edwise används för kommunikation i det dagliga arbetet. Enkätresultat samt övrig fakta delges på APT. 6 utvecklingsdagar per år används till kvalitetsarbetet. Utvecklingssamtal sker i september månad mellan medarbetare och förskolechef. Särskild individuell underlagsmall används för dokumentation av förskollärarens egna mål. Mål hämtas från arbetsplan. Lönesamtal sker på våren utifrån en arbetsutvärdering av de mål som bestämts på höstens utvecklingssamtal. Arbetslagsmöten sker 1gg/månad. PUT-tiden används för att gynna utbildningen/undervisningen och dess utformning genom; Planering, dokumentation, uppföljning, reflektion samt analys. Kompetensutvecklingsplan för utbildningen utgår från individuella behov och den lokala arbetsplanen. 3

Datum Sidan 4(13) Brukare: Information och dialog om förskolans arbetsplan, innehåll och resultat från brukarenkät sker på föräldramöte varje höst. Information om barnens utveckling och lärande, likabehandlingsplan, barnens trygghet och trivsel diskuteras på utvecklingssamtalen. Styrdokument finns tillgängliga på utsedd plats på förskolan samt på Edwise föräldrarum. Föräldrasamråd två ggr/termin. Inskolningssamtal -, uppföljning efter ca sex veckor. Utvecklingssamtal erbjuds 1g/termin. Dokumentation samt styrdokument finns tillgängligt på avdelningen. Information via Sandvikens kommuns hemsida, förskoleverksamhet och respektive förskola. Genomgång av brukarenkät: utdelning i januari, returneras i mars. Genomgång av resultat på ett APT, lyfter två utvecklingsområden. Utvecklingsområdena framkommer i kvalitetsredovisningen samt ligger till grund för den nya arbetsplanen. Brukarenkäten, se rutiner nedan. Rutiner föräldraenkät Björkparkens förskola Vad När Vem Föräldraenkäten är tillgänglig Under januari Kvalitetssamordnare via webben. Enkätsvar inför APT Mars Förskolechef och Delge vårdnadshavare genom anslag i hallen. På föräldrasamråd och på Edwise Analysera och diskutera svaren. Fokus på två utvecklingsområden. Arbetslagsmöten. Utvecklingsområden lyfts på utvecklingssamtalen. Resultatet redovisas i kvalitetsredovisningen. Åtgärder och nya mål för valda områden. Delge föräldrarna åtgärder och nya mål på höstens föräldramöte. Frågeställningar från utvecklingsområden och ev. synpunkter redovisas på utvecklingsdagar. Rutiner för brukarenkäten revideras. Mars April Mars April April Maj Maj Augusti 2015 September Oktober juni November december förskollärare Förskolechef och förskollärare Förskollärare Förskollärare Förskollärare Förskolechef och förskollärare Förskollärare Förskollärare Förskolechef och förskollärare Barn: Inflytande, intervjuer, reflektioner, demokrati, bildkommunikation, AKK och tecken för att kommunicera, brainstorming. Detta för att säkerställa att alla barn har möjlighet till kommunikation och inflytande. Barns inflytande är ett prioriterat område i arbetsplanen. 4

Datum Sidan 5(13) Lära av varandra: Redovisning av fortbildning sker på APT, arbetslagsmöten eller utvecklingsdag efter överenskommelse med förskolechef. Redovisning kan ske muntligt, med bilder, material eller som en workshop. Processförbättringar: Pedagogisk utvecklingstid används för analys, reflektion, dokumentation, arbetslagsträffar. Utifrån LOK utbildningen analysplanering. Underlag för analys och utvärdering: Analys av dokumentationer samt observationer, veckoreflektion-planering, anteckningar enskilda barn, verksamhetsrapporter. Utvecklingsdagar och brukarenkät ska användas för att ge ett bättre resultat inom olika områden. Pedagogisk revision - följa upp utvecklingsområden. Barnkonferens och utvecklingssamtal ska användas för att säkerhetsställa alla barns rätt till likvärdig förskola. Arbetsutvärderingssamtal, medarbetarsamtal och lönesamtal ska följa upp den enskilda medarbetarens arbete mot uppsatta mål. Resultat och analys av kvalitetsredovisningen och likabehandlingsplanen är till grund för utvecklingsområden i den nya arbetsplanen. Slutsatser av kvalitetsarbetet graderas. Kvalitetsredovisningens resultat och analys blir underlag för utvecklingsområden i den nya arbetsplanen. Dokumentation: Dokumentation av utbildningen/undervisningen är till för barn, vårdnadshavare och personal. Dokumentationer om enskilda barn ska vara inlåst. Bilddokumentation sparas på G. Samtliga utvärderingar behandlas konfidentiellt. Utvecklingssamtals och barnkonferensdokument förvaras inlåst. Likabehandlingsplanen utformas utifrån kartläggning utifrån verksamheten. Samtliga mallar för dokumentation, kartläggning och analysunderlag finns inlåst, men tillängligt, för arbetslaget. Syftet är för att följa barnets utveckling och lärande samt för att vidareutveckla undervisningens innehåll 5

Datum Sidan 6(13) Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv, demokratiskt samhällsliv och personlig utveckling. Alla barn upplever att förskolan är stimulerande, trygg och lärorik. Alla elever klarar kunskapskraven. Skolan utformas och anpassas så att alla elever får stöd och stimulans att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Barns och elevers inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. Obs! Förtydligande; med ordet vi menas förskollärare, lärare, dramapedagog och andra pedagoger genom hela texten. 2. Normer och värden Mål: Verksamheten ska sträva efter att barnen uttrycker förståelse för att alla människor är unika och lika mycket värda (här ingår likabehandlingsarbetet) Resultat: Vår verksamhet genomsyras av hur vi ska vara mot varandra. Utifrån kontinuerliga observationer och dokumentationer av undervisningen har resultatet visat att: Barnen tar hand om/hjälper/ber om hjälp/visar tydligt med kroppsspråk och verbalt hur man är en bra kompis. Barnen är trygga, starka och sociala individer i barngruppen. Vi ser att barnen har blivit goda kamrater och visar empati t.ex. lyssnar på varandra och kan beskriva känslor både hos sig själva och hos kamraterna. Barnen lyssnar, väntar på sin tur och har en sådan trygghet i gruppen att de vågar och vill dela med sig av sina tankar och åsikter. Barnen möter varandra med nyfikenhet och öppenhet. Bedömning: Målet är uppfyllt i mycket hög grad Analys: Förskollärare,lärare och pedagoger stöttar och vägleder barnen i det sociala samspelet genom att uppmärksamma och ställa frågor som får dem att reflektera över sitt sätt att handla. Gruppstärkande aktiviteter har lett till att en trygg, stark och social barngrupp har utvecklats. Vi har arbetat med att få vår miljö lugn, strukturerad och tillåtande. Förskollärarna, lärare och pedagoger har låtit barnen fått talutrymme, blivit lyssnad på, tagna på allvar och skapat ett ömsesidigt förtroende. Genom att vi valt att arbeta i smågrupper har vi skapat bättre förutsättningar för det sociala samspelet. Vi har stöttat och uppmuntrat 6

Datum Sidan 7(13) barnen till att våga ta plats och lyssna till varandra samt gjort dem nyfikna på varandra. Samlingen är en trygg gemensam start på dagen, där varje barn blir uppmärksammad och får ta plats. Likabehandlingsarbetet: Vi har sett att barnen uttrycker likheter och olikheter utan någon värdering. Vid årets utvecklingssamtal har 100 % av föräldrarna svarat att det ej förkommit någon diskriminering eller kränkande behandling av deras barn. Analys: I vår verksamhet arbetar vi aktiv med att inte kränka barn, att barn inte kränker varandra. Vi har varit goda förebilder för barnen och väglett dem i det sociala samspelet och därigenom bidragit till att levandegöra likabehandlingsarbetet. Vi har uppmuntrat till gränsöverskridande lekar där alla fått möjlighet att inta den roll de vill oavsett kön, etnicitet, ålder etc. I våra kontinuerliga utvecklingssamtal dokumenteras om det förekommer diskriminering eller kränkande behandling på förskolan. Slutsats av analyser, mål i kommande AP: Det gemensamma temaarbetet i huset med Grodan och hans vänner där alla svansar samarbetat har varit en viktig del i arbetet för att nå detta mål. Fortsätta se värdet av gemensamma upplevelser genom ett temaarbete där hela förskolan samarbetar. Hur kartlägger vi utgångspunkten för målet normer och värden i barngruppen i början av arbetsåret, för att ha något konkret att jämföra med vid utvärderingen. Vi behöver formulera mer konkreta och utvärderingsbara mål. Kunskaper Mål: Verksamheten strävar efter att med sagan som grund utveckla barnens språk. Resultat: Utifrån kontinuerliga observationer, dokumentationer och kartläggningar av undervisningen har resultatet visat att: Barnen har utökat sitt ordförråd/förståelse för nya ord och uttryck och kan använda dem när de återberättar om sina egna upplevelser. Barnen har börjat reflektera och diskutera begrepp och sammanhang. Barnen ljudar och rimmar samt leker med olika språkljud. Barnen har använt sig av de verktyg vi presenterat för att förmedla sig på. 7

Datum Sidan 8(13) Barnen har utvecklat intresse för att lyssna på böcker och tar egna initiativ för att vi förskollärare ska läsa för dem. Barnen är aktivt nyfikna på sina namn samt bokstäver. De uttrycker och ser skillnader på skriftspråk samt bilder. Barnen har visat förmåga att uttrycka sig genom fler uttryckssätt än enbart det verbala språket. Barnen har blivit berikade i sitt eget modersmål genom modersmålsstöd. Bedömning: Mycket hög grad Analys: Genom inlevelse och konkreta verktyg har barnen fått en enorm upplevelse och fantastisk resa genom sagans värld. Vi har aktivt vävt in språktågets material på ett naturligt sätt till temat. Barnens intresse och nyfikenhet har också fått styra innehållet i verksamheten och undervisningen. Vidare har vi arbetat pararellt med Nta-ljud, en tematisk låda med ljudinriktning. Vi har integrerat allt ifrån bild och skapande till språkutveckling, motorik, matematik och naturvetenskap på ett för barnen konkret och lekfullt sätt. Aktiviteterna som barnen har erbjudits har varit varierade och allt ifrån sång, musik, dans, drama, rörelse och skapande och besök på biblioteket har varit en del av undervisningen. I vårt temaarbete har vi använt oss av AKK för att ge varje barn möjlighet att delta på sina villkor. Med hjälp av bilder, föremål och tecken har vi förstärkt och väglett barnen genom sagan. De barn som inte har det verbala språket har genom detta arbetssätt fått verktyg att förmedla sig på samt förstärkt barnens kommunikativa förmåga. Sagofigurerna som har varit synliga och tillgängliga på svansarna har uppmuntrat barnen till kommunikation. I samarbete med biblioteket har vi deltagit i Bokomotivet som är ett språkutvecklingsprojekt. Modersmålsstödet har ökat barnens språkförståelse och förmåga att kommunicera. Slutsats av analys i mål kommande AP: Att arbeta utifrån en gemensam saga / författare stärker och lyfter samarbetet på hela förskolan och mellan avdelningarna. Det väcker barnens nyfikenhet och lust och skapar igenkänning när de ser andra avdelningars dokumentation på t ex utställningen på Trampolin. Föräldrarna får en insyn i verksamhetens innehåll och kan känna sig delaktiga. Genom att skapa övergripande tema inspirerar vi varandra vi gör varandra bättre och skapar utrymmen för t ex gemensamma personalsamarbeten t ex att Grodans och hans vänner besöker oss in real life och deltar i olika evenemang på förskolan, samtidigt som övrig personal hjälps åt med barnen. Det skapas förväntan, gemenskap, glädje, gemensamma minnen m.m Vi bör fortsätta med ett gemensamt mål i huset för att skapa gemensamma händelser.. 8

Datum Sidan 9(13) I målet Kunskaper använda oss utav estetiska läroprocesser på ett tydligt/konkret arbetssätt. Ansvar och inflytande Mål: Verksamheten ska sträva efter att ge barnen möjlighet till att kunna påverka sin vardag på förskolan. Resultat: Utifrån kontinuerliga observationer och dokumentationer av undervisningen har resultatet visat att: Barnen uttrycker vad de vill göra och har önskemål om aktiviteter på samlingen. Barnen har förmågan att göra en demokratisk omröstning samt argumentera för sin sak och stå för sin åsikt. Barnen tar egna initiativ till aktiviteter. Barnen använder förutom det verbala språket, bilder, tecken och kroppsspråk för att uttrycka sin önskan. Barnen påminner varandra om de trivselregler som gemensamt har skapats. Vid vår Barnens inflytandedag valde barnen aktivitet efter eget intresse/önskning istället för att påverkas av sina kompisars val. Bedömning: Målet uppfyllt i mycket hög grad Analys: Vi har gett barnen utrymme och tillit och lyssnat in deras intressen och önskemål. Vi har bemött barnen och tagit deras åsikter och önskemål på allvar. En organiserad fysisk och attraktiv miljö där material är synligt och tillgängligt samt där det finns en genomtänkt struktur har bidragit till barnens ökade inflytande. Vi har organiserat och förändrat miljön utefter barngruppen behov och intresse för att locka till eget utforskande. Vi har haft en Barnens inflytandedag där barnen intervjuades om vilka aktiviteter vi skulle erbjuda. Sedan använde vi aktivitetskort med bilder på aktiviteterna som barnen fick välja utifrån. Bildstödet ökade barnen förmåga till inflytande. Vi har delat upp barngruppen i mindre grupper för att ge oss lärare möjlighet att se varje barn samt för att varje barn ska våga komma till tals. Genom en kartläggning av barnintervjuer om hur man är en bra kompis har gemensamma trivselregler skapats. Slutsats av analys, mål i kommande AP: Målet var mycket likt förra årets mål och det känns som vi redan arbetar på ett sätt där barnen kan och får vara med och påverka. Vi måste vara mer specifika i vårt sätt att formulera målet, att hitta en utgångspunkt där vi kan se en mätbar förbättring i resultatet och där vi även kan få barnens synpunkter före och efter mätningen med så att det inte blir endast personalens tolkning. 9

Datum Sidan 10(13) Förskola och hem Mål: Att vårdnadshavare är medvetna om kvalitén och undervisningen på Flygande Draken. Resultat: Låg svarsfrekvens på årets brukarenkät. Högt deltagande vid alla våra föräldraaktiviteter så som Kika och fika, Luciafirande och gårdsfest. Vårdnadshavare visar stort intresse för inskolnings-, uppföljningsoch utvecklingssamtal samt föräldramöte. Föräldrasamråd 2 ggr/termin. Nöjda vårdnadshavare som har stort förtroende för oss och som ger positiv feedback och konstruktiv kritik. Bedömning: Målet uppfyllt i mycket hög grad Analys: På grund av nya rutiner, webbsvar på brukarenkäten, har många vårdnadshavare inte svarat. Detta har medfört att vi inte har något underlag från vårdnadshavare för förbättringsområden vid upprättandet av kommande arbetsplan. Vi har haft ett samarbete med vårdnadshavare i projektet Grodan flyttar in där vårdnadshavare fått insyn och inflytande i vårt språkutvecklande arbetssätt under målet Kunskaper. Det har skapat stort engagemang i familjerna och barnen har med stolthet visat upp en del av sin hemmamiljö och vardag för kamrater och personal på förskolan. 100 % av familjerna deltog. I den dagliga kontakten med vårdnadshavare samt vid utvecklingssamtal har vårdnadshavare uttryck att de känner sitt fulla förtroende för oss, vilket medför att vi tillsammans kan jobba för barnens bästa. Vårdnadshavare får dagligen möjlighet att ta del av vårt arbete genom dokumentation och får därigenom en större inblick i utbildningens innehåll. Entusiasmen och engagemanget från förskolans personal förmedlar kvalitén på undervisningen och smittar av sig på barnen/vårdnadshavare. Under året har vi haft fyra föräldrasamråd med varierat antal deltagare. De vårdnadshavare som deltagit vid mötena har varit engagerade och delgivit tankar och idéer för utveckling av förskolans verksamhet. 10

Datum Sidan 11(13) Slutsats av analys, mål i kommande AP: Ett rum för vårdnadshavare kommer att öppnas upp på Edwise under HT- 15, där vårdnadshavare kan ta del av information som berör förskolan. För att öka antalet svar i kommande Brukarenkät kommer vårdnadshavare att ges möjlighet att besvara enkäten vid ett Kika och fika. Brukarenkäten och vikten av att vi får ett resultat kommer att presenteras vid föräldramötet HT-15. Övergång och samverkan Mål: Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personal i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnets övergång till dessa verksamheter. Resultat: Bra överinskolningar till andra svansar. Barn och vårdnadshavare har varit positiva, glada och nyfikna på den nya svansen. Barnen har besökt sina nya svansar innan överflytt, vilket varit positivt. Bra överlämningar till förskoleklass. Bedömning: Målet uppfyllt i hög grad Analys: Pga. av en omorganisation kunde inte de rutiner vi har för överflytt inom förskolan följas till fullo. Överinskolningsrutinerna till förskoleklass har följts med samtal mellan överlämnande och mottagande lärare samt i vissa fall specialpedagog och elevvårdsteam. Slutsats av analys i kommande AP: Inför nästa års överlämnande ska rutinerna för överlämning inom förskolan ses över. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Mål: Verksamheten strävar efter att lägga grunden till att barnen får en hälsosam livsstil. Resultat: Utifrån kontinuerliga observationer och dokumentationer av undervisningen har resultatet visat att: Barnen har utvecklat sin motorik, kondition, koordination, balans, kroppsuppfattning och rumsuppfattning. Deras självbild och identitet har stärkts och de vågar ta sig an svårare utmaningar. 11

Datum Sidan 12(13) Barnen har fått uppleva och blivit medvetna om naturens alla skiftningar och kretslopp med sina sinnen. Barnens rollek har utvecklats genom daglig utevistelse. Barnen upptäcker och värnar om natur och miljön. Barnen återanvänder återbrukningsmaterial i sitt skapande. Barnen vill och vågar smaka på den variation av mat som erbjuds. Alla svansar har odlat. Barnen har fått kunskap om olika växter och djur i skogen. Barnen har deltagit i en skärpplockardag samt följer med och sorterar vårt skräpmaterial. Bedömning: Målet är uppfyllt i mycket hög grad Analys: Vi har regelbundet besökt det närliggande skogsområdet Bulan samt dansats och haft rörelselekar i såväl Open Space som i gymnastiksalen och på våra svansar vilket har lett till att barnen känner rörelseglädje. Tillsammans med vår danslärare har vi haft planerade rörelseaktiviteter vilket har lett till en ökad medvetenhet för den motoriska utvecklingen. Vidare har vi använt oss av dansen för att gestalta det aktuella i det pågående temat. Exempelvis dansade vi Grodan och vintern. För att ytterligare främja barnens rörelseglädje anordnade vi ett Draklopp på vår gård. Vi har tagit till vara på barnens egna intressen för småkryp och tillsammans utforskat och tagit reda på mer om detta. Vi har medvetet uppmuntrat barnen till att smaka på den varierande kosten. Tillsammans med barnen har vi besökt vår närmiljö och samlat in återvinningsmaterial till skapande aktiviteter. Barnens fantasi har utvecklats i leken utomhus då föremål och ting inte har en färdig innebörd. Barnen har utifrån sin egen förmåga utmanat sig själva och vågat prova nya saker. Eftersom vi vuxna utgår från att alla vill, kan och vågar samt är positiva och visar vägen stärks barnens självkänsla och identitet. Slutsats av analys,mål i kommande AP: Mycket handlar om inställning och förhållningssätt. Om vi tror på en sak och bestämmer oss ser vi möjligheter och lösningar istället för hinder. Vi kan förändra barnens och vårdnadshavares syn på att vistas i skog och mark och att vara utomhus i alla slags väder. Mål i kommande AP: Uppleva årstidsväxlingarna genom estetiska lärprocesser. 12

Datum Sidan 13(13) Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet OMVÄRLD Verksamheterna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde präglas av respekt för alla människors lika värde. Verksamheterna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet genom att samarbeta med regionens högskolor. Mål: Verksamheten ska sträva efter att barnen varierade kulturella upplevelser. Resultat: Utifrån kontinuerliga observationer och dokumentationer av undervisningen har resultatet visat att: Barnen har fått uppleva olika kulturella aktiviteter så som minitema om Finland, levande julkalender, olika utflykter så som besök på Göransson Arena och spelat bandy, Nymmenåsen, besök i kyrkan, Måndagsmix, Drakens födelsedag, utställningar på Konsthallen, Kulturförskolans musikföreställningar, teater, egen utställning på biblioteket (Tillgången) m.m. Barnen har genom temat Grodan i vida världen och Grodan flyttar in delat med sig och tagit del av varandras hemmiljöer. Bedömning: Målet uppfyllt i hög grad Analys: Vi har uppmärksammat många svenska traditioner, men även en del om finska traditioner under vår adventskalender då Tove Jansson firade 100 år. Vi har skapat våra egna traditioner på Flygande draken så som Drakens födelsedag, vårkarneval, Drakloppet, drakeld med krabbelurer, Kika och fika, storsjung i Open Space. Som en del av vårt gemensamma tema om Grodan och hans vänner har sagokaraktärerna besökt förskolan kontinuerligt under året. De var t.ex. med vid gårdsfest, påsk, Lucia, julfirande etc. I barnens lek ser vi speglingar av det som de fått uppleva. De tar sina upplevelser vidare till egen lek och eget skapande. Slutsats av analys, mål i kommande AP: Arbetsplansgrupperna måste återinföras. Ett årshjul för omvärldsperspektiv med aktiviteter och traditioner behöver göras. Kartlägga Flygande Drakens olika nationaliteter. Ökat samarbete med vårdnadshavare för att ta tillvara på deras kulturella kunskaper. Mål i kommande AP: Med sagotemat som utgångspunkt och de estetiska uttrycksformerna som redskap få uppleva olika kulturer. 13